João 9
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs VC
1 Jisasɨ agaŋ hɨdahɨda uavɨla hulaŋ mu lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agadɨ igami. Nɨbu lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hameŋ ala hɨnidaci iamɨnu agaŋ nudɨ huhɨlami.
1 Caminhando, viu Jesus um cego de nascença.
2 Lɨci Jisasɨ dɨ hulemɨlɨ agɨlaŋ Jisasɨ dɨ abitɨhavɨmi. Iavaŋ uavɨmi. Ani agaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨci hulaŋ agaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hameŋ hɨnidaci nudɨ iamɨnu agaŋ huhɨlami uavɨmi. Nɨbu nukeŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vimi ua numɨgaiaganu agɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨmi uavɨmi.
2 Os seus discípulos indagaram dele: Mestre, quem pecou, este homem ou seus pais, para que nascesse cego?
3 Lɨhavɨci Jisasɨ cɨhu nulɨdɨ nameŋ abami. Hulaŋ agaŋ nɨbu nukeŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ ma vimi uami. Numɨgaiaganu agɨlaŋ avi lusɨŋ sɨbɨlɨ ma vihavɨmi uami. Nudɨ lamɨgaŋ hameŋ lɨmi agaŋ uami. Ha nɨbu hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ igavɨdaci Asɨ dɨ sibɨla agaŋ haiabɨla iahɨbali uami. Iahɨci iga iga heŋ hɨji lamavɨbali uami.
3 Jesus respondeu: Nem este pecou nem seus pais, mas é necessário que nele se manifestem as obras de Deus.
4 Iabi uaiaŋ vakala hɨnidaci Asɨ dɨ sibɨla agadɨ vibalu uami. Nɨbu ala iadɨ abɨci vemin uami. Agadɨ ala amɨŋ ci hɨfɨlɨ lɨbali uami. Hulaŋ agɨlaŋ hɨfɨlɨ hɨvɨ akuaba akuaba sibɨla ma vihavɨlalɨ uami.
4 Enquanto for dia, cumpre-me terminar as obras daquele que me enviou. Virá a noite, na qual já ninguém pode trabalhar.
5 Viaŋ fɨli neŋ hɨnihɨni hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abɨlu me hɨnilan uami.
5 Por isso, enquanto estou no mundo, sou a luz do mundo.
6 Jisasɨ ciaŋ hameŋ agadɨ abavɨla fɨli ibɨlɨ agadɨ hɨvɨ sɨbu lamami. La fɨli ibɨlɨ agadɨdaŋ nudɨ sɨbu agadɨdaŋ eŋalavɨla via hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agadɨ lamɨgaŋ hɨvɨ lamavɨla mɨŋepɨhalami.
6 Dito isso, cuspiu no chão, fez um pouco de lodo com a saliva e com o lodo ungiu os olhos do cego.
7 Lavɨla Jisasɨ nudɨ nameŋ abami. Nama uavɨla nadɨ lamɨgaŋ agadɨ Siloam avɨli sɨmɨ tulɨ heŋ mɨŋahusɨha uami. Siloam ibi agadɨ hɨdɨlɨ nɨbu nameŋ. Nudɨ abɨnaŋ um aba abavɨhadami agasaŋ Ibɨlu ciaŋ hɨvɨ nɨbɨlaŋ Siloam uavɨhadami. Lɨci hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agaŋ uavɨla nudɨ lamɨgaŋ agadɨ avɨli hɨvɨ mɨŋahusɨci nudɨ lamɨgaŋ huaci lɨmi. Huaci lɨci akuaba akuaba agɨladɨ heŋ iga iga vemi.
7 Depois lhe disse: Vai, lava-te na piscina de Siloé {esta palavra significa emissário}. O cego foi, lavou-se e voltou vendo.
8 Vaka nɨbu anɨm hɨlɨcɨ igu igu saŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ abadami. Lɨdaci nudɨ haiabɨla pam hɨsɨŋ agɨlaŋ nudɨ igavɨhadami. Hulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ avi nudɨ igavɨhadami. Hameŋ sadaŋ nudɨ igavɨla nɨbɨlaŋ nukeŋ nukeŋ abitɨhavɨmi. Akɨ me uavɨmi. Vaka hulaŋ nagaŋ ala akua mɨgahɨnihɨni hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ nusaŋ anɨm hɨlɨcɨ igu igu saŋ abadami uavɨmi.
8 Então os vizinhos e aqueles que antes o tinham visto mendigar perguntavam: Não é este aquele que, sentado, mendigava?
9 Lɨhavɨci hɨhɨle abavɨmi. Ha nɨbu ala uavɨmi. Lɨhavɨci hɨhɨle agɨlaŋ abavɨmi. Hɨma uavɨmi. Ha hulaŋ mu uavɨmi. Hulaŋ mu agaŋ avi nɨbu me sɨbaŋ ala uavɨmi. Hameŋ abavɨdaci hulaŋ agaŋ iahavɨla abami. Ha viaŋ nukeŋ ala uami.
9 Respondiam alguns: É ele. Outros contestavam: De nenhum modo, é um parecido com ele. Ele, porém, dizia: Sou eu mesmo.
10 Lɨci nudɨ abitɨhavɨmi. Akɨ me lɨci nadɨ lamɨgaŋ agaŋ cɨhu huaci li uavɨmi.
10 Perguntaram-lhe, então: Como te foram abertos os olhos?
11 Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Hulaŋ mu Jisasɨ aba abavɨlalɨ agaŋ fɨli ibɨlɨ agadɨ hɨvɨ sɨbu lamavɨla eŋala viavɨla iadɨ lamɨgaŋ hɨvɨ lamavɨla mɨŋepɨhala nameŋ abi uami. Nama iaha Siloam avɨli sɨmɨ tulɨ heŋ ua nadɨ lamɨgaŋ agadɨ mɨŋahusɨha aba abi uami. Lɨci iaha uavɨla mɨŋahusɨlɨŋ iadɨ lamɨgaŋ agaŋ heŋ huaci li uami. Lɨci akuaba akuaba agɨladɨ huaci igadin uami.
11 Respondeu ele: Aquele homem que se chama Jesus fez lodo, ungiu-me os olhos e disse-me: Vai à piscina de Siloé e lava-te. Fui, lavei-me e vejo.
12 Lɨci nudɨ abitɨhavɨmi. Hulaŋ agaŋ abeŋ hɨnidi uavɨmi. Lɨhavɨci nulɨdɨ abami. Viaŋ ma igin uami.
12 Interrogaram-no: Onde está esse homem? Respondeu: Não o sei.
13 Lɨci hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ cɨhu huaci lɨmi agadɨ viavɨla Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula hɨniavɨmi heŋ via uavɨmi.
13 Levaram então o que fora cego aos fariseus.
14 Jisasɨ fɨli ibɨlɨ agadɨ hɨvɨ sɨbu lamavɨla eŋala viavɨla hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agadɨ lamɨgaŋ hɨvɨ lama mɨŋepɨhalɨci huaci lɨmi ha nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ hameŋ lɨmi.
14 Ora, era sábado quando Jesus fez o lodo e lhe abriu os olhos.
15 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ nudɨ abitɨhavɨmi. Nadɨ lamɨgaŋ agaŋ akɨ me lɨci cɨhu huaci li uavɨmi. Lɨhavɨci nulɨdɨ nameŋ abami. Fɨli ibɨlɨ agadɨ hɨvɨ sɨbu lamavɨla eŋala via iadɨ lamɨgaŋ hɨvɨ lama mɨŋepɨhalɨci uavɨla avɨli hɨvɨ mɨŋahusɨlɨŋ huaci li uami. Lɨci akuaba akuaba agɨladɨ huaci sɨbaŋ igadin uami.
15 Os fariseus indagaram dele novamente de que modo ficara vendo. Respondeu-lhes: Pôs-me lodo nos olhos, lavei-me e vejo.
16 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ limu hɨhɨle agɨlaŋ Jisasɨ saŋ abavɨmi. Nɨbu Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ alusɨsɨ mɨhiŋ agadɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ ma lubiahɨlɨlalɨ uavɨmi. Hameŋ sadaŋ alaŋ ci igalu uavɨmi. Asɨ agaŋ hulaŋ agadɨ ma abɨci vemi uavɨmi. Agadɨ ala limu hɨhɨle agɨlaŋ nameŋ abavɨmi. Hulaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ daŋ agaŋ mu sihɨ mu sihɨ hameŋ agɨladɨ ma abalamɨvi uavɨmi. La latɨhavɨla mu ciaŋ mu ciaŋ abavɨmi.
16 Diziam alguns dos fariseus: Este homem não é o enviado de Deus, pois não guarda sábado. Outros replicavam: Como pode um pecador fazer tais prodígios? E havia desacordo entre eles.
17 Lavɨla hulaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨniadami agadɨ cɨhu ala abitɨhavɨmi. Hulaŋ nadɨ lamɨgaŋ mɨŋahihɨlɨci huaci lɨnaŋ agaŋ nɨbu akɨ me hulaŋ uavɨmi. Lɨhavɨci nulɨdɨ cɨhu abami. Nɨbu Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ uami.
17 Perguntaram ainda ao cego: Que dizes tu daquele que te abriu os olhos? É um profeta, respondeu ele.
18 Hulaŋ agadɨ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨniadami agaŋ cɨhu huaci lɨmi. Agadɨ ala Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ ciaŋ agasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ma lamavɨmi. Lavɨla hulaŋ nudɨ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨniavɨla cɨhu huaci lɨmi agadɨ numɨgaiaganu dɨ abavɨci vehavɨmi.
18 Mas os judeus não quiseram admitir que aquele homem tivesse sido cego e que tivesse recobrado a vista, até que chamaram seus pais.
19 Vehavɨci nulɨdɨ abitɨhavɨmi. Hulaŋ nana naludɨ ninaŋ uavɨmi. Hulaŋ agaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hameŋ laci ala hɨnidaci iamɨnu nudɨ huhɨlami uavɨmi. Ahica namɨlaŋ hameŋ abɨlalaŋ uavɨmi. Akɨ me lɨci cɨhu iabi neŋ huaci igasuladi uavɨmi.
19 E os interrogaram: É este o vosso filho? Afirmais que ele nasceu cego? Pois como é que agora vê?
20 Lɨhavɨci nudɨ numɨgaiaganu agɨlaŋ nulɨdɨ cɨhu nameŋ abavɨmi. Alaŋ igɨlalu uavɨmi. Nɨbu aludɨ nukeŋ ninaŋ uavɨmi. Nɨbu lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hameŋ ala iahami uavɨmi.
20 Seus pais responderam: Sabemos que este é o nosso filho e que nasceu cego.
21 Agadɨ ala iabi neŋ nudɨ lamɨgaŋ akuaba me lɨci huaci li agadɨ alaŋ ma igalu uavɨmi. Aniaba agaŋ lɨci nudɨ lamɨgaŋ cɨhu huaci li agadɨ alaŋ ma igɨmaŋ uavɨmi. Namɨlaŋ nukeŋ abitɨhavɨla igɨhalaŋ uavɨmi. Nɨbu hulaŋ hekɨlɨ ci li uavɨmi. Nɨbu nukeŋ abɨci igahɨlɨhalaŋ uavɨmi.
21 Mas não sabemos como agora ficou vendo, nem quem lhe abriu os olhos. Perguntai-o a ele. Tem idade. Que ele mesmo explique.
22 Numɨgaiaganu agɨlaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlasaŋ lɨdavɨmi sadaŋ ciaŋ hameŋ abavɨmi. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ hɨji pam lamavɨla ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nameŋ abavɨmi. Hulaŋ iamɨgali nameŋ abavɨmɨdɨ uavɨmi. Asɨ agaŋ Jisasɨ dɨ lɨbɨmɨŋavɨla hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ahɨliahuiahu saŋ abɨci vemi aba abavɨmɨdɨ uavɨmi. Hameŋ abavɨla nɨbɨlaŋ Asɨ dɨ ibi mɨŋaiahaiaha saŋ aludɨ aŋam ulaŋ ma ivouavɨbali uavɨmi.
22 Seus pais disseram isso porque temiam os judeus, pois os judeus tinham ameaçado expulsar da sinagoga todo aquele que reconhecesse Jesus como o Cristo.
23 Hɨdɨlɨ nusaŋ ala hulaŋ agadɨ numɨgaiaganu agɨlaŋ abavɨmi. Nɨbu ci hekɨlɨ li uavɨmi. Namɨlaŋ nukeŋ abitɨhavɨla igɨhalaŋ uavɨmi.
23 Por isso é que seus pais responderam: Ele tem idade, perguntai-lho.
24 Lɨhavɨci hulaŋ vaka lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨniadami agadɨ cɨhu tɨbɨ abavɨci veci abavɨmi. Nama Asɨ dɨ ibi luvɨlavɨla hɨvɨ hekɨlɨ aba abɨha uavɨmi. Lavɨla alusaŋ ciaŋ amɨŋ laci abɨnaŋ igahɨlɨmɨli uavɨmi. Alaŋ ci igalu uavɨmi. Hulaŋ agasaŋ abɨnaŋ agaŋ nɨbu lusɨŋ sɨbɨlɨ vilalɨ uavɨmi.
24 Tornaram a chamar o homem que fora cego, dizendo-lhe: Dá glória a Deus! Nós sabemos que este homem é pecador.
25 Lɨhavɨci abami. Nɨbu lusɨŋ sɨbɨlɨ hɨsɨŋ hulaŋ ua hulaŋ huaci ua agadɨ viaŋ ma igin uami. Viaŋ nameŋ agadɨ pam igin uami. Vaka viaŋ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨniadamin uami. Agadɨ ala iabi iadɨ lamɨgaŋ ci huaci lɨci igasuladin uami.
25 Disse-lhes ele: Se esse homem é pecador, não o sei... Sei apenas isto: sendo eu antes cego, agora vejo.
26 Lɨci nudɨ cɨhu ala abitɨhavɨmi. Nɨbu nadɨ akɨ me lavɨla nadɨ lamɨgaŋ agadɨ lɨci huaci lɨnaŋ uavɨmi.
26 Perguntaram-lhe ainda uma vez: Que foi que ele te fez? Como te abriu os olhos?
27 Lɨhavɨci cɨhu nulɨdɨ abami. Viaŋ naludɨ abin agadɨ namɨlaŋ ma igahɨlɨlaŋ uami. Akɨ saŋ namɨlaŋ iadɨ ciaŋ agadɨ cɨhu cɨhu igahɨlahɨla saŋ lɨlaŋ uami. Namɨlaŋ avi nudɨ hulemɨlɨ akua hɨniben aba lɨlaŋ uami.
27 Respondeu-lhes: Eu já vo-lo disse e não me destes ouvidos. Por que quereis tornar a ouvir? Quereis vós, porventura, tornar-vos também seus discípulos?...
28 Lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ hulaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ agɨlaŋ hula Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula hulaŋ agadɨ abacuvacuva ciaŋ abavɨmi. Nama nudɨ hulemɨlɨ hɨnilanaŋ uavɨmi. Alaŋ Mosesɨ dɨ hulemɨlɨ hɨnilalu uavɨmi.
28 Então eles o cobriram de injúrias e lhe disseram: Tu que és discípulo dele! Nós somos discípulos de Moisés.
29 Alaŋ ci igalu uavɨmi. Asɨ agaŋ Mosesɨ dɨ abami uavɨmi. Agadɨ ala hulaŋ agaŋ abeba hɨnia velɨ agadɨ alaŋ ma igalu uavɨmi.
29 Sabemos que Deus falou a Moisés, mas deste não sabemos de onde ele é.
30 Lɨhavɨci hulaŋ vaka lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨniadami agaŋ nulɨdɨ abami. Namɨlaŋ ciaŋ mu hɨdɨlɨ sɨbaŋ agadɨ abɨlaŋ uami. Hulaŋ iadɨ lamɨgaŋ mɨŋahihɨliemi agasaŋ nameŋ abɨlaŋ uami. Nɨbu abeŋ hɨnia iaha velɨ aba abɨlaŋ uami.
30 Respondeu aquele homem: O que é de admirar em tudo isso é que não saibais de onde ele é, e entretanto ele me abriu os olhos.
31 Alaŋ igɨlalu uami. Asɨ nɨbu hulaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vihavɨlalɨ agɨladɨ ciaŋ ma igahɨlɨlalɨ uami. Hulaŋ Asɨ dɨ ibi mɨŋaiahaiaha Asɨ dɨ hɨji lubiahɨlɨlalɨ agadɨ ciaŋ pam igahɨlɨlalɨ uami.
31 Sabemos, porém, que Deus não ouve a pecadores, mas atende a quem lhe presta culto e faz a sua vontade.
32 Vaka sɨbaŋ ciaŋ nameŋ agadɨ ma igahɨladamɨlu uami. Iabi avi ma igahɨlɨlalu uami. Hulaŋ mu lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agadɨ iamɨnu agaŋ nudɨ huhɨlɨci cɨhu hulaŋ mu nudɨ lamɨgaŋ agadɨ huaci lamalɨ aba ma abavɨdaci igahɨlɨlalu uami. Huaci lamɨci cɨhu huaci lavɨla igasulasula hɨdadi aba ma abavɨdaci igahɨlɨlalu uami.
32 Jamais se ouviu dizer que alguém tenha aberto os olhos a um cego de nascença.
33 Asɨ agaŋ hulaŋ agadɨ ma abɨci vevɨla uami. Ha nɨbu akuaba akuaba sibɨla hameŋ agɨladɨ ma vivi uami.
33 Se esse homem não fosse de Deus, não poderia fazer nada.
34 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ agɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nameŋ abavɨmi. Iamɨna nadɨ huhɨlɨci nama lusɨŋ sɨbɨlɨ vivi hɨnilanaŋ sadaŋ nama aludɨ ma lamalubibanaŋ uavɨmi. Hameŋ abavɨla hulaŋ vaka lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨniadami agadɨ lahuavɨci umi.
34 Responderam-lhe eles: Tu nasceste todo em pecado e nos ensinas?... E expulsaram-no.
35 Hulaŋ vaka lamɨgaŋ sɨbɨlɨ hɨniadami agadɨ lahuavɨci Jisasɨ agaŋ ciaŋ hɨjɨ agadɨ igahɨlavɨla ua nudɨ suhɨlami. Suhɨla suhɨla hɨda igavɨla nudɨ abami. Nama Hulaŋ dɨ Ninaŋ agasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨnaŋ ua hɨma uami.
35 Jesus soube que o tinham expulsado e, havendo-o encontrado, perguntou-lhe: Crês no Filho do Homem?
36 Lɨci nudɨ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Hulaŋ dɨ Ninaŋ nɨbu ani uami. Iadɨ abɨnaŋ igavɨla nusaŋ huaci hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨben uami.
36 Respondeu ele: Quem é ele, Senhor, para que eu creia nele?
37 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Nama nudɨ ci igadanaŋ uami. Ha nɨbu ala nama hula ciaŋ suladi uami.
37 Disse-lhe Jesus: Tu o vês, é o mesmo que fala contigo!
38 Lɨci hulaŋ agaŋ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Iabi viaŋ nasaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ci lamadin uami. La Jisasɨ dɨ ibi mɨŋaiahɨben aba nudɨ hɨcɨ mikɨ pɨŋ mɨgalɨfɨlɨbami.
38 Creio, Senhor, disse ele. E, prostrando-se, o adorou.
39 Lɨci Jisasɨ nudɨ abami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ lamalɨhɨlalɨhɨla saŋ fɨli neŋ vemin uami. Hulaŋ iamɨgali lamɨgaŋ sɨbɨlɨ agɨlaŋ cɨhu huaci igavɨbali aba vemin uami. Hulaŋ iamɨgali lamɨgaŋ huaci agɨlaŋ akuaba akuaba ma igavɨbali aba vemin uami.
39 Jesus então disse: Vim a este mundo para fazer uma discriminação: os que não vêem vejam, e os que vêem se tornem cegos.
40 Lɨci Falisi hɨdɨlɨ limu hɨhɨle Jisasɨ dɨ mikɨ pɨŋ mɨgahɨniavɨmi agɨlaŋ nudɨ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nudɨ abitɨhavɨmi. Nama nameŋ abɨnaŋ uavɨmi. Falisi hɨdɨlɨ namɨlaŋ naludɨ lamɨgaŋ sɨbɨlɨ aba abɨnaŋ uavɨmi.
40 Alguns dos fariseus, que estavam com ele, ouviram-no e perguntaram-lhe: Também nós somos, acaso, cegos?...
41 Lɨhavɨci Jisasɨ nulɨdɨ cɨhu nameŋ abami. Naludɨ lamɨgaŋ agɨlaŋ sɨbɨlɨ hɨniavɨci uami. Ha namɨlaŋ hugɨ apalɨ hɨnivalaŋ uami. Agadɨ ala namɨlaŋ nameŋ abɨlalaŋ uami. Aludɨ lamɨgaŋ huaci sadaŋ alaŋ igasulɨlalu aba abɨlalaŋ uami. Hameŋ sadaŋ namɨlaŋ hugɨ daŋ hɨnidalaŋ uami.
41 Respondeu-lhes Jesus: Se fôsseis cegos, não teríeis pecado, mas agora pretendeis ver, e o vosso pecado subsiste.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.