Mateus 22
gdf (GDF) vs NTLH
1 A gwidǝn Yasu ǝn kwara tǝra lav dǝ jakva, ni,
1 De novo Jesus usou parábolas para falar ao povo. Ele disse:
2 “Tlǝksa gharazighǝla ngwaɗa shike, a ɗikarnan ad khwaɗga sǝba kǝ zǝr sar.
2 — O
3 Ka ɓǝla tǝrǝf kǝ zar man tlǝr sar, kǝ dǝgal da kwara tǝra kǝ udakhe tsa ɓalgin. Ka kalwal itar kǝ sausǝg.
3 Depois mandou os empregados chamarem os convidados, mas eles não quiseram vir.
4 “Ka gwidǝn ɓǝlatǝrǝf kǝ tlǝrna zar man tlǝr sar kwarne, ‘Kwarama tǝrkhai kwara kǝ liye tsa ɓalgud kwarne, Niya audzala kǝn takhga dǝg zu, a kharga ka kawakh, zǝ kawakh gude tsa ngalgud wulǝklǝk. Itsauɗa audzandalud. Ausǝgam da vak sǝb.’ ”
4 Então mandou outros empregados com o seguinte recado: “Digam aos convidados que tudo está preparado para a festa. Já matei os bezerros e os bois gordos, e tudo está pronto. Que venham à festa!”
5 “Li tsa ɓalgud da vak khwaɗgen, na ɗangwa tsitar dǝ ɓalen bi. Yana dakaval da gukh, yan tsuguna dakaval da man kasukw sar.
5 — Mas os convidados não se importaram com o convite e foram tratar dos seus negócios: um foi para a sua fazenda, e outro, para o seu armazém.
6 Yakhaya tsuguna, ka vaige tar liye tsa ɓǝla tǝrǝfuden, ka mbatǝre tar dǝ dlaɗ char, ka khadztǝr khai itar.
6 Outros agarraram os empregados, bateram neles e os mataram.
7 Ka kǝɗga rǝvakhuɗ ad shik char. Ka ɓǝlanǝf ad tlujiyakh sar, dǝgal da khǝdz liye tsa khǝdzga zar man tlǝr sar. Ka ndǝghǝrs itar kǝs tar.
7 O rei ficou com tanta raiva, que mandou matar aqueles assassinos e queimar a cidade deles.
8 “Tǝkhal kǝ yana, ka niya kǝ zar man tlǝr sar, ‘Audzandalud ɗikana dǝg zuwa khwaɗga sǝb. Ai liye tsa ɓalguda, a dlai ga ba itar tsugun kǝ saks bi.
8 Depois chamou os seus empregados e disse: “A minha festa de casamento está pronta, mas os convidados não a mereciam.
9 Wirva yan, gatamars kǝ ghay baramakh, ɓalamga ɓal itsǝra kǝ ude a gamga kur zin, kǝ saks da vak kwaɗgen.’
9 Agora vão pelas ruas e convidem todas as pessoas que vocês encontrarem.”
10 Zar man tlǝren tsuguna, ka dǝgala tsitar kǝ baram kǝ baram. Ka dzakhadǝghǝr itar ad daghan udakhe a gamge tar zitar, zǝ liye njivva, zǝ liye kwal njiv. A righǝf vak kwaɗgen dǝ ghulabakh char.
10 — Então os empregados saíram pelas ruas e reuniram todos os que puderam encontrar, tanto bons como maus. E o salão de festas ficou cheio de gente.
11 “Ka sa shik da vaz liye tsa ɓalgin, ka nǝgh nǝgha tsin ad udanen, ai kwal talǝm gabag khwaɗga sǝben.
11 Quando o rei entrou para ver os convidados, notou um homem que não estava usando roupas de festa
12 Ka niya kǝ udanen, ‘Tsaghw, a sa ndar kha da vana kwal talǝm gabag khwaɗga sǝbi?’ Ka piyarwala dǝg kwar.
12 e perguntou: “Amigo, como é que você entrou aqui sem roupas de festa?”
13 “Ka nǝv shik kǝ zar man tlǝr sar, ‘Ndzaɗamarna dǝva zǝ sig, tlǝvamars tlǝva dǝgal da mel, vake dǝ gurtl. Vake da tudin dǝ kǝrɗ tliɗ.’
13 Então o rei disse aos empregados: “Amarrem os pés e as mãos deste homem e o joguem fora, na escuridão. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.”
14 “Zikǝn liye ɗakhtǝrkhai ud, ai khǝɗikǝn liye dzaravan.”
14 E Jesus terminou, dizendo:
15 Dud ǝn kwarina, ka dala Farisakh kǝ ɗaya kavu lav ngara dlǝgd kǝ Yasu, kǝ viyaviya tsitar, ǝn tǝ dǝva dǝ dǝge da kwarin.
15 Os fariseus saíram e fizeram um plano para conseguir alguma prova contra Jesus.
16 Ka ɓǝlanǝf itar furakh tar, dagha zǝ udakhe khayanǝf dǝ man tlǝksa Khiridus, da vak sar. Ka nǝv itar, “Malǝm, tsa tsǝkǝnda kwarne ud jir khǝ, ǝn tsagdu lav Yazhigǝl kha kalkal. Wirva yakitakw ud ǝn vakagh. Na khǝn gǝdz kwarara lava kǝ ud, itsa ndar zika sar bi.
16 Então mandaram que alguns dos seus seguidores e alguns membros do partido de Herodes fossem dizer a Jesus: — Mestre, sabemos que o senhor é honesto, ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige e não se importa com a opinião dos outros, nem julga pela aparência.
17 Kwara kǝnda kwar, da khǝn vazana, kalkal nagh pǝlara khadam tsǝkǝnda kǝ Kaisar, zikan kǝ Shik ǝn Roma, kalkal ba khi?”
17 Então o que o senhor acha: é ou não é contra a nossa Lei pagar impostos ao Imperador romano?
18 Ai Yasu tsuguna, tsa tsin kǝlade ǝn rǝvakhud tar. Ka ndiɗatǝrwal, “Kur nguɗiyakh, uɗa lava tsǝkur ǝn na ngaka dlǝgdi?
18 Mas Jesus percebeu a malícia deles e respondeu:
19 Mǝdla maka kwaɓen ǝn pǝl da kur khadamen.” Ka ɓardǝghǝr itar ad kwaɓ dinari.
19 Tragam a moeda com que se paga o imposto! Trouxeram a moeda,
20 Ka ndiɗatǝrwal, “Vakdiying zǝ ɗakhǝng ǝn tǝfi?”
20 e ele perguntou:
21 Ka ngawar khai itar kwarne, “Dǝg Kaisar.” Ka nǝv Yasu tsitar, “Bamara bǝg kǝ Kaisar ad dǝg Kaisar. Bara kur kǝ Yazhigǝl ad dǝg Yazhigǝl.”
21 Eles responderam: — São do Imperador. Então Jesus disse:
22 Tsǝna tsitar ndǝk yana, ka ndawatǝrǝf char. Ka ɗuwars itar, dakaval itar.
22 Eles ficaram admirados quando ouviram isso. Então deixaram Jesus e foram embora.
23 Fitsa va yanen, tǝkǝn Sadukiyakh li kwarne na tsiyin ngitl bi, sagh itar da vak Yasu dǝ ndiɗ.
23 Naquele mesmo dia chegaram perto de Jesus alguns saduceus , afirmando que ninguém ressuscita.
24 Ka nǝv itar, “Malǝm, a kwarga Mus kwarne, da ǝmtsǝga ude kwal yiga zǝr dǝ nus sar, barari wura wura kǝ zǝr bab sar ad nus saren, ki yakhar khai zara tsin.
24 Eles disseram a Jesus: — Mestre, Moisés ensinou assim: “Se um homem morrer e deixar a esposa sem filhos, o irmão dele deve casar com a viúva, para terem filhos, que serão considerados filhos do irmão que morreu.”
25 Neg sukwtakh uɗif ǝn tǝbǝnd. Ɓu kǝ zǝr chak ad nus, ka amtsǝgan kwal zar, ɗuwardan ad nus sar kǝ saghǝr sar ai ǝn gatars gat.
25 Acontece que havia entre nós sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos. Assim, ele deixou a viúva para o segundo irmão.
26 A dzogher ndǝk yan kǝ dǝg mits, a yiga ba dǝ zǝr din bi. Ndǝk yan zǝva kǝ dǝg khǝkǝrɗ, tangw da tǝ dǝg uɗif, a yiga ba itar zara din bi.
26 A mesma coisa aconteceu com este, e também com o terceiro, e, finalmente, com todos os sete.
27 Kǝ dǝg mbasa, ka ǝmtsǝga nusen.
27 Depois de todos eles, a mulher também morreu.
28 Fitsa tsiyin ngitla, da nǝga kǝ nus warin ǝn tǝb kǝ udakhana uɗifi? Fatsi daghan tara a zǝɓaruwi?”
28 Portanto, no dia da ressurreição, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
29 Ka ngawa tǝrkhai Yasu, “A zaɗga kur char. Wirvǝn tsa ba kur vindzan na kǝ lav Yazhigǝl bi. Tsuguna, ǝn tsa ba kur ndzǝɗa Yazhigǝl bi.
29 Jesus respondeu:
30 Fitsa tsiyin ngitla, na dǝɗungw da zǝɓ nus bi. Tsuguna na bud da bǝdu dugh kǝ sǝba bi. Da ngwaɗa zarɓǝlakh Yazhigǝl ǝn gharazhigǝl itar.
30 Pois, quando os mortos ressuscitarem, serão como os anjos do céu, e ninguém casará.
31 Ən tǝghǝr kǝ fitse da tsida tlamtsakh ǝn ngitla, a tugwa bakh kur dǝge a kwara kur khai Yazhigǝla? A vindzavan kwarne,
31 E, quanto à ressurreição dos mortos, será que vocês nunca leram o que Deus disse? Ele afirmou:
32 ‘Ka Yazhigǝl Ibram. Ka Yazhigǝl Ishaku. Ka Yazhigǝl Yakub?’ A mǝdlanan kwarne Yazhigǝl tlamtsakh ba ka bi, Yazhigǝl liye dǝ safa kǝ.”
32 “Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.” E Deus não é Deus dos mortos e sim dos vivos.
33 Tsǝna kǝ dzakhava udakh ndǝk yan, ka ndawatǝrǝf, wirva tsagdutsaga saren.
33 Quando a multidão ouviu isso, ficou admirada com o ensinamento dele.
34 Tsǝna kǝ Farisakh kwarne a bǝlaterghǝr Yasu ak Sadukiyakh, ka dzafkhai itar ǝn vak kitakul.
34 Os fariseus se reuniram quando souberam que Jesus tinha feito os saduceus calarem a boca.
35 Fang a tǝb kǝ li wagayal ǝn tsa ndzikha ndzikh Mus, ka kurakura tsin dǝ ndiɗ.
35 E um deles, que era mestre da Lei , querendo conseguir alguma prova contra Jesus, perguntou:
36 “Malǝm, ira kǝ ndzikh ǝn ndzikha ndzikh Yazhigǝle a maltǝr khai kǝ yakhaya daghani?”
36 — Mestre, qual é o mais importante de todos os mandamentos da Lei ?
37 Ka ngawar khai Yasu kwarne, “ ‘Waya dǝ Dadzikan Yazhigǝl gha, dǝ rǝvakhuɗagha daghan, dǝ safagha daghan, zǝ ɗayaghǝragha daghan.’
37 Jesus respondeu:
38 Ina dǝg chak, in tsugun kǝ maltǝr khai kǝ yakhaya daghan.
38 Este é o maior mandamento e o mais importante.
39 Dǝg mits kǝ ndzikhe a malgan ad yakhaya kǝ ndzikha ndzikhakhen tsuguna, ngwaɗa dǝg chak ghǝrsar. ‘Waya dǝ udakh daghan ndikve ǝn wayakha ghǝragh.’
39 E o segundo mais importante é parecido com o primeiro: “Ame os outros como você ama a você mesmo.”
40 Daghan dǝge a vindzavan ǝn ndzikha ndzikh Mus, zai in kaɗkaɗakh tlayangakh Yazhigǝl, a ghitso ǝn tǝ ndzikha ndzikhakhana mits itar.”
40 Toda a Lei de Moisés e os ensinamentos dos
41 Dzafkhai kǝ Farisakh ǝn tǝ dǝva kitakw, ka ndiɗatǝrwal Yasu,
41 Quando os fariseus estavam reunidos, Jesus perguntou a eles:
42 “Uɗa ɗayaghǝrur ǝn tǝ dǝva dǝ Kristuwi? Zǝr warek kini?
42 — O que vocês pensam sobre o — De Davi! — responderam eles.
43 Ka ndiɗatǝrwal Yasu, “Uɗa lava kǝ Dod tsugun ǝn tǝ dǝva dǝ Sǝɗikw Yazhigǝl ǝn ɗakhin dǝ Dadzikani? Wirva nǝv Dod,
43 Jesus tornou a perguntar:
44 “ ‘Dadzikan Yazhigǝl.
44 “O Senhor Deus disse ao meu Senhor:
45 “Da ka ǝn ɗakha dǝ ‘Dadzikan,’ Dod ad Kristu, ai da nala ndar, Kristu kǝ zǝr sari?”
45 Portanto, se Davi chama o Messias de Senhor, como é que o Messias pode ser descendente de Davi?
46 Na ude ngawar khai bi. Ve tsǝn tǝ yanen kǝ khǝna, na dla ude sigwif kǝ ndiɗarwal ndiɗa bi.
46 Ninguém podia responder mais nada, e daquele dia em diante não tiveram coragem de lhe fazer mais perguntas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.