Mateus 26
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT
1 Jisasɨ agaŋ ciaŋ hameŋ agɨladɨ sɨkasɨkan aba fɨhalavɨla cɨhu nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami.
1 Quando Jesus terminou de falar todas essas coisas, disse a seus discípulos:
2 Ci igɨlaŋ uami. Asɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ valɨci huaci hɨniavɨmi agadɨ mɨhiŋ hekɨlɨ agaŋ nɨbu anihuliŋ iahɨbali uami. Lɨci hadɨhu heŋ ala Hulaŋ dɨ Ninaŋ agadɨ viavɨla hulaŋ nudɨ nagɨli lamalama hɨsɨŋ agɨladɨ human hɨvɨ lamavɨbali uami. Lɨhavɨci kɨlɨ cɨkaŋ hɨlihua lamalama agadɨ hɨvɨ nudɨ lama henaŋ hɨvɨ ifavɨci uci hɨmɨbali uami.
2 “Como vocês sabem, a Páscoa começa daqui a dois dias, e o Filho do Homem será entregue para ser crucificado”.
3 Jisasɨ hameŋ abami hadɨhu Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ hula Kaiafasɨ dɨ ulaŋ hɨvɨ mɨgudɨba hɨniavɨmi. Kaiafasɨ nɨbu Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ hɨniadami.
3 Naquela mesma hora, os principais sacerdotes e líderes do povo estavam reunidos na residência de Caifás, o sumo sacerdote,
4 La abavɨmi. Alaŋ akɨ lavɨla Jisasɨ dɨ ilasɨmɨli veci hɨtɨŋ hɨvɨ mɨŋalɨva ciaŋ hɨvɨ lamɨbalu uavɨmi. Lavɨla nudɨ lɨbɨmɨgumɨgu abavɨla ifɨhɨmuhɨmu saŋ abaigahɨlavɨmi.
4 tramando uma forma de prender Jesus em segredo e matá-lo.
5 La abavɨmi. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ mɨhiŋ hekɨlɨ hɨvɨ akuaba akuaba lɨlɨ saŋ abalu agɨladɨ lɨmagalu uavɨmi. Alaŋ mɨhiŋ hekɨlɨ hɨvɨ lɨmɨli hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ igavɨla alaŋ hula sagaŋ lɨbavɨbali uavɨmi.
5 “Mas não durante a festa da Páscoa, para não haver tumulto entre o povo”, concordaram entre eles.
6 Jisasɨ agaŋ Betani haiabɨla heŋ Saimon dɨ ulaŋ hɨvɨ hɨnimi. Saimon nɨbu vaka lɨpɨlɨm lɨpɨlɨm daŋ hɨniadami.
6 Enquanto isso, Jesus estava em Betânia, na casa de Simão, o leproso.
7 Ulaŋ heŋ hɨnihɨni sɨmɨŋ nana hɨnidaci iamɨgali mu agaŋ vemi. Sɨbɨ hɨlɨcɨ lɨba huaci sɨbaŋ hɨvɨ vihavɨmi agadɨ viavɨla vemi. Sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agaŋ sɨbɨ hɨlɨcɨ heŋ hɨnimi. Sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ hɨvɨ lavami. Ve sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ Jisasɨ dɨ hali sabɨ hɨvɨ mɨŋamɨjici mɨgami.
7 Quando ele estava à mesa, uma mulher entrou com um frasco de alabastro contendo um perfume caro e derramou o perfume sobre a cabeça dele.
8 Lɨci Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ igavɨla humɨgaŋ vɨhɨlɨ vivi nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ nameŋ abavɨmi. Akɨ saŋ sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ havɨ havɨ mɨŋamɨjia fɨhali uavɨmi.
8 Ao ver isso, os discípulos ficaram indignados. “Que desperdício!”, disseram.
9 Alaŋ sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ mutɨŋ hɨvɨ lamɨmɨli lavavɨci uavɨmi. Ha alaŋ anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ viavɨla hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba apalɨ agɨlasaŋ iguvɨlu uavɨmi.
9 “O perfume poderia ter sido vendido por um alto preço, e o dinheiro, dado aos pobres!”
10 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ hɨji agɨladɨ igavɨla abami. Namɨlaŋ iamɨgali nagasaŋ vɨhɨlɨ igumɨlaŋ uami. Akuaba akuaba iadɨ hɨvɨ li agaŋ nɨbu huaci sɨbaŋ uami.
10 Jesus, sabendo do que falavam, disse: “Por que criticam esta mulher por ter feito algo tão bom para mim?
11 Hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba apalɨ agɨlaŋ namɨlaŋ hula vaka hɨniavɨhadami uami. Mufɨli mufɨli avi namɨlaŋ hula hɨniavɨbali uami. Agadɨ ala viaŋ namɨlaŋ hula fɨli neŋ hutesɨ ma hɨniben uami.
11 Vocês sempre terão os pobres em seu meio, mas nem sempre terão a mim.
12 Iadɨ valɨ agaŋ sudɨ haca hɨvɨ mɨgubali uami. Nusaŋ ala iamɨgali agaŋ sɨdaŋ avɨli hɨsi huaci daŋ agadɨ iadɨ hadipɨlɨ hɨvɨ mɨŋamɨjici mɨgi uami.
12 Ela derramou este perfume em mim a fim de preparar meu corpo para o sepultamento.
13 Viaŋ naludɨ amɨŋ abadin uami. Fɨli tɨbɨ mu hɨvɨ mu hɨvɨ hɨdahɨda iadɨ ciaŋ agadɨ sulavɨbali uami. Sulasula hɨdahɨda akuaba akuaba iamɨgali nagaŋ li agasaŋ avi sulavɨbali uami. Sulavɨdaci iamɨgali nagaŋ li agasaŋ hɨji lamavɨbali uami.
13 Eu lhes garanto: onde quer que as boas-novas sejam anunciadas pelo mundo, o que esta mulher fez será contado, e dela se lembrarão”.
14 Jisasɨ agaŋ hulaŋ human limu limu fɨhala hɨcɨ limu ahica cɨjɨŋ agɨladɨ lɨbɨmɨŋɨci nɨbu hula hɨdavɨhadami. Nulɨdɨ hulaŋ mu Judasɨ Isɨkaliotɨ. Nɨbu Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨladɨ pɨŋ umi.
14 Então Judas Iscariotes, um dos Doze, foi aos principais sacerdotes
15 Uavɨla nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ iasaŋ akuaba igulaŋ uami. Ha viaŋ uavɨla Jisasɨ dɨ ilasavɨla naludɨ human hɨvɨ lamɨben uami. Lɨci nusaŋ anɨm hɨlɨcɨ 30 hameŋ agɨladɨ iguavɨmi.
15 e perguntou: “Quanto vocês me pagarão se eu lhes entregar Jesus?”. E eles lhe deram trinta moedas de prata.
16 Lɨhavɨci Judasɨ agaŋ hɨji lamalama hɨnimi. Viaŋ akɨ lavɨla Jisasɨ dɨ ilasavɨla nulɨdɨ human hɨvɨ lamɨben uami.
16 Daquele momento em diante, Judas começou a procurar uma oportunidade para trair Jesus.
17 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ maci sakɨvakɨva agadɨ navɨdaci uaiaŋ akape uadami agadɨ mɨhiŋ hekɨlɨ agaŋ iahami. Hɨdɨlɨ maha iahami heŋ Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vevɨla abitɨhavɨmi. Alaŋ abeŋ uavɨla sɨmɨŋ akuaba akuaba hɨla sɨhuva lamɨbalu uavɨmi. Lavɨla vaka Asɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ valɨci huaci hɨniavɨmi agasaŋ hɨji lamalama sɨmɨŋ nɨbalu uavɨmi.
17 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento, os discípulos vieram a Jesus e perguntaram: “Onde quer que preparemos a refeição da Páscoa?”.
18 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ hulaŋ mu haiabɨla hekɨlɨ hɨniadami agasaŋ igahɨlavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ nameŋ abami. Namɨlaŋ haiabɨla hekɨlɨ heŋ uavɨla hulaŋ agadɨ pɨŋ ua nudɨ nameŋ abɨhalaŋ uami. Aludɨ iavaŋ agaŋ nameŋ abi aba abɨhalaŋ uami. Asɨ iasaŋ mɨhiŋ lamami agaŋ ci ve mikɨ li aba abi aba abɨhalaŋ uami. Viaŋ iadɨ hulemɨlɨ hula ve nadɨ ulaŋ hɨvɨ sɨmɨŋ nɨbalu aba abi aba abɨhalaŋ uami. Vaka Asɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ valɨci huaci hɨniavɨmi agasaŋ hɨji lamalama sɨmɨŋ nɨbalu aba abi aba abɨhalaŋ uami.
18 Ele respondeu: “Assim que entrarem na cidade, verão determinado homem. Digam-lhe: ‘O Mestre diz: Meu tempo chegou e comerei em sua casa a refeição da Páscoa, com meus discípulos’”.
19 Lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ akuaba akuaba nɨbu abami hameŋ laci ala lɨhavɨmi. La sɨmɨŋ hekɨlɨ sɨhuvavɨmi.
19 Então os discípulos fizeram como Jesus os havia instruído e ali prepararam a refeição da Páscoa.
20 Sɨhuvavɨci uaiaŋ sijaŋ sijaŋ hɨlɨdaci nudɨ hulemɨlɨ human limu limu fɨhala hɨcɨ limu ahica cɨjɨŋ agɨlaŋ hula sɨmɨŋ nɨbalu aba mɨgahɨniavɨmi.
20 Ao anoitecer, Jesus estava à mesa com os doze discípulos.
21 La nɨbɨlaŋ hula sɨmɨŋ nana hɨniavɨla nulɨdɨ abami. Viaŋ naludɨ amɨŋ abadin uami. Naludɨ hulaŋ mu agaŋ iadɨ ilasavɨla hulaŋ sɨbɨlɨ agɨladɨ human hɨvɨ lamɨbali uami.
21 Enquanto comiam, disse: “Eu lhes digo a verdade: um de vocês vai me trair”.
22 Lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla ma sɨbaŋ hɨjɨŋalavɨmi. Lavɨla nɨbɨlaŋ hɨtɨŋ hɨtɨŋ nulɨsaŋ nukeŋ Jisasɨ dɨ abitɨhavɨmi. Iadɨ Hekɨlɨ uavɨmi. Iadɨ akua abɨnaŋ uavɨmi.
22 Muito aflitos, eles protestaram, um após o outro: “Certamente não serei eu, Senhor!”.
23 Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Hulaŋ iadɨ ilasɨsɨ hɨsɨŋ agaŋ sɨmɨŋ alaŋ ahuata nadalu uami. Alaŋ ahica avɨli mɨsɨ hunaŋ pabiŋ hɨvɨ maci hɨlihɨli laci lɨbɨvisavisa nadalu uami. Nɨbu ala iadɨ ilasa via hulaŋ sɨbɨlɨ agɨladɨ human hɨvɨ lamɨbali uami.
23 Jesus respondeu: “Um de vocês que acabou de comer da mesma tigela comigo vai me trair.
24 Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ hɨmɨbali uami. Nɨbu Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ abami hameŋ laci ala lɨbali uami. Agadɨ ala hulaŋ mu Hulaŋ dɨ Ninaŋ agadɨ ilasɨbali agaŋ vɨhɨlɨ hekɨlɨ igɨbali uami. Nudɨ numɨgaŋ nudɨ ma huhɨlɨmaŋ lɨci ha nɨbu vɨhɨlɨ ma igɨvi uami.
24 O Filho do Homem deve morrer, como as Escrituras declararam há muito tempo. Mas que terrível será para aquele que o trair! Para esse homem seria melhor não ter nascido”.
25 Judasɨ ala nudɨ ilasɨbali agasaŋ abami. Lɨci Judasɨ cɨhu nudɨ abitɨhami. Iavaŋ uami. Iadɨ akua abɨnaŋ uami. Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Ha nama nukeŋ ci abɨnaŋ uami.
25 Judas, aquele que o trairia, também disse: “Certamente não serei eu, Rabi!”. E Jesus respondeu: “É como você diz”.
26 Sɨmɨŋ nana hɨniavɨla Jisasɨ agaŋ cɨhu maci mu vimi. Viavɨla Asɨ dɨ abami. Nama maci nagadɨ huaci lamɨha uami. La mɨŋacɨkɨlavɨla nulɨsaŋ iguavɨla abami. Namɨlaŋ viavɨla nɨhalaŋ uami. Ha iadɨ hɨlɨcɨ uami.
26 Enquanto comiam, Jesus tomou o pão e o abençoou. Em seguida, partiu-o em pedaços e deu aos discípulos, dizendo: “Tomem e comam, porque este é o meu corpo”.
27 Lavɨla hɨcɨhaŋ lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ daŋ hɨnimi agadɨ vimi. Viavɨla Asɨ dɨ huaci uavɨla nulɨsaŋ iguavɨla abami. Namɨlaŋ ahuata viavɨla nɨhalaŋ uami.
27 Então tomou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois, entregou-o aos discípulos e disse: “Cada um beba dele,
28 Ha iadɨ mɨdɨ uami. Viaŋ iadɨ mɨdɨ agadɨ naludɨ ahɨliahuiahu saŋ mɨŋamɨjiben uami. Mɨŋamɨjilɨŋ Asɨ agaŋ iadɨ mɨdɨ agadɨ igɨbali uami. Lavɨla hulaŋ iamɨgali sɨkasɨkan agɨladɨ hugɨ hivahiva saŋ igahɨlavɨla cɨhu tɨbɨ ciaŋ mɨgubali uami.
28 porque este é o meu sangue, que confirma a aliança. Ele é derramado como sacrifício para perdoar os pecados de muitos.
29 Viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Iabi neŋ viaŋ lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ agadɨ cɨhu cɨhu ma nɨben uami. Mufɨli iadɨ Iavaŋ Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨdaci heŋ alaŋ ahuata lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ sebɨlɨ agadɨ nɨbalu uami.
29 Prestem atenção ao que eu lhes digo: não voltarei a beber vinho até aquele dia em que, com vocês, beberei vinho novo no reino de meu Pai”.
30 Hameŋ abavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula sɨhɨ iahavɨla haiabɨla agadɨ vala Olivɨ halu saŋ uavɨmi.
30 Então cantaram um hino e saíram para o monte das Oliveiras.
31 Lavɨla Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Iabi hɨfɨlɨ akuaba akuaba iadɨ hɨvɨ iahavɨbali agɨladɨ igavɨla namɨlaŋ sɨkasɨkan naludɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ valɨbalaŋ uami. Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ agaŋ nameŋ abami uami. Asɨ agaŋ abi aba abami uami. Sabaŋ sipsipɨ iaganɨlu agadɨ ifɨhɨmɨlɨŋ nudɨ sabaŋ sipsipɨ agɨlaŋ haba haŋɨla hɨtɨŋ hɨtɨŋ uavɨbali aba abi aba abami uami.
31 No caminho, Jesus disse: “Esta noite todos vocês me abandonarão, pois as Escrituras dizem: ‘Deus ferirá e as ovelhas do rebanho serão dispersas’.
32 Lavɨla abami. Asɨ hameŋ lɨbali ala iadɨ abɨci cɨhu hɨhi iahɨben uami. Iahavɨla hali ua Galili fɨli tɨbɨ heŋ hɨnidalɨŋ namɨlaŋ ve iadɨ igɨbalaŋ uami.
32 Mas, depois de ressuscitar, irei adiante de vocês à Galileia”.
33 Lɨci Pita nudɨ abami. Akuaba akuaba nadɨ hɨvɨ iahavɨbali agɨladɨ igɨbalu uami. Igɨmɨli hulaŋ limu hɨhɨle sɨkasɨkan agɨlaŋ nulɨdɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ valavɨbali uami. Lavɨla nadɨ valavɨbali uami. Agadɨ ala viaŋ nukeŋ nadɨ ma valɨben uami.
33 Pedro declarou: “Pode ser que todos os outros o abandonem, mas eu jamais o abandonarei”.
34 Lɨci Jisasɨ agaŋ nudɨ abami. Viaŋ nadɨ amɨŋ abadin uami. Iabi hɨfɨlɨ akakala agaŋ ma agalɨdaci ahica pam tɨbɨ nameŋ abɨbanaŋ uami. Viaŋ nudɨ ma igɨlan aba abɨbanaŋ uami.
34 Jesus respondeu: “Eu lhe digo a verdade: esta mesma noite, antes que o galo cante, você me negará três vezes”.
35 Lɨci Pita agaŋ nudɨ abami. Nadɨdaŋ iadɨdaŋ ifɨhɨmavɨbali uami. Viaŋ nudɨ ma igɨlan aba ma abɨben uami. Lɨci Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ avi hameŋ ala abavɨmi.
35 Pedro, no entanto, insistiu: “Mesmo que eu tenha de morrer ao seu lado, jamais o negarei!”. E todos os outros discípulos disseram o mesmo.
36 Lɨhavɨci Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ hula Getɨsemani hualabɨla heŋ uavɨmi. Uavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Namɨlaŋ neŋ mɨgahɨnidalaŋ uami. Viaŋ adeŋ uavɨla Asɨ dɨ abɨben uami.
36 Então Jesus foi com eles a um lugar chamado Getsêmani e disse: “Sentem-se aqui enquanto vou ali orar”.
37 Lavɨla Pita dɨdaŋ Sebedi dɨ ninaŋ ahica agɨladɨdaŋ viavɨla uavɨmi. Uavɨla Jisasɨ agaŋ mavɨn mɨŋamɨŋa ma hɨjɨŋalami. Lavɨla ilɨhiŋ lamɨgaŋ lamɨgaŋ igasulami.
37 Levou consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu e começou a ficar triste e angustiado.
38 La nulɨdɨ abami. Viaŋ amɨŋ ci hɨmɨben agasaŋ igahɨlɨdalɨŋ iadɨ mavɨn hekɨlɨ sɨbaŋ li uami. Namɨlaŋ iasaŋ neŋ migɨla migɨla hɨnihalaŋ uami.
38 “Minha alma está profundamente triste, a ponto de morrer”, disse ele. “Fiquem aqui e vigiem comigo.”
39 La nulɨdɨ valavɨla ataŋ tagɨlaŋ umi. Uavɨla fɨli hɨvɨ sɨkasɨkan mɨgavɨla ipalɨci mɨguci ani valɨ hɨnihɨni Asɨ dɨ nameŋ abami. Iavaŋ uami. Nama iadɨ huaci valɨnaŋ viaŋ ma hɨmɨben uami. Agadɨ ala nama iadɨ hɨji lubiahɨlɨmɨnaŋ uami. Nadɨ nukeŋ hɨji lubiahɨlɨha uami.
39 Ele avançou um pouco, curvou-se com o rosto no chão e orou: “Meu Pai! Se for possível, afasta de mim este cálice. Contudo, que seja feita a tua vontade, e não a minha”.
40 La nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ pɨŋ cɨhu vemi. Vevɨla igɨci ani hɨsɨvavɨmi. Lɨhavɨci Pita dɨ abami. Namɨlaŋ akɨ saŋ iasaŋ ma migɨla hɨnimitɨlaŋ uami.
40 Depois, voltou aos discípulos e os encontrou dormindo. “Vocês não puderam vigiar comigo nem por uma hora?”, disse ele a Pedro.
41 Namɨlaŋ iasaŋ migɨla migɨla Asɨ dɨ pam aba aba hɨnihalaŋ uami. Laguŋ agaŋ naludɨ ilasɨmɨdɨ uami. Naludɨ amɨŋ agɨlaŋ Asɨ dɨ aba aba saŋ lɨhavi uami. Agadɨ ala naludɨ hadipɨlɨ agɨlaŋ vɨdɨvɨdɨŋ apalɨ hɨniavi uami.
41 “Vigiem e orem para que não cedam à tentação, pois o espírito está disposto, mas a carne é fraca.”
42 La cɨhu mu tɨbɨ uavɨla Asɨ dɨ abami. Iavaŋ uami. Vɨhɨlɨ iadɨ hɨvɨ iahɨbali agadɨ lɨvala lɨvala hɨbɨ agaŋ apalɨ lɨci uami. Ha nadɨ nukeŋ hɨji agadɨ lubiahɨlɨha uami.
42 Então os deixou pela segunda vez e orou: “Meu Pai! Se não for possível afastar de mim este cálice sem que eu o beba, faça-se a tua vontade”.
43 La cɨhu ve igɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ ani hɨsɨvavɨmi. Nulɨdɨ ani mɨdaŋ lɨci ani hɨsɨvavɨmi.
43 Quando voltou pela segunda vez, encontrou-os dormindo de novo, pois não conseguiam manter os olhos abertos.
44 Hɨsɨvavɨdaci cɨhu tɨbɨ iaha nulɨdɨ vala umi. Uavɨla Asɨ dɨ ahica tɨbɨ abami hameŋ laci ala cɨhu mu tɨbɨ abami.
44 Foi orar pela terceira vez, dizendo novamente as mesmas coisas.
45 Lavɨla ve nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abami. Namɨlaŋ akɨ saŋ alusɨsɨ ani uavauava vakala vakala hɨsɨvadalaŋ uami. Ciaŋ naludɨ abɨlan agadɨ mɨhiŋ agaŋ ci iahadi uami. Hulaŋ dɨ Ninaŋ agadɨ ilasavɨla hulaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨladɨ human hɨvɨ lamɨbali uami.
45 Em seguida, voltou aos discípulos e lhes disse: “Como é que vocês ainda dormem e descansam? Vejam, chegou a hora. O Filho do Homem está para ser entregue nas mãos de pecadores.
46 Namɨlaŋ iahɨlaŋ umɨli uami. Ci igɨlaŋ uami. Hulaŋ iadɨ ilasɨbali agaŋ iadɨ pɨŋ ci ve mikɨ sɨbaŋ ladi uami.
46 Levantem-se e vamos. Meu traidor chegou”.
47 Jisasɨ ciaŋ abɨdaci Judasɨ agaŋ vemi. Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ human limu limu fɨhala hɨcɨ limu ahica cɨjɨŋ agɨladɨ hulaŋ mu nɨbu Judasɨ. Nɨbu ala vedaci hulaŋ akape agɨlaŋ nudɨ sɨvɨ vehavɨmi. Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hula Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ hula abavɨci vehavɨmi. Puia hutesɨ hutesɨ agɨladɨdaŋ kɨlɨ lɨmɨ agɨladɨdaŋ mɨŋalɨvalɨva vehavɨmi.
47 Enquanto Jesus ainda falava, Judas, um dos Doze, chegou com uma grande multidão armada de espadas e pedaços de pau. Tinham sido enviados pelos principais sacerdotes e líderes do povo.
48 Veve Judasɨ agaŋ vameba lavɨla abalamɨci Jisasɨ dɨ igavɨbali agasaŋ nulɨdɨ abami. Viaŋ hali uavɨla hulaŋ agadɨ mɨhum iavɨben uami. Lɨlɨŋ igavɨla heŋ nudɨ mɨŋalɨvɨhalaŋ uami.
48 O traidor havia combinado com eles um sinal: “Vocês saberão a quem devem prender quando eu o cumprimentar com um beijo”.
49 La vevɨhevɨla Jisasɨ dɨ igavɨla abami. Hɨfɨlɨ hekɨlɨ iavaŋ uami. Lavɨla nudɨ mɨhum iavami.
49 Então Judas veio diretamente a Jesus. “Saudações, Rabi!”, exclamou ele, e o beijou.
50 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Nagɨli huaci uami. Nama akuaba akuaba lɨben aba venaŋ agadɨ lɨvɨheha uami. Lɨci hulaŋ agɨlaŋ ve nudɨ mɨŋalɨvavɨmi.
50 Jesus disse: “Amigo, faça de uma vez o que veio fazer”. Então os outros agarraram Jesus e o prenderam.
51 Lɨhavɨci hulaŋ mu Jisasɨ hula hɨniavɨmi agaŋ nudɨ puia hutesɨ agadɨ mɨŋahubɨla vimi. Viavɨla Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ dɨ sibɨla hɨsɨŋ hulemɨlɨ agadɨ hɨji asɨŋ ihalahɨci mɨgami.
51 Um dos que estavam com Jesus puxou a espada e feriu o servo do sumo sacerdote, cortando-lhe a orelha.
52 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Puia hutesɨ agadɨ nudɨ vaŋ hɨvɨ cɨhu hudɨha uami. Hulaŋ sɨkasɨkan puia hutesɨ hutesɨ hɨvɨ sagaŋ lɨbavɨci uami. Nulɨdɨ avi hɨbɨŋ puia hutesɨ hutesɨ hɨvɨ sɨbɨlɨ lamavɨbali uami.
52 “Guarde sua espada”, disse Jesus. “Os que usam a espada morrerão pela espada.
53 Nama igɨlanaŋ uami. Asɨ nudɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨladɨ abɨci ve iadɨ ahɨliahuiahu saŋ abɨlɨŋ uami. Ha ciaŋ hali hɨsɨŋ akape sɨbaŋ vehavɨvi uami.
53 Você não percebe que eu poderia pedir a meu Pai milhares de anjos para me proteger, e ele os enviaria no mesmo instante?
54 Agadɨ ala viaŋ hameŋ ma lɨben uami. Viaŋ hameŋ lɨlɨŋ akuaba akuaba iadɨ hɨvɨ iahaiaha saŋ Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ abami agaŋ analɨ ciaŋ me hɨnibali uami.
54 Se eu o fizesse, porém, como se cumpririam as Escrituras, que descrevem o que é necessário que agora aconteça?”
55 La hulaŋ nudɨ mɨŋalɨvɨbalu aba vehavɨmi agɨladɨ abami. Namɨlaŋ puia hutesɨ hutesɨ agɨladɨdaŋ kɨlɨ lɨmɨ agɨladɨdaŋ vivi velaŋ uami. Hulaŋ mu hulaŋ limu hɨhɨle agɨladɨ sɨbɨlɨ lamalama nulɨdɨ akuaba akuaba vivi hɨsɨŋ agadɨ mɨŋalɨvalɨva saŋ me velaŋ uami. Akape tɨbɨ viaŋ namɨlaŋ hula Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ caba hɨnilan uami. Agadɨ ala hadɨhu namɨlaŋ iadɨ ma mɨŋalɨvahalaŋ uami.
55 Em seguida, Jesus disse à multidão: “Por acaso sou um revolucionário perigoso para que venham me prender com espadas e pedaços de pau? Por que não me prenderam no templo? Ali estive todos os dias, ensinando.
56 Akuaba akuaba iadɨ hɨvɨ iahavadi agɨlasaŋ ala vaka Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ manasɨŋ hɨvɨ lɨbavɨmi uami. Lɨbavɨci hɨniadami agaŋ hameŋ laci ala ladi uami. Hameŋ abɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ vala haba haŋɨlavɨmi.
56 Mas tudo isto está acontecendo para que se cumpram as palavras dos profetas registradas nas Escrituras”. Nesse momento, todos os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Jisasɨ dɨ mɨŋalɨva Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ Kaiafasɨ dɨ ulaŋ heŋ via uavɨmi. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ hula Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula ulaŋ heŋ ala mɨgudɨba hɨniavɨmi.
57 Então os que haviam prendido Jesus o levaram para a casa de Caifás, o sumo sacerdote, onde estavam reunidos os mestres da lei e os líderes do povo.
58 Jisasɨ dɨ via uavɨdaci Pita agaŋ nudɨ sɨvɨ sɨvɨ umi. Jisasɨ dɨ via uu akuaba akuaba lɨhavɨbali agadɨ igɨben aba nudɨ sɨvɨ sɨvɨ umi. Uavɨla ataŋ tagɨlaŋ hɨnimi. Kaiafasɨ dɨ ulaŋ haiabɨla agadɨ lua muji heŋ ivouavɨla hɨmi sɨbɨlɨ Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ migɨlavɨhadami agɨlaŋ hula mɨgahɨniavɨmi.
58 Enquanto isso, Pedro seguia Jesus de longe, até chegar ao pátio do sumo sacerdote. Entrou ali, sentou-se com os guardas e esperou para ver o que aconteceria.
59 Mɨgahɨniavɨdaci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali agɨlaŋ hula hulaŋ cihu tɨbaŋ daŋ sɨkasɨkan agɨlaŋ hula Jisasɨ dɨ ifɨhɨmɨbalu aba lɨhavɨmi. La akɨ me lavɨla ifɨhɨmɨbalu aba hulaŋ hɨhɨle agɨladɨ abavɨci vehavɨmi. Vevɨla Jisasɨ akuaba akuaba sibɨla vihadami agasaŋ analɨ lɨbɨmɨgumɨgu abavɨmi.
59 Lá dentro, os principais sacerdotes e todo o conselho dos líderes do povo tentavam encontrar testemunhas que mentissem a respeito de Jesus, para que pudessem condená-lo à morte.
60 Hulaŋ akape veve nudɨ analɨ aba aba lɨbɨmɨgumɨgu abavɨmi. Agadɨ ala nudɨ hugɨ mu cɨki avi ma igavɨmi. Lavɨla nudɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ ma abavɨmi. Lɨhavɨci sijaŋ sɨbaŋ hulaŋ ahica agɨlaŋ nulɨdɨ pɨŋ vehavɨmi.
60 Embora muitos estivessem dispostos a dar falso testemunho, não puderam usar o depoimento de ninguém. Por fim, apresentaram-se dois homens,
61 Vevɨla abavɨmi. Nɨbu nameŋ abalɨ uavɨmi. Viaŋ huaci Asɨ dɨ aŋam ulaŋ hekɨlɨ agadɨ mɨŋacivɨhalavɨla cɨhu mavɨlɨŋ mɨgubali aba abalɨ uavɨmi. La anihuliŋ me hɨvɨ vi fɨhalɨben aba abalɨ uavɨmi.
61 que declararam: “Este homem disse: ‘Sou capaz de destruir o templo de Deus e reconstruí-lo em três dias’”.
62 Lɨhavɨdaci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agaŋ iaha lagulama Jisasɨ dɨ abami. Nama akɨ saŋ nadɨ lɨbɨmɨgumɨgu ciaŋ abavi agadɨ hɨbɨŋ ma abɨnaŋ uami.
62 Então o sumo sacerdote se levantou e disse a Jesus: “Você não vai responder a essas acusações? O que tem a dizer em sua defesa?”.
63 Hameŋ abɨci ala Jisasɨ ciaŋ ma abami. Lɨci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agaŋ nudɨ abami. Asɨ hameŋ laci hameŋ laci hɨnilalɨ agadɨ ibi hɨvɨ viaŋ nadɨ abitɨhadin uami. Nama Asɨ dɨ Ninaŋ ua hɨma uami. Hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ nadɨ lɨbɨmɨŋavɨla abɨci vemanaŋ lɨci uami. Ha nama hɨvɨ hekɨlɨ uavɨla abɨha uami.
63 Jesus, porém, permaneceu calado. O sumo sacerdote lhe disse: “Exijo em nome do Deus vivo que nos diga se é o Cristo, o Filho de Deus”.
64 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Nama nukeŋ ci abɨnaŋ uami. Agadɨ ala viaŋ naludɨ abadin agadɨ igahɨlɨhalaŋ uami. Mufɨli namɨlaŋ igɨdalaŋ Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ Asɨ vɨdɨvɨdɨŋ daŋ agadɨ human sɨmi kɨlikɨli hɨvɨ mɨgahɨnibali uami. La nɨbu avɨli susu lɨkɨla lɨkɨla hɨvɨ vebali uami.
64 Jesus respondeu: “É como você diz. Eu lhes digo que, no futuro, verão o Filho do Homem sentado à direita do Deus Poderoso e vindo sobre as nuvens do céu”.
65 Lɨci Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hekɨlɨ agaŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla i uami. Hulaŋ nagaŋ Asɨ dɨ abacuvi uami. Hameŋ abavɨla nudɨ nukeŋ hadi hɨlahɨla hutesɨ hutesɨ agɨladɨ mɨŋacɨkɨlami. La abami. Nɨbu akuaba akuaba lɨlalɨ agɨladɨ hɨdɨlɨ iga iga saŋ hulaŋ mu dɨ abitɨhɨmagalu uami. Malɨciŋ sɨbaŋ nɨbu Asɨ dɨ abacuvi agadɨ alaŋ nukeŋ ci igahɨlalu uami.
65 Então o sumo sacerdote rasgou as vestes e disse: “Blasfêmia! Que necessidade temos de outras testemunhas? Todos ouviram a blasfêmia.
66 Lavɨla abami. Alaŋ nudɨ akɨ lɨbalu uami. Lɨci abavɨmi. Nɨbu hugɨ daŋ sadaŋ vana hɨmam uavɨmi.
66 Qual é o veredicto?”. “Culpado!”, responderam. “Ele merece morrer!”
67 La nudɨ mugaŋ lamɨgaŋ agadɨ sɨbu lamalama kɨlɨ lɨmɨ akuaba akuaba hɨvɨ ifavɨmi. Lɨdɨŋ human hɨvɨ avi ifavɨmi.
67 Então começaram a cuspir no rosto de Jesus e a dar-lhe socos. Alguns lhe davam tapas
68 Ifu ifu nameŋ abavɨmi. Nama nameŋ abɨlanaŋ uavɨmi. Asɨ iadɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemin aba abɨlanaŋ uavɨmi. Hameŋ sadaŋ nama Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ hɨnilanaŋ lɨci abɨnaŋ igahɨlɨmɨli uavɨmi. Nadɨ ani ifi uavɨmi.
68 e zombavam: “Profetize para nós, Cristo! Quem foi que lhe bateu desta vez?”.
69 Pita agaŋ ulaŋ haiabɨla agadɨ lua muji heŋ mɨgahɨnimi. Mɨgahɨnidaci sibɨla hɨsɨŋ iamɨgali mu agaŋ nudɨ pɨŋ vevɨla abami. Nama avi Jisasɨ Galili fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ agaŋ hula hɨdɨlanaŋ uami.
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado do lado de fora, no pátio. Uma criada foi até ele e disse: “Você é um dos que estavam com Jesus, o galileu”.
70 Lɨci hulaŋ akape igahɨlavɨdaci abami. Viaŋ hɨma uami. Nama ciaŋ abɨnaŋ agadɨ viaŋ ma igɨlan uami.
70 Mas Pedro o negou diante de todos. “Não sei do que você está falando”, disse.
71 Lavɨla ulaŋ cɨki Kaiafasɨ dɨ ulaŋ haiabɨla agadɨ lua hɨbɨ ivu ivu mikɨ hɨniadami heŋ umi. Lɨci sibɨla hɨsɨŋ iamɨgali mu agaŋ nudɨ igami. Igavɨla hulaŋ iamɨgali nudɨ mikɨ hɨniavɨmi agɨladɨ abami. Hulaŋ nagaŋ Jisasɨ Nasaletɨ haiabɨla hɨsɨŋ agaŋ hula hɨdɨlalɨ uami.
71 Mais tarde, junto ao portão, outra criada o viu e disse aos que estavam ali: “Este homem estava com Jesus de Nazaré”.
72 Lɨci Pita cɨhu tɨbɨ abami. Hɨvɨ hekɨlɨ uami. Viaŋ nudɨ ma sɨbaŋ igɨlan uami.
72 Novamente, Pedro o negou, dessa vez com juramento. “Nem mesmo conheço esse homem!”, disse ele.
73 La hɨnimitavɨla hulaŋ nulɨdɨ mikɨ hɨniavɨmi agɨlaŋ vevɨla nudɨ abavɨmi. Amɨŋ sɨbaŋ uavɨmi. Namɨlaŋ ahuata Galili fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ uavɨmi. Naludɨ ciaŋ sɨbaŋ pam laci uavɨmi.
73 Pouco depois, alguns dos outros ali presentes vieram a Pedro e disseram: “Você deve ser um deles; percebemos pelo seu sotaque galileu”.
74 Lɨhavɨci Pita cɨhu ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nameŋ abami. Hɨvɨ hekɨlɨ uami. Viaŋ hulaŋ agadɨ ma sɨbaŋ igɨlan uami. Viaŋ naludɨ analɨ ma abadin uami. Viaŋ analɨ abɨlɨŋ Asɨ iadɨ sɨbɨlɨ lamɨbali uami. Hameŋ abɨdaci akakala agaŋ agalami.
74 Pedro jurou: “Que eu seja amaldiçoado se estiver mentindo. Não conheço esse homem!”. Imediatamente, o galo cantou.
75 Amɨli me hɨvɨ Jisasɨ nudɨ nameŋ abami. Akakala ma agalɨdaci nama ahica pam tɨbɨ nameŋ abɨbanaŋ uami. Viaŋ nudɨ ma igɨlan aba abɨbanaŋ uami. Lɨci ciaŋ Jisasɨ abami agasaŋ igahɨlavɨla haiabɨla ivavevɨla ilɨhiŋ hekɨlɨ ilɨhami.
75 Então Pedro se lembrou das palavras de Jesus: “Antes que o galo cante, você me negará três vezes”. E saiu dali, chorando amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.