Marcos 9
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH
1 Naludɨ amɨŋ abadin uamalɨ. Kulaŋ iamɨgali hɨhɨle naniŋ lagulama hɨnevadi nagɨlaŋ ma hɨmɨmaŋ lɨdɨŋ igavɨdaci uamalɨ. Asɨ agaŋ nudɨ vɨdɨvɨdɨŋ hɨvɨ nudɨ kulaŋ iamɨgali agɨladɨ akɨlɨci nudɨ lɨku hɨvɨ hɨnevɨdɨ uamalɨ.
1 E Jesus terminou, dizendo:
2 Uaiaŋ limu akica limu akica uci Jisasɨ agaŋ nudɨ kulemɨlɨ akica pam agɨladɨ vica halu huva huva sɨbam hen iakuavɨmalɨ. Nudɨ kulemɨlɨ agɨladɨ ibi nɨman. Mu Pita. Mu Jemɨsɨ. Mu Jon. Nulɨdɨ vica iaku nɨbɨlaŋ hɨtɨŋ hɨnevɨmalɨ. Hɨne igavɨdaci Jisasɨ dɨ hadihɨbɨ agaŋ mu hɨdɨlɨ sɨbam iakamalɨ.
2 Seis dias depois, Jesus foi para um monte alto, levando consigo somente Pedro, Tiago e João. Ali, eles viram a aparência de Jesus mudar.
3 Hadi kɨlakɨla hutesɨ hutesɨ nudɨ sɨkasɨkan haman unɨ mila me iakavɨmalɨ. Iaka mila sɨbam hɨnevɨmalɨ. Kulaŋ mu nudɨ hadi kɨlakɨla agadɨ sikɨvica husɨci ala hadi kɨlakɨla agaŋ mila haman ma hɨnivi.
3 A sua roupa ficou muito branca e brilhante, mais do que qualquer lavadeira seria capaz de deixar.
4 Lɨhavɨci nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ igavɨdaci Elaija kulaŋ Mosesɨ kulaŋ iaka nɨbu kulaŋ ciaŋ sulavɨmalɨ.
4 E os três discípulos viram Elias e Moisés conversando com Jesus.
5 — ausente —
5 Então Pedro disse a Jesus: — Mestre, como é bom estarmos aqui! Vamos armar três barracas: uma para o senhor, outra para Moisés e outra para Elias.
6 — ausente —
6 Pedro não sabia o que deveria dizer, pois ele e os outros dois discípulos estavam apavorados.
7 Lɨci hamu agaŋ mɨga nulɨdɨ sɨkasɨkan hafilamamalɨ. Lɨci Asɨ agaŋ hamu alɨkaŋ alɨkaŋ hen hɨnihɨniŋ nɨman abamalɨ. Ninaŋ hanaŋ iadɨ nuken uamalɨ. Viaŋ nusaŋ mavɨn hadi hɨnihɨdin uamalɨ. Namɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ igakɨlɨkalaŋ uamalɨ.
7 Logo depois, uma nuvem os cobriu, e dela veio uma voz, que disse: — Este é o meu Filho querido. Escutem o que ele diz!
8 Lɨci nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ igau igave igavɨci kulaŋ mu ma hɨnimalɨ. Jisasɨ pam nɨbɨlaŋ kulaŋ hɨnimalɨ. Jisasɨ agaŋ Asɨ dɨ aba abaŋ hɨnidaci Elaija kulaŋ Mosesɨ kulaŋ iaka nɨbu kulaŋ ciaŋ sulavɨmalɨ.|alt="Transfiguration" src="gw020.jpg" size="col" copy="Wade" ref="9.4"
8 Aí os discípulos olharam em volta e viram somente Jesus com eles.
9 Lɨci halu fi agadɨ vala mɨguavɨmalɨ. Mɨgumɨguŋ nudɨ kulemɨlɨ agɨladɨ abamɨgɨlamalɨ. Acaba acaba igalaŋ agɨladɨ kulaŋ mu dɨ abɨmɨlaŋ sɨbam uamalɨ. Hɨne u sɨkan Kulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ hɨmu cɨku hɨki iakɨbali hen ala abɨkalaŋ uamalɨ.
9 Quando estavam descendo do monte, Jesus mandou que não contassem a ninguém o que tinham visto, até que o Filho do Homem ressuscitasse.
10 Lɨci ciaŋ nudɨ mɨŋalɨva nɨbɨlaŋ nuken nuken ciaŋ abaigakɨlavɨmalɨ. Lɨdɨŋ abavɨmalɨ. Ciaŋ hɨmu cɨku hɨki iakaiaka hana abaman ciaŋ agadɨ abi uavɨmalɨ.
10 Eles obedeceram à ordem, mas discutiram entre si sobre o que queria dizer essa ressurreição.
11 Haman aba Jisasɨ dɨ abacivavɨmalɨ. Acɨ saŋ Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalɨfɨlɨfɨ hɨsɨŋ kulaŋ agɨlaŋ nɨman abahɨdavi uavɨmalɨ. Asɨ abɨci Elaija hali vedɨ aba abahɨdavi uavɨmalɨ.
11 Então perguntaram a Jesus: — Por que os
12 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ abamalɨ. Ha amɨŋ ala abahɨdavi uamalɨ. Elaija hali ve acaba acaba sɨkasɨkan agɨladɨ hɨkɨlibali uamalɨ. Ciaŋ nɨbu Asɨ dɨ manasɨŋ hadi hɨvɨ hɨnihɨdi uamalɨ. Ale ciaŋ mu aveji Asɨ dɨ manasɨŋ hadi hɨvɨ hɨnihɨdi agaŋ nɨbu nɨman abamalɨ uamalɨ. Kulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ avɨŋ avɨŋ hadi igadaci kulaŋ iamɨgali nudɨ sɨbɨlɨ igɨbalɨhavi aba abamalɨ uamalɨ.
12 Ele respondeu:
13 Agadɨ ala viaŋ naludɨ ci abin uamalɨ. Elaija ci velɨ uamalɨ. Veci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nulɨdɨ hɨji nuken agadɨ lɨbiakɨlakɨlaŋ nudɨ sɨbɨlɨ lamavalɨ uamalɨ. Ha nɨbu ciaŋ Asɨ dɨ manasɨŋ hadi hɨvɨ hɨnihɨdi haman ala iakalɨ uamalɨ.
13 Eu afirmo a vocês que Elias já veio, e o maltrataram como quiseram, conforme as Escrituras dizem a respeito dele.
14 Jisasɨ nudɨ kulemɨlɨ akica pam agɨlaŋ kulaŋ nudɨ kulemɨlɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ hɨnevɨmalɨ hen uavɨmalɨ. U igavɨci kulaŋ iamɨgali akape agɨlaŋ nudɨ kulemɨlɨ agɨladɨ haŋala huda hɨnevɨmalɨ. Hɨnihɨniŋ Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalɨfɨlɨfɨ hɨsɨŋ kulaŋ agɨlaŋ nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ ciaŋ sagaŋ lɨbavɨmalɨ.
14 Quando eles chegaram perto dos outros discípulos, viram uma grande multidão em volta deles e alguns mestres da Lei discutindo com eles.
15 Lɨdɨŋ hɨnevɨdaci Jisasɨ nudɨ kulemɨlɨ akica pam agɨlaŋ kulaŋ vehavɨmalɨ. Vehavɨci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ iga i uavɨmalɨ. Lɨdɨŋ Jisasɨ dɨ micɨ uuŋ abavɨmalɨ. Uaiaŋ hadi uavɨmalɨ.
15 Quando o povo viu Jesus, todos ficaram admirados e correram logo para o cumprimentarem.
16 Lɨhavɨci Jisasɨ kulaŋ iamɨgali agɨladɨ abacivamalɨ. Namɨlaŋ nɨbɨlaŋ kulaŋ acɨ saŋ ciaŋ sagaŋ lɨbɨlaŋ uamalɨ.
16 Jesus perguntou aos discípulos:
17 Lɨci kulaŋ mu nulɨdɨ agaŋ iaka abamalɨ. Iavaŋ uamalɨ. Iadɨ ninaŋ mu sudɨ sɨbɨlɨ sɨbɨsaŋ mumimumi daŋ agadɨ nadɨ micɨ caven uamalɨ.
17 Um homem que estava na multidão respondeu: — Mestre, eu trouxe o meu filho para o senhor, porque ele está dominado por um espírito mau e não pode falar.
18 Akape tɨbɨ nudɨ vɨdɨvɨdɨŋ sɨbam mɨŋalɨvahɨdi uamalɨ. Lɨdɨŋ ninaŋ agadɨ ifɨ uavava lɨdaci fi hɨvɨ mɨgahɨdi uamalɨ. Lɨdaci sɨbu hajalɨ hajalɨ iakahɨdi uamalɨ. Lɨdɨŋ lani hɨgɨmigɨlahɨdi uamalɨ. Hadihɨbɨ nudɨ aveji sɨkasɨkan tɨŋatɨŋaŋ lɨhɨdi uamalɨ. Haman saja nadɨ kulemɨlɨ agɨladɨ sudɨ sɨbɨlɨ agadɨ lakulaku saŋ abaiemin agadɨ ala uamalɨ. Nɨbɨlaŋ haman agadɨ vivi hɨma uamalɨ.
18 Sempre que o espírito ataca o meu filho, joga-o no chão, e ele começa a espumar e a ranger os dentes; e ele está ficando cada vez mais fraco. Já pedi aos discípulos do senhor que expulsassem o espírito, mas eles não conseguiram.
19 Lɨci Jisasɨ ciaŋ nudɨ igakɨla kulaŋ iamɨgali agɨladɨ abamalɨ. Viaŋ akape tɨbɨ namɨlaŋ kulaŋ hɨnihɨdin uamalɨ. Hɨnihɨniŋ naludɨ vɨkɨlɨ agɨladɨ havɨhɨdin uamalɨ. Agadɨ ala namɨlaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamahɨdalaŋ uamalɨ. Haman aba cɨku abamalɨ. Ninaŋ agadɨ iadɨ micɨ cavekalaŋ uamalɨ.
19 Jesus disse:
20 Lɨci ninaŋ agadɨ nudɨ micɨ cavevɨmalɨ. Lɨhavɨci sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ Jisasɨ dɨ iga ninaŋ agadɨ ifɨnikɨlɨci fi hɨvɨ mɨgamalɨ. Mɨga limu cimɨla limu cimɨladaci sɨbu hajalɨ hajalɨ mɨgamalɨ.
20 Quando o levaram, o espírito viu Jesus e sacudiu com força o menino. Ele caiu e começou a rolar no chão, espumando pela boca.
21 Lɨci Jisasɨ ninaŋ agadɨ iaganu dɨ abacivamalɨ. Abedɨkuŋ hɨdɨlɨ maka haman lɨhɨdi uamalɨ. Lɨci iaganu abamalɨ. Husi suiŋ cɨkiŋ hɨnidaci iakamalɨ uamalɨ.
21 Aí Jesus perguntou ao pai: O pai respondeu: — Ele está assim desde pequeno.
22 Akape tɨbɨ sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ ninaŋ agadɨ ifɨhɨmɨdaŋ aba nɨman lɨhɨdi uamalɨ. Mu avɨŋ hɨvɨ ifɨnikɨlɨci mɨguhɨdi uamalɨ. Mu avɨli hɨvɨ ifɨnikɨlɨci mɨguhɨdi uamalɨ. Nama ukaci sudɨ sɨbɨlɨ ninaŋ agadɨ hɨvɨ hɨni agadɨ lakuvanaŋ lɨci alusaŋ mavɨn hadi lamɨka uamalɨ. Mavɨn lama aludɨ akɨliakuka uamalɨ.
22 Muitas vezes o espírito o joga no fogo e na água para matá-lo. Mas, se o senhor pode, então nos ajude. Tenha pena de nós!
23 Lɨci Jisasɨ kulaŋ agadɨ abamalɨ. Acɨ saŋ nama iadɨ haman abanaŋ uamalɨ. Nama aveji hɨji vɨdɨvɨdɨŋ daŋ hɨne ha salaku haman agadɨ ukaci vidɨnaŋ uamalɨ.
23 Jesus respondeu:
24 Lɨci ninaŋ agadɨ iaganu agaŋ iaka alu sɨbɨlɨ havala abamalɨ. Viaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ daŋ agadɨ ala uamalɨ. Iadɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agaŋ tɨbɨ mɨgi uamalɨ. Nama iadɨ akɨliakuka uamalɨ.
24 Então o pai gritou: — Eu tenho fé! Ajude-me a ter mais fé ainda!
25 Lɨci Jisasɨ igɨci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ haŋɨla haŋɨlaŋ nulɨdɨ hɨvɨ vehavɨmalɨ. Lɨhavɨci Jisasɨ haman iga sudɨ sɨbɨlɨ agadɨ abacabɨlamalɨ. Abacabɨla abamalɨ. Nama sɨbɨsaŋ mumimumi sudɨ sɨbɨlɨ uamalɨ. Hɨji uavava sudɨ sɨbɨlɨ uamalɨ. Viaŋ nadɨ vɨdɨvɨdɨŋ abadin uamalɨ. Nama ninaŋ agadɨ vala uka uamalɨ. Vala u cɨku nudɨ hɨvɨ vemɨnaŋ uamalɨ.
25 Quando Jesus viu que muita gente estava se juntando ao redor dele, ordenou ao espírito mau:
26 Lɨci sudɨ sɨbɨlɨ agaŋ agala ninaŋ agadɨ ifɨnikɨlɨci mɨga lɨdavalabalaŋ hɨnimalɨ. Hɨnidaci ninaŋ agadɨ vala umalɨ. Vala uci ninaŋ agaŋ patɨ hɨmu me hɨnimalɨ. Lɨci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ iga abavɨmalɨ. Ninaŋ agaŋ sɨkan ci hɨmi uavɨmalɨ.
26 O espírito gritou, sacudiu o menino e saiu dele, deixando-o como morto. Por isso todos diziam que ele havia morrido.
27 Lɨhavɨci Jisasɨ ninaŋ agadɨ human mɨŋalɨva mɨŋaiakamalɨ. Mɨŋaiakɨci lagulamamalɨ.
27 Mas Jesus pegou o menino pela mão e o ajudou a ficar de pé.
28 Lɨci Jisasɨ ulaŋ mu hɨvɨ ivomalɨ. Ivo nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ hɨtɨŋ hɨnevɨmalɨ. Hɨne nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ nudɨ abacivavɨmalɨ. Alaŋ acɨ lɨci sudɨ sɨbɨlɨ agadɨ alaŋ lakulaku hɨma uavɨmalɨ.
28 Quando Jesus entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram em particular: — Por que foi que nós não pudemos expulsar aquele espírito?
29 Lɨhavɨci Jisasɨ abamalɨ. Sudɨ sɨbɨlɨ haman agɨladɨ lakulaku saŋ nɨbu Asɨ dɨ aba aba pam uamalɨ.
29 Jesus respondeu:
30 — ausente —
30 Jesus e os discípulos saíram daquele lugar e continuaram atravessando a Galileia. Jesus não queria que ninguém soubesse onde ele estava
31 — ausente —
31 porque estava ensinando os discípulos. Ele lhes dizia:
32 Lɨci nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ ciaŋ hɨdɨlɨ nɨbu abamalɨ agadɨ sikɨvica ma igakɨlavɨmalɨ. Agadɨ ala ciaŋ hɨdɨlɨ agasaŋ abacivaciva saŋ lɨdavɨmalɨ.
32 Eles não entendiam o que Jesus dizia, mas tinham medo de perguntar.
33 — ausente —
33 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Cafarnaum. Quando já estavam em casa, Jesus perguntou aos doze discípulos:
34 — ausente —
34 Mas eles ficaram calados porque no caminho tinham discutido sobre qual deles era o mais importante.
35 — ausente —
35 Jesus sentou-se, chamou os doze e lhes disse:
36 Haman aba Jisasɨ ninaŋ cɨkiŋ mu vica nudɨ kulemɨlɨ agɨladɨ alɨkaŋ hɨvɨ lamamalɨ. Lama ninaŋ agadɨ mɨŋalɨva hɨnihɨniŋ nudɨ kulemɨlɨ agɨladɨ abamalɨ.
36 Aí segurou uma criança e a pôs no meio deles. E, abraçando-a, disse aos discípulos:
37 Kulaŋ mu iasaŋ hɨji lamadamaŋ ninaŋ cɨkiŋ nɨman agɨlasaŋ hɨjɨŋalahɨdi agaŋ iasaŋ aveji hɨjɨŋalahɨdi uamalɨ. Kulaŋ mu iasaŋ hɨjɨŋalahɨdi agaŋ iasaŋ pam ma hɨjɨŋalahɨdi uamalɨ. Ha nɨbu iadɨ Iavaŋ iadɨ abɨci vemadin agasaŋ aveji hɨjɨŋalahɨdi uamalɨ.
37 — Aquele que, por ser meu seguidor, receber uma criança como esta estará também me recebendo. E quem me receber não recebe somente a mim, mas também aquele que me enviou.
38 Jon agaŋ Jisasɨ dɨ abamalɨ. Iavaŋ uamalɨ. Kulaŋ mu agaŋ sudɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ nadɨ ibi hɨvɨ lakudaci igakɨlu uamalɨ. Nɨbu alaŋ kulaŋ ma hɨdahɨdi uamalɨ. Haman saja nɨbu salaku haman agadɨ vivi saŋ alaŋ abamɨgɨlakɨlu uamalɨ.
38 João disse: — Mestre, vimos um homem que expulsa demônios pelo poder do nome do senhor, mas nós o proibimos de fazer isso porque ele não é do nosso grupo.
39 — ausente —
39 Jesus respondeu:
40 — ausente —
40 Porque quem não é contra nós é por nós.
41 Kulaŋ mu naludɨ iga hɨji nɨman lamɨdɨ uamalɨ. Ha nɨbɨlaŋ Jisasɨ Kɨlaisɨ dɨ kulemɨlɨ aba abɨdɨ uamalɨ. Haman saja viaŋ nulɨdɨ akɨliakudaŋ aba abɨdɨ uamalɨ. Haman aba nalusaŋ hɨcɨkaŋ avɨli daŋ agadɨ igudɨ uamalɨ. Haman lɨci kulaŋ hɨcɨkaŋ avɨli daŋ igudɨ agasaŋ Asɨ agaŋ acaba acaba ukaci ukaci agɨladɨ nusaŋ igubali uamalɨ. Viaŋ naludɨ amɨŋ abadin uamalɨ. Acaba acaba ukaci ukaci Asɨ nusaŋ igubali agɨlaŋ ma sɨbɨlɨ lɨbalɨhavi uamalɨ.
41 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem der um copo de água a vocês, porque vocês são de Cristo, com toda a certeza receberá a sua recompensa.
42 Jisasɨ ciaŋ mu nɨman abamalɨ. Kulaŋ mu agaŋ ve hɨji humɨgaŋ aiaŋ vavɨle vavɨle saŋ acaba acaba lɨci kulaŋ mu iasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ cɨkiŋ daŋ hɨnihɨdi agaŋ iga lusɨŋ sɨbɨlɨ vici ha uamalɨ. Kulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ lɨba mugɨ hadi vica kulaŋ agadɨ sugɨvɨkɨn hɨvɨ haka havalavɨci avɨli hadi hɨvɨ mɨgu nahɨmɨm uamalɨ. Nahɨmɨci ha nɨbu ukaci uamalɨ. Lusɨŋ haman agaŋ cɨkucɨku ma iakɨdɨ uamalɨ.
42 Jesus continuou:
43 — ausente —
43 Se uma das suas mãos faz com que você peque, corte-a fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna com uma só mão do que ter as duas e ir para o inferno, onde o fogo nunca se apaga.
44 — ausente —
44 [Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.]
45 — ausente —
45 Se um dos seus pés faz com que você peque, corte-o fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna aleijado do que ter os dois pés e ser jogado no inferno.
46 — ausente —
46 [Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.]
47 Nadɨ lamɨgaŋ agaŋ lɨci nama lusɨŋ sɨbɨlɨ vica ha uamalɨ. Nadɨ lamɨgaŋ agadɨ mɨŋatɨku havalɨka uamalɨ. Nama haman lɨnaŋ ha ukaci uamalɨ. Nadɨ lamɨgaŋ limu pam hɨnidaci Asɨ nadɨ vici nudɨ lɨku hɨvɨ hɨnibalɨnaŋ uamalɨ. Nama lamɨgaŋ limu limu daŋ hɨnidanaŋ Asɨ agaŋ nadɨ avɨŋ hɨvɨ havalɨci mɨgubalɨnaŋ uamalɨ.
47 Se um dos seus olhos faz com que você peque, arranque-o! Pois é melhor você entrar no
48 Fipɨ hen hukɨ agɨlaŋ kulaŋ agɨladɨ hadihɨbɨ agɨladɨ nahɨdavi uamalɨ. Hukɨ agɨlaŋ haman lɨhɨdavi agadɨ pabiŋ tɨbɨ aveji ma valavɨdɨ uamalɨ. Avɨŋ aveji kulaŋ agɨladɨ kɨlɨdɨ agaŋ pabiŋ tɨbɨ aveji ma valɨdɨ uamalɨ.
48 Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.
49 Haman aba hɨve lamalama ciaŋ mu nɨman abamalɨ. Acaba acaba agɨladɨ Asɨ saŋ sagalɨ igu igu saŋ lulɨm daŋ lama kɨlahɨdavi uamalɨ. Lɨhavɨdaci Asɨ agaŋ nulɨdɨ igadaci nɨbɨlaŋ ukaci hɨnihɨdavi uamalɨ. Asɨ lɨdaci vɨkɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ iamɨgali agɨladɨ hɨvɨ iakaiakaŋ nulɨdɨ avɨŋ me kɨlavɨdɨ uamalɨ. Kɨlavɨdaci iga igaŋ hɨji ukaci vihavɨdɨ uamalɨ. Vɨkɨlɨ agɨlaŋ nɨbɨlaŋ lulɨm me uamalɨ. Lulɨm agaŋ lɨci acaba acaba agɨlaŋ ukaci hɨnihɨdavi uamalɨ. Vɨkɨlɨ agɨlaŋ aveji kulaŋ iamɨgali agɨladɨ lɨhavɨci ukaci hɨnihɨdavi uamalɨ.
49 — Pois todas as pessoas serão
50 Haman aba abamalɨ. Lulɨm nɨbu ukaci uamalɨ. Agadɨ ala uamalɨ. Lulɨm agadɨ sɨdaŋ agaŋ apalɨ lɨci ha nɨbu sɨbɨlɨ pam lɨdɨ uamalɨ. Lulɨm agaŋ lɨci sɨhɨm sanaŋ kɨlɨsɨ agɨlaŋ ukaci hɨnihɨdavi uamalɨ. Haman laci ala uamalɨ. Namɨlaŋ lulɨm ukaci me hɨnikalaŋ uamalɨ. Hɨnihɨniŋ salaku ukaci agɨladɨ lɨdalaŋ ukaci iakavɨdaci namɨlaŋ naludɨ isaima agɨlaŋ kulaŋ humɨgaŋ simɨ daŋ hɨnibalɨlaŋ uamalɨ.
50 O sal é uma coisa útil; mas, se perder o gosto, como é que vocês poderão lhe dar gosto de novo? Tenham sal em vocês mesmos e vivam em paz uns com os outros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.