Mateus 15

gdf (GDF) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Dud ǝn kwarina, ka sasǝg kǝ yakhaya kǝ Farisakh zǝ yakhaya kǝ li tsagdu ndzikha ndzkh Mus ǝn Wurshalim, da vak Yasu. Ka ndiɗarwal itar kwarne,
1 Alguns fariseus e escribas de Jerusalém vieram um dia ter com Jesus e lhe disseram:
2 “Uɗa lava kǝ zar ɓǝlakhagh ǝn kala ndzikhe a bǝga dzidzakhǝndi? Wirva na itar ǝn par dǝv kǝda zu kaf ndǝkve tsagdu dzidzakhǝnd bi.”
2 Por que transgridem teus discípulos a tradição dos antigos? Nem mesmo lavam as mãos antes de comer.
3 Ka ngawa tǝrkhai Yasu kwarne, “Uɗa lava tsǝkur ǝn kala ndzikha ndzikh Yazhigǝl, uk ǝn gatars kǝ dǝge tsagdu dzidzakhura kuri?
3 Jesus respondeu-lhes: E vós, por que violais os preceitos de Deus, por causa de vossa tradição?
4 Afka nǝv Yazhigǝla, ‘Farghǝrfǝg kǝ dadagha zǝ babagh.’ Tsuguna ni, ‘Itsawar ǝn lakhga dad sar zǝ bab sar, kǝɗgud kǝmts.’
4 Deus disse: Honra teu pai e tua mãe; aquele que amaldiçoar seu pai ou sua mãe será castigado de morte {Ex 20,12; 21,17}.
5 Ai ǝn tsagdutsaga kur kwarne, ‘Da nǝg dǝge nagha udan ad mǝlaru mǝla kǝ dad sar zǝ bab sar din, “Ai ka avin tsugun, daghan dǝge tsa da mbǝladu kur ǝn vakar, a barkhe ka kǝ Yazhigǝl.”
5 Mas vós dizeis: Aquele que disser a seu pai ou a sua mãe: aquilo com que eu vos poderia assistir, já ofereci a Deus,
6 Wirva yana, atsuk barari ba mǝlaru mǝla kǝ dad bi nikur.’ Wirva yan, a nandal kur lav Yazhigǝl kǝ bat, kǝ nǝghda gatars kǝ ndzikha ndzikhur.
6 esse já não é obrigado a socorrer de outro modo a seus pais. Assim, por causa de vossa tradição, anulais a palavra de Deus.
7 Kuram nguɗiyakhan. Kalkal dǝge tsa kwarga Ishay tlayang ǝn tǝghǝr tsukur. Kwarne,
7 Hipócritas! É bem de vós que fala o profeta Isaías:
8 “ ‘Udakhanna digi, uk ǝn fakghǝra dǝ ghay itar.
8 Este povo somente me honra com os lábios; seu coração, porém, está longe de mim.
9 Ən ɗaba ka buti itar.
9 Vão é o culto que me prestam, porque ensinam preceitos que só vêm dos homens {Is 29,13}.
10 Khala kǝ yana, ka ɗakhtǝrkhai Yasu kǝ dzakhava udakh, niya tsitar, “Bambǝg tlim, ka diyarsa kur.
10 Depois, reuniu os assistentes e disse-lhes:
11 Dǝge ǝn da da ghay bǝn naud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl bi. Dǝge ǝn sǝgawal ǝn ghay kǝ dadak sar ǝn nandala kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl.”
11 Ouvi e compreendei. Não é aquilo que entra pela boca que mancha o homem, mas aquilo que sai dele. Eis o que mancha o homem.
12 Ka saks kǝ zar bǝlakh sar da vak sar, nǝv itar tsin, “Tsa tsǝkha kwarne a bazala rǝvakhuɗ kǝ Farisakh tsǝnga tsitar lavana kwarga kha?”
12 Então se aproximaram dele seus discípulos e disseram-lhe: Sabes que os fariseus se escandalizaram com as palavras que ouviram?
13 Ka ngawatǝrkhai Yasu tsitar, “Itsera kǝ ufe Dadar ǝn gharazhigǝl ba kǝ njivgan bi, ka da ndaɗdu ndaɗud kutskuts.
13 Jesus respondeu: Toda planta que meu Pai celeste não plantou será arrancada pela raiz.
14 Ɗuwamatǝrs ɗu, ngulfakh itar li mǝdlara ɗul kǝ ngulfakh. Daka ngulf ǝn mǝdlara ɗul kǝ ngulfa, afka bǝrdagha tara da mbǝɗa itar dǝgdagh da fika.”
14 Deixai-os. São cegos e guias de cegos. Ora, se um cego conduz a outro, tombarão ambos na mesma vala.
15 Ka nǝv Bitrus tsin, “Kwara kǝnkhai kwara dǝge tuku jakva lavan.”
15 Tomando então a palavra, Pedro disse: Explica-nos esta parábola.
16 “Atsuk dakhkana ghǝrur tsuguna a katlga ba kur biya?” Nǝv Yasu tsitar.
16 Jesus respondeu: Sois também vós de tão pouca compreensão?
17 “Ən tsa bakh kur kwarne, ɗeghwa dǝge da da ghay kǝ udan, ǝn dǝgdagh da khuɗ sar, kǝ dǝg mbasa ka da sǝgawal ǝn vǝgh sara?.
17 Não compreendeis que tudo o que entra pela boca vai ao ventre e depois é lançado num lugar secreto?
18 Ai dǝge sǝgawal ǝn ghaya ǝn sǝgawal ǝn rǝvakhuɗ. In dǝgakhe ǝn naud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk Yazhigǝl.
18 Ao contrário, aquilo que sai da boca provém do coração, e é isso o que mancha o homem.
19 Afke ǝn sǝgawal ǝn rǝvakhuɗ nguɗi nguɗi ɗaya ghǝra. Ndǝk za kǝɗ safa uda, gwaragwara, ǝrɗa, gǝla, dlaghawa fila zǝ bazardu ɗakha kǝ ud.
19 Porque é do coração que provêm os maus pensamentos, os homicídios, os adultérios, as impurezas, os furtos, os falsos testemunhos, as calúnias.
20 Ina dǝgakhe ǝn naud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl. Ai zu kaf dǝ dǝv kwal paran ǝn tǝ dǝva dǝ ndzikh ba da naud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl bi.”
20 Eis o que mancha o homem. Comer, porém, sem ter lavado as mãos, isso não mancha o homem.
21 Ɗuwars kǝ Yasu ad yanen kǝ vak, ka dal da ǝntla khaya kǝsakhe khefa dǝ Taya zǝ Sidom.
21 Jesus partiu dali e retirou-se para os arredores de Tiro e Sidônia.
22 Dzagwdlam, ka sa nusen dugh ya Kanan ǝn giɗǝn khayen da vak Yasu. Ka tuwa tsin kwarne, “Dadzikan, Zǝr Dod, ziwakdal ziw. Ən bara dlaɗ sǝɗikw bǝzan kǝ dughwar char.”
22 E eis que uma cananéia, originária daquela terra, gritava: Senhor, filho de Davi, tem piedade de mim! Minha filha está cruelmente atormentada por um demônio.
23 A kwararkhe ba Yasu ad tsauɗa kǝ nusen bi. Ka saks kǝ furakh Yasu da takaɗa takaɗ ad Yasu. Nǝv itar tsin, “Lakwars lakw, wirvǝn gatakiyams gat, ǝn mbakiyama mbǝg dǝ tu.”
23 Jesus não lhe respondeu palavra alguma. Seus discípulos vieram a ele e lhe disseram com insistência: Despede-a, ela nos persegue com seus gritos.
24 Ka ngawa tǝrkhe Yasu, ni, “Uk a ɓǝlokondagh wirva udakh ya Izraile a zaɗgan ud.”
24 Jesus respondeu-lhes: Não fui enviado senão às ovelhas perdidas da casa de Israel.
25 Ai ka saks kǝ nusen da tǝvuk sar, kǝlgan ad juguv. “Dadzikana, mǝlaku mǝla.” Niya tsin.
25 Mas aquela mulher veio prostrar-se diante dele, dizendo: Senhor, ajuda-me!
26 Ka nǝv Yasu kǝ nusen, “Ən manawa ba bǝf ud kaf zara, ka barud kǝ ghǝdakh bi.”
26 Jesus respondeu-lhe: Não convém jogar aos cachorrinhos o pão dos filhos. _
27 Nǝv nusen tsin, “Lave kwarga kha na kalkal Dadzikan. Ai tsuguna, ghǝdakha ǝn zuwa zuwa itar, ad kwacha kafakhe ɓalal ǝn tǝ vǝlengakhe ǝn zuda li mǝghakh ad kaf.”
27 Certamente, Senhor, replicou-lhe ela; mas os cachorrinhos ao menos comem as migalhas que caem da mesa de seus donos...
28 Ka ngawarkhe Yasu, niya tsin, “Awara nusna, fadǝghǝro fǝgagha nǝg dǝ ndzǝɗ, da manakha manud dǝge nakh.” Ən tǝ yanen kǝ sarta, ka mbu dugh sar ǝn tǝvin tǝvin.
28 Disse-lhe, então, Jesus: Ó mulher, grande é tua fé! Seja-te feito como desejas. E na mesma hora sua filha ficou curada.
29 Ɗuda kǝ Yasu ad yanen kǝ vak, ka dǝgal tsin diwa kalam dǝlva Galili. Khalak yana ka ngalo da tǝ gil nndzǝgan.
29 Jesus saiu daquela região e voltou para perto do mar da Galiléia. Subiu a uma colina e sentou-se ali.
30 Ka saks kǝ udakh zikǝn da vak sar. Zaɓardǝghǝr itar dǝ ghurɗikakha, zǝ ngulfakha, zǝ li ǝmtsa kalam vǝgha, zǝ tǝngakha, zǝ chalǝm li kwal yanga zikǝn. Ka bakhga itar ǝn tǝvuk sar. Ka mbakha tru.
30 Então numerosa multidão aproximou-se dele, trazendo consigo mudos, cegos, coxos, aleijados e muitos outros enfermos. Puseram-nos aos seus pés e ele os curou,
31 Ka ndawatrǝf kǝ udakh vazga tsitar ad li kwal tǝkha kǝ kwarga lava ǝn kwarghai itar. Li mǝtsa vǝgha ka a mbakharu, ghurɗikakh ǝn dǝga itar, ngulfakh ǝn nǝgha nǝgha itar. Ka farghǝr itar kǝ Yazhigǝl Izrail.
31 de sorte que o povo estava admirado ante o espetáculo dos mudos que falavam, daqueles aleijados curados, de coxos que andavam, dos cegos que viam; e glorificavam ao Deus de Israel.
32 Dud ǝn kwarina, ka ɗakhtǝrkhai Yasu kǝ furakh sar saks da vak sar. Ka niya tsitar, “Ən ziwardal ziwa ka kǝ dlama khan, wirva khǝkǝrɗ khana tsitar ǝn vakar, tsuguna na dǝg zuwun vak tar bi. Nagh ba ka daks tsitar dǝ way bi, wirvǝn tǝkha itar kǝ ɗighǝr khar ǝn tǝ ɗul daks da mǝgh.”
32 Jesus, porém, reuniu os seus discípulos e disse-lhes: Tenho piedade esta multidão: eis que há três dias está perto de mim e não tem nada para comer. Não quero despedi-la em jejum, para que não desfaleça no caminho.
33 Nǝv furakh sar tsin, “Ən tǝghal ndǝkina, da mbǝladu ǝn makiyam ad dǝg zuwe da tǝkhud kǝ batran kǝ udakh pakina ra?”
33 Disseram-lhe os discípulos: De que maneira procuraremos neste lugar deserto pão bastante para saciar tal multidão?
34 Ka ndiɗatǝrwal Yasu kwarne, “Ngǝrwa brudiye din kur ra?”
34 Pergunta-lhes Jesus: Quantos pães tendes? Sete, e alguns peixinhos, responderam eles.
35 Ka bǝtra kǝ dzakhava udakh kǝ ndzakhga ndzakh ǝn tǝ khay.
35 Mandou, então, a multidão assentar-se no chão,
36 Ka ɓǝf ad ɗumba brudiyen uɗif zǝ kilfakhen, kwararkhai ad us kǝ Yazhigǝl, ka kwachanǝf, baran kǝ furakh sar. Ka bara furakh sar ad brudiyen zǝ kilfakhen kǝ udakh.
36 tomou os sete pães e os peixes e abençoou-os. Depois os partiu e os deu aos discípulos, que os distribuíram à multidão.
37 Itsawara a zuwa, a baghala itar. Ka dzakhanǝf furakhen ad dǝg zuwe a tǝmgan, tugwǝb uɗif reghan.
37 Todos comeram e ficaram saciados, e, dos pedaços que restaram, encheram sete cestos.
38 Udakhe zuwa ruwa, a ɓa itar ghwalvakh dǝb ufaɗ. A kǝdlga bud nughwasa zǝ zara bi.
38 Ora, os que se alimentaram foram quatro mil homens, sem contar as mulheres e as crianças.
39 Ən tǝ khal kǝ ɗuwatǝrs ɗuwa kǝ Yasu ad dzakhava udakh, ka da da peryu, ka dǝgal da ǝntla khaya ya Magadan.
39 Jesus então despediu o povo, subiu para a barca e retornou à região de Magadã.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.