Marcos 3
gdf (GDF) vs NAA
1 Fitsa tlǝrn tsuguna, a da Yasu da gud dzakhava Yakhudakh. Ka nǝg udanen dadak mǝtsa dǝv ǝn vinen.
1 De novo, Jesus entrou na sinagoga. E estava ali um homem que tinha uma das mãos ressequida.
2 Ən tǝb kǝ udakhe ǝn vin, nǝg liye ǝn gat ɗule da vide tar Yasu dǝ ghaz. Ka vaza vaza tsitar ɗem, tsaghe da mbambǝgin ad udanen fitsa nggi.
2 E estavam observando Jesus para ver se curaria aquele homem no sábado, a fim de o acusarem.
3 Nǝv Yasu kǝ dadak mǝtsa dǝven, “Tsiyif tsi, ausǝg, ghitsga ghits ǝn van.”
3 Jesus disse ao homem da mão ressequida:
4 Ka ndiɗatǝrwal Yasu kwarne, “Ira dǝge khwara kǝ mana mana fitsa nggiyi? Man dǝg khwarane, awana dǝg bǝzan khi? Kat safa fitsa nggiye, awana kǝɗga dǝ kǝɗa khi?
4 Então lhes perguntou: Mas eles ficaram em silêncio.
5 Ka vazakh tǝrkhai dǝ bazarǝv, wirva ɓengɓeng rǝve din itar. Ka niya kǝ udanǝn, “Taladal dǝvagh.” Ka taladal, tǝvin tǝvina ka mbu dǝv sar ndiɗ.
5 Então Jesus, olhando em volta, indignado e entristecido com a dureza de coração daquelas pessoas, disse ao homem: O homem estendeu a mão, e ela lhe foi restaurada.
6 Nǝgha kǝ Farisakh ndǝkyan, ka dǝgal tsitar da ɗembar lava zǝ liye tlǝkhara lǝg kǝ Khiridus, ad ɗule da kǝɗ da itar Yasu.
6 Os fariseus saíram dali e, com os herodianos, logo começaram a conspirar contra Jesus, procurando ver como o matariam.
7 Ka sawal Yasu zǝ furakh sar ǝn tǝb kǝ udakh, dǝgal da tǝ ghay dǝlv, zikǝn udakhe ǝn khaya Galili a gatars.
7 Jesus se retirou com os seus discípulos para o mar. Uma grande multidão o seguia. Eram pessoas que tinham vindo da Galileia, da Judeia,
8 Tsǝna kǝ udakh ad lav ǝn tǝghǝr kǝ dǝgakhe ǝn manin daghan. Zikǝn udakhe ǝn ǝntla khaya ya Yakhudi, Wursalim, zǝ ǝntla khaya ya Edom, zǝ li khǝdzǝva gadzak zagh Urdu, zǝ udakh ya Taya zǝ Sidon, a sawal da vak sar.
8 de Jerusalém, da Idumeia, do outro lado do Jordão e dos arredores de Tiro e de Sidom, porque ouviam falar das coisas que Jesus fazia.
9 Wirva zika udakha, ka kwarar khai Yasu kǝ furakh sar, kǝ ɗikarna khǝɗikan na kǝ peryu, ki khek tlǝgars kǝ udakh.
9 Então recomendou aos seus discípulos que sempre lhe tivessem pronto um barquinho, por causa da multidão, a fim de não o apertarem.
10 Wirva a mbakhatǝru kǝ udakh zikǝn. In kǝ mangan kǝ liye tukw kuzakh ǝn tlagǝva daks da gǝmagǝm.
10 Pois curava muitas pessoas, de modo que todos os que tinham alguma enfermidade se esforçavam para chegar perto, a fim de poderem tocar nele.
11 Itsǝn nǝghǝn vara sǝɗikw bǝzan ad Yasu, ka mbaɗa itar ǝn tǝvuk sar, zǝ tuwa tsitar kwarne, “Kha Zǝr Yazhigǝl.”
11 Também os espíritos imundos, quando o viam, prostravam-se diante dele e gritavam: — Você é o Filho de Deus!
12 Ka tǝkhatǝrnan chara, kwarara bai tar kǝ udakh ad lavǝn tǝghǝr tsin bi.
12 Mas Jesus lhes advertia severamente que não o expusessem à publicidade.
13 A do Yasu da tǝ kalam ghuɓ, ka ɗakh tǝrkhai kǝ liye ǝn naghin, ka sagh itar da vak sar.
13 Depois, Jesus subiu ao monte e chamou os que ele quis, e vieram para junto dele.
14 A dzǝrgan ad ud kǝlatǝm mits, ki nǝga kǝ dzǝran na kǝ furakh sar. Kǝ giɗa tsitar dagh, kǝ ɓalatra ɓal dǝgal da kwardu lav Yazhigǝl.
14 Então designou doze, aos quais chamou de apóstolos, para estarem com ele e para os enviar a pregar
15 Mbǝladu itar ndzǝɗa dzado wurduwakh.
15 e a exercer a autoridade de expulsar demônios.
16 Yakhana udakh kǝlatǝm mitse a dzǝrgin. Siman (ai barvin ɗakh Bitrus).
16 Eis os doze que designou: Simão, a quem acrescentou o nome de Pedro;
17 Yakub zǝr Zabadi zǝ saghǝr sar Yukhan (ai batǝrvin ɗakh Buwarnajis, in kwarne “Zar ya fit”).
17 Tiago, filho de Zebedeu, e João, irmão de Tiago, aos quais deu o nome de Boanerges, que quer dizer “filhos do trovão”;
18 Chalǝmakh tsuguna itar, Ndros, Filibus, Bartalamaus, Mat, Tom, Yakub zǝr Half, Taddiyus, Siman ude nagh ba gwiya kǝ khaya sar da tǝlg bi.
18 André, Filipe, Bartolomeu, Mateus e Tomé; Tiago, filho de Alfeu; Tadeu; Simão, o Zelote;
19 Zǝ Yakhuz Iskariyoti, dadake a bǝdu Yasu.
19 e Judas Iscariotes, que foi quem o traiu.
20 Ən tǝkhal kǝ yana, ka dagh Yasu da tlǝrna mǝgh. Ka sa dzakhava udakh zikǝn da vak sar. Wirva yan, in zǝ furakh sar, a mbǝlatǝru ba ɗul zu kaf bi.
20 Então Jesus foi para casa. E outra vez se ajuntou uma multidão, de tal modo que nem podiam comer.
21 Tsǝna kǝ yakhtar ad in, ka dǝgal tsitar da ɓadoɓ. Da itar ǝn kurana, ba kǝɗǝf ghǝr tsin.
21 E, quando os parentes de Jesus ouviram isto, saíram para prendê-lo, porque diziam: — Está fora de si.
22 Yakhaya kǝ li tsagdu ndzikha ndzikh Mus liye sodagh ǝn Wurshalim, ǝn kwar kwarne, “Ba’alzabul shik ya wurduwakh ǝn man tlǝks din. In tsugun kǝ bara ndzǝɗa lakwdu wurduwakh ǝn vǝgh kǝ udakh.”
22 Os escribas, que tinham vindo de Jerusalém, diziam: — Ele está possuído de Belzebu. Ele expulsa os demônios pelo poder do maioral dos demônios.
23 Ka ɗakh tǝrkhai Yasu da vak sar, ka farsa kwaratǝra lava tsin dǝ jakǝva lavakh. “Da lakwa ndar Shatan ad Shatani?
23 Então, convocando-os, Jesus lhes disse, por meio de parábolas:
24 Da tǝkaghǝra tlǝks mits. Tǝkhakh yan kǝ tlǝks kǝ ghitsgana?
24 Se um reino estiver dividido contra si mesmo, tal reino não pode subsistir.
25 Da tǝkaghǝra udakhe ǝn mǝgh mits. Da tǝkha yan kǝ mǝgh kǝ ghitsgan?
25 Se uma casa estiver dividida contra si mesma, tal casa não poderá subsistir.
26 Da ka ǝn man tlughuma Shatan dǝ ghǝr sar, a tǝkana ba dǝ ghǝra sar kina biya? Da tǝkha kǝ ghitsgan dǝ ndzǝɗa? A sagh ba mbasa sar kina biya?
26 Se Satanás se levantou contra si mesmo e está dividido, não pode subsistir; é o seu fim.
27 Nǝg ude tǝkha kǝ dagh da fǝta ude dǝ ndzǝɗa kǝ khuts kadlang sara? Khekwa ndzaɗana bakhin ndan kǝda khuts katlang sar tsin ǝn fǝta sara?
27 Ninguém pode entrar na casa do valente para roubar-lhe os bens, sem primeiro amarrá-lo; e só então saqueará a casa dele.
28 Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, tǝkhud kǝ ɓisatǝrna daghan khaipakh tar kǝ udakh, zǝ ɗaga tsafa tsafe a manarkhai itar kǝ Yazhigǝl.
28 Em verdade lhes digo que tudo será perdoado aos filhos dos homens: os pecados e as blasfêmias que proferirem.
29 Ai daka tsafanǝfin ad Sǝɗikw Yazhigǝl, na bud da ɓisara ɓisa kǝ ngǝɗa bi.”
29 Mas aquele que blasfemar contra o Espírito Santo nunca terá perdão, visto que é réu de pecado eterno.
30 Dǝge kǝ ba da kwar yana, wirva a kwarga itar kwarne, “Nǝg dǝ sǝɗikw bǝzan ǝn vǝgh sar.”
30 Jesus disse isto porque diziam: “Está possuído de um espírito imundo.”
31 Ka sagh zarbabakh Yasu zǝ bab sar da vak Yasu. Ghitsge tar ǝn mel, ka ɓǝlanǝf itar ad ud daks da ɗakhatra Yasu.
31 Nisto, chegaram a mãe e os irmãos de Jesus e, tendo ficado do lado de fora, mandaram chamá-lo.
32 Nǝg dzakhava udakh a tsarghǝran, ka kwararkhai itar kwarne, “Babagha zǝ zarbabakhagh ǝn mel itar, ǝn na nǝgha kha nǝgha itar.”
32 Muita gente estava sentada ao redor de Jesus, e alguns lhe disseram: — Olhe, a sua mãe, os seus irmãos e as suas irmãs estão lá fora, procurando o senhor.
33 Ka ndiɗatǝrwal Yasu kwarne, “War babara zǝ zarbabakhari?
33 Então Jesus perguntou:
34 Ka vazatǝrvala kǝ liye ǝn ndzǝgan, liye tsarghǝran, ka ni, “Auna babara zǝ zarbabakhar.
34 E, olhando em volta para os que estavam sentados ao seu redor, disse:
35 Ɗaga ude ǝn man dǝge ǝn nagha Yazhigǝl, in zǝrbabara, dughwbabara, zǝ babar.”
35 Portanto, aquele que fizer a vontade de Deus, esse é meu irmão, minha irmã e minha mãe.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.