Mateus 13
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs VC
1 Lavɨla uaiaŋ heŋ ala Jisasɨ agaŋ uleŋ muji vala haiabɨla ivavevɨla ua idu hekɨlɨ caba heŋ mɨgahɨnimi.
1 Naquele dia, saiu Jesus e sentou-se à beira do lago.
2 Mɨgahɨnidaci hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vehavɨmi. Vehavɨdaci nɨbu hunɨga hɨvɨ mɨgua mɨgahɨnimi. Mɨgahɨnidaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ avɨli caba heŋ lagulama hɨniavɨmi.
2 Acercou-se dele, porém, uma tal multidão, que precisou entrar numa barca. Nela se assentou, enquanto a multidão ficava à margem.
3 Hɨniavɨdaci Jisasɨ agaŋ hɨve lamalama ciaŋ akape agɨladɨ sulasula abami. Ci igɨlaŋ uami. Hulaŋ mu halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ havala havala saŋ hualabɨla uvi uami.
3 E seus discursos foram uma série de parábolas.
4 Uavɨla havala havala udaci halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle hɨbɨ pɨlɨ hɨvɨ mɨgalahɨlavɨvi uami. Mɨgalahɨlavɨdaci havaŋ agɨlaŋ veve na fɨhalavɨvi uami.
4 Disse ele: Um semeador saiu a semear. E, semeando, parte da semente caiu ao longo do caminho; os pássaros vieram e a comeram.
5 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle fɨli lɨba daŋ heŋ mɨgalahɨlavɨvi uami. Fɨli sudɨme cɨki lɨba sabɨ hɨvɨ hɨnivi heŋ mɨgalahɨlavɨvi uami. Mɨgalahɨla iahavɨhehavɨvi uami.
5 Outra parte caiu em solo pedregoso, onde não havia muita terra, e nasceu logo, porque a terra era pouco profunda.
6 Agadɨ ala halɨha cahu uitɨ hɨdɨlɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ muji ma mɨguavɨvi uami. Hameŋ sadaŋ uaiaŋ agaŋ hɨlacabɨlɨdaci sɨkasɨkan haba hɨmavɨvi uami.
6 Logo, porém, que o sol nasceu, queimou-se, por falta de raízes.
7 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle agɨlaŋ lɨbulɨbu henaŋ henaŋ daŋ hɨniavɨvi heŋ mɨgalahɨlavɨvi uami. Mɨgalahɨlalahɨla iahavɨdaci lɨbulɨbu henaŋ henaŋ daŋ agɨlaŋ iahaiaha hafilɨbavɨdaci sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ lɨhavɨvi uami.
7 Outras sementes caíram entre os espinhos: os espinhos cresceram e as sufocaram.
8 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle fɨli huaci hɨvɨ mɨgalahɨlavɨvi uami. Mɨgalahɨlavɨla iahaiaha hɨlɨcɨ akape lamavɨvi uami. Hɨhɨle 100 hameŋ lamavɨvi uami. Hɨhɨle 60 hameŋ lamavɨvi uami. Hɨhɨle 30 hameŋ lamavɨvi uami.
8 Outras, enfim, caíram em terra boa: deram frutos, cem por um, sessenta por um, trinta por um.
9 Hulaŋ iamɨgali hɨji daŋ lɨci ciaŋ nagadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igahɨlavɨm uami.
9 Aquele que tem ouvidos, ouça.
10 Lɨci Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vevɨla abitɨhavɨmi. Nama akɨ saŋ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ hɨve lamalama ciaŋ pam abɨlanaŋ uavɨmi.
10 Os discípulos aproximaram-se dele, então, para dizer-lhe: Por que lhes falas em parábolas?
11 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ abami. Viaŋ naludɨ abɨdalɨŋ Asɨ nalusaŋ hɨji igudaci ci igahɨlɨlalaŋ uami. Lɨdɨŋ Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agadɨ ciaŋ hɨdɨlɨ sɨvɨla hɨniadami agadɨ ci igahɨlɨlalaŋ uami. Agadɨ ala hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlasaŋ ciaŋ hɨdɨlɨ sɨhɨvia ma abɨlan uami. Asɨ nukeŋ iasaŋ hɨji igudaci viaŋ nulɨdɨ ma abɨlan uami. Nulɨdɨ hɨve lamalama ciaŋ pam abɨlan uami.
11 Respondeu Jesus: Porque a vós é dado compreender os mistérios do Reino dos céus, mas a eles não.
12 Hulaŋ mu akuaba akuaba daŋ hɨnidaci Asɨ nusaŋ akuaba akuaba hɨhɨle agɨladɨ cɨhu igubali uami. Lɨci nɨbu akuaba akuaba akape sɨbaŋ daŋ hɨnibali uami. Hulaŋ mu akuaba akuaba apalɨ agaŋ nɨbu hɨji hɨvɨ nameŋ abɨbali uami. Viaŋ akuaba cɨki daŋ hɨnidin aba abɨbali uami. Hɨji hɨvɨ hameŋ abɨbali ala Asɨ agaŋ nudɨ akuaba cɨki agadɨ sɨkan vibali uami.
12 Ao que tem, se lhe dará e terá em abundância, mas ao que não tem será tirado até mesmo o que tem.
13 Viaŋ nusaŋ ala nulɨdɨ hɨve lamalama ciaŋ abɨlan uami. Lɨdalɨŋ igasulavɨlalɨ agadɨ ala akuaba akuaba ma igavɨlalɨ uami. Ciaŋ igahɨlavɨlalɨ agadɨ ala nulɨdɨ hɨji ma tovelalɨ uami.
13 Eis por que lhes falo em parábolas: para que, vendo, não vejam e, ouvindo, não ouçam nem compreendam.
14 — ausente —
14 Assim se cumpre para eles o que foi dito pelo profeta Isaías: Ouvireis com vossos ouvidos e não entendereis, olhareis com vossos olhos e não vereis,
15 — ausente —
15 porque o coração deste povo se endureceu: taparam os seus ouvidos e fecharam os seus olhos, para que seus olhos não vejam e seus ouvidos não ouçam, nem seu coração compreenda; para que não se convertam e eu os sare {Is 6,9s}.
16 — ausente —
16 Mas, quanto a vós, bem-aventurados os vossos olhos, porque vêem! Ditosos os vossos ouvidos, porque ouvem!
17 — ausente —
17 Eu vos declaro, em verdade: muitos profetas e justos desejaram ver o que vedes e não o viram, ouvir o que ouvis e não ouviram.
18 Lavɨla Jisasɨ cɨhu abami. Hulaŋ mu halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ havalɨvi agasaŋ hɨve lama abin agadɨ hɨdɨlɨ nɨbu nameŋ uami.
18 Ouvi, pois, o sentido da parábola do semeador:
19 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle hɨbɨ pɨlɨ hɨvɨ mɨgalahɨlavɨvi hana uami. Ha hulaŋ iamɨgali Asɨ nulɨdɨ likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni hɨsɨŋ ciaŋ igahɨlavɨvi agɨlaŋ me uami. Agadɨ ala nulɨdɨ hɨji ma tovevi agɨlaŋ me uami. Lɨci laguŋ agaŋ vevɨla ciaŋ nulɨdɨ hɨji hɨvɨ hɨnivi agadɨ mɨŋaihuihu lɨvi agaŋ me uami.
19 quando um homem ouve a palavra do Reino e não a entende, o Maligno vem e arranca o que foi semeado no seu coração. Este é aquele que recebeu a semente à beira do caminho.
20 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle fɨli lɨba daŋ hɨvɨ mɨgalahɨlalahɨla iahavɨdaci nulɨdɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ fɨli hɨvɨ sɨhɨvia ma mɨguavɨla hutesɨ ma hɨniavɨvi hana uami. Ha hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ ciaŋ igahɨlahɨla hɨjɨŋalavɨvi agɨlaŋ me uami.
20 O solo pedregoso em que ela caiu é aquele que acolhe com alegria a palavra ouvida,
21 Agadɨ ala nɨbɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ lubiahɨlavɨvi agasaŋ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nulɨdɨ sɨbɨlɨ lamalama vɨhɨlɨ iguavɨvi agɨlaŋ me uami. Lɨhavɨci nulɨdɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ sɨkasɨkan valavɨvi agɨlaŋ me uami.
21 mas não tem raízes, é inconstante: sobrevindo uma tribulação ou uma perseguição por causa da palavra, logo encontra uma ocasião de queda.
22 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ lɨbulɨbu henaŋ henaŋ daŋ hɨniavɨvi heŋ mɨgalahɨlavɨdaci uami. Lɨbulɨbu agɨlaŋ iahaiaha hafilɨbavɨdaci halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ iahaiaha hɨlɨcɨ sɨhɨvia ma lamavɨvi hana uami. Ha hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ ciaŋ igahɨlavɨvi agɨlaŋ me uami. Agadɨ ala cɨhu akuaba akuaba fɨli hɨsɨŋ agɨlasaŋ hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ lamavɨvi agɨlaŋ me uami. Anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ daŋ hɨnihɨni saŋ igahɨlavɨvi agɨlaŋ me uami. Lɨhavɨdaci nulɨdɨ hɨji agɨladɨ mɨŋaihuihu lɨhavɨvi agɨlaŋ me uami. Nulɨdɨ hɨji agɨladɨ mɨŋaihuihu lɨhavɨdaci Asɨ dɨ ciaŋ agadɨ ma lubiahɨlavɨvi agɨlaŋ me uami.
22 O terreno que recebeu a semente entre os espinhos representa aquele que ouviu bem a palavra, mas nele os cuidados do mundo e a sedução das riquezas a sufocam e a tornam infrutuosa.
23 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ fɨli huaci hɨvɨ mɨgalahɨlavɨvi hana uami. Ha hulaŋ iamɨgali ciaŋ igahɨlavɨdaci nulɨdɨ hɨji tovedaci ciaŋ hɨdɨlɨ igavɨvi agɨlaŋ me uami. Lavɨla akuaba akuaba sibɨla huaci huaci vihavɨlalɨ agɨlaŋ halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ lamavɨlalɨ agɨlaŋ me uami. Hɨhɨle 100 lamavɨlalɨ agɨlaŋ me uami. Hɨhɨle 60 lamavɨlalɨ agɨlaŋ me uami. Hɨhɨle 30 lamavɨlalɨ agɨlaŋ me uami.
23 A terra boa semeada é aquele que ouve a palavra e a compreende, e produz fruto: cem por um, sessenta por um, trinta por um.
24 Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agasaŋ Jisasɨ hɨve lama nameŋ abami. Hulaŋ mu nudɨ hualabɨla uavɨla halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ huaci agɨladɨ havalɨvi uami.
24 Jesus propôs-lhes outra parábola: O Reino dos céus é semelhante a um homem que tinha semeado boa semente em seu campo.
25 La vala ua hɨsɨvɨdaci hɨfɨlɨ hulaŋ mu nudɨ nagɨli lamɨvi agaŋ vevi uami. Vevɨla lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ vivi halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ alɨhaŋ alɨhaŋ heŋ havalɨvi uami. Havala fɨhalavɨla vala uvi uami.
25 Na hora, porém, em que os homens repousavam, veio o seu inimigo, semeou joio no meio do trigo e partiu.
26 Lɨci halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨlaŋ hula iaha hekɨlɨ lavɨla hɨlɨcɨ lamavɨci heŋ sɨhɨvia igavɨvi uami.
26 O trigo cresceu e deu fruto, mas apareceu também o joio.
27 Lavɨla hualɨ sibɨla vivi hɨsɨŋ hulemɨlɨ agɨlaŋ hualɨ iaganu agadɨ abavɨvi uami. Manɨgali aba abavɨvi uami. Nama nadɨ hualabɨla heŋ halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ laci havalahanaŋ aba abavɨvi uami. Agadɨ ala akɨ lɨci lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨlaŋ halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ hula iaha hekɨlɨ lɨhavalɨ aba abavɨvi uami.
27 Os servidores do pai de família vieram e disseram-lhe: - Senhor, não semeaste bom trigo em teu campo? Donde vem, pois, o joio?
28 Lɨhavɨci nulɨdɨ abɨvi uami. Hulaŋ mu iadɨ nagɨli lamɨlalɨ agaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ havalalɨ aba abɨvi uami. Lɨci hualɨ sibɨla vivi hɨsɨŋ hulemɨlɨ agɨlaŋ abavɨvi uami. Uavɨla lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hubɨlɨmɨli aba abavɨvi uami.
28 Disse-lhes ele: - Foi um inimigo que fez isto! Replicaram-lhe: - Queres que vamos e o arranquemos?
29 Lɨhavɨci nulɨdɨ abɨvi uami. Eke aba abɨvi uami. Halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ lɨkɨla lɨkɨla heŋ hɨniavi aba abɨvi uami. Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hubɨlɨdalaŋ halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ avi hubɨla hubɨla iahaiaha haba hɨmavɨmɨdɨ aba abɨvi uami.
29 - Não, disse ele; arrancando o joio, arriscais a tirar também o trigo.
30 Hameŋ sadaŋ vana ahica hameŋ iaha hekɨlɨ lɨhavɨm aba abɨvi uami. Hekɨlɨ lavɨla halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ mɨdɨ lɨhuavɨci hualɨ sibɨla vivi hɨsɨŋ naludɨ abɨben aba abɨvi uami. Lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hubɨla hubɨla avɨŋ hɨvɨ hɨlahɨla saŋ hubɨhahɨhalaŋ aba abɨben aba abɨvi uami. Lɨdɨŋ halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ agɨladɨ vivi iadɨ sɨmɨŋ mɨgudɨbalɨba hɨsɨŋ ulaŋ agadɨ hɨvɨ lamɨhalaŋ aba abɨben aba abɨvi uami.
30 Deixai-os crescer juntos até a colheita. No tempo da colheita, direi aos ceifadores: arrancai primeiro o joio e atai-o em feixes para o queimar. Recolhei depois o trigo no meu celeiro.
31 Jisasɨ agaŋ cɨhu hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agaŋ nɨbu isabɨlaŋ masɨtetɨ hɨlɨcɨ me uami. Hulaŋ mu isabɨlaŋ masɨtetɨ hɨlɨcɨ agɨladɨ via uavɨla nudɨ hualabɨla hɨvɨ havalɨdaci mɨgavɨvi uami.
31 Em seguida, propôs-lhes outra parábola: O Reino dos céus é comparado a um grão de mostarda que um homem toma e semeia em seu campo.
32 Isabɨlaŋ mu mu agɨlaŋ hɨlɨcɨ hekɨlɨ hekɨlɨ lamavɨlalɨ uami. Nulɨdɨ hɨlɨcɨ sɨkasɨkan agɨlaŋ isabɨlaŋ masɨtetɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ lɨvalavɨlalɨ uami. Isabɨlaŋ masɨtetɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ nɨbɨlaŋ sudɨme cɨki cɨki sɨbaŋ uami. Agadɨ ala nulɨdɨ havalavɨdaci mɨgamɨga iahaiaha kɨlɨ cɨki cɨki me hɨniavɨvi uami. Hɨnihɨni isabɨlaŋ mu mu agɨladɨ lɨvalavɨvi uami. Lɨdɨŋ makaŋ makaŋ lamavɨdaci havaŋ agɨlaŋ veve nulɨdɨ makaŋ makaŋ heŋ ulaŋ hafiavɨvi uami.
32 É esta a menor de todas as sementes, mas, quando cresce, torna-se um arbusto maior que todas as hortaliças, de sorte que os pássaros vêm aninhar-se em seus ramos.
33 Lavɨla Jisasɨ agaŋ cɨhu tɨbɨ hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agaŋ nɨbu maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agaŋ me uami. Iamɨgali mu agaŋ maci agadɨ hunaŋ mu hɨvɨ ahica pam tɨbɨ vivi hunaŋ mɨsɨn hekɨlɨ hɨvɨ mɨŋamɨjidaci mɨguvi uami. Lavɨla maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agadɨ sudɨme cɨki vivi uami. Viavɨla maci hunaŋ mɨsɨn hekɨlɨ hɨvɨ mɨŋamɨjici mɨguvi heŋ isɨ aba abavɨlalɨ agadɨ mɨŋamɨjici mɨguvi uami. La eŋalɨci maci agaŋ sɨkasɨkan huhɨlɨvi uami.
33 Disse-lhes, por fim, esta outra parábola. O Reino dos céus é comparado ao fermento que uma mulher toma e mistura em três medidas de farinha e que faz fermentar toda a massa.
34 Jisasɨ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ ciaŋ akape suladami. Agadɨ ala ciaŋ agɨladɨ hɨdɨlɨ haiabɨla lamalama ma suladami. Nɨbu hɨve lamalama ciaŋ pam suladami.
34 Tudo isto disse Jesus à multidão em forma de parábola. De outro modo não lhe falava,
35 Jisasɨ hameŋ lɨhadami agasaŋ ala vaka Asɨ agaŋ nudɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ mu agasaŋ hɨji igudaci nameŋ abami. Asɨ agaŋ nameŋ abi uami. Viaŋ hɨdɨlɨ maha fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba lamamin hadɨhu ciaŋ nagɨladɨ sɨvɨlalɨbamin aba abi uami. Lɨlɨŋ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ ma igahɨlavɨhadami aba abi uami. Agadɨ ala malɨciŋ nalusaŋ hɨve lamalama ciaŋ sulɨdalɨŋ akuaba akuaba sɨvɨla hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ haiabɨla iahavɨdaci igɨbalaŋ aba abi uami. Lɨci Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ abami hameŋ laci ala lɨmi.
35 para que se cumprisse a profecia: Abrirei a boca para ensinar em parábolas; revelarei coisas ocultas desde a criação {Sl 77,2}.
36 Jisasɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ vala uleŋ muji ivoumi. Nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ avi nɨbu hula ivouavɨla nudɨ abavɨmi. Lɨbulɨbu sɨbɨlɨ hualabɨla alɨhaŋ iahavɨvi agɨladɨ ciaŋ hɨdɨlɨ alusaŋ sulɨnaŋ igahɨlɨmɨli uavɨmi.
36 Então despediu a multidão. Em seguida, entrou de novo na casa e seus discípulos agruparam-se ao redor dele para perguntar-lhe: Explica-nos a parábola do joio no campo.
37 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Hulaŋ halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ huaci havalɨvi ha Hulaŋ dɨ Ninaŋ uami.
37 Jesus respondeu: O que semeia a boa semente é o Filho do Homem.
38 Hualabɨla ha fɨli nagasaŋ abin uami. Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ huaci ha hulaŋ iamɨgali Asɨ likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavi agɨlasaŋ abin uami. Lɨbulɨbu sɨbɨlɨ ha laguŋ dɨ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ abin uami.
38 O campo é o mundo. A boa semente são os filhos do Reino. O joio são os filhos do Maligno.
39 Hulaŋ nudɨ nagɨli lama lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ hualabɨla heŋ havalɨvi ha laguŋ agasaŋ abin uami. Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ viavɨla sɨmɨŋ ulaŋ hɨvɨ lamalama hana uami. Ha fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba sɨkasɨkan haba sɨvɨlavɨbali agɨladɨ mɨhiŋ hekɨlɨ agasaŋ abin uami. Hualɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ ha Asɨ dɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨlasaŋ abin uami.
39 O inimigo, que o semeia, é o demônio. A colheita é o fim do mundo. Os ceifadores são os anjos.
40 Fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba sɨkasɨkan haba sɨvɨlavɨbali agɨladɨ mɨhiŋ hekɨlɨ heŋ uami. Hualɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ hubɨhahahaha avɨŋ hɨvɨ hɨlavɨlalɨ hameŋ lɨhavɨbali uami.
40 E assim como se recolhe o joio para jogá-lo no fogo, assim será no fim do mundo.
41 Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨdaci hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ nulɨdɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ mɨŋaihuihu lɨhavɨlalɨ uami. Mufɨli Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ nudɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨladɨ abɨci nulɨdɨ likɨlavɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ lulavɨlalɨ agɨladɨ avi likɨlavɨbali uami.
41 O Filho do Homem enviará seus anjos, que retirarão de seu Reino todos os escândalos e todos os que fazem o mal
42 Likɨla likɨla avɨŋ hekɨlɨ hɨvɨ havalavɨbali uami. Havalavɨdaci mɨgumɨgu avɨŋ hekɨlɨ heŋ hɨnihɨni ilɨha ilɨha mɨka hɨkɨŋ laguavɨbali uami.
42 e os lançarão na fornalha ardente, onde haverá choro e ranger de dentes.
43 Mɨhiŋ heŋ ala hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlavɨlalɨ agɨladɨ Iaganɨlu Asɨ agaŋ nulɨdɨ likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali uami. Hɨnihɨni uaiaŋ abɨlu me hɨniavɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali hɨji daŋ lɨci ciaŋ nagadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igahɨlavɨm uami.
43 Então, no Reino de seu Pai, os justos resplandecerão como o sol. Aquele que tem ouvidos, ouça.
44 Lavɨla Jisasɨ cɨhu hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agaŋ nɨbu anɨm hɨlɨcɨ hɨbɨn hɨbɨn me uami. Hulaŋ mu agaŋ anɨm hɨlɨcɨ hɨbɨn hɨbɨn agadɨ vakaci hualabɨla hɨvɨ haca mava hudɨci hɨnivi uami. Lɨci hulaŋ mu agaŋ hɨda igavɨla via ua hualabɨla heŋ laci ala fipɨ mu hɨvɨ haca mava hudɨvi uami. Lavɨla hualabɨla anɨm hɨlɨcɨ hɨbɨn hɨbɨn hɨnivi agadɨ lavɨben aba hɨjɨŋalaŋala nudɨ nukeŋ akuaba akuaba sɨkasɨkan agɨladɨ mutɨŋ hɨvɨ lamɨci lavavɨvi uami. Lavavɨci anɨm hɨlɨcɨ agɨladɨ viavɨla cɨhu hualabɨla anɨm hɨlɨcɨ hɨbɨn hɨbɨn daŋ agadɨ lavɨvi uami.
44 O Reino dos céus é também semelhante a um tesouro escondido num campo. Um homem o encontra, mas o esconde de novo. E, cheio de alegria, vai, vende tudo o que tem para comprar aquele campo.
45 Lavɨla Jisasɨ cɨhu hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agaŋ nɨbu malɨluŋ huaci sɨbaŋ me uami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba akape daŋ agaŋ malɨluŋ huaci huaci agɨladɨ suhɨla suhɨla hɨdɨvi uami.
45 O Reino dos céus é ainda semelhante a um negociante que procura pérolas preciosas.
46 Lavɨla malɨluŋ huaci sɨbaŋ agadɨ igɨvi uami. Igavɨla ua nudɨ nukeŋ akuaba akuaba sɨkasɨkan agɨladɨ mutɨŋ hɨvɨ lamɨvi uami. Lamɨci hulaŋ hɨhɨle lavavɨci anɨm hɨlɨcɨ agɨladɨ viavɨla malɨluŋ huaci sɨbaŋ agadɨ lavɨvi uami.Sugɨ manimani hɨsɨŋ malɨluŋ|alt="pearls" src="LB00171C.jpg" size="col" copy="Louis Bass" ref="13.46"
46 Encontrando uma de grande valor, vai, vende tudo o que possui e a compra.
47 Lavɨla Jisasɨ cɨhu hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agaŋ nɨbu mɨkɨdiŋ me uami. Mɨkɨdiŋ mu idu hekɨlɨ hɨvɨ lamavɨci hehɨlaŋ mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ agɨladɨ mɨŋɨvi uami.
47 O Reino dos céus é semelhante ainda a uma rede que, jogada ao mar, recolhe peixes de toda espécie.
48 La mɨlɨci heŋ magɨlavɨci caba hɨvɨ vevi uami. Magɨlavɨci veci mɨgahɨnia hehɨlaŋ agɨladɨ vihavɨvi uami. Vivi hehɨlaŋ huaci huaci agɨladɨ hunaŋ mɨsɨn agɨladɨ hɨvɨ lamavɨvi uami. Sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ havalavɨvi uami.
48 Quando está repleta, os pescadores puxam-na para a praia, sentam-se e separam nos cestos o que é bom e jogam fora o que não presta.
49 Fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba sɨkasɨkan haba sɨvɨlavɨbali agɨladɨ mɨhiŋ hekɨlɨ heŋ hameŋ ala lɨhavɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlavɨlalɨ agɨlaŋ hula hulaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ hula pam hɨniavɨbali uami. Hɨniavɨdaci Asɨ dɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨlaŋ hulaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨladɨ likɨlavɨbali uami.
49 Assim será no fim do mundo: os anjos virão separar os maus do meio dos justos
50 Likɨla likɨla avɨŋ hekɨlɨ hɨvɨ havalavɨbali uami. Havalavɨdaci mɨgumɨgu avɨŋ hekɨlɨ heŋ hɨnihɨni ilɨha ilɨha mɨka hɨkɨŋ laguavɨbali uami.
50 e os arrojarão na fornalha, onde haverá choro e ranger de dentes.
51 Lavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abitɨhami. Namɨlaŋ hɨve lamalama ciaŋ mu mu abin agɨladɨ hɨdɨlɨ igɨlaŋ ua hɨma uami. Lɨci abavɨmi. Alaŋ ciaŋ hɨdɨlɨ ci igalu uavɨmi.
51 Compreendestes tudo isto? Sim, Senhor, responderam eles.
52 Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ uami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agadɨ ciaŋ igahɨlavɨlalɨ uami. Hameŋ sadaŋ nɨbɨlaŋ hulaŋ mu ulaŋ hekɨlɨ daŋ agaŋ me hɨniavɨlalɨ uami. Hulaŋ ulaŋ hekɨlɨ daŋ agaŋ nudɨ uleŋ muji ivouavɨla akuaba akuaba huaci huaci vaka hɨsɨŋ agɨladɨdaŋ iabi me hɨsɨŋ agɨladɨdaŋ vavevi uami.
52 Por isso, todo escriba instruído nas coisas do Reino dos céus é comparado a um pai de família que tira de seu tesouro coisas novas e velhas.
53 — ausente —
53 Após ter exposto as parábolas, Jesus partiu.
54 — ausente —
54 Foi para a sua cidade e ensinava na sinagoga, de modo que todos diziam admirados: Donde lhe vem esta sabedoria e esta força miraculosa?
55 Alaŋ nudɨ igɨlalu uavɨmi. Nɨbu ulaŋ sibɨla vivi hɨsɨŋ hulaŋ agadɨ ninaŋ uavɨmi. Nudɨ numɨgaŋ Malia uavɨmi. Nudɨ imahalinu agɨladɨ ibi nameŋ uavɨmi. Mu Jemɨsɨ uavɨmi. Mu Josepɨ uavɨmi. Mu Saimon uavɨmi. Mu Judasɨ uavɨmi.
55 Não é este o filho do carpinteiro? Não é Maria sua mãe? Não são seus irmãos Tiago, José, Simão e Judas?
56 Nudɨ nanadinu humɨgaŋ pam sɨkasɨkan agɨlaŋ avi alaŋ hula hɨniavɨlalɨ uavɨmi. Nɨbu akɨ lavɨla akuaba akuaba hameŋ agɨladɨ lɨlalɨ uavɨmi.
56 E suas irmãs, não vivem todas entre nós? Donde lhe vem, pois, tudo isso?
57 Lavɨla Jisasɨ saŋ humɨgaŋ vɨhɨlɨ vihavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ nulɨdɨ nukeŋ haiabɨla hɨnihɨni ciaŋ sulavɨdaci nulɨdɨ hɨvɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ nulɨdɨ ibi ma mɨŋaiahavɨlalɨ uami. Nulɨdɨ ulaŋ pam hɨsɨŋ agɨlaŋ avi nulɨdɨ ibi ma mɨŋaiahavɨlalɨ uami. Agadɨ ala mu haiabɨla mu haiabɨla hɨdahɨda sulavɨdaci haiabɨla heŋ hɨsɨŋ agɨlaŋ pam nulɨdɨ ibi mɨŋaiahavɨlalɨ uami.
57 E não sabiam o que dizer dele. Disse-lhes, porém, Jesus: É só em sua pátria e em sua família que um profeta é menosprezado.
58 Hulaŋ iamɨgali nudɨ hɨvɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ nusaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamavɨmi. Hameŋ sadaŋ nulɨsaŋ vɨdɨvɨdɨŋ mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ agɨladɨ ma abalamami.
58 E, por causa da falta de confiança deles, operou ali poucos milagres.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.