Mateus 13
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs AAI
1 Lavɨla uaiaŋ heŋ ala Jisasɨ agaŋ uleŋ muji vala haiabɨla ivavevɨla ua idu hekɨlɨ caba heŋ mɨgahɨnimi.
1 Nati veya ta’imon Jesu bar itumar tit na harew kukuf sisibinamaim sabuw bai’obaiyih isan mara’iy.
2 Mɨgahɨnidaci hulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vehavɨmi. Vehavɨdaci nɨbu hunɨga hɨvɨ mɨgua mɨgahɨnimi. Mɨgahɨnidaci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ avɨli caba heŋ lagulama hɨniavɨmi.
2 Naatu sabuw moumurih maiyow hiru’ay hi’ar bebera’uh itih, basit wa bai inatait tafan mare, sabuw baise dones yan himarir hima.
3 Hɨniavɨdaci Jisasɨ agaŋ hɨve lamalama ciaŋ akape agɨladɨ sulasula abami. Ci igɨlaŋ uami. Hulaŋ mu halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ havala havala saŋ hualabɨla uvi uami.
3 Imaibo ma sawar moumurih na’in oroubonamaim eo hima hinowar. Naatu ana oroubon ta i iti na’atube eo, “Ana veya ta orot masaw bowayan ana ub tanumamih tit in.
4 Uavɨla havala havala udaci halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle hɨbɨ pɨlɨ hɨvɨ mɨgalahɨlavɨvi uami. Mɨgalahɨlavɨdaci havaŋ agɨlaŋ veve na fɨhalavɨvi uami.
4 Ana ub afa tata’asiyen i ef yanamaim hire, naatu mamu hire hibow hi’aa,
5 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle fɨli lɨba daŋ heŋ mɨgalahɨlavɨvi uami. Fɨli sudɨme cɨki lɨba sabɨ hɨvɨ hɨnivi heŋ mɨgalahɨlavɨvi uami. Mɨgalahɨla iahavɨhehavɨvi uami.
5 Ana ub afa i to’ato yan hire’ere ana kamar men gagamin imih saisewat hikubounih hiyen. Anayabin kamar baban i fokarin.
6 Agadɨ ala halɨha cahu uitɨ hɨdɨlɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ muji ma mɨguavɨvi uami. Hameŋ sadaŋ uaiaŋ agaŋ hɨlacabɨlɨdaci sɨkasɨkan haba hɨmavɨvi uami.
6 Baise veya yey ana mar wabuburinamaim ub etei hi’arat, naatu hikimow hire anayabin wairoroh men babanika hire.
7 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle agɨlaŋ lɨbulɨbu henaŋ henaŋ daŋ hɨniavɨvi heŋ mɨgalahɨlavɨvi uami. Mɨgalahɨlalahɨla iahavɨdaci lɨbulɨbu henaŋ henaŋ daŋ agɨlaŋ iahaiaha hafilɨbavɨdaci sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ lɨhavɨvi uami.
7 Ub afa kokor wanawanan hire, naatu kokor ana fafa’amaim isuken.
8 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle fɨli huaci hɨvɨ mɨgalahɨlavɨvi uami. Mɨgalahɨlavɨla iahaiaha hɨlɨcɨ akape lamavɨvi uami. Hɨhɨle 100 hameŋ lamavɨvi uami. Hɨhɨle 60 hameŋ lamavɨvi uami. Hɨhɨle 30 hameŋ lamavɨvi uami.
8 Naatu ub afa i me gewasin yan hire hikuboubunih hiyen gewas ro’oro’oh hiya, afa hibiw 100 na’atube, afa i 60 na’atube, afa i 30 na’atube.
9 Hulaŋ iamɨgali hɨji daŋ lɨci ciaŋ nagadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igahɨlavɨm uami.
9 Imih o yait tain nama’am tur inanowar.”
10 Lɨci Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ pɨŋ vevɨla abitɨhavɨmi. Nama akɨ saŋ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ hɨve lamalama ciaŋ pam abɨlanaŋ uavɨmi.
10 Naatu Jesu ana bai’ufununayah hina hibatiy hi’o, “Aisim oroubonamaim sabuw kubi’obaiyih?”
11 Lɨhavɨci Jisasɨ agaŋ nulɨdɨ abami. Viaŋ naludɨ abɨdalɨŋ Asɨ nalusaŋ hɨji igudaci ci igahɨlɨlalaŋ uami. Lɨdɨŋ Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agadɨ ciaŋ hɨdɨlɨ sɨvɨla hɨniadami agadɨ ci igahɨlɨlalaŋ uami. Agadɨ ala hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlasaŋ ciaŋ hɨdɨlɨ sɨhɨvia ma abɨlan uami. Asɨ nukeŋ iasaŋ hɨji igudaci viaŋ nulɨdɨ ma abɨlan uami. Nulɨdɨ hɨve lamalama ciaŋ pam abɨlan uami.
11 Jesu iyafutih eo, “Orereb ana so’ob wa’iwa’irin mar ana aiwob isan i God kwa it, men iti sabuw itihimih.
12 Hulaŋ mu akuaba akuaba daŋ hɨnidaci Asɨ nusaŋ akuaba akuaba hɨhɨle agɨladɨ cɨhu igubali uami. Lɨci nɨbu akuaba akuaba akape sɨbaŋ daŋ hɨnibali uami. Hulaŋ mu akuaba akuaba apalɨ agaŋ nɨbu hɨji hɨvɨ nameŋ abɨbali uami. Viaŋ akuaba cɨki daŋ hɨnidin aba abɨbali uami. Hɨji hɨvɨ hameŋ abɨbali ala Asɨ agaŋ nudɨ akuaba cɨki agadɨ sɨkan vibali uami.
12 Imih orot yait orereb ana so’ob biyan ema’am, God boro tafan naya’abar nitin ana so’ob nara’at, baise orot yait nati so’ob men biyan ema’am naatu ana so’ob kikimin nati biyanamaim ema’am God boro nabosair.
13 Viaŋ nusaŋ ala nulɨdɨ hɨve lamalama ciaŋ abɨlan uami. Lɨdalɨŋ igasulavɨlalɨ agadɨ ala akuaba akuaba ma igavɨlalɨ uami. Ciaŋ igahɨlavɨlalɨ agadɨ ala nulɨdɨ hɨji ma tovelalɨ uami.
13 Ana’an nati ayu oroubonamaim sabuw abi’obaiyih.
14 — ausente —
14 Dinab orot Isaiah ana Bukamaim eo kikirum i na ibiturobe.
15 — ausente —
15 Anayabin ukwarih fokar,
16 — ausente —
16 Baise Kwa i kwabiyasisir, anayabin matayan kwa’i’itin naatu tain yan tur kwanonowar.
17 — ausente —
17 Anababatun a tur ao’owen, dinab orot moumurih na’in naatu sabuw gewasih hikok kwanekwan, kwa abisa kwa’i’itin i hita’itin naatu abisa kwanonowar i hitanowar. Baise nati ana maramaim sawar men matar boro hita’itin.”
18 Lavɨla Jisasɨ cɨhu abami. Hulaŋ mu halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ havalɨvi agasaŋ hɨve lama abin agadɨ hɨdɨlɨ nɨbu nameŋ uami.
18 “Tain kwanarub ub tanumayan ana oroubon ao kwananowar naniyan kwanab, yabin kwanaso’ob.
19 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle hɨbɨ pɨlɨ hɨvɨ mɨgalahɨlavɨvi hana uami. Ha hulaŋ iamɨgali Asɨ nulɨdɨ likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni hɨsɨŋ ciaŋ igahɨlavɨvi agɨlaŋ me uami. Agadɨ ala nulɨdɨ hɨji ma tovevi agɨlaŋ me uami. Lɨci laguŋ agaŋ vevɨla ciaŋ nulɨdɨ hɨji hɨvɨ hɨnivi agadɨ mɨŋaihuihu lɨvi agaŋ me uami.
19 Sabuw iyab mar ana aiwob isan Tur Gewasin ao tenonowar naatu naniyan men tabaib i ub ef yanamaim orot ta’asiy re’er na’atube, Tur Gewasin tenonowar ana maramaim demon kakafin ena hai not ebikwaris.
20 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ hɨhɨle fɨli lɨba daŋ hɨvɨ mɨgalahɨlalahɨla iahavɨdaci nulɨdɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ fɨli hɨvɨ sɨhɨvia ma mɨguavɨla hutesɨ ma hɨniavɨvi hana uami. Ha hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ ciaŋ igahɨlahɨla hɨjɨŋalavɨvi agɨlaŋ me uami.
20 Naatu orot ana ub afa to yan hire’ere ana itinin i sabuw iyab tur tenonowar ana maramaim i tibiyasisir.
21 Agadɨ ala nɨbɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ lubiahɨlavɨvi agasaŋ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nulɨdɨ sɨbɨlɨ lamalama vɨhɨlɨ iguavɨvi agɨlaŋ me uami. Lɨhavɨci nulɨdɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ sɨkasɨkan valavɨvi agɨlaŋ me uami.
21 Baise dogoroh wanawanan nati ub wairoron i men re eof barur, imih Tur Gewasin isan hina’uwih hinarurukaukuwih boro mar ta’imonamo hai baitumatum hinihamiy.
22 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ lɨbulɨbu henaŋ henaŋ daŋ hɨniavɨvi heŋ mɨgalahɨlavɨdaci uami. Lɨbulɨbu agɨlaŋ iahaiaha hafilɨbavɨdaci halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ iahaiaha hɨlɨcɨ sɨhɨvia ma lamavɨvi hana uami. Ha hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ ciaŋ igahɨlavɨvi agɨlaŋ me uami. Agadɨ ala cɨhu akuaba akuaba fɨli hɨsɨŋ agɨlasaŋ hɨji cuvɨlɨŋ cuvɨlɨŋ lamavɨvi agɨlaŋ me uami. Anɨm hɨlɨcɨ hekɨlɨ daŋ hɨnihɨni saŋ igahɨlavɨvi agɨlaŋ me uami. Lɨhavɨdaci nulɨdɨ hɨji agɨladɨ mɨŋaihuihu lɨhavɨvi agɨlaŋ me uami. Nulɨdɨ hɨji agɨladɨ mɨŋaihuihu lɨhavɨdaci Asɨ dɨ ciaŋ agadɨ ma lubiahɨlavɨvi agɨlaŋ me uami.
22 Naatu orot ana ub afa fotan wanawanan hire’er ana itinin i sabuw iyab tur tenonowar, baise iti tafaram ana yasisir isan tibiyababan naatu totobuyoy hai not ebikwaris imih tur ana ro’on men emamatar.
23 Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ fɨli huaci hɨvɨ mɨgalahɨlavɨvi hana uami. Ha hulaŋ iamɨgali ciaŋ igahɨlavɨdaci nulɨdɨ hɨji tovedaci ciaŋ hɨdɨlɨ igavɨvi agɨlaŋ me uami. Lavɨla akuaba akuaba sibɨla huaci huaci vihavɨlalɨ agɨlaŋ halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ lamavɨlalɨ agɨlaŋ me uami. Hɨhɨle 100 lamavɨlalɨ agɨlaŋ me uami. Hɨhɨle 60 lamavɨlalɨ agɨlaŋ me uami. Hɨhɨle 30 lamavɨlalɨ agɨlaŋ me uami.
23 Baise orot ana ub me gewasin yan ta’asiy hire’ere ana itinin i sabuw iyab Tur Gewasin tenowar naatu naniyan tabai tiw tehahamu, afa ro’oh 100, afa 60, afa 30.”
24 Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agasaŋ Jisasɨ hɨve lama nameŋ abami. Hulaŋ mu nudɨ hualabɨla uavɨla halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ huaci agɨladɨ havalɨvi uami.
24 Jesu oroubon tabo iti na’atube eo, “Mar ana aiwob i iti na’atube, ana veya ta orot ana ub bow in ana masawamaim tanum.
25 La vala ua hɨsɨvɨdaci hɨfɨlɨ hulaŋ mu nudɨ nagɨli lamɨvi agaŋ vevi uami. Vevɨla lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ vivi halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ alɨhaŋ alɨhaŋ heŋ havalɨvi uami. Havala fɨhalavɨla vala uvi uami.
25 Baise gugumin sabuw etei hi’inu’in ufut, orot ana rakit mowan fotan kakafih bow na sanabey wanawanah tanum naatu bihir.
26 Lɨci halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨlaŋ hula iaha hekɨlɨ lavɨla hɨlɨcɨ lamavɨci heŋ sɨhɨvia igavɨvi uami.
26 Sanabey hikuboubunih hiyey wanawanahimaim fotan kakafih auman hikubounih bairi hiyen.
27 Lavɨla hualɨ sibɨla vivi hɨsɨŋ hulemɨlɨ agɨlaŋ hualɨ iaganu agadɨ abavɨvi uami. Manɨgali aba abavɨvi uami. Nama nadɨ hualabɨla heŋ halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ laci havalahanaŋ aba abavɨvi uami. Agadɨ ala akɨ lɨci lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨlaŋ halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ hula iaha hekɨlɨ lɨhavalɨ aba abavɨvi uami.
27 “Orot ana bowayah hina hio, ‘Regah, o ub gewasih a masawamaim itanum, baise aisim fotan kakafih auman hikuboubunih teyey?’
28 Lɨhavɨci nulɨdɨ abɨvi uami. Hulaŋ mu iadɨ nagɨli lamɨlalɨ agaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ havalalɨ aba abɨvi uami. Lɨci hualɨ sibɨla vivi hɨsɨŋ hulemɨlɨ agɨlaŋ abavɨvi uami. Uavɨla lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hubɨlɨmɨli aba abavɨvi uami.
28 “Orot iyafutih eo, ‘Rakit sabuw afa hisinaf.’ Naatu akir wairafih hibatiy hio, ‘Bo kukokok anan fotan ana uyarir?’
29 Lɨhavɨci nulɨdɨ abɨvi uami. Eke aba abɨvi uami. Halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ lɨkɨla lɨkɨla heŋ hɨniavi aba abɨvi uami. Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hubɨlɨdalaŋ halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ avi hubɨla hubɨla iahaiaha haba hɨmavɨmɨdɨ aba abɨvi uami.
29 “Orot iyafutih eo, ‘En. Fotan kakafih kwana’u’uyarir boro sanabey afa auman kwana’uyarir.
30 Hameŋ sadaŋ vana ahica hameŋ iaha hekɨlɨ lɨhavɨm aba abɨvi uami. Hekɨlɨ lavɨla halɨha cahu uitɨ agɨlaŋ mɨdɨ lɨhuavɨci hualɨ sibɨla vivi hɨsɨŋ naludɨ abɨben aba abɨvi uami. Lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hubɨla hubɨla avɨŋ hɨvɨ hɨlahɨla saŋ hubɨhahɨhalaŋ aba abɨben aba abɨvi uami. Lɨdɨŋ halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ agɨladɨ vivi iadɨ sɨmɨŋ mɨgudɨbalɨba hɨsɨŋ ulaŋ agadɨ hɨvɨ lamɨhalaŋ aba abɨben aba abɨvi uami.
30 Imih kwaihamiyih bairi hinayen hiniw naatu tarin ana veya boro tarayah aniyafarih hinan, fotan wan hinatar hinafatum hinabow hinan hina’afusar, imaibo sanabey hinatar hinabow hinan bar hinaya.’”
31 Jisasɨ agaŋ cɨhu hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agaŋ nɨbu isabɨlaŋ masɨtetɨ hɨlɨcɨ me uami. Hulaŋ mu isabɨlaŋ masɨtetɨ hɨlɨcɨ agɨladɨ via uavɨla nudɨ hualabɨla hɨvɨ havalɨdaci mɨgavɨvi uami.
31 Jesu ana oroubon tabo eo, “Mar ana aiwob ana itinin ta i iti na’atube, orot ana ai momor ro’on kikimin maiyow bai in ana masaw yan tanum.
32 Isabɨlaŋ mu mu agɨlaŋ hɨlɨcɨ hekɨlɨ hekɨlɨ lamavɨlalɨ uami. Nulɨdɨ hɨlɨcɨ sɨkasɨkan agɨlaŋ isabɨlaŋ masɨtetɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ lɨvalavɨlalɨ uami. Isabɨlaŋ masɨtetɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ nɨbɨlaŋ sudɨme cɨki cɨki sɨbaŋ uami. Agadɨ ala nulɨdɨ havalavɨdaci mɨgamɨga iahaiaha kɨlɨ cɨki cɨki me hɨniavɨvi uami. Hɨnihɨni isabɨlaŋ mu mu agɨladɨ lɨvalavɨvi uami. Lɨdɨŋ makaŋ makaŋ lamavɨdaci havaŋ agɨlaŋ veve nulɨdɨ makaŋ makaŋ heŋ ulaŋ hafiavɨvi uami.
32 Iti ai ro’on i men ai ro’on afa gagamih na’atube’emih, baise tanum kuboun yey ana veya’amaim ra’at ai gagamin na’in matar naatu mamu hina famefamenamaim hibatar hima.”
33 Lavɨla Jisasɨ agaŋ cɨhu tɨbɨ hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agaŋ nɨbu maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agaŋ me uami. Iamɨgali mu agaŋ maci agadɨ hunaŋ mu hɨvɨ ahica pam tɨbɨ vivi hunaŋ mɨsɨn hekɨlɨ hɨvɨ mɨŋamɨjidaci mɨguvi uami. Lavɨla maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agadɨ sudɨme cɨki vivi uami. Viavɨla maci hunaŋ mɨsɨn hekɨlɨ hɨvɨ mɨŋamɨjici mɨguvi heŋ isɨ aba abavɨlalɨ agadɨ mɨŋamɨjici mɨguvi uami. La eŋalɨci maci agaŋ sɨkasɨkan huhɨlɨvi uami.
33 Jesu iban oroubon tabo eo maiye, “Mar ana aiwob itinin ta i iti na’atube. Babin yeast ebai ana faraw wanawanan eyai ekamat inu’in era’at eyey na’atube.”
34 Jisasɨ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ ciaŋ akape suladami. Agadɨ ala ciaŋ agɨladɨ hɨdɨlɨ haiabɨla lamalama ma suladami. Nɨbu hɨve lamalama ciaŋ pam suladami.
34 Jesu sawar iti etei isah i oroubonamaim eo sabuw rou’ay gagamin bi’obaiyih; ana bai’obaiyenamaim i mar etei oroubonamaim sabuw bi’obaiyih.
35 Jisasɨ hameŋ lɨhadami agasaŋ ala vaka Asɨ agaŋ nudɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ mu agasaŋ hɨji igudaci nameŋ abami. Asɨ agaŋ nameŋ abi uami. Viaŋ hɨdɨlɨ maha fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba lamamin hadɨhu ciaŋ nagɨladɨ sɨvɨlalɨbamin aba abi uami. Lɨlɨŋ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ ma igahɨlavɨhadami aba abi uami. Agadɨ ala malɨciŋ nalusaŋ hɨve lamalama ciaŋ sulɨdalɨŋ akuaba akuaba sɨvɨla hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ haiabɨla iahavɨdaci igɨbalaŋ aba abi uami. Lɨci Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ abami hameŋ laci ala lɨmi.
35 Iti na’atube sisinaf anayabin abisa dinab orot eo kikirum tan titurobe isan.
36 Jisasɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ vala uleŋ muji ivoumi. Nudɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ avi nɨbu hula ivouavɨla nudɨ abavɨmi. Lɨbulɨbu sɨbɨlɨ hualabɨla alɨhaŋ iahavɨvi agɨladɨ ciaŋ hɨdɨlɨ alusaŋ sulɨnaŋ igahɨlɨmɨli uavɨmi.
36 Jesu sabuw rou’ay ihamiyih naatu na bar wanawanan run, ana bai’ufununayah ufun hina hirun hibatiy hio, “Masaw yan fotan kakafin ana oroubon i kukubuna anowar.”
37 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Hulaŋ halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ huaci havalɨvi ha Hulaŋ dɨ Ninaŋ uami.
37 Jesu iyafutih eo, “Orot ub gewasih tatanum i Orot Natun.
38 Hualabɨla ha fɨli nagasaŋ abin uami. Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ huaci ha hulaŋ iamɨgali Asɨ likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavi agɨlasaŋ abin uami. Lɨbulɨbu sɨbɨlɨ ha laguŋ dɨ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ abin uami.
38 Masaw ana itinin i tafaram, naatu ub gewasin i sabuw iyab mar ana aiwob isan tebowabow, naatu ub kakafin i Demon Kakafin natunatun.
39 Hulaŋ nudɨ nagɨli lama lɨbulɨbu sɨbɨlɨ agɨladɨ hɨlɨcɨ hualabɨla heŋ havalɨvi ha laguŋ agasaŋ abin uami. Halɨha cahu uitɨ hɨlɨcɨ viavɨla sɨmɨŋ ulaŋ hɨvɨ lamalama hana uami. Ha fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba sɨkasɨkan haba sɨvɨlavɨbali agɨladɨ mɨhiŋ hekɨlɨ agasaŋ abin uami. Hualɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ ha Asɨ dɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨlasaŋ abin uami.
39 Naatu rakit orot ub kakafin bai na masaw yan tatanum i Demon Mowan. Naatu masaw biyamur i mar yomanin na’atube, masaw fourayah i God ana tounamatar.
40 Fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba sɨkasɨkan haba sɨvɨlavɨbali agɨladɨ mɨhiŋ hekɨlɨ heŋ uami. Hualɨ sibɨla hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ lɨbulɨbu sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ hubɨhahahaha avɨŋ hɨvɨ hɨlavɨlalɨ hameŋ lɨhavɨbali uami.
40 “Imih mar yomanin iti ub kakafih hi’uyarir hifatum hibow hin hi’a’afusar na’atube boro namatar.
41 Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨdaci hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ nulɨdɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ mɨŋaihuihu lɨhavɨlalɨ uami. Mufɨli Hulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ nudɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨladɨ abɨci nulɨdɨ likɨlavɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ lulavɨlalɨ agɨladɨ avi likɨlavɨbali uami.
41 Orot Natun boro ana tounamatar niyafarih hinatit, sinaf kakafih naatu sabuw iyab bowabow kakafin kura’ahih hima kakafih tisisinaf etei i ana aiwob wanawananamaim boro fotan kakafin na’atube hinatar hinafatum.
42 Likɨla likɨla avɨŋ hekɨlɨ hɨvɨ havalavɨbali uami. Havalavɨdaci mɨgumɨgu avɨŋ hekɨlɨ heŋ hɨnihɨni ilɨha ilɨha mɨka hɨkɨŋ laguavɨbali uami.
42 Naatu hinabow hinan wairaf wan hinaya hina’afusar, nati’imaim boro na’arahih wah takitak niwa’an hina’in hinarerey.
43 Mɨhiŋ heŋ ala hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlavɨlalɨ agɨladɨ Iaganɨlu Asɨ agaŋ nulɨdɨ likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali uami. Hɨnihɨni uaiaŋ abɨlu me hɨniavɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali hɨji daŋ lɨci ciaŋ nagadɨ sɨhɨvia sɨbaŋ igahɨlavɨm uami.
43 Imaibo God ana sabuw gewasih nabow mar ana aiwobomaim hinarun veya na’atube hinararan. Imih o yait tain nama’am iti tur inanowar.
44 Lavɨla Jisasɨ cɨhu hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agaŋ nɨbu anɨm hɨlɨcɨ hɨbɨn hɨbɨn me uami. Hulaŋ mu agaŋ anɨm hɨlɨcɨ hɨbɨn hɨbɨn agadɨ vakaci hualabɨla hɨvɨ haca mava hudɨci hɨnivi uami. Lɨci hulaŋ mu agaŋ hɨda igavɨla via ua hualabɨla heŋ laci ala fipɨ mu hɨvɨ haca mava hudɨvi uami. Lavɨla hualabɨla anɨm hɨlɨcɨ hɨbɨn hɨbɨn hɨnivi agadɨ lavɨben aba hɨjɨŋalaŋala nudɨ nukeŋ akuaba akuaba sɨkasɨkan agɨladɨ mutɨŋ hɨvɨ lamɨci lavavɨvi uami. Lavavɨci anɨm hɨlɨcɨ agɨladɨ viavɨla cɨhu hualabɨla anɨm hɨlɨcɨ hɨbɨn hɨbɨn daŋ agadɨ lavɨvi uami.
44 “Mar ana aiwob itinin ta i iti na’atube, orot ta nugunug hibun inu’in itin bai, naatu me nati nugunug titita’urimaim kair maiye ibun, naatu yasisir auman in ana sawar etei sabuw hitobon naatu matabir maiye na nati me tutubun na’atube.
45 Lavɨla Jisasɨ cɨhu hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agaŋ nɨbu malɨluŋ huaci sɨbaŋ me uami. Hulaŋ mu anɨm hɨlɨcɨ akuaba akuaba akape daŋ agaŋ malɨluŋ huaci huaci agɨladɨ suhɨla suhɨla hɨdɨvi uami.
45 “Naatu mar ana aiwob itinin tabo iti na’atube. Orot sawar tobonayan wakek enunuwet na’atube.
46 Lavɨla malɨluŋ huaci sɨbaŋ agadɨ igɨvi uami. Igavɨla ua nudɨ nukeŋ akuaba akuaba sɨkasɨkan agɨladɨ mutɨŋ hɨvɨ lamɨvi uami. Lamɨci hulaŋ hɨhɨle lavavɨci anɨm hɨlɨcɨ agɨladɨ viavɨla malɨluŋ huaci sɨbaŋ agadɨ lavɨvi uami.Sugɨ manimani hɨsɨŋ malɨluŋ|alt="pearls" src="LB00171C.jpg" size="col" copy="Louis Bass" ref="13.46"
46 Wakek nuwet inan wakek ta gewasin ana baiyan gagamin na’in tita’ur, naatu na ana sawar etei yataiten hitobon kabay bai in nati wakek tutubun na’atube.
47 Lavɨla Jisasɨ cɨhu hɨve lama abami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨnihɨni agaŋ nɨbu mɨkɨdiŋ me uami. Mɨkɨdiŋ mu idu hekɨlɨ hɨvɨ lamavɨci hehɨlaŋ mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ agɨladɨ mɨŋɨvi uami.
47 “Iban maiye mar ana aiwob i buwat na’atube. Orot siy bowayan ana buwat eya ema’am siy i yumatah ta ta te’ona’on.
48 La mɨlɨci heŋ magɨlavɨci caba hɨvɨ vevi uami. Magɨlavɨci veci mɨgahɨnia hehɨlaŋ agɨladɨ vihavɨvi uami. Vivi hehɨlaŋ huaci huaci agɨladɨ hunaŋ mɨsɨn agɨladɨ hɨvɨ lamavɨvi uami. Sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ havalavɨvi uami.
48 Naatu buwat awan ekakaratan ana veya etab erun dones yan ema siy gewasih ikiyarir fetan iwan, naatu kakafih ikiyarir ebow ebis rouruwen na’atube.
49 Fɨli uaiaŋ susu akuaba akuaba sɨkasɨkan haba sɨvɨlavɨbali agɨladɨ mɨhiŋ hekɨlɨ heŋ hameŋ ala lɨhavɨbali uami. Hulaŋ iamɨgali Asɨ dɨ ciaŋ sɨhɨvia lubiahɨlavɨlalɨ agɨlaŋ hula hulaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨlaŋ hula pam hɨniavɨbali uami. Hɨniavɨdaci Asɨ dɨ ciaŋ hali hɨsɨŋ agɨlaŋ hulaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨladɨ likɨlavɨbali uami.
49 Imih mar yomanin nanan itinin i boro nati na’atube. God boro ana tounamatar niyafarih hinatit hinan sabuw gewasih wanawanahimaim sabuw kakafih hinabow
50 Likɨla likɨla avɨŋ hekɨlɨ hɨvɨ havalavɨbali uami. Havalavɨdaci mɨgumɨgu avɨŋ hekɨlɨ heŋ hɨnihɨni ilɨha ilɨha mɨka hɨkɨŋ laguavɨbali uami.
50 wairaf wan hiyara’aten na’arahih hina’in hina rerey wah takitak niwa’an.”
51 Lavɨla nudɨ hulemɨlɨ agɨladɨ abitɨhami. Namɨlaŋ hɨve lamalama ciaŋ mu mu abin agɨladɨ hɨdɨlɨ igɨlaŋ ua hɨma uami. Lɨci abavɨmi. Alaŋ ciaŋ hɨdɨlɨ ci igalu uavɨmi.
51 Jesu ibatiyih eo, “Oroubon iti ao’oban naniyah kwabow?” Ana bai’ufununayah hiya’afut hio, “Naniyah abow.”
52 Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalubilubi hɨsɨŋ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ uami. Asɨ hulaŋ iamɨgali likɨlɨci nudɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨbali agadɨ ciaŋ igahɨlavɨlalɨ uami. Hameŋ sadaŋ nɨbɨlaŋ hulaŋ mu ulaŋ hekɨlɨ daŋ agaŋ me hɨniavɨlalɨ uami. Hulaŋ ulaŋ hekɨlɨ daŋ agaŋ nudɨ uleŋ muji ivouavɨla akuaba akuaba huaci huaci vaka hɨsɨŋ agɨladɨdaŋ iabi me hɨsɨŋ agɨladɨdaŋ vavevi uami.
52 Naatu Jesu iuwih eo, “Isan imih, ofafar bai’obaiyenayan orot yait mar ana aiwob isan bai’obaiyen hibitin i bar matuwan matar, imih nati bar wanawanan ana sawar boubuh naatu atamanih etei boro nayataiten.”
53 — ausente —
53 Jesu iti oroubon eo hinonowar ufunamaim nati efan itumar,
54 — ausente —
54 naatu remor na i ana bar meraramaim tit Kou’ay Bar ta wanawanan run, busuruf sabuw i’obaibiyih. Naatu sabuw hima hinonowar hifofor hio, “Iti orot ana ukwar rerekab naatu ina’inanen sinaf isan ana fair i menamaim bow?
55 Alaŋ nudɨ igɨlalu uavɨmi. Nɨbu ulaŋ sibɨla vivi hɨsɨŋ hulaŋ agadɨ ninaŋ uavɨmi. Nudɨ numɨgaŋ Malia uavɨmi. Nudɨ imahalinu agɨladɨ ibi nameŋ uavɨmi. Mu Jemɨsɨ uavɨmi. Mu Josepɨ uavɨmi. Mu Saimon uavɨmi. Mu Judasɨ uavɨmi.
55 Iti orot tamah i bar wowabayan naatu hinah i Mary naatu James, Joseph, Simon, Judas i taitin.
56 Nudɨ nanadinu humɨgaŋ pam sɨkasɨkan agɨlaŋ avi alaŋ hula hɨniavɨlalɨ uavɨmi. Nɨbu akɨ lavɨla akuaba akuaba hameŋ agɨladɨ lɨlalɨ uavɨmi.
56 Naatu taitin baibitar auman bairit iti tama’am, imih iti sawar etei i menamaim bow?”
57 Lavɨla Jisasɨ saŋ humɨgaŋ vɨhɨlɨ vihavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abami. Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ nulɨdɨ nukeŋ haiabɨla hɨnihɨni ciaŋ sulavɨdaci nulɨdɨ hɨvɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ nulɨdɨ ibi ma mɨŋaiahavɨlalɨ uami. Nulɨdɨ ulaŋ pam hɨsɨŋ agɨlaŋ avi nulɨdɨ ibi ma mɨŋaiahavɨlalɨ uami. Agadɨ ala mu haiabɨla mu haiabɨla hɨdahɨda sulavɨdaci haiabɨla heŋ hɨsɨŋ agɨlaŋ pam nulɨdɨ ibi mɨŋaiahavɨlalɨ uami.
57 Iti na’atube hio hina’ufut hin. Jesu iuwih eo, “Dinab orot tafaram afa’amaim i tekakafiy, baise i ana bar meraramaim naatu i tain tuwan i men tekakafiy.”
58 Hulaŋ iamɨgali nudɨ hɨvɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ nusaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamavɨmi. Hameŋ sadaŋ nulɨsaŋ vɨdɨvɨdɨŋ mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ agɨladɨ ma abalamami.
58 Naatu nati’imaim men ina’inan moumurih sinafumih, anayabin nati sabuw aurih baitumatum en.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.