Mateus 15
gdf (GDF) vs NVT
1 Dud ǝn kwarina, ka sasǝg kǝ yakhaya kǝ Farisakh zǝ yakhaya kǝ li tsagdu ndzikha ndzkh Mus ǝn Wurshalim, da vak Yasu. Ka ndiɗarwal itar kwarne,
1 Então alguns fariseus e mestres da lei chegaram de Jerusalém para ver Jesus e lhe perguntaram:
2 “Uɗa lava kǝ zar ɓǝlakhagh ǝn kala ndzikhe a bǝga dzidzakhǝndi? Wirva na itar ǝn par dǝv kǝda zu kaf ndǝkve tsagdu dzidzakhǝnd bi.”
2 “Por que seus discípulos desobedecem à tradição dos líderes religiosos? Eles não respeitam a cerimônia de lavar as mãos antes de comer!”.
3 Ka ngawa tǝrkhai Yasu kwarne, “Uɗa lava tsǝkur ǝn kala ndzikha ndzikh Yazhigǝl, uk ǝn gatars kǝ dǝge tsagdu dzidzakhura kuri?
3 Jesus respondeu: “E por que vocês, com suas tradições, desobedecem ao mandamento de Deus?
4 Afka nǝv Yazhigǝla, ‘Farghǝrfǝg kǝ dadagha zǝ babagh.’ Tsuguna ni, ‘Itsawar ǝn lakhga dad sar zǝ bab sar, kǝɗgud kǝmts.’
4 Pois Deus ordenou: ‘Honre seu pai e sua mãe’ e ‘Quem insultar seu pai ou sua mãe será executado’.
5 Ai ǝn tsagdutsaga kur kwarne, ‘Da nǝg dǝge nagha udan ad mǝlaru mǝla kǝ dad sar zǝ bab sar din, “Ai ka avin tsugun, daghan dǝge tsa da mbǝladu kur ǝn vakar, a barkhe ka kǝ Yazhigǝl.”
5 Em vez disso, vocês ensinam que, se alguém disser a seus pais: ‘Sinto muito, mas não posso ajudá-los; jurei entregar como oferta a Deus aquilo que eu teria dado a vocês’,
6 Wirva yana, atsuk barari ba mǝlaru mǝla kǝ dad bi nikur.’ Wirva yan, a nandal kur lav Yazhigǝl kǝ bat, kǝ nǝghda gatars kǝ ndzikha ndzikhur.
6 não precisará mais honrar seus pais. Com isso, vocês anulam a palavra de Deus em favor de sua própria tradição.
7 Kuram nguɗiyakhan. Kalkal dǝge tsa kwarga Ishay tlayang ǝn tǝghǝr tsukur. Kwarne,
7 Hipócritas! Isaías tinha razão quando assim profetizou a seu respeito:
8 “ ‘Udakhanna digi, uk ǝn fakghǝra dǝ ghay itar.
8 ‘Este povo me honra com os lábios, mas o coração está longe de mim.
9 Ən ɗaba ka buti itar.
9 Sua adoração é uma farsa, pois ensinam ideias humanas como se fossem mandamentos divinos’”.
10 Khala kǝ yana, ka ɗakhtǝrkhai Yasu kǝ dzakhava udakh, niya tsitar, “Bambǝg tlim, ka diyarsa kur.
10 Jesus chamou a multidão para perto de si e disse: “Ouçam e procurem entender.
11 Dǝge ǝn da da ghay bǝn naud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl bi. Dǝge ǝn sǝgawal ǝn ghay kǝ dadak sar ǝn nandala kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl.”
11 Não é o que entra pela boca que os contamina; vocês se contaminam com as palavras que saem dela”.
12 Ka saks kǝ zar bǝlakh sar da vak sar, nǝv itar tsin, “Tsa tsǝkha kwarne a bazala rǝvakhuɗ kǝ Farisakh tsǝnga tsitar lavana kwarga kha?”
12 Então os discípulos vieram e perguntaram: “O senhor sabe que ofendeu os fariseus com isso que acabou de dizer?”.
13 Ka ngawatǝrkhai Yasu tsitar, “Itsera kǝ ufe Dadar ǝn gharazhigǝl ba kǝ njivgan bi, ka da ndaɗdu ndaɗud kutskuts.
13 Jesus respondeu: “Toda planta que meu Pai celestial não plantou será arrancada pela raiz.
14 Ɗuwamatǝrs ɗu, ngulfakh itar li mǝdlara ɗul kǝ ngulfakh. Daka ngulf ǝn mǝdlara ɗul kǝ ngulfa, afka bǝrdagha tara da mbǝɗa itar dǝgdagh da fika.”
14 Portanto, não façam caso deles. São guias cegos conduzindo cegos e, se um cego conduzir outro, ambos cairão numa vala”.
15 Ka nǝv Bitrus tsin, “Kwara kǝnkhai kwara dǝge tuku jakva lavan.”
15 Então Pedro disse: “Explique-nos a parábola de que as pessoas não são contaminadas pelo que comem”.
16 “Atsuk dakhkana ghǝrur tsuguna a katlga ba kur biya?” Nǝv Yasu tsitar.
16 “Ainda não entendem?”, perguntou Jesus.
17 “Ən tsa bakh kur kwarne, ɗeghwa dǝge da da ghay kǝ udan, ǝn dǝgdagh da khuɗ sar, kǝ dǝg mbasa ka da sǝgawal ǝn vǝgh sara?.
17 “Tudo que comem passa pelo estômago e vai para o esgoto,
18 Ai dǝge sǝgawal ǝn ghaya ǝn sǝgawal ǝn rǝvakhuɗ. In dǝgakhe ǝn naud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk Yazhigǝl.
18 mas as palavras vêm do coração, e é isso que os contamina.
19 Afke ǝn sǝgawal ǝn rǝvakhuɗ nguɗi nguɗi ɗaya ghǝra. Ndǝk za kǝɗ safa uda, gwaragwara, ǝrɗa, gǝla, dlaghawa fila zǝ bazardu ɗakha kǝ ud.
19 Pois do coração vêm maus pensamentos, homicídio, adultério, imoralidade sexual, roubo, mentiras e calúnias.
20 Ina dǝgakhe ǝn naud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl. Ai zu kaf dǝ dǝv kwal paran ǝn tǝ dǝva dǝ ndzikh ba da naud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl bi.”
20 São essas coisas que os contaminam. Comer sem lavar as mãos não os contaminará.”
21 Ɗuwars kǝ Yasu ad yanen kǝ vak, ka dal da ǝntla khaya kǝsakhe khefa dǝ Taya zǝ Sidom.
21 Então Jesus deixou a Galileia, rumo ao norte, para a região de Tiro e Sidom.
22 Dzagwdlam, ka sa nusen dugh ya Kanan ǝn giɗǝn khayen da vak Yasu. Ka tuwa tsin kwarne, “Dadzikan, Zǝr Dod, ziwakdal ziw. Ən bara dlaɗ sǝɗikw bǝzan kǝ dughwar char.”
22 Uma mulher cananeia que ali morava veio a ele, suplicando: “Senhor, Filho de Davi, tenha misericórdia de mim! Minha filha está possuída por um demônio que a atormenta terrivelmente”.
23 A kwararkhe ba Yasu ad tsauɗa kǝ nusen bi. Ka saks kǝ furakh Yasu da takaɗa takaɗ ad Yasu. Nǝv itar tsin, “Lakwars lakw, wirvǝn gatakiyams gat, ǝn mbakiyama mbǝg dǝ tu.”
23 Jesus não disse uma só palavra em resposta. Então os discípulos insistiram com ele: “Mande-a embora; ela não para de gritar atrás de nós”.
24 Ka ngawa tǝrkhe Yasu, ni, “Uk a ɓǝlokondagh wirva udakh ya Izraile a zaɗgan ud.”
24 Jesus disse à mulher: “Fui enviado para ajudar apenas as ovelhas perdidas do povo de Israel”.
25 Ai ka saks kǝ nusen da tǝvuk sar, kǝlgan ad juguv. “Dadzikana, mǝlaku mǝla.” Niya tsin.
25 A mulher, porém, aproximou-se, ajoelhou-se diante dele e implorou mais uma vez: “Senhor, ajude-me!”.
26 Ka nǝv Yasu kǝ nusen, “Ən manawa ba bǝf ud kaf zara, ka barud kǝ ghǝdakh bi.”
26 Jesus respondeu: “Não é certo tirar comida das crianças e jogá-la aos cachorros”.
27 Nǝv nusen tsin, “Lave kwarga kha na kalkal Dadzikan. Ai tsuguna, ghǝdakha ǝn zuwa zuwa itar, ad kwacha kafakhe ɓalal ǝn tǝ vǝlengakhe ǝn zuda li mǝghakh ad kaf.”
27 “Senhor, é verdade”, disse a mulher. “No entanto, até os cachorros comem as migalhas que caem da mesa de seus donos.”
28 Ka ngawarkhe Yasu, niya tsin, “Awara nusna, fadǝghǝro fǝgagha nǝg dǝ ndzǝɗ, da manakha manud dǝge nakh.” Ən tǝ yanen kǝ sarta, ka mbu dugh sar ǝn tǝvin tǝvin.
28 “Mulher, sua fé é grande”, disse-lhe Jesus. “Seu pedido será atendido.” E, no mesmo instante, a filha dela foi curada.
29 Ɗuda kǝ Yasu ad yanen kǝ vak, ka dǝgal tsin diwa kalam dǝlva Galili. Khalak yana ka ngalo da tǝ gil nndzǝgan.
29 Deixando aquele lugar, Jesus voltou ao mar da Galileia e subiu a um monte, onde se sentou.
30 Ka saks kǝ udakh zikǝn da vak sar. Zaɓardǝghǝr itar dǝ ghurɗikakha, zǝ ngulfakha, zǝ li ǝmtsa kalam vǝgha, zǝ tǝngakha, zǝ chalǝm li kwal yanga zikǝn. Ka bakhga itar ǝn tǝvuk sar. Ka mbakha tru.
30 Uma grande multidão veio e colocou diante dele aleijados, cegos, paralíticos, mudos e muitos outros, e ele curou a todos.
31 Ka ndawatrǝf kǝ udakh vazga tsitar ad li kwal tǝkha kǝ kwarga lava ǝn kwarghai itar. Li mǝtsa vǝgha ka a mbakharu, ghurɗikakh ǝn dǝga itar, ngulfakh ǝn nǝgha nǝgha itar. Ka farghǝr itar kǝ Yazhigǝl Izrail.
31 As pessoas ficavam admiradas e louvavam o Deus de Israel, pois os que eram mudos agora falavam, os paralíticos estavam curados, os aleijados andavam e os cegos podiam ver.
32 Dud ǝn kwarina, ka ɗakhtǝrkhai Yasu kǝ furakh sar saks da vak sar. Ka niya tsitar, “Ən ziwardal ziwa ka kǝ dlama khan, wirva khǝkǝrɗ khana tsitar ǝn vakar, tsuguna na dǝg zuwun vak tar bi. Nagh ba ka daks tsitar dǝ way bi, wirvǝn tǝkha itar kǝ ɗighǝr khar ǝn tǝ ɗul daks da mǝgh.”
32 Então Jesus chamou seus discípulos e disse: “Tenho compaixão dessa gente. Estão aqui comigo há três dias e não têm mais nada para comer. Se eu os mandar embora com fome, podem desmaiar no caminho”.
33 Nǝv furakh sar tsin, “Ən tǝghal ndǝkina, da mbǝladu ǝn makiyam ad dǝg zuwe da tǝkhud kǝ batran kǝ udakh pakina ra?”
33 Os discípulos disseram: “Onde conseguiríamos comida suficiente para tamanha multidão neste lugar deserto?”.
34 Ka ndiɗatǝrwal Yasu kwarne, “Ngǝrwa brudiye din kur ra?”
34 Jesus perguntou: “Quantos pães vocês têm?”. “Sete, e alguns peixinhos”, responderam eles.
35 Ka bǝtra kǝ dzakhava udakh kǝ ndzakhga ndzakh ǝn tǝ khay.
35 Então Jesus mandou todo o povo sentar-se no chão.
36 Ka ɓǝf ad ɗumba brudiyen uɗif zǝ kilfakhen, kwararkhai ad us kǝ Yazhigǝl, ka kwachanǝf, baran kǝ furakh sar. Ka bara furakh sar ad brudiyen zǝ kilfakhen kǝ udakh.
36 Tomou os sete pães e os peixes, agradeceu a Deus e os partiu em pedaços. Em seguida, entregou-os aos discípulos, que os distribuíram à multidão.
37 Itsawara a zuwa, a baghala itar. Ka dzakhanǝf furakhen ad dǝg zuwe a tǝmgan, tugwǝb uɗif reghan.
37 Todos comeram à vontade, e os discípulos recolheram, ainda, sete cestos grandes com as sobras.
38 Udakhe zuwa ruwa, a ɓa itar ghwalvakh dǝb ufaɗ. A kǝdlga bud nughwasa zǝ zara bi.
38 Os que comeram foram quatro mil homens, sem contar mulheres e crianças.
39 Ən tǝ khal kǝ ɗuwatǝrs ɗuwa kǝ Yasu ad dzakhava udakh, ka da da peryu, ka dǝgal da ǝntla khaya ya Magadan.
39 Então Jesus os mandou para casa, entrou num barco e atravessou para a região de Magadã.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.