Mateus 12

gdf (GDF) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Ən sartena a dala Yasu dǝgal diwa gukh ǝlkam fitsa fǝtava Yakhudakh. Ndzitǝrǝf kǝ wai kǝ furakh sar, ka farsa itar ad sǝɗ khi ǝlkam kǝ zuwazu.
1 Atravessava Jesus os campos de trigo num dia de sábado. Seus discípulos, tendo fome, começaram a arrancar as espigas para comê-las.
2 Nǝgha kǝ Farisakh ndǝk yana, ka kwararkhe itar kǝ Yasu kwarne, “Vaz, ǝn man dǝge a gadlga ndzikh zar ɓǝlakhagh fitsa fǝtava Yakhudakh.”
2 Vendo isto, os fariseus disseram-lhe: Eis que teus discípulos fazem o que é proibido no dia de sábado.
3 Ka nev Yasu tsitar, “A tugwa bakh kur ad dǝge manga Dod mbatǝra kǝ wai zǝ li dǝgakh sara?
3 Jesus respondeu-lhes: Não lestes o que fez Davi num dia em que teve fome, ele e seus companheiros,
4 Ka da da Fǝta Yazhigǝl, ka ɓǝf itar zǝ li dǝga sar ad brudiye kwal kalkal ba zuwa zuwa tsitar bi, uk Zilkǝs kitakul da zuwan.
4 como entrou na casa de Deus e comeu os pães da proposição? Ora, nem a ele nem àqueles que o acompanhavam era permitido comer esses pães reservados só aos sacerdotes.
5 Tsa tugwa bakh kur ǝn ndzikha ndzikh Mus kwarne, Zil kǝsakhkhe ǝn Fǝta Yazhigǝla ǝn kǝla ndzikh itar fitsa fǝtav. Tsuguna a nala ba kwarne a manga itar khaip bi.
5 Não lestes na lei que, nos dias de sábado, os sacerdotes transgridem no templo o descanso do sábado e não se tornam culpados?
6 Tǝkha kura tǝkha kǝ, auna ude a malgan ad Fǝta Yazhigǝl kǝ ndangǝn vana khan.
6 Ora, eu vos declaro que aqui está quem é maior que o templo.
7 Da tsa katlga kur dǝge ǝn kwara kaɗkaɗ, ai kwarga Yazhigǝl kwarne, ‘Giɗa kwiɗkwiɗǝrǝv ǝn na kǝ, dǝg tsufa bǝn na ka bi.’ Tsa na kur ǝn batǝrghǝr ghaza kǝ li kwal dǝ khaip bi.
7 Se compreendêsseis o sentido destas palavras: Quero a misericórdia e não o sacrifício... não condenaríeis os inocentes.
8 Wirva yan ka Zǝr Ud, ka Dadmǝgh fitsa fǝtava Yakhudakh.”
8 Porque o Filho do Homem é senhor também do sábado.
9 Ka ɗuwars Yasu ad yanen kǝ vaka, ka dadǝg tsin da gud dzakhava Yakhudakh.
9 Partindo dali, Jesus entrou na sinagoga.
10 Ən gud dzakhvena, nǝg udanen dadak ǝmtsa dǝv, ka ndiɗarwar itar kǝ Yasu kwarne, “A khayanǝf nagh ndzikh ad mba ud fitsa fǝtava?” Nǝv itar kǝ nǝghda mbǝladu ghaza Yasu.
10 Encontrava-se lá um homem que tinha a mão seca. Alguém perguntou a Jesus: É permitido curar no dia de sábado? Isto para poder acusá-lo.
11 Ai ka nditarwal Yasu kwarne, “Da ka nǝg ude dǝ tuwagh ǝn tatakuran, da ɓǝldaghin da fik fitsa fǝtav, atsuk na dadak tuwaghǝn da ɓado ɓa biya?
11 Jesus respondeu-lhe: Há alguém entre vós que, tendo uma única ovelha e se esta cair num poço no dia de sábado, não a irá procurar e retirar?
12 Afka a malga ud ad tuwagh kǝ ndanga char. Wirva yana a khayanǝf ndzikha ad mǝlaru kǝ ud fitsa fǝtav.”
12 Não vale o homem muito mais que uma ovelha? É permitido, pois, fazer o bem no dia de sábado.
13 Khalak yana ka niya kǝ dadak ǝmtsa dǝven, “Taladala dǝvagh” Ka taladal, ǝn tǝvin tǝvina ka mbu dǝva sar charang, ka nala ndǝk yan kǝ dǝv.
13 Disse, então, àquele homem: Estende a mão. Ele a estendeu e ela tornou-se sã como a outra.
14 Da mbiyanen, ka dǝgal kǝ Farisakh da ɗi dzanak kǝɗ Yasu kǝ ǝmts.
14 Os fariseus saíram dali e deliberaram sobre os meios de o matar.
15 Katlga kǝ Yasu ad rajakhadghǝr (ɗayaghǝr) tara, ka ɗudan ad yanen kǝ vak. Ka gatars gata kǝ udakh zikǝn. Ka mbakhatǝru kǝ li kwal tsa yanga daghan.
15 Jesus soube disso e afastou-se daquele lugar. Uma grande multidão o seguiu, e ele curou todos os seus doentes.
16 Ka ndǝɗatǝrnǝf ad tlim kwarne, kwarara betar kǝ udakh ad lav ǝn tǝghǝr tsin bi.
16 Proibia-lhes formalmente falar disso,
17 Dǝge mangin kǝ righanǝf dǝge tsa kwarga Ishay Tlayang. Ai kwarga Ishay kwarne,
17 para que se cumprisse o anunciado pelo profeta Isaías:
18 “Auna zǝr tlǝre a zǝɓǝf kǝ.
18 Eis o meu servo a quem escolhi, meu bem-amado em quem minha alma pôs toda sua a afeição. Farei repousar sobre ele o meu Espírito e ele anunciará a justiça aos pagãos.
19 Na ba da man tsugu zǝ bura bi.
19 Ele não disputará, não elevará sua voz; ninguém ouvirá sua voz nas praças públicas.
20 Mbaɗize tsa tǝrɗǝfa, naba da kǝlakǝla bi.
20 Não quebrará o caniço rachado, nem apagará a mecha que ainda fumega, até que faça triunfar a justiça.
21 Da bo ghǝr ǝn tǝ ɗakha sar udakh liye kwal tsa Yazhigǝl daghan.”
21 Em seu nome as nações pagãs porão sua esperança {Is 42,1-4}.
22 Ka ɓardǝghǝr yakhaya kǝ udakh ad ude ngulf ai ghwirtl da vak Yasu, wirva sǝɗikw bǝzan ǝn vǝgh tsin. Ka mbanu Yasu. Ka farsan ad kwar lav, tsuguna ka nǝgha nǝgh.
22 Apresentaram-lhe, depois, um possesso cego e mudo. Jesus o curou de tal modo, que este falava e via.
23 Ka ndawatǝrǝf kǝ udakh daghan, Ka nǝv itar, “Ara, ina kuda in khǝ Zǝr Doda?”
23 A multidão, admirada, dizia: Não será este o filho de Davi?
24 Ai tsǝna kǝ Farisakh ndǝk yana ka nǝv itar, “Afka dǝ ndzǝɗa tsawar bi. Dǝ ndzǝɗa Baalzabul shik ya wurdu, ǝn zaɓakhadowin ad sǝɗikw bǝzan ǝn vǝgh kǝ udakh.”
24 Mas, ouvindo isto, os fariseus responderam: É por Beelzebul, chefe dos demônios, que ele os expulsa.
25 Fatsiye audzala Yasu ǝn tsa dǝge ǝn ɗaya itar ǝn rǝvakhuɗ tar, ka avin tsitar, “Ɗaga tlǝkse a tǝkaghǝran mits, ǝn tlughuma itar ǝn tatak tar, yanen kǝ tlǝksa da ghitsga ba dangar bi. Ɗeghwa kǝsa zǝ mǝghe a tǝkaghǝra mits tsugun, ǝn tlughuma itar ǝn tatak tar, na ba da ghitsa bi.
25 Jesus, porém, penetrando nos seus pensamentos, disse: Todo reino dividido contra si mesmo será destruído. Toda cidade, toda casa dividida contra si mesma não pode subsistir.
26 Da ka ǝn zǝɓadal Shatan, Shatan sǝgawal ǝn udakh, afka ǝn gadla dǝ ghǝrsar. Ai da ghitsa ndar tlǝksa sari?
26 Se Satanás expele Satanás, está dividido contra si mesmo. Como, pois, subsistirá o seu reino?
27 Ai da ka dǝ ndzǝɗa Baalzabul ǝn zaɓado ka dǝ sǝɗikw bǝzanakh, ai zar ɓǝlakhura mi? Ən zǝɓtǝrdal dira kǝ ndzǝɗa itari? Ai furakhur da taka kura lav ǝn tǝghǝr kin.
27 E se eu expulso os demônios por Beelzebul, por quem é que vossos filhos os expulsam? Por isso, eles mesmos serão vossos juízes.
28 Ai daka dǝ ndzǝɗa Sidikw Yazhigǝl ǝn zaɓadal ka ad shatanakh, atsuk a sa tlǝksa Yazhigǝl da tǝghǝr tsǝkur.
28 Mas, se é pelo Espírito de Deus que expulso os demônios, então chegou para vós o Reino de Deus.
29 “A tǝkh bud kǝ da da khutsadala kadlang ǝn mǝgha dadak ndzǝdan bi, khekwa da ndzaɗana ghud ndan, bidǝgud ǝn tǝkha kǝ khutsadala kadlang ǝn fǝta sar.
29 Como pode alguém penetrar na casa de um homem forte e roubar-lhe os bens, sem ter primeiro amarrado este homem forte? Só então pode roubar sua casa.
30 “Ude kwal nǝg zǝ kǝ, atsuk ǝn man tluhguma zǝ kǝ. Ude kwal mǝlaku dǝ dzakha dzakha atsuk ǝn kwazakdu kwaz.
30 Quem não está comigo está contra mim; e quem não ajunta comigo, espalha.
31 Wirva yan, ǝn kwara kura kwara kǝ, da ɓisatra ɓisud kǝ udakh ad itsera kǝ khaip zǝ lav nenakh ai manga itar. Ai tsugun, ude kwarga lava dǝ nen ak Sǝɗikw Yazhigǝl, na bud da ɓisara ɓisa bi.
31 Por isso, eu vos digo: todo pecado e toda blasfêmia serão perdoados aos homens, mas a blasfêmia contra o Espírito não lhes será perdoada.
32 Ɗaga ude kwarga lav nen ǝn tǝghǝr tsǝka Zer Ud, da ɓisara ɓisud. Ai ɗeghwa ude kwarga lav nen ak Sǝɗikw Yazhigǝl, linglinga na bud da ɓisara ɓisa tsa kǝvena tsa da tǝ kwarge da saks bi.”
32 Todo o que tiver falado contra o Filho do Homem será perdoado. Se, porém, falar contra o Espírito Santo, não alcançará perdão nem neste século nem no século vindouro.
33 Da nǝgharu kha kǝ uf khwaranyan zǝr khwaran da yigin. Da ka nǝgharu ba kha kǝ uf bi, zǝr bǝzan da yigin. Wirva ufa khwarana ǝn katlǝn tǝ khulf zar sar ud.
33 Ou dizeis que a árvore é boa e seu fruto bom, ou dizeis que é má e seu fruto, mau; porque é pelo fruto que se conhece a árvore.
34 Kur zar ya pushakhan. Da tǝkh duɗa kur kǝ kwarga lav khwaran fatsiye nguɗiyakh kuri? Afka ǝn khuɗ kǝ dǝgakhe ǝn rǝvakhuɗ ud inǝn sǝgawal ǝn tukw ghay.
34 Raça de víboras, maus como sois, como podeis dizer coisas boas? Porque a boca fala do que lhe transborda do coração.
35 Ud charana, ǝn zǝɓado ǝn dǝg charane ǝn khuɗ kǝ dǝg charane a bǝgin ǝn rǝvakhuɗ sar. Ud nguɗiya, ǝn zǝɓado ǝn dǝg nguɗi, ǝn khuɗ kǝ dǝg nguɗiye, a bǝgin ǝn rǝvakhuɗ sar.
35 O homem de bem tira boas coisas de seu bom tesouro. O mau, porém, tira coisas más de seu mau tesouro.
36 Ən kwara kura kwara kǝ, ɗeghwa kwadlamb ghaye ǝn kwara udakh, da kwara kwara itar dǝge bǝtra da kwar yanen fitsa takalav.
36 Eu vos digo: no dia do juízo os homens prestarão contas de toda palavra vã que tiverem proferido.
37 Ən tǝ dǝva dǝ lave kwarga kha da mana khud takalav. A bakhghǝr ud ghaza awana dadake kwal dǝ ghaz.
37 É por tuas palavras que serás justificado ou condenado.
38 Ka kwararkhe yakhaya kǝ li tsagdu ndikha ndikh Mus zǝ Farisakh kwarne, “Malǝm, ǝn na kǝnda mǝdla kǝnda mǝdla tsǝkha ad zikan kǝ dǝg ndawak ai da mǝdla dakha ndzǝɗagh.”
38 Então alguns escribas e fariseus tomaram a palavra: Mestre, quiséramos ver-te fazer um milagre.
39 Ka niya tsitar, “Udakh li kwargǝna, li kwal fadǝghǝro dǝ Yazhigǝl kur, nguɗiyakh tsugun. Nagha kur ad nǝgha dǝg ndawak ǝn vakar, ai na bud da mǝdla kura mǝdla bi, akwa ndawake ǝn tǝghǝr kǝ Yunan tlayang.
39 Respondeu-lhes Jesus: Esta geração adúltera e perversa pede um sinal, mas não lhe será dado outro sinal do que aquele do profeta Jonas:
40 Ndǝkve a manga Yunan ad khǝna khǝkerɗ viɗ zǝ fatsi ǝn khuɗ kǝ zikana kǝ kilf, da mana ndǝk yan ka Zǝr Ud ad khǝna khǝkerɗ viɗa zǝ fatsi ǝn mbǝrt kǝ khay.
40 do mesmo modo que Jonas esteve três dias e três noites no ventre do peixe, assim o Filho do Homem ficará três dias e três noites no seio da terra.
41 Fitsa takalav da kwara tǝra kwara udakh ya Nineba kǝ li kwargǝn kwarne, a manargan ad khaip. Wirva itar udakh ya Nineba a pǝlga itar ghǝr ǝn tǝ dǝva dǝ lav Yazhigǝle a kwaratǝrkhe Yunan. Ai tsuguna auna ude a malgan ad Yunan dǝ ndzǝɗ ǝn van. Dakhkana a pǝlga ba kur ghǝr bi.
41 No dia do juízo, os ninivitas se levantarão com esta raça e a condenarão, porque fizeram penitência à voz de Jonas. Ora, aqui está quem é mais do que Jonas.
42 Fitsa takalav, da tsiya nuse shik ǝn khay ya Sheba kǝ kwar kwarne udakh kwargǝn a manargan ad khaip. Wirva soghǝr ǝn vak bita char, kǝ tsǝn lav kwalemleme ǝn tsagdu Saluman shik. Ai tsuguna nǝg ude a malgan ad Saluman shik dǝ ndzǝɗ ǝn van.” Dakhkana a pǝlga ba kur ghǝr bi.
42 No dia do juízo, a rainha do Sul se levantará com esta raça e a condenará, porque veio das extremidades da terra para ouvir a sabedoria de Salomão. Ora, aqui está quem é mais do que Salomão.
43 Da sawala sǝdikw bǝzan ǝn vǝgh kǝ ud, ka gwayav ǝn vakakhe kwal nǝg kǝ yu kǝ mbǝladu vak fǝtava tsin. Ai da ka mbǝladu bin bi,
43 Quando o espírito impuro sai de um homem, ei-lo errante por lugares áridos à procura de um repouso que não acha.
44 ka ni, da gwiya daks da kwazaghare tsa sawalaka. Da gwiyoghǝrina a tlarghǝr ba kǝ itsawar bi tsuguna tleɗan, a ɗikavana mǝgh.
44 Diz ele, então: Voltarei para a casa donde saí. E, voltando, encontra-a vazia, limpa e enfeitada.
45 Ka da gwiya dǝgal da khutsado tlǝrna sǝɗikw bǝzanakh uɗif, liye malgan kǝ mbǝrsh. Kǝ daks tsitar kǝ giɗǝmb. Khalakyana, ka da malamala giɗa sare kǝ khal, ade tsa chak kǝ bǝz. Da dzaughǝr ndǝk yan kǝ nguɗi udakh li kwargǝn.
45 Vai, então, buscar sete outros espíritos piores que ele, e entram nessa casa e se estabelecem aí; e o último estado daquele homem torna-se pior que o primeiro. Tal será a sorte desta geração perversa.
46 Madǝvin ǝn kwar ghay zǝ udakha, ka sasǝg kǝ bab sar zǝ zar babakh sar. Ka ghitsǝga itar ǝn mǝl, ǝn nagh kwar lava itar zin.
46 Jesus falava ainda à multidão, quando veio sua mãe e seus irmãos e esperavam do lado de fora a ocasião de lhe falar.
47 Ka nǝv tlǝrna ud tsin, “Babagha zǝ zarbabakhagh ǝn ghitsǝn mel, ǝn na kwar lava itar zǝ kha.”
47 Disse-lhe alguém: Tua mãe e teus irmãos estão aí fora, e querem falar-te.
48 Ka ndiɗarwal kǝ dadake tsa kwarkhe kwar, “War babara, zǝ zar babakharenra?”
48 Jesus respondeu-lhe: Quem é minha mãe e quem são meus irmãos?
49 Ka mǝdlarnan ad furakh sar dǝ dǝva ni, “Auna babara zǝ zar babakharǝn tǝ van.
49 E, apontando com a mão para os seus discípulos, acrescentou: Eis aqui minha mãe e meus irmãos.
50 Wirva ɗeghwa ude ǝn man dǝge ǝn nagha Dadare ǝn gharazhigǝl kǝ manaman tsin, in zǝr babara, zǝ dugh babara, zǝ babar.”
50 Todo aquele que faz a vontade de meu Pai que está nos céus, esse é meu irmão, minha irmã e minha mãe.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.