Mateus 15

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula Jelusalem haiabɨla vala Jisasɨ dɨ pɨŋ vehavɨmi. Vevɨla nudɨ abitɨhavɨmi.
1 Então alguns fariseus e alguns mestres da Lei vieram de Jerusalém para falar com Jesus e lhe perguntaram:
2 Nadɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ akɨ saŋ aludɨ ave iauacaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ ma lubiahɨlavɨlalɨ uavɨmi. Nɨbɨlaŋ sɨmɨŋ nɨbalu aba human ma husavɨlalɨ uavɨmi.
2 — Por que é que os seus discípulos comem sem lavar as mãos, desobedecendo assim aos ensinamentos que recebemos dos antigos?
3 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ akɨ saŋ naludɨ ave iauacaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ lubiahɨlahɨla Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lulɨlalaŋ uami.
3 Jesus respondeu:
4 Asɨ nameŋ abami uami. Namɨlaŋ naludɨ iamiagagalinalu agɨladɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni nulɨdɨ ciaŋ agɨladɨ lubiahɨlɨhalaŋ aba abami uami. Hulaŋ mu iamiaganu dɨ cilu lɨhuci namɨlaŋ nudɨ ifɨhɨmɨhalaŋ aba abami uami.
4 Pois Deus disse: “Respeite o seu pai e a sua mãe!” E disse também: “Que seja morto aquele que amaldiçoar o seu pai ou a sua mãe!”
5 Agadɨ ala namɨlaŋ nameŋ abɨlalaŋ uami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba daŋ hɨniavɨla iamiaganu saŋ iguben aba nulɨdɨ nameŋ abam aba abɨlalaŋ uami. Viaŋ anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba nagɨladɨ Asɨ saŋ sagalɨ igu igu saŋ ci lɨbɨmɨŋacin aba abam aba abɨlalaŋ uami. Hameŋ sadaŋ viaŋ naludɨ ahɨliahua nalusaŋ akuaba akuaba igu igu agaŋ apalɨ aba abam aba abɨlalaŋ uami.
5 Mas vocês ensinam que, se alguém tem alguma coisa que poderia usar para ajudar os seus pais, em sinal de respeito, mas diz: “Eu dediquei isto a Deus”,
6 Hulaŋ hameŋ agaŋ nudɨ iamiaganu dɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni nulɨdɨ ciaŋ ma lubiahɨlɨlalɨ uami. Namɨlaŋ hameŋ lɨdɨŋ Asɨ dɨ ciaŋ agadɨ lulalula ave iauacagalinalu agɨladɨ ciaŋ pam lubiahɨlalaŋ uami.
6 então não precisa ajudar os seus pais. Assim vocês desprezam a mensagem de Deus para seguir os seus próprios ensinamentos.
7 Namɨlaŋ nalusaŋ nukeŋ analɨ hɨji nameŋ lamalama abɨlalaŋ uami. Alaŋ hulaŋ huaci aba abɨlalaŋ uami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ Aisaia agaŋ akuaba akuaba lɨlalaŋ hameŋ agɨlasaŋ ala nameŋ abami uami.
7 Hipócritas! Isaías estava certo quando disse a respeito de vocês o seguinte:
8 Asɨ agaŋ nameŋ abi aba abami uami. Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ sɨbɨsaŋ hɨvɨ pam iadɨ ibi mɨŋaiahavɨlalɨ aba abi aba abami uami. Agadɨ ala nulɨdɨ hɨji humɨgaŋ agɨlaŋ viaŋ hula ma sɨbaŋ hɨniavɨlalɨ aba abi aba abami uami.
8 “Deus disse:
9 Lɨhavɨdaci analɨ havɨ havɨ sɨhɨ iahaiaha iadɨ ibi mɨŋaiahavɨlalɨ aba abi aba abami uami. Lɨdɨŋ hulaŋ agɨladɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ sulasula nameŋ abavɨlalɨ aba abi aba abami uami. Na Asɨ dɨ ciaŋ suladalu aba abavɨlalɨ aba abi aba abami uami.
9 A adoração deste povo é inútil,
10 Jisasɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abɨci vehavɨci nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ ciaŋ nagadɨ igahɨlavɨla sɨhɨvia sɨbaŋ hɨji lamɨhalaŋ uami.
10 Jesus chamou a multidão e disse:
11 Asɨ igɨdaci hulaŋ iamɨgali sɨmɨŋ akuaba akuaba vivi navɨlalɨ agasaŋ nɨbɨlaŋ hugɨ daŋ ma hɨniavɨlalɨ uami. Agadɨ ala Asɨ igɨdaci akuaba akuaba ciaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ abavɨlalɨ agasaŋ nɨbɨlaŋ hugɨ daŋ hɨniavɨlalɨ uami.
11 Não é o que entra pela boca que faz com que alguém fique
12 Lɨci Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ ve nudɨ abavɨmi. Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ nadɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nasaŋ humɨgaŋ vɨhɨlɨ vihavi agadɨ ci akua igɨnaŋ uavɨmi.
12 Então os discípulos chegaram perto dele e disseram: — Sabe que os
13 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ hɨve lama abami. Iadɨ Iavaŋ iahua hɨvɨ hɨnilalɨ agaŋ nɨbu hualabɨla daŋ uami. Akuaba akuaba nudɨ nukeŋ human hɨvɨ ma hulimaŋ agɨladɨ uami. Nɨbu huaci sɨkasɨkan hɨdɨlɨ daŋ hubɨlɨdaci iahavɨbali uami.
13 Jesus respondeu:
14 Nɨbɨlaŋ akuaba akuaba lɨhavɨlalɨ agɨlasaŋ hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ lamɨmɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ mu agaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ hɨhɨle agɨlasaŋ hɨbɨ abalamɨben aba lɨlalɨ agaŋ me uami. Hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ mu agaŋ hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ mu agasaŋ hɨbɨ abalamɨben aba lavɨla uami. Ha ahica hameŋ haca hɨvɨ lalɨfa mɨguavɨvi uami.
14 Não se preocupem com os fariseus. São guias cegos. E, quando um cego guia outro, os dois acabam caindo num buraco.
15 Lɨci Pita agaŋ Jisasɨ dɨ abami. Nama hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ hɨve lamalama ciaŋ abɨnaŋ agadɨ alusaŋ ciaŋ hɨdɨlɨ abɨnaŋ igahɨlɨmɨli uami.
15 Então Pedro pediu: — Explique para nós aquilo que o senhor disse antes.
16 Lɨci Jisasɨ abami. Namɨlaŋ hɨji apalɨ akua uami. Hameŋ sadaŋ naludɨ hɨji agɨlaŋ ma tovelalɨ uami.
16 Jesus disse:
17 Akuaba akuaba sɨmɨŋ navɨlalɨ agɨlaŋ humɨgaŋ hɨvɨ hɨnihɨni su ulaŋ hɨvɨ uavɨlalɨ uami.
17 O que entra pela boca vai para o estômago e depois sai do corpo.
18 Agadɨ ala Asɨ igɨdaci hulaŋ iamɨgali hɨji hɨvɨ igahɨlahɨla akuaba akuaba ciaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ abavɨlalɨ agɨlaŋ hugɨ daŋ hɨniavɨlalɨ uami.
18 Mas o que sai da boca vem do coração. É isso que faz com que a pessoa fique impura.
19 Akuaba akuaba hɨji hɨvɨ iahavɨlalɨ agɨlaŋ nameŋ uami. Hɨji sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨlaŋ uami. Hulaŋ mu dɨ ifɨhɨmuhɨmu hɨji agaŋ uami. Hulaŋ iamɨgali daŋ agaŋ abinu dɨ valavala iamɨgali mu mu sɨgɨlɨ vivi hɨji agaŋ uami. Iamɨgali hulaŋ daŋ agaŋ muŋanu dɨ valavala hulaŋ mu mu sɨgɨlɨ vivi hɨji agaŋ uami. Hɨvɨkalɨ saŋ hɨdahɨda hɨji agaŋ uami. Akuaba akuaba sɨgɨlɨ vivi hɨji agaŋ uami. Hulaŋ mu dɨ analɨ abavɨla ciaŋ hɨvɨ lamalama hɨji agaŋ uami. Hulaŋ hɨhɨle agɨladɨ abacuvacuva hɨji agaŋ uami.
19 Porque é do coração que vêm os maus pensamentos, os crimes de morte, os adultérios, as imoralidades sexuais, os roubos, as mentiras e as calúnias.
20 Asɨ igɨdaci hulaŋ iamɨgali akuaba akuaba hameŋ lɨhavɨlalɨ agɨlaŋ hugɨ daŋ hɨniavɨlalɨ uami. Asɨ igɨdaci hulaŋ human ma husahusa sɨmɨŋ navɨlalɨ agɨlaŋ hugɨ daŋ ma hɨniavɨlalɨ uami.
20 São essas coisas que fazem com que alguém fique impuro. Mas comer sem lavar as mãos não torna ninguém impuro.
21 Lavɨla Jisasɨ agaŋ haiabɨla agadɨ valavɨla cɨhu haiabɨla hɨhɨle Tailɨ haiabɨla Saidon haiabɨla agɨladɨ fɨli tɨbɨ hɨniavɨhadami heŋ umi.
21 Jesus saiu dali e foi para a região que fica perto das cidades de Tiro e de Sidom .
22 Lɨci Kenan hɨdɨlɨ iamɨgali mu heŋ hɨniadami agaŋ vevɨla Jisasɨ dɨ ula ula abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Nama Devitɨ dɨ iamɨlɨnu uami. Iasaŋ mavɨn hɨniha uami. Sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ iadɨ nadi agadɨ sɨbɨlɨ lamɨlalɨ uami.
22 Certa mulher cananeia, que morava naquela terra, chegou perto dele e gritou: — Senhor,
23 Lɨci Jisasɨ nudɨ akuaba ciaŋ cɨki avi ma abami. Lɨci Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vevɨla abavɨmi. Iamɨgali agaŋ ula ula aludɨ sɨvɨ vedi uavɨmi. Nama nudɨ abɨnaŋ cɨhu um uavɨmi.
23 Mas Jesus não respondeu nada. Então os discípulos chegaram perto dele e disseram: — Mande essa mulher embora, pois ela está vindo atrás de nós, fazendo muito barulho!
24 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ sabaŋ sipsipɨ abeba abeba uu haba sɨvɨla sɨvɨla hɨdavɨlalɨ hameŋ hɨniavɨlalɨ uami. Hɨniavɨdaci nulɨdɨ ahɨliahuiahu saŋ Asɨ iadɨ abɨci vemin uami.
24 Jesus respondeu:
25 Hameŋ abɨci iamɨgali agaŋ nudɨ pɨŋ vemi. Vevɨla mavɨn ciaŋ ciaŋ aba aba saŋ mɨgalɨfɨlɨbavɨla abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Iadɨ ahɨliahuha uami.
25 Então ela veio, ajoelhou-se aos pés dele e disse: — Senhor, me ajude!
26 Lɨci Jisasɨ hɨve lama nudɨ abami. Alaŋ ninanadi agɨladɨ sɨmɨŋ vivi iŋam agɨlasaŋ ma igunɨlalu uami.
26 Jesus disse:
27 Lɨci iamɨgali agaŋ hɨji nameŋ lamami. Ninanadi saŋ abi ha Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlasaŋ hɨve lama abi uami. Iŋam saŋ abi ha hɨdɨlɨ mu mu alusaŋ hɨve lama abi uami. Hɨji hameŋ lamavɨla abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Ha amɨŋ ala abɨnaŋ uami. Agadɨ ala iŋam nɨbɨlaŋ iamiagagalinɨlu dɨ vadɨm lɨhu hɨvɨ hɨdahɨda sɨmɨŋ suvɨli suvɨli mɨgalahɨlavɨlalɨ agɨladɨ navɨlalɨ uami.
27 — Sim, senhor, — respondeu a mulher — mas até mesmo os cachorrinhos comem as migalhas que caem debaixo da mesa dos seus donos.
28 Lɨci Jisasɨ iamɨgali agadɨ abami. Nadɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ hekɨlɨ sɨbaŋ uami. Hameŋ sadaŋ akuaba akuaba nadɨ hɨvɨ iahaiaha saŋ abɨnaŋ agaŋ vana iaham uami. Lɨci hadɨhu laci ala sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ nadi agadɨ vala uci cɨhu huaci lɨmi.
28 — Mulher, você tem muita fé! — disse Jesus. — Que seja feito o que você quer! E naquele momento a filha dela ficou curada.
29 La Jisasɨ agaŋ haiabɨla agadɨ vala Galili idu hekɨlɨ agadɨ caba heŋ umi. Uavɨla iahua halu hɨvɨ mɨgahɨnimi.
29 Jesus saiu dali e foi até o lago da Galileia. Depois subiu um monte e sentou-se ali.
30 Mɨgahɨnidaci hulaŋ iamɨgali akape sɨbaŋ agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vehavɨmi. Hulaŋ iamɨgali hɨmuhɨmu mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ daŋ agɨladɨ vavehavɨmi. Hɨhɨle hɨcɨ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ vavehavɨmi. Hɨhɨle lamɨgaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ vavehavɨmi. Hɨhɨle hɨcɨ human lidɨŋ lidɨŋ daŋ agɨladɨ vavehavɨmi. Hɨhɨle sɨbɨsaŋ mumimumi agɨladɨ vavehavɨmi. Akuaba akuaba hɨmuhɨmu mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ daŋ agɨladɨ avi vavevave Jisasɨ dɨ hɨcɨ pɨŋ lamavɨmi. Lɨhavɨdaci hɨmuhɨmu daŋ agɨladɨ huaci lamami.
30 E foram até Jesus grandes multidões levando coxos, aleijados, cegos, mudos e muitos outros doentes, que eram colocados aos seus pés. E ele curou todos.
31 Huaci lamɨdaci sɨbɨsaŋ mumimumi agɨlaŋ cɨhu ciaŋ abavɨmi. Hɨcɨ human lidɨŋ lidɨŋ daŋ agɨlaŋ cɨhu huaci lɨhavɨmi. Hɨcɨ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨlaŋ cɨhu hɨdavɨmi. Lamɨgaŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨlaŋ cɨhu igasulavɨmi. Lɨhavɨdaci hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ iga iga i uavɨmi. Lavɨla Asɨ dɨ ibi mɨŋaiahavɨmi. Asɨ nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ Asɨ.
31 O povo ficou admirado quando viu que os mudos falavam, os aleijados estavam curados, os coxos andavam e os cegos enxergavam. E todo o povo louvou ao Deus de Israel.
32 Lavɨla Jisasɨ nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abɨci vehavɨci nulɨdɨ abami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali nagɨlasaŋ mavɨn hekɨlɨ lamadin uami. Nɨbɨlaŋ anihuliŋ vehavalɨ sadaŋ sɨmɨŋ apalɨ sɨbaŋ hɨniavadi uami. Nɨbɨlaŋ havɨ humɨgaŋ sɨbaŋ hɨniavɨdaci ma abɨlɨŋ uavɨbali uami. Sɨmɨŋ saŋ hɨmahɨma uavɨdaci hɨbɨ cina lamɨgaŋ hɨvɨhɨvɨ iloudaci lalɨfavɨmɨdɨ uami.
32 Jesus chamou os seus discípulos e disse:
33 Lɨci nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ abavɨmi. Neŋ ulaŋ haiabɨla apalɨ uavɨmi. Alaŋ maci luli akape abeŋ hɨsɨŋ viavɨla hulaŋ iamɨgali akape nagɨlasaŋ igunɨbalu uavɨmi.
33 Os discípulos perguntaram: — Como vamos encontrar, neste lugar deserto, comida que dê para toda essa gente?
34 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ abitɨhami. Maci luli vameŋ hɨniavi uami. Lɨci abavɨmi. Maci luli human limu fɨhala human limu ahica cɨjɨŋ agɨlaŋ hɨniavi uavɨmi. Hehɨlaŋ cɨki cɨki pabiŋ pabiŋ agɨlaŋ avi hɨniavi uavɨmi.
34 — Quantos pães vocês têm? — perguntou Jesus. — Sete pães e alguns peixinhos! — responderam eles.
35 Lɨhavɨci Jisasɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abɨci fɨli hɨvɨ mɨgahɨniavɨmi.
35 Aí Jesus mandou o povo sentar-se no chão.
36 — ausente —
36 Depois pegou os sete pães e os peixes e deu graças a Deus. Então os partiu e os entregou aos discípulos, e eles os distribuíram ao povo.
37 — ausente —
37 Todos comeram e ficaram satisfeitos; e os discípulos ainda encheram sete cestos com os pedaços que sobraram.
38 Hulaŋ sɨmɨŋ navɨmi agɨladɨ lugɨlavɨci ua 4,000 iahami. Iamɨgali ninanadi agɨladɨ ma lugɨlavɨmi.
38 Os que comeram foram quatro mil homens, sem contar as mulheres e as crianças.
39 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abɨci uavɨmi. Uavɨdaci nɨbu hunɨga hɨvɨ mɨguavɨla fɨli tɨbɨ mu Magadan haiabɨla mikɨ hɨniadami heŋ uavɨmi.
39 Então Jesus mandou o povo embora, subiu no barco e foi para a região de Magadã .

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.