Marcos 2
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs ARA
1 Uaiaŋ mu mu agɨlaŋ uavɨci Jisasɨ cɨku Kapelɨneam kɨlebɨla hen umalɨ. U ulaŋ mu hɨvɨ hɨnidaci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nɨbu ulaŋ hen hɨnimalɨ agadɨ ciaŋ hɨjɨ igakɨlavɨmalɨ.
1 Dias depois, entrou Jesus de novo em Cafarnaum, e logo correu que ele estava em casa.
2 Igakɨla kulaŋ iamɨgali sɨkasɨkan agɨlaŋ ulaŋ Jisasɨ hɨnimalɨ hen ve mɨgudɨbavɨmalɨ. Lɨhavɨci ulaŋ agaŋ imɨlamalɨ. Ulaŋ hali hɨbɨ agadɨ fikua agaŋ aveji sɨkasɨkan imɨlamalɨ. Haman mɨgudɨbu hɨnevɨdaci Jisasɨ nulɨsaŋ ciaŋ sulamalɨ.
2 Muitos afluíram para ali, tantos que nem mesmo junto à porta eles achavam lugar; e anunciava-lhes a palavra.
3 Sulasulaŋ hɨnidaci kulaŋ mu dɨ hɨcɨ human haba hɨmavɨmalɨ agadɨ Jisasɨ dɨ micɨ cavevɨmalɨ. Kulaŋ limu akica limu akica haman agɨlaŋ kulaŋ agadɨ padɨm hɨvɨ havu cavevɨmalɨ.
3 Alguns foram ter com ele, conduzindo um paralítico, levado por quatro homens.
4 Cave igavɨci ulen muji agaŋ ulaŋ hali hɨbɨ agaŋ fipɨ apalɨ sɨbam hɨnimalɨ. Lɨci kulaŋ agadɨ Jisasɨ dɨ micɨ cavecave agaŋ hɨbɨ apalɨ hɨnimalɨ. Lɨci kulaŋ hɨcɨ human haba hɨmavɨmalɨ agadɨ kulaŋ agɨlaŋ havu ulaŋ Jisasɨ hɨnimalɨ agadɨ sabɨ hen havu iakuavɨmalɨ. Ulaŋ sabɨ hen kulaŋ iakuiakuŋ hɨnihɨniŋ hɨdahɨda fipɨ daŋ hɨnedami. Ulaŋ sabɨ hen iakuiaku agaŋ nɨbu aveji hɨbɨ daŋ hɨnedami. Haman saja havu hɨbɨ hen iakuavɨmalɨ. Havu iaku ulaŋ sabɨ agadɨ haca lɨmɨlavɨmalɨ. Haca lɨmɨla kulaŋ agadɨ padɨm hen lɨmɨn lɨbavɨmalɨ. Lɨmɨn lɨbu padɨm daŋ simɨlɨ simɨlɨ valavɨdaci valavɨdaci ulen muji Jisasɨ hɨnimalɨ hen mɨgumalɨ.
4 E, não podendo aproximar-se dele, por causa da multidão, descobriram o eirado no ponto correspondente ao em que ele estava e, fazendo uma abertura, baixaram o leito em que jazia o doente.
5 Haman lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ iga kulaŋ hɨcɨ human haba hɨmavɨmalɨ agadɨ abamalɨ. Ci iganaŋ uamalɨ. Nadɨ hugɨ agɨladɨ ci civin uamalɨ.Kulaŋ hɨcɨ human haba hɨmavɨmalɨ agadɨ havu ulaŋ sabɨ hɨvɨ iakuavɨmalɨ.|alt="Flat-roofed house" src="gw050.jpg" size="span" copy="Wade" ref="2.4"
5 Vendo-lhes a fé, Jesus disse ao paralítico: Filho, os teus pecados estão perdoados.
6 Lɨdaci Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalɨfɨlɨfɨ hɨsɨŋ kulaŋ agɨlaŋ aveji ulaŋ hen mɨgahɨnihɨniŋ igavɨmalɨ. Iga igaŋ nulɨdɨ hɨji hɨvɨ nɨman abavɨmalɨ.
6 Mas alguns dos escribas estavam assentados ali e arrazoavam em seu coração:
7 Acɨ saŋ haman abi uavɨmalɨ. Kulaŋ mu agaŋ kulaŋ mu nɨbu kulaŋ hugɨ apalɨ agadɨ acɨ la nudɨ hugɨ agadɨ civavi uavɨmalɨ. Kulaŋ nagaŋ Asɨ dɨ fipɨ vidaŋ aba li uavɨmalɨ. Asɨ pam nɨbu kulaŋ mu nɨbu kulaŋ hugɨ apalɨ hɨnihɨdi agadɨ hugɨ civahɨdi uavɨmalɨ.
7 Por que fala ele deste modo? Isto é blasfêmia! Quem pode perdoar pecados, senão um, que é Deus?
8 Haman hɨji lamavɨdaci Jisasɨ nulɨdɨ hɨji agɨladɨ ci igamalɨ. Iga cɨku nulɨdɨ abacivamalɨ. Abaciva abamalɨ. Acɨ saŋ haman hɨji agaŋ naludɨ hɨji hɨvɨ hɨni uamalɨ.
8 E Jesus, percebendo logo por seu espírito que eles assim arrazoavam, disse-lhes: Por que arrazoais sobre estas coisas em vosso coração?
9 — ausente —
9 Qual é mais fácil? Dizer ao paralítico: Estão perdoados os teus pecados, ou dizer: Levanta-te, toma o teu leito e anda?
10 — ausente —
10 Ora, para que saibais que o Filho do Homem tem sobre a terra autoridade para perdoar pecados — disse ao paralítico:
11 Nadɨ abadin uamalɨ. Nama iaka nadɨ padɨm agadɨ vica havu nadɨ ulaŋ hɨvɨ uka uamalɨ.
11 Eu te mando: Levanta-te, toma o teu leito e vai para tua casa.
12 Lɨci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ igasulavɨdaci kulaŋ nudɨ hɨcɨ human haba hɨmavɨmalɨ agaŋ iaka nudɨ padɨm agadɨ vica havu umalɨ. Lɨci kulaŋ iamɨgali agɨlaŋ iga i uavɨmalɨ. I ua Asɨ dɨ ibi mɨŋaiakavɨmalɨ. Asɨ dɨ ibi mɨŋaiakaiakaŋ abavɨmalɨ. Alaŋ aha nɨman agadɨ ma igadamɨlu uavɨmalɨ.
12 Então, ele se levantou e, no mesmo instante, tomando o leito, retirou-se à vista de todos, a ponto de se admirarem todos e darem glória a Deus, dizendo: Jamais vimos coisa assim!
13 Jisasɨ cɨku Galili idu avɨli hadi caba hen vemalɨ. Veci kulaŋ iamɨgali nudɨ micɨ vehavɨmalɨ. Vehavɨci nulɨdɨ lamalɨfɨmalɨ.
13 De novo, saiu Jesus para junto do mar, e toda a multidão vinha ao seu encontro, e ele os ensinava.
14 Lamalɨfɨ cɨku u Livai dɨ igamalɨ. Livai nɨbu Alɨfiusɨ ninanu. Nɨbu huban saŋ anɨm kɨlɨsɨ vivi hɨsɨŋ ulaŋ hen mɨgahɨnimalɨ. Lɨci iga abamalɨ. Nama venaŋ akica hɨdɨmɨli uamalɨ. Lɨci Livai iaka nɨbu kulaŋ uavɨmalɨ.
14 Quando ia passando, viu a Levi, filho de Alfeu, sentado na coletoria e disse-lhe: Segue-me! Ele se levantou e o seguiu.
15 U Livai dɨ ulaŋ hen uavɨmalɨ. U mɨgahɨnihɨniŋ sɨmɨŋ navɨmalɨ. Jisasɨ nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ sɨmɨŋ navɨdaci kulaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨdami agɨlaŋ kulaŋ nulɨdɨ kulaŋ hɨhɨle huban saŋ anɨm kɨlɨsɨ vivi hɨsɨŋ agɨlaŋ kulaŋ navɨmalɨ. Kulaŋ akape lusɨŋ haman agɨladɨ vihavɨdami agɨlaŋ Jisasɨ kulaŋ hɨdavɨdami. Haman saja nɨbɨlaŋ akuata sɨmɨŋ navɨmalɨ.
15 Achando-se Jesus à mesa na casa de Levi, estavam juntamente com ele e com seus discípulos muitos publicanos e pecadores; porque estes eram em grande número e também o seguiam.
16 Navɨdaci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ nulɨdɨ igavɨmalɨ. Nɨbɨlaŋ Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalɨfɨlɨfɨ hɨsɨŋ kulaŋ hɨnevɨdami. Nɨbɨlaŋ iga nudɨ kulemɨlɨ agɨladɨ abavɨmalɨ. Acɨ saŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vivi hɨsɨŋ agɨlaŋ kulaŋ nulɨdɨ kulaŋ hɨhɨle huban saŋ anɨm kɨlɨsɨ vivi hɨsɨŋ agɨlaŋ kulaŋ sɨmɨŋ navadi uavɨmalɨ.
16 Os escribas dos fariseus, vendo-o comer em companhia dos pecadores e publicanos, perguntavam aos discípulos dele: Por que come [e bebe] ele com os publicanos e pecadores?
17 Haman abavɨdaci Jisasɨ ciaŋ nulɨdɨ agɨladɨ ci igakɨlamalɨ. Igakɨla Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ agadɨ lamalɨfɨlɨfɨ hɨsɨŋ kulaŋ agɨladɨ abamalɨ. Kulaŋ hɨmiŋ hɨmiŋ daŋ agɨlaŋ pam fim hakahaka hɨsɨŋ agɨladɨ hɨvɨ uhɨdavi uamalɨ. Kulaŋ hɨmiŋ hɨmiŋ apalɨ agɨlaŋ fim hakahaka hɨsɨŋ agɨladɨ hɨvɨ ma uhɨdavi uamalɨ. Viaŋ aveji haman laci ala uamalɨ. Viaŋ kulaŋ Asɨ dɨ ciaŋ sikɨvica lɨbiakɨlahɨdavi agɨladɨ abadalɨŋ iadɨ kulemɨlɨ hɨnihɨni saŋ ma vemadin uamalɨ. Viaŋ kulaŋ iamɨgali lusɨŋ sɨbɨlɨ vihɨdavi agɨladɨ abadalɨŋ iadɨ kulemɨlɨ hɨnihɨni saŋ vemadin uamalɨ.
17 Tendo Jesus ouvido isto, respondeu-lhes: Os sãos não precisam de médico, e sim os doentes; não vim chamar justos, e sim pecadores.
18 Asɨ dɨ aba aba saŋ Jon dɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ sɨmɨŋ valavɨdami. Lɨhavɨdaci kulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ ve Jisasɨ dɨ abacivavɨmalɨ. Jon dɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ Falisi hɨdɨlɨ agɨladɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ Asɨ dɨ aba aba saŋ sɨmɨŋ mɨdu valahɨdavi uavɨmalɨ. Acɨ saŋ nadɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ haman ma lɨhɨdavi uavɨmalɨ.
18 Ora, os discípulos de João e os fariseus estavam jejuando. Vieram alguns e lhe perguntaram: Por que motivo jejuam os discípulos de João e os dos fariseus, mas os teus discípulos não jejuam?
19 Haman abavɨci Jisasɨ nulɨdɨ hɨve lama nɨman abamalɨ. Kulaŋ mu iamɨgali lɨbiba nudɨ kulaŋ mɨdu agɨlaŋ kulaŋ husi hɨnidaci nudɨ kulaŋ mɨdu agɨlaŋ sɨmɨŋ mɨdu ma valavɨvi uamalɨ.
19 Respondeu-lhes Jesus: Podem, porventura, jejuar os convidados para o casamento, enquanto o noivo está com eles? Durante o tempo em que estiver presente o noivo, não podem jejuar.
20 Agadɨ ala uamalɨ. Mufi me hɨvɨ kulaŋ agadɨ mɨŋa vica uavɨci nudɨ kulaŋ mɨdu agɨlaŋ hen sɨmɨŋ mɨdu valavɨvi uamalɨ.
20 Dias virão, contudo, em que lhes será tirado o noivo; e, nesse tempo, jejuarão.
21 Haman aba cɨku hɨve lama ciaŋ mu nɨman abamalɨ. Hadi kɨlakɨla hutesɨ hasɨ agaŋ fɨlu daŋ hɨnivi uamalɨ. Hɨnidaci havɨlɨ tɨbɨ hɨki agadɨ vica hadi kɨlakɨla hutesɨ hasɨ agadɨ haca hɨvɨ ma lama hɨcavi uamalɨ. Haman hɨca hadi kɨlakɨla hutesɨ agadɨ husɨci havɨlɨ tɨbɨ hɨki haca agadɨ hɨvɨ lama hɨcavi agaŋ sɨgula suiŋ lɨca hadi kɨlakɨla agadɨ mɨŋa pubuŋ lɨci hadi kɨlakɨla hutesɨ hasɨ agaŋ sɨkɨlavi uamalɨ. Hɨki agaŋ hasɨ agadɨ lɨci sɨkɨlavi uamalɨ. Sɨkɨla haca hadi hɨnivi uamalɨ.
21 Ninguém costura remendo de pano novo em veste velha; porque o remendo novo tira parte da veste velha, e fica maior a rotura.
22 Haman aba hɨve lama ciaŋ mu nɨman abamalɨ. Lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ hɨki agadɨ sabaŋ meme sɨgɨtɨ agadɨ hɨcavɨci sɨbɨ kɨlɨsɨ me hɨnihɨniŋ hasɨ lɨhɨdavi agɨladɨ hɨvɨ ma hapilavɨvi uamalɨ. Nulɨdɨ hɨvɨ hapilavɨci hukɨlavɨci sabaŋ meme sɨgɨtɨ hasɨ agɨlaŋ vɨkuavɨci fi hɨvɨ mijica mɨgavɨvi uamalɨ. Lɨhavɨci sɨbɨ kɨlɨsɨ me agɨlaŋ aveji sɨbɨlɨ lɨhavɨvi uamalɨ. Haman saja lɨmɨn uain agɨladɨ amɨŋ agɨladɨ mɨtɨ hɨki agadɨ sabaŋ meme sɨgɨtɨ hɨki agɨladɨ hɨcavɨci sɨbɨ kɨlɨsɨ me hɨnihɨdavi agɨladɨ hɨvɨ pam hapilahɨdavi uamalɨ.
22 Ninguém põe vinho novo em odres velhos; do contrário, o vinho romperá os odres; e tanto se perde o vinho como os odres. Mas põe-se vinho novo em odres novos.
23 Mu tɨbɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨkiŋ hɨvɨ Jisasɨ nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ upɨ kɨlɨsɨ uitɨ kualabɨla hɨbɨ patɨ alɨkaŋ alɨkaŋ hen uavɨmalɨ. Uuŋ nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ upɨ kɨlɨsɨ uitɨ agadɨ kɨlɨsɨ agɨladɨ hɨbɨ hɨbɨ vibiŋ uavɨmalɨ.
23 Ora, aconteceu atravessar Jesus, em dia de sábado, as searas, e os discípulos, ao passarem, colhiam espigas.
24 Vibiŋ uavɨdaci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ abavɨmalɨ. Ci iganaŋ uavɨmalɨ. Acɨ saŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨkiŋ hɨvɨ nadɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ haman lɨhavi uavɨmalɨ. Alusɨsɨ mɨkiŋ hɨvɨ alaŋ haman ma lɨhɨdalu uavɨmalɨ. Ha hɨbuŋ uavɨmalɨ.
24 Advertiram-no os fariseus: Vê! Por que fazem o que não é lícito aos sábados?
25 Haman abavɨci Jisasɨ cɨku nulɨdɨ abamalɨ. Mu tɨbɨ Devitɨ nudɨ kulemɨlɨ agɨlaŋ kulaŋ sɨmɨŋ saŋ tɨbɨ mɨga humɨgaŋ saŋ hɨmavɨmalɨ uamalɨ. Ciaŋ nudɨ agadɨ Asɨ dɨ manasɨŋ hadi hɨvɨ lɨbavɨci hɨnihɨdi agadɨ namɨlaŋ ma uacaŋ igahɨdalaŋ uamalɨ.
25 Mas ele lhes respondeu: Nunca lestes o que fez Davi, quando se viu em necessidade e teve fome, ele e os seus companheiros?
26 Hadɨku hen Abiatalɨ agaŋ Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ manɨgali hadi hɨnimalɨ uamalɨ. Hɨnidaci Devitɨ agaŋ Asɨ dɨ havɨlɨ ulaŋ caba hen umalɨ uamalɨ. U maci agɨladɨ vimalɨ uamalɨ. Asɨ saŋ sagalɨ iguavɨmalɨ agɨladɨ caveve fikua lamavɨci hɨnevɨmalɨ agɨladɨ vimalɨ uamalɨ. Vica na limu hɨhɨle nudɨ kulemɨlɨ agɨlasaŋ iguci navɨmalɨ uamalɨ. Kulaŋ kavɨ kavɨ agɨlaŋ maci agɨladɨ ma navɨdami uamalɨ. Ha hɨbuŋ uamalɨ. Asɨ saŋ sagalɨ igu igu hɨsɨŋ kulaŋ agɨlaŋ pam maci agɨladɨ navɨdami uamalɨ.
26 Como entrou na Casa de Deus, no tempo do sumo sacerdote Abiatar, e comeu os pães da proposição, os quais não é lícito comer, senão aos sacerdotes, e deu também aos que estavam com ele?
27 Asɨ agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨkiŋ saŋ ma igakɨla kulaŋ iamɨgali agɨladɨ lamamalɨ uamalɨ. Alusɨsɨ mɨkiŋ agadɨ kulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ igakɨla lamamalɨ uamalɨ.
27 E acrescentou: O sábado foi estabelecido por causa do homem, e não o homem por causa do sábado;
28 Kulaŋ dɨ Ninaŋ agaŋ nɨbu acaba acaba sɨkasɨkan agɨladɨ manɨgali uamalɨ. Nɨbu aveji Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨkiŋ agadɨ manɨgali uamalɨ.
28 de sorte que o Filho do Homem é senhor também do sábado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.