Marcos 7

gdf (GDF) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Farisakha zǝ yakhaya kǝ li tsagdu ndzikha ndzikh Mus, ai sarawal ǝn Wurshalim. Dzafkai itar ǝn vak Yasu.
1 Alguns fariseus e alguns mestres da Lei que tinham vindo de Jerusalém reuniram-se em volta de Jesus.
2 Ka nǝgha itar ad yakhaya kǝ furakh Yasu, ǝn zu kaf itar kwal parga tsitar ad dǝv ndǝke tsagdu dzidzakh tar.
2 Eles viram que alguns dos discípulos dele estavam comendo com mãos impuras , quer dizer, não tinham lavado as mãos como os fariseus mandavam o povo fazer.
3 Wirva Farisakha zǝ Yakhudakh daghan, na itar zu kaf kwal parga tsitsar dǝv ndǝke tsagatǝrdu dzidzakh tar bi. Wirvǝn tsufada ndzikha ndzikh dzidzakh tar itar.
3 (Os judeus, e especialmente os fariseus, seguem os ensinamentos que receberam dos antigos: eles só comem depois de lavar as mãos com bastante cuidado.
4 Da sa itar ǝn kasuk, na itar ǝn zu kaf bi, akwa pardu itar dǝv ndǝke tsagatǝrdu dzidzakh tar. Ən tsufa tsufa itar ad yakhaya kǝ ndzikha ndzikh tar ai wuru itar zikǝn. Ndǝk zai pardu kwat khǝɓ yu, shakakh, zǝ shugudakhe mangud dǝ vǝrshakanvǝ, zǝ vak zu kafakh tar.
4 E, antes de comer, lavam tudo o que vem do mercado. Seguem ainda muitos outros costumes, como a maneira certa de lavar copos, jarros, vasilhas de metal e camas.)
5 Wirva yan, ka ndiɗarwal Farisakhen zǝ li tsagdu ndzikha ndzikhen kǝ Yasu, “Uɗa lava kǝ furakhagh kwal nǝg ǝn gatars kǝ ndzikha ndzikh dzidzakhǝnd, kǝ zu kaf tsitar kwal par dǝv ndǝkve tsagdu dzidzakhǝndi?”
5 Os fariseus e os mestres da Lei perguntaram a Jesus: — Por que é que os seus discípulos não obedecem aos ensinamentos dos antigos e comem sem lavar as mãos?
6 Ka nggawa tǝrkhai Yasu, ‘Kalkal lav tlayang tlayange tsa kwarga Ishay ǝn tǝghǝr kǝ tsukur kur mbaɗirakh. Ndǝke vindzanin kwarne,
6 Jesus respondeu:
7 Ən ɗabaka buti itar,
7 A adoração deste povo é inútil,
8 Ɗuwars kur gatars kǝ ndzikha ndzikh Yazhigǝl, ǝn gatars kǝ ndzikha ndzikh dzidzakhur kur.”
8 E continuou:
9 Ka zu vuk tsin dǝ kwar kwarne, “Nǝg kur dǝ khiɗa ɗuda ndzikha ndzikh Yazhigǝl, kǝ wirva tsuf tsagdutsagur.
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Wirva kwarga Mus kwarne, ‘Fargǝrafǝg kǝ dadagha zǝ babagh, ɗaga ude kwarga lav bǝzan ǝn tǝ dad sar awana bab sar, ka kǝɗgud.’
10 Pois Moisés ordenou: “Respeite o seu pai e a sua mãe.” E disse também: “Que seja morto aquele que amaldiçoar o seu pai ou a sua mãe!”
11 Ai ǝn kwara kwara kur kwarne, da ka nǝv udan kǝ bab sar awana dad sar, dǝge tsa da mǝlakuru ka din, audzala kǝn barkhai kǝ Yazhigǝl. A manga ba dǝ khaip bi.
11 Mas vocês ensinam que, se alguém tem alguma coisa que poderia usar para ajudar os seus pais, mas diz: “Eu dediquei isto a Deus”,
12 Wirva yan, a khayarnǝf ba kur kǝ ud ad mǝlaru kǝ dad sara zǝ bab sar bi.
12 então ele não precisa ajudar os seus pais.
13 Tǝ dǝva dǝ yan, a nandala kur lav Yazhigǝl kǝ bat, wirva ndzikha ndzikhakh dzidzakhure ǝn tsagardu kur kǝ zarur. Ən manakha mana kur digitakh zikǝn ndǝkva dǝgakhen.
13 Assim vocês desprezam a palavra de Deus, trocando-a por ensinamentos que passam de pais para filhos. E vocês fazem muitas outras coisas como esta.
14 Ka gwidǝn Yasu ad ɗakhga dzakhava udakh, ka ni, “Tsǝnam ka tsǝna itsawar, diyarsǝf kur ad inan.
14 Jesus chamou outra vez a multidão e disse:
15 Na dǝge ǝn ba udan da ghay sar, ai da nan kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl bi. Akwa dǝge ǝn sǝgo ǝn khuɗ sar da nan kǝ kwadlamb, ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl.
15 Tudo o que vem de fora e entra numa pessoa não faz com que ela fique
16 Ɗaga ude dǝ tlim tsǝn lav, tsǝnin ad lavan.
16 [Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.]
17 Ən tǝkhal kǝ tǝkaghǝra tsin zǝ dzakhava udakh, ka dagh da mǝgh. Ka ndiɗarwal furakh sar ad dǝge ǝn tuku jakva lavan.
17 Quando Jesus se afastou da multidão e entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram o que queria dizer essa comparação.
18 Ka niya tsitar, “Atsuk a katlga bakh ghǝrura? Ən tsa bakh kur kwarne dǝge ǝn ba udan da ghay sar bǝn na ud kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl biya?
18 Então ele disse:
19 Wirvǝn nabǝn daks da rǝvakhuɗ bi ǝn dǝgdagh da khuɗ, khalakyan ka sǝgawal ǝn vǝgh. (Lav Yasu ǝn tǝ vana, a mǝdlanan kwarne, itsera kǝ dǝg zuwa chuwaɗaɗ kǝ zuwazu.)
19 porque não vai para o coração, mas para o estômago, e depois sai do corpo. Com isso Jesus quis dizer que todos os tipos de alimento podem ser comidos.
20 Ka zu vuk tsin dǝ kwar lav kwarne, ‘Dǝge sǝgo ǝn khuɗ kǝ uda ǝn nan kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl.
20 Ele continuou:
21 Wirvǝn rǝvakhuɗ ud ǝn sǝgo nguɗi nguɗi ɗayaghǝrakh, ai bǝgan da man dǝgakhe kwal khwar, ndǝk zai garnak, gǝl, zǝ kǝɗ safa ud.
21 Porque é de dentro, do coração, que vêm os maus pensamentos, a imoralidade sexual, os roubos, os crimes de morte,
22 Gwaragwar, khuwa, kǝlada, valdu ud, kuɗ bǝg zhiru, shilga, bazdu ɗakha ud, nagh ghǝr, zǝ dlǝgǝr dlag.
22 os adultérios, a avareza, as maldades, as mentiras, as imoralidades, a inveja, a calúnia, o orgulho e o falar e agir sem pensar nas consequências.
23 Daghan dǝg nguɗi nguɗiyakhan, ǝn sǝgo ǝn khuɗ kǝ ud, tsuguna in ǝn nan kǝ kwadlamb ǝn tǝvuk kǝ Yazhigǝl.”
23 Tudo isso vem de dentro e faz com que as pessoas fiquem impuras.
24 Ka ɗuda Yasu ad vaken, dagh da ǝntla khaya Taya zǝ Sidon. Ka dagh da mǝghen, tsuguna ǝn nagh ba tsatsǝg ak itsawar bi, dǝmbiyanena, a ɓǝghafkhai bi.
24 Jesus saiu dali e foi para a região que fica perto da cidade de Tiro. Ele entrou numa casa e não queria que soubessem que estava ali, mas não pôde se esconder.
25 Uk tsǝna tsǝna kǝ nuse ǝn kǝɗa shatan ad dughw sar ad lavǝn tǝghǝr kǝ Yasu, ka sagha kǝlgan ad juguv ǝn tǝvuk sar.
25 Certa mulher, que tinha uma filha que estava dominada por um espírito mau, ouviu falar a respeito de Jesus. Ela veio e se ajoelhou aos pés dele.
26 Nusen tsuguna liye kwal Yakhudakh. A yavǝn Finiki ǝntla khaya ya Suri. Ka tatl Yasu tsin kǝ ɓardal wurdu sǝgawal ǝn vǝgh kǝ dughw sar.
26 Era estrangeira, de nacionalidade siro-fenícia, e pediu que Jesus expulsasse da sua filha o demônio.
27 Ka nǝv Yasu tsin, “Ɗuwaks ɗuwa bara bǝg ka dǝg zuwa kǝ zaren (Yakhudakh) ndan, wirva kalkal ba ka ɓatǝrvalud dǝg zuwa zara, ka liyarduwud kǝ ghǝdakh bi.”
27 Mas Jesus lhe disse:
28 Ka nǝv nusen, “Ai ndǝk yan Dad Zikan, ai ghǝdakha ǝn vaɗuvaɗa itar ad kwacha kafakhe a ɓalal ǝn tǝ vǝlang zu kaf zar.”
28 — Mas, senhor, — respondeu a mulher — até mesmo os cachorrinhos que ficam debaixo da mesa comem as migalhas de pão que as crianças deixam cair.
29 Ka nǝv Yasu tsin, “Wirva lavana a kwargakh, gwiya daks da mǝgh, a tǝkaghǝra wurdu zǝ dughwagh.”
29 Jesus disse:
30 Ka wura da mǝgh, tlarghǝr kǝ dughw sar ǝn khǝngan ǝn tǝ pin, audzala wurduwen ǝn dala dǝg ǝn vǝgh sar.
30 Quando a mulher voltou para casa, encontrou a criança deitada na cama; de fato, o demônio tinha saído dela.
31 Ka ɗuwars Yasu ad kǝs ya Taya, ka dal da dǝlva Galili, diwa Sidon zǝ Dikapolis (kǝsakh kǝlɗǝk).
31 Jesus saiu da região que fica perto da cidade de Tiro, passou por Sidom e pela região das Dez Cidades e chegou ao lago da Galileia.
32 Ka ɓardǝghǝr yakhaya kǝ udakh ad tǝnge dlakh kwar ghay tsin, ka tatl Yasu tsitar kǝ barghǝr dǝv tsin, ki mbǝga tsin.
32 Algumas pessoas trouxeram um homem que era surdo e quase não podia falar e pediram a Jesus que pusesse a mão sobre ele.
33 Tǝkhal kǝ ɗakhga tsin udanen ǝn tǝb kǝ dzakhava udakh da tǝ kalam. Ka ba Yasu ad wirik dǝv sar da tlim kǝ tǝngen, ka tǝfaw ad shaghwvai ǝn tǝ zǝr dǝv sar, ka gǝman ad rikha udanen din.
33 Jesus o tirou do meio da multidão e pôs os dedos nos ouvidos dele. Em seguida cuspiu e colocou um pouco da saliva na língua do homem.
34 Ka lando Yasu ad ghǝr da gharazhigǝl, ka gǝlf niya zikzik, ka niya tsin, “Iffata” Dǝge ǝn tukuwina in kwarne “Ngurǝf ngur.”
34 Depois olhou para o céu, deu um suspiro profundo e disse ao homem:
35 Kwarga tsin ndǝkyan, ka ngurǝf tlim udanen. Ka tasla nǝv rikh sar a vǝdgan, ka farsa kwar lava tsin khwaraniyan.
35 E naquele momento os ouvidos do homem se abriram, a sua língua se soltou, e ele começou a falar sem dificuldade.
36 Ka ndǝɗatǝrnǝf Yasu ad tlim kwarne, kwarara ba itar kǝ itsawar ad dǝge a dzoghǝr bi. Itsera kǝ sart ǝn kwargin kwarne kwar ba itar bi, ka zu vuk dǝ kwardu laven itar.
36 Jesus ordenou a todos que não contassem para ninguém o que tinha acontecido; porém, quanto mais ele ordenava, mais eles falavam do que havia acontecido.
37 Dǝgǝn na mangina a ndawatǝrǝf kǝ udakh char. Ka nǝv itar, “A mangan ad itsauɗa kalkal. A ba dǝ tǝngakh, da tsǝna lav. Liye kwal tǝkha kǝ kwarga lava, ka kwar lava.”
37 E todas as pessoas que o ouviam ficavam muito admiradas e diziam: — Tudo o que faz ele faz bem; ele até mesmo faz com que os surdos ouçam e os mudos falem!

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.