Mateus 20

gdf (GDF) vs ARC

Sair da comparação
ARC Almeida Revista e Corrigida 2009
1 “Tlǝksa gharazhigǝla ngwaɗa dadak gukhe a dala pǝrta gǝdl, da gat li da manara tlǝr ǝn gukh inabi sar.
1 Porque o Reino dos céus é semelhante a um homem, pai de família, que saiu de madrugada a assalariar trabalhadores para a sua vinha.
2 Udzala tsitar ǝn khayanǝf lav ǝn tǝghǝr kǝ kwaɓ dinari kitakul, ai da pǝlarud kǝ ud ǝn vak. Ka ɓǝlatǝral dǝgal da man tlǝr ǝn gukh sar.
2 E, ajustando com os trabalhadores a um dinheiro por dia, mandou-os para a sua vinha.
3 “Manga kǝ karfi vaslambaɗa tǝkǝdl, ka gwidǝn dǝgal tsin. Ka nǝghan ad yakhaya kǝ udakh, ǝn giɗa butbuti ǝn tǝghay kasuk.
3 E, saindo perto da hora terceira, viu outros que estavam ociosos na praça.
4 Ka niya tsitar, ‘Dam dǝgal ghǝrura da man tlǝr ǝn gukh inabiyar. Da pǝla kura pǝla ka dǝge vazga ka khwara kǝ bakura bǝg.’
4 E disse-lhes: Ide vós também para a vinha, e dar-vos-ei o que for justo. E eles foram.
5 Khalak yana, ka dǝgal tsitar.
5 Saindo outra vez, perto da hora sexta e nona, fez o mesmo.
6 Dakhkana, ka gwidǝn sǝgawal tsin ǝn tǝ karfi dliɓ, ka tlarghǝr ad yakhaya kǝ udakh, ǝn ghitsa na dǝge ǝn mana itar bi. Ka ndiɗatǝrwal, ‘Uɗa lava tsǝkur birnif ǝn giɗa ǝn van, kwal nǝg kǝ dǝge ǝn manakuri?’
6 E, saindo perto da hora undécima, encontrou outros que estavam ociosos e perguntou-lhes: Por que estais ociosos todo o dia?
7 “ ‘Wirva na ude bakǝnda tlǝr mana bi,’ nǝv itar tsin.
7 Disseram-lhe eles: Porque ninguém nos assalariou. Diz-lhes ele: Ide vós também para a vinha e recebereis o que for justo.
8 “Ɓǝlga kǝ khagwa, ka nǝv dadak gukh kǝ dadak nǝgharu kǝ gukh saren, ‘Ɗakhtǝrkhe ɗakha kǝ li mantlǝren, pǝlatǝrkhekh kwaɓ tar, farsǝf ǝn tǝ li sa kǝ khala, da tǝ li tsa chak.’
8 E, aproximando-se a noite, diz o senhor da vinha ao seu mordomo: Chama os trabalhadores, e paga-lhes o salário, começando pelos derradeiros até aos primeiros.
9 “Ka saks kǝ li tsa dalǝn karfi dliɓ, itsawar tara a gǝmadu ad dinari kitakul. Ai pǝlarud kǝ ud ǝn vak.
9 E, chegando os que
10 Liye tsa farsa man tlǝr chak, da itar ǝn kurana, da pǝlatra mal kǝ chalǝmakhud. Ai itsawar tara a gǝmadu ad dinari kitakul.
10 vindo, porém, os primeiros, cuidaram que haviam de receber mais; mas, do mesmo modo, receberam um dinheiro cada um.
11 Chauga tsitar, ka farsa ɗungw tsitar ak dadak gukh.
11 E, recebendo-
12 Ən kwar kwarne, ‘Li sawala kǝ khala, uk tlǝr aw kitakul a manga itar. Kǝnde a vakal ǝn man tlǝr, zǝ bǝg rǝv ǝn tǝ dliya fatsi, ka pǝla kǝnda kalkal kha zǝ itar.’
12 dizendo: Estes derradeiros trabalharam
13 “Ka nǝv dadak gukhen kǝ ud fang ǝn tatak tar, ‘Ar tsaghwa, a biɗkurkhe ba ka bi. Tsa khayanǝf bakh kur kwarne, da ba kura kwaɓ dinari kitakule ǝn pǝlarud kǝ ud ǝn vaka biya?
13 Mas ele, respondendo, disse a um deles: Amigo, não te faço injustiça; não ajustaste tu comigo um dinheiro?
14 Chaukafkhai chawa dǝge dǝgagh, dǝg daksagh. Ka kǝ khayanǝf barabǝg kǝ li sa kǝ khal, kalkal de bakha kǝ.
14 Toma o
15 Nakh ka dǝ ndzǝɗa mankafkhe dǝge naghga ghǝrara dǝ dǝge dǝgara? Ən shilga ndar kha man kǝlakhuɗari?’
15 Ou não me é lícito fazer o que quiser do Ou é mau o teu olho porque eu sou bom?
16 “Wirva yan, udakh zikǝn liye ǝn tǝvuk, da nǝga itar kǝ dǝg khal. Liye kǝ khal tsuguna, da nǝga itar kǝ dǝg chak.”
16 Assim, os derradeiros serão primeiros, e os primeiros, derradeiros, porque muitos são chamados, mas poucos, escolhidos.
17 Madǝv Yasu ǝn dǝgo da Wurshalim. Ka ɗakhtǝrkhai ak furakh sar na kǝlatǝm mits da tǝ kalam. Ka niya tsitar,
17 E, subindo Jesus a Jerusalém, chamou à parte os seus doze discípulos e, no caminho, disse-lhes:
18 “Nǝgha kina ni dǝgal da Wurshalim kiyam. Vake da bǝkduwud ka Zǝr Ud da dǝva zikzikana kǝ zil kǝsakh zǝ malǝmakh li tsagdu ndzikha ndzikh Mus. Ka da ǝntlaka lav mǝts itar.
18 Eis que vamos para Jerusalém, e o Filho do Homem será entregue aos príncipes dos sacerdotes e aos escribas, e condená-lo-ão à morte.
19 Ən tǝ khalak yana, ka da bǝkdu bǝg itar kǝ liye kwal Yakhudakh. Da nena ka nene tar, ka da wadzaku kiɓ itar, ka da khǝrtǝka khǝrta itar tsugun. Ən tǝ fitsa khǝkǝrɗ tsuguna, da tsiya ka tsiyud.”
19 E o entregarão aos gentios para que
20 Khalak yana, ka saks kǝ nus Zabadi dǝ zar sar mits da vak Yasu. Kǝlgan ad juguv ǝn tǝvuk Yasu, ka takaɗ digit tsin ǝn vak sar.
20 Então, se aproximou dele a mãe dos filhos de Zebedeu, com seus filhos, adorando- o e fazendo-lhe um pedido.
21 “Uɗǝn nakhara?” Nǝv Yasu. Ka nǝv nusen kǝ Yasu, “Manakai lanji kǝ zararana mits, tsa ndzǝga itar zǝ khǝn tlǝksagh. Fang ǝn tǝ dǝva kafagha, fang ǝn tǝ dǝva dleɓagh.”
21 E ele diz-lhe: Que queres? Ela respondeu: Dize que estes meus dois filhos se assentem um à tua direita e outro à tua esquerda, no teu Reino.
22 Ai ka nǝv Yasu kǝ nusen, “Əntsa ba kur dǝge ǝn takaɗa kur bi. Da tǝkha kur kǝ khǝɓu dlaɗe da khǝɓa ka?”
22 Jesus, porém, respondendo, disse: Não sabeis o que pedis; podeis vós beber o cálice que eu hei de beber e ser batizados com o batismo com que eu sou batizado? Dizem-lhe eles: Podemos.
23 Ka nǝv Yasu, “Kaɗikaɗiya da khǝɓa khǝɓa kur dlaɗ, ai giɗǝn tǝ dǝva kafara, zǝ giɗǝn tǝ dǝva dleɓara, na ka dǝ ndzǝɗa zǝɓǝf ude da bara ka yan bi. Ina kǝ vakakha, dǝg liye ɗikatǝrna Dadare ǝn gharazhigǝl wirva itar.”
23 E diz-lhes ele: Na verdade bebereis o meu cálice, mas o assentar-se à minha direita ou à minha esquerda não me pertence dá-lo, mas é para aqueles para quem meu Pai o tem preparado.
24 Tsǝna kǝ chalǝm furakh khana kǝlɗǝk ndǝk yana, ka bazdu itar ad rǝv dǝ zar babakhana mits.
24 E, quando os dez ouviram isso, indignaram-se contra os dois irmãos.
25 Ka ɗakhtǝrkhe Yasu daghan tar, ni, “Tsa tsǝkur kwarne shikakh udakhe kwal Yakhudakha, ǝn mǝdlara ndzǝɗǝn itar kǝ udakh tar. Zikzikanakh tar tuguna, ǝn mǝdla ndzǝɗ itar ǝn tǝ ghǝr tsitar.
25 Então, Jesus, chamando-os para junto de si, disse: Bem sabeis que pelos príncipes dos gentios são estes dominados e que os grandes exercem autoridade sobre eles.
26 Ya kur tsuguna, nala bin ndǝk yan ǝn tǝbur bi. Ən dleva yan, ɗaga ude ǝn nagh nǝga kǝ zikan ǝn tǝbur, barari tsin nǝga kǝ vǝɓur.
26 Não será assim entre vós; mas todo aquele que quiser, entre vós, fazer-se grande, que seja vosso serviçal;
27 Tsugun, ɗaga ude na nǝga kǝ mal ǝn kur, barari tsin nǝga kǝ vǝɓur.
27 e qualquer que, entre vós, quiser ser o primeiro, que seja vosso servo,
28 Udan na tsuguna, da nǝga ndǝk va kǝ, ka Zǝr Ud, a sodagh kǝ ɗaba udakh kǝ, a so kǝ ɗaba ka ɗaba bud bi. Da bǝdu bǝg ka tsugun ad safar, kǝ kat da udakh zikǝn.”
28 bem como o Filho do Homem não veio para ser servido, mas para servir e para dar a sua vida
29 Madǝv Yasu zǝ furakh sar ǝn ɗuwars kǝs Jariko, zikǝn dzakhava udakh ǝn gatatǝrs gat.
29 E, saindo eles de Jericó, seguiu-o grande multidão.
30 Ka nǝg ngulfakh mits ǝn nndzǝgan ǝn tǝ kalam ɗul. Tsǝna tsitar kwarne Yasu ǝn dǝgala, ka tlǝkha tsitar kwarne, “Dadzikan, Zǝr Dod, manga kwiɗkwiɗǝrǝvǝnda.”
30 E eis que dois cegos, assentados junto do caminho, ouvindo que Jesus passava, clamaram, dizendo: Senhor, Filho de Davi, tem misericórdia de nós.
31 Ka tavdi kǝ chalǝm ǝn tǝb kǝ dzakhava udakh ǝn tǝghǝr tsitar kwarne, “Tǝriɗ nikur.” Ka gwidǝn tlǝkha tsitar char kwarne, “Dadzikan, Zǝr Dod, manga kwiɗkwiɗǝrǝvǝnda.”
31 E a multidão os repreendia, para que se calassem; eles, porém, cada vez clamavam mais, dizendo: Senhor, Filho de Davi, tem misericórdia de nós.
32 Ka ghitsǝga Yasu, ka ɗakhtǝrkhai saks, ka sa itar. Niya tsitar, “Uɗǝn na kur mana kura mana tsǝki?”
32 E Jesus, parando, chamou-os e disse: Que quereis que vos faça?
33 Ka nǝv itar tsin, “Dadzikan, na kǝnda ngwarǝf diyakhǝnd.”
33 Disseram-lhe eles: Senhor, que os nossos olhos sejam abertos.
34 Wirva kwiɗkwiɗǝrva, ka gǝma Yasu ad diyakh tar. Tǝvin tǝvina ka nǝgha nǝgha itar. Ka gatars itar.
34 Então, Jesus, movido de íntima compaixão, tocou-lhes nos olhos, e logo viram; e eles o seguiram.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.