Mateus 16
gdf (GDF) vs NAA
1 A sa Farisakha zǝ Sadukiyakh da vak Yasu kǝ nǝghda kurakura tsitar. Ka ndiɗarwal itar kǝ mana tra zikan na kǝ dǝg ndawake da mǝdla din kwarne a saudagh ǝn gharazhigǝl.
1 Os fariseus e os saduceus se aproximaram de Jesus e, tentando-o, pediram-lhe que lhes mostrasse um sinal vindo do céu.
2 Ka ngawa tǝrkhai ni, “Da dǝm fatsi da ɓǝl, da ka nǝgha tsǝkur khas khas ǝn tǝ gharazhigǝl, ka nikur, ‘Yauwa, na yu da tǝɗa bi.’
2 Mas Jesus respondeu:
3 Da ka sǝgo gwisǝl zǝ ghabag, da nǝgha tsǝkur khas khas ǝn tǝ gharazhigǝl, lusǝf kes, ka nikur ‘Da tǝɗa yu khan.’ Tǝkha kur kǝ tsan ad dǝgakhe da dzaughǝr ǝn tǝ dǝva dǝ giɗa kǝ fef gharazhigǝl, wur ka tǝkh ba kur kǝ katlga dǝge ǝn tuku jakǝvakh manasar kǝ kwargǝna bi.
3 E, pela manhã, vocês dizem: “Hoje teremos tempestade, porque o céu está de um vermelho sombrio.” Na verdade, vocês sabem interpretar a aparência do céu. Então como não são capazes de interpretar os sinais dos tempos?
4 Udakh kwargǝna li kwal khayanǝf dǝ Yazhigǝl itar, kǝladakh tsugun. Na kur nǝgha dǝg ndawak, ya na bud da mǝdla kura tlǝrna dǝg ndawak bi, akwa dǝg Yunan.” Khalak yana ka ɗuwatǝrs Yasu, dakaval sar.
4 Uma geração perversa e adúltera pede um sinal, mas nenhum sinal lhe será dado, senão o de Jonas. E, deixando-os, Jesus se retirou.
5 Darghǝra tsitar da tǝ tlǝrna ghǝdzva gadzak dǝlv, ka dzamana furakh sar kwarne a mbitsa tǝrghǝr sǝgawal dǝ brudi.
5 Ora, tendo os discípulos passado para a outra margem do lago, esqueceram-se de levar pão.
6 Ka nǝv Yasu tsitar, “Ɗem nikur, ya tsukwamana ghǝr dǝ yista Farisakha zǝ Sadukiyakh.”
6 E Jesus lhes disse:
7 Ka farsa ɗayakavu lav tsitar ǝn tatak tar kwarne, “Wirve a ɓadal ba kiyam ad brudi bi nagh ǝn kwarin adina?”
7 Eles, porém, começaram a discutir entre si, dizendo: — Ele diz isso porque não trouxemos pão.
8 A katlga Yasu ad dǝge tsǝn kwara itar, wirva yana, ka ndiɗatǝrwal kwarne, “Uɗa lava tsǝkur ǝn ɗayakavu lav ǝn tǝbur kwarne, wirva na kur dǝ brudi biyi? Kuram li khǝtsa fadghǝrofǝg.
8 Jesus percebeu isso e perguntou:
9 Dakhkana a katlga ba kur biya? A mbitsa kur ghǝrkh sarte tsa baghandala ka udakh dǝb dliɓ (5,000) dǝ ɗumba brudi dliɓa? Tughwb ngǝrwa a dzanǝf kuram ake tǝmgani?
9 Vocês ainda não percebem, nem se lembram dos cinco pães para cinco mil homens e de quantos cestos vocês recolheram?
10 Awana ǝn sarte tsa baghandala ka udakh dǝb ufaɗ (4,000) dǝ ɗumba brudi uɗif. Tughwb ngǝrwa a dzanǝf kuram ake tǝmgani?
10 Nem dos sete pães para os quatro mil e de quantos cestos vocês recolheram?
11 Uɗa kǝ mangan tsǝkur kwal katlgan kwarne ǝn kwara kura lav ǝn tǝghǝr kǝ brudi ba ka biyi? Ən kwara kura kwarne tsukwamana ghǝr dǝ yista Farisakh zǝ Sadukiyakh kǝ.”
11 Como não compreendem que eu não estava falando com vocês a respeito de pães? Tenham cuidado com o fermento dos fariseus e dos saduceus.
12 Ka katlga furakh sar kǝ Yasu kwarne, ǝn kwarǝn tǝghǝr kǝ yiste ǝn ɗiyud ǝn brudi bi. Tsukwamana ghǝr dǝ yisti na tsǝn kwarina, atsuk ǝn kwarǝn tǝghǝr kǝ tsagdutsaga Farisakha zǝ Sadukiyakh.
12 Então entenderam que Jesus lhes tinha dito que tivessem cuidado não com o fermento usado no pão, mas com a doutrina dos fariseus e saduceus.
13 Soghǝr kǝ Yasu da kǝs ya Kesariya Filibiya, ka ndiɗatǝrwal kǝ furakh sar kwarne, “Warek ka Zǝr Ud vek udakh ra?”
13 Indo Jesus para a região de Cesareia de Filipe, perguntou a seus discípulos:
14 Ka nǝv itar tsin, “Av yakhaya Yukhan dadak para ud, av yakhaya Ili tlayang, av yakhaya tsuguna Irmi tlayang, awana fang ǝn tatak tlayangakh.”
14 E eles responderam: — Uns dizem que é João Batista; outros dizem que é Elias; e outros dizem que é Jeremias ou um dos profetas.
15 Niya tsitar, “Ai kur ma, warek kavek kuri?”
15 Ao que Jesus perguntou:
16 Ka ngawarkhe Siman Bitrus kwarne, “Kha Masikhu, Zǝr Yazhigǝl dadak saf.”
16 Respondendo, Simão Pedro disse: — O senhor é o Cristo, o Filho do Deus vivo.
17 Ka nǝv Yasu tsin, “Dadak bark kha Siman zǝr Yukhan, wirva a sakha diwa ud dǝg sig ba ina kǝ jir bi. Dadare ǝn gharazigǝl kǝ kwara khai.
17 Então Jesus lhe afirmou:
18 Ni ǝn kwarakha kwara kǝ, kha Bitrus, fǝraɗ khǝ, da ɓǝlǝn tǝ kha ka dǝ kur khǝgar, dǝge ǝn tuku kur khǝgena, itar udakhe da fadghǝrofǝg ǝn tǝ kǝ. Ai kwal da tǝkha kǝ ndzǝɗa mǝtsa kǝ manar khai tsauɗ.
18 Também eu lhe digo que você é Pedro, e sobre esta pedra edificarei a minha igreja, e as portas do inferno não prevalecerão contra ela.
19 Da bakha bǝg ka dǝg tusa nga gud tlǝksa gharazhigǝl. Tsugun, ɗeghwa dǝge kwal khayanǝf tsǝkha manaman ǝn lard, nabud da manaman ǝn gharazhigǝl bi. Ɗeghwa dǝge ǝn nakha manaman ǝn lard, da mana ndǝkyan ud ǝn gharazhigǝl.”
19 Eu lhe darei as chaves do Reino dos Céus; o que você ligar na terra terá sido ligado nos céus; e o que você desligar na terra terá sido desligado nos céus.
20 Ka ndǝɗatǝrnǝf Yasu ad tlim kǝ furakh sar char kwarne, kwarara ba itar kǝ itsawar kwarne ka Masikhu bi.
20 Então Jesus ordenou aos discípulos que não dissessem a ninguém que ele era o Cristo.
21 Tsiyif ǝn tǝ yanen kǝ sart, ka farsa Yasu ad kwara tra kwara tsin kǝ furakh sar kwarne, “Barari dǝgal tsin da Wurshalim, kǝ khǝɓ dlaɗakh sikh sikh sikh ǝn dǝv kǝ maludakh zǝ zikzikanakh kǝ zil kǝsakh zǝ li tsagdu nzdikha nzdikh Mus. Ka da kǝɗke kǝɗud, fitsa khǝkǝrɗa da tsiyaka tsiyud.”
21 Desde esse tempo, Jesus começou a mostrar aos seus discípulos que era necessário que ele fosse para Jerusalém, sofresse muitas coisas nas mãos dos anciãos, dos principais sacerdotes e dos escribas, fosse morto e, no terceiro dia, ressuscitasse.
22 Ka ndǝɗala Bitrus ad Yasu da te kalam, ka farsan ad tavarghǝr di kwarne, “Tsandu tsǝg Yazhigǝl ad yan, Dadzikan. Da dzoghǝr ba yan dǝ kha tsa khǝɗikǝn bi.”
22 Então Pedro, chamando-o à parte, começou a repreendê-lo, dizendo: — Que Deus não permita, Senhor! Isso de modo nenhum irá lhe acontecer.
23 Ka gwiyafkhe Yasu ka niya kǝ Bitrus, “Tsiyakval tsiya kha Shatan. Kur khǝtingǝɗ khǝn tǝvukar, wirva ɗaya ɗaya na, ɗaya ghǝr ud dǝg sig, dǝg Yazhigǝl bi.”
23 Mas Jesus, voltando-se, disse a Pedro:
24 Ka nǝv Yasu kǝ zar bǝlakh sar, “Ɗeghwa ude nagh gataks gat, barari ɗuda way ghǝrsar tsin. Tsuguna ka ɓǝfin ad ufa khǝrta sar, kǝ gataks gat.
24 Então Jesus disse aos seus discípulos:
25 Wirva ɗeghwa ude na kat safa sar, da bǝgh. Ai ɗeghwa ude khayanǝf bǝghǝn safa sar wirva kǝ, da mbǝladu mbǝl.
25 Pois quem quiser salvar a sua vida a perderá; e quem perder a vida por minha causa, esse a achará.
26 Uɗa dǝg sige da gǝmadu udan, da gǝmaduwin dǝgakhe ǝn lard daghan, tsuguna bǝghalǝn safa sari? Uɗa dǝge tǝkha udan kǝ bǝdu kǝ varda safa sari?
26 De que adiantará uma pessoa ganhar o mundo inteiro e perder a sua alma? Ou que dará uma pessoa em troca de sua alma?
27 Da sǝgadagh ka Zǝr Ud ǝn ndanga Dadar zǝ zarɓǝlakhe ǝn gharazhigǝl. Khalak yana, ka da bara dǝg siga sar ka kǝ itsawar, kalkala dǝge a mangin.
27 Porque o Filho do Homem há de vir na glória de seu Pai, com os seus anjos, e então retribuirá a cada um conforme as suas obras.
28 Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, nǝg udakhe ǝn ghitsǝn van, liye kwal da ǝmts, khekwa nǝgha ka itar ka Zǝr Ud, ǝn sǝgdagh ka ndǝk shik.”
28 Em verdade lhes digo que, dos que aqui se encontram, existem alguns que não passarão pela morte até que vejam o Filho do Homem vir no seu Reino.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.