Êxodo 8
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NTLH
1 Lɨci Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ dɨ cɨhu ala abami. Nama manɨgali dɨ pɨŋ uavɨla nudɨ nameŋ abɨha uami. Asɨ Iaue nameŋ abi aba abɨha uami. Iadɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ valɨnaŋ uavɨla iadɨ ibi mɨŋaiahavɨm aba abi aba abɨha uami.
1 Depois o Senhor Deus disse a Moisés: — Vá falar com o rei e diga que o
2 Ma valɨnaŋ uavɨci ha viaŋ abɨlɨŋ sulɨ agɨlaŋ uavɨla nadɨ fɨli tɨbɨ agadɨ sɨkasɨkan sɨbɨlɨ lamavɨbali aba abi aba abɨha uami.
2 Se você não deixar, eu castigarei o seu país, cobrindo-o de rãs.
3 Sulɨ agɨlaŋ Nailɨ avɨli heŋ mɨla fɨhalavɨbali aba abi aba abɨha uami. Lavɨla avɨli agadɨ valavɨla cɨhu nadɨ ulaŋ hekɨlɨ agasaŋ uavɨbali aba abi aba abɨha uami. Nadɨ ani hɨnihɨni hɨsɨŋ uvɨ heŋ ivouavɨbali aba abi aba abɨha uami. Nadɨ vadɨm ani hɨsɨva hɨsɨva hɨsɨŋ heŋ avi iahuavɨbali aba abi aba abɨha uami. Hulaŋ nasaŋ hɨji igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ ulaŋ heŋ ivouavɨbali aba abi aba abɨha uami. Nadɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ulaŋ hɨvɨ ivouavɨbali aba abi aba abɨha uami. Hɨlanana uvɨ hɨvɨ ivouavɨbali aba abi aba abɨha uami. Maci eŋala eŋala hunaŋ mɨsɨn hɨvɨ avi mɨguavɨbali aba abi aba abɨha uami.
3 O rio Nilo ficará cheio de rãs, e elas sairão dele e entrarão no palácio do rei, no seu quarto, na sua cama, nas casas dos seus funcionários e do seu povo e até dentro dos fornos e das bacias de amassar pão.
4 Nadɨ hadipɨlɨ hɨvɨ havala havala iahuavɨbali aba abi aba abɨha uami. Hulaŋ nasaŋ hɨji igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ hadipɨlɨ hɨvɨ havala havala iahuavɨbali aba abi aba abɨha uami. Nadɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ hadipɨlɨ hɨvɨ avi havala havala iahuavɨbali aba abi aba abɨha uami.
4 As rãs pularão em cima de você, do seu povo e de todos os seus funcionários.”
5 Lavɨla Mosesɨ dɨ cɨhu ala abami. Alon dɨ abɨha uami. Nadɨ kɨlɨ lɨmɨ via hɨdahɨda hɨsɨŋ agadɨ mɨŋaiaha atɨ lamalama udanaŋ avɨli hekɨlɨ hekɨlɨ avɨli makaŋ hekɨlɨ hekɨlɨ idu hekɨlɨ hekɨlɨ heŋ sulɨ agɨlaŋ iahavɨm aba abɨha uami. Iahavɨla Isipɨ fɨli tɨbɨ heŋ uavɨbali aba abɨha uami.
5 O Senhor Deus disse ainda a Moisés: — Diga a Arão que estenda o bastão sobre os rios, os canais e os poços e faça com que as rãs saiam das águas e cubram a terra do Egito.
6 Lɨci Mosesɨ agaŋ Alon dɨ abɨci hameŋ laci ala lɨmi. Nudɨ kɨlɨ lɨmɨ via hɨdahɨda hɨsɨŋ agadɨ mɨŋaiaha avɨli agɨladɨ atɨ lamalama udaci sulɨ agɨlaŋ iahaiaha Isipɨ fɨli tɨbɨ heŋ mɨla fɨhalavɨmi.
6 Aí Arão estendeu a mão sobre as águas do Egito, e as rãs saíram das águas e cobriram todo o país.
7 Lɨci hulaŋ hau hubɨla hubɨla hɨsɨŋ agɨlaŋ avi nulɨdɨ mugɨluŋ agɨladɨ ibi luvɨlavɨci sulɨ agɨlaŋ avɨli agɨladɨ valavɨla Isipɨ fɨli tɨbɨ uavɨmi. Alon lɨmi hameŋ laci ala lɨhavɨmi.
7 Porém os mágicos, com as suas artes, fizeram a mesma coisa; eles também trouxeram rãs sobre a terra do Egito.
8 Lɨhavɨci manɨgali agaŋ Mosesɨ sadaŋ Alon sadaŋ ciaŋ abɨci uci vehavɨmi. Vehavɨci abami. Ahica namɨlaŋ Asɨ Iaue dɨ mavɨn ciaŋ ciaŋ abɨhalaŋ uami. Abɨlaŋ Asɨ Iaue sulɨ nagɨladɨ lahum uami. Sulɨ nagɨladɨ lahuci viaŋ iadɨ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hula huaci akua hɨnibalu uami. Hameŋ lɨci ha viaŋ nudɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ valɨlɨŋ uavɨla nusaŋ akuaba akuaba sagalɨ hɨlahɨla iguavɨbali uami.
8 Então o rei mandou chamar Moisés e Arão e lhes disse: — Peçam ao
9 Lɨci Mosesɨ abami. Nama nukeŋ mɨhiŋ lamɨnaŋ viaŋ Asɨ Iaue dɨ abɨben uami. Nasadaŋ hulaŋ nasaŋ hɨji igu igu hɨsɨŋ agɨlasadaŋ abɨben uami. Nadɨ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ avi abɨben uami. Abɨlɨŋ sulɨ naludɨ ulaŋ hɨvɨ hɨniavadi agɨlaŋ vala uavɨbali uami. Naludɨ hadipɨlɨ hɨvɨ havala havala iahuavadi agɨlaŋ avi vala uavɨbali uami. Uavɨla Nailɨ avɨli hɨvɨ pam hɨniavɨbali uami.
9 Moisés respondeu: — Terei muito prazer em levar o seu pedido. Diga quando é que o senhor quer que eu peça a Deus em seu favor, em favor dos seus funcionários e do seu povo, para que as rãs sumam do seu palácio e das casas e fiquem somente no rio.
10 Lɨci manɨgali agaŋ abami. Amɨli Asɨ Iaue dɨ abɨha uami. Lɨci Mosesɨ abami. Nama abɨnaŋ hameŋ ala lɨben uami. Viaŋ Asɨ Iaue dɨ abɨlɨŋ akuaba akuaba lɨbali agadɨ igavɨla nama hɨji nameŋ igahɨlɨbanaŋ uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ Asɨ Iaue pam hɨnilalɨ aba abɨbanaŋ uami. Asɨ mu nɨbu me agaŋ fɨli neŋ ma hɨnilalɨ aba abɨbanaŋ uami.
10 O rei respondeu: — Orem por mim amanhã. E Moisés disse: — Ó rei, vou fazer como pediu, e assim o senhor ficará sabendo que não há outro deus como o
11 Lɨci sulɨ nadɨ hadipɨlɨ hɨvɨ nadɨ ulaŋ akuaba akuaba agɨladɨ hɨvɨ havala havala iahuavadi agɨlaŋ vala uavɨbali uami. Hulaŋ nasaŋ hɨji igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ hadipɨlɨ hɨvɨ nadɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ hadipɨlɨ hɨvɨ havala havala iahuavadi agɨlaŋ avi vala uavɨbali uami. Vala uavɨla Nailɨ avɨli hɨvɨ pam hɨniavɨbali uami.
11 O senhor, os seus funcionários e o seu povo ficarão livres das rãs; só no rio Nilo é que haverá rãs.
12 Lavɨla Mosesɨ hula Alon hula manɨgali agadɨ vala uavɨmi. Uavɨla sulɨ agɨlaŋ manɨgali dɨ vala uavɨbali aba Mosesɨ agaŋ Asɨ Iaue dɨ mavɨn ciaŋ ciaŋ abami.
12 Moisés e Arão saíram do palácio do rei. Depois Moisés pediu ao Senhor Deus que retirasse as rãs que ele havia mandado contra o rei.
13 Lɨci Asɨ Iaue agaŋ hameŋ laci ala lɨmi. Sulɨ uleŋ muji hɨniavɨmi agɨladɨ lɨci haba hɨma fɨhalavɨmi. Ulaŋ caba caba hɨniavɨmi agɨlaŋ haba hɨma fɨhalavɨmi. Hualabɨla lua muji hɨniavɨmi agɨlaŋ avi haba hɨma fɨhalavɨmi.
13 E o Senhor atendeu o seu pedido: as rãs que estavam nas casas, nos quintais e nos campos morreram.
14 Lɨhavɨci Isipɨ fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ sulɨ valɨ valɨ agɨladɨ likɨla likɨla vavevave mɨgudɨbavɨmi. Lɨhavɨci sulɨ valɨ valɨ agɨlaŋ haba hulɨvavɨmi.
14 Os egípcios fizeram muitos montes de rãs, e um cheiro horrível se espalhou pelo país inteiro.
15 Hulɨvavɨdaci manɨgali agaŋ igɨci sulɨ agɨlaŋ hɨma fɨhalavɨmi. Lɨhavɨci ala manɨgali dɨ hɨji humɨgaŋ agaŋ ma iahami. Lɨci Mosesɨ dɨ ciaŋ agadɨdaŋ Alon dɨ ciaŋ agadɨdaŋ ma igahɨlami. Asɨ Iaue abami hameŋ laci ala lɨmi.
15 Quando o rei viu que as rãs tinham morrido, continuou teimando, como o Senhor tinha dito, e não atendeu o pedido de Moisés e Arão.
16 Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ dɨ cɨhu ala abami. Alon dɨ abɨha uami. Nama nadɨ kɨlɨ lɨmɨ via hɨdahɨda hɨsɨŋ agadɨ hɨvɨ fɨli ibɨlɨ agadɨ ifɨha aba abɨha uami. Ifɨnaŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ neŋ fɨli ibɨlɨ sɨkasɨkan agɨlaŋ iagui lɨfavɨm aba abɨha uami.
16 O Senhor Deus disse a Moisés: — Diga a Arão que bata na terra com o bastão para que em todo o Egito o pó vire piolhos.
17 Lɨci hameŋ ala lɨmi. Alon dɨ abɨci nudɨ kɨlɨ lɨmɨ via hɨdahɨda hɨsɨŋ agadɨ hɨvɨ fɨli ibɨlɨ agadɨ ifɨci iagui lɨfavɨla hulaŋ iamɨgali sɨhɨm sabaŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ hɨniavɨmi agɨladɨ sɨkasɨkan hafilɨbavɨmi.
17 E Arão bateu na terra com o bastão, e todo o pó do Egito virou piolhos, que cobriram as pessoas e os animais.
18 Lɨhavɨci Isipɨ fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ hulaŋ hau hubɨla hubɨla hɨsɨŋ agɨlaŋ nulɨdɨ mugɨluŋ agɨladɨ ibi luvɨlavɨci ala fɨli ibɨlɨ agaŋ iagui ma lɨfavɨmi. Alon lɨci iagui lɨfavɨmi agɨlaŋ pam hulaŋ iamɨgali agɨladɨdaŋ sɨhɨm sabaŋ agɨladɨdaŋ sɨkasɨkan hafilɨbavɨmi.
18 Os mágicos tentaram fazer aparecer piolhos, mas não conseguiram. E as pessoas e os animais continuaram cobertos de piolhos.
19 Lɨhavɨci hulaŋ hau hubɨla hubɨla hɨsɨŋ agɨlaŋ manɨgali agadɨ abavɨmi. Ha Asɨ Iaue nukeŋ lɨci iahavi uavɨmi. Hameŋ abavɨci ala Asɨ Iaue abami agaŋ hameŋ laci ala lɨmi. Manɨgali agadɨ hɨji humɨgaŋ ma iahami. Lɨci Mosesɨ dɨ ciaŋ agadɨdaŋ Alon dɨ ciaŋ agadɨdaŋ ma igahɨlami.
19 Então os mágicos disseram ao rei: — Foi Deus quem fez isso! Mas o rei continuou teimando, como o
20 Lɨci Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ dɨ cɨhu ala abami. Ci igɨnaŋ uami. Manɨgali agaŋ cimɨdaŋ cimɨdaŋ hɨvɨ avɨli caba heŋ velalɨ uami. Nama uavɨla manɨgali saŋ makamɨŋa hɨniha uami. Hɨnidanaŋ veci igavɨla iadɨ ciaŋ agadɨ abɨha uami. Asɨ Iaue agaŋ nameŋ abi aba abɨha uami. Nama iadɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ valɨnaŋ uavɨla iadɨ ibi mɨŋaiahavɨm aba abi aba abɨha uami.
20 O Senhor Deus disse a Moisés: — Amanhã cedo, quando o rei for até a beira do rio, vá falar com ele e diga-lhe que eu, o
21 Ci igɨnaŋ aba abi aba abɨha uami. Nama iadɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ ma valɨnaŋ uavɨci aba abi aba abɨha uami. Ha viaŋ mumalɨ agɨladɨ abɨlɨŋ nasadaŋ hulaŋ nasaŋ hɨji igu igu hɨsɨŋ agɨlasadaŋ uavɨbali aba abi aba abɨha uami. La nadɨ hulaŋ iamɨgali agɨlasaŋ avi uavɨbali aba abi aba abɨha uami. Uavɨla nadɨ ulaŋ agɨladɨ hɨvɨ mɨla fɨhalavɨbali aba abi aba abɨha uami. Isipɨ fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ limu hɨhɨle agɨladɨ ulaŋ agɨladɨ hɨvɨ mɨla fɨhalavɨbali aba abi aba abɨha uami. Naludɨ fɨli tɨbɨ heŋ avi mɨlavɨla lalɨgua fɨhalavɨbali aba abi aba abɨha uami.
21 Se você não deixar, eu mandarei moscas para castigar você, os seus funcionários e o seu povo. As casas dos egípcios ficarão cheias de moscas, e o chão ficará coberto com elas.
22 Agadɨ ala mumalɨ agɨlaŋ iadɨ hulaŋ iamɨgali Gosen fɨli tɨbɨ hɨniavɨlalɨ heŋ ma uavɨbali aba abi aba abɨha uami. Hameŋ lɨlɨŋ igavɨla nameŋ igahɨlɨbanaŋ aba abi aba abɨha uami. Ha Asɨ Iaue nukeŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ neŋ vɨdɨvɨdɨŋ abalami aba abɨbanaŋ aba abi aba abɨha uami.
22 Mas naquele dia separarei a região de Gosém, onde mora o meu povo, para que ali não haja moscas. Assim, você ficará sabendo que eu, o Senhor , estou aqui neste país.
23 Agadɨ ala iadɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ valɨlɨŋ huaci hɨniavɨbali aba abi aba abɨha uami. Nadɨ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ pam vɨhɨlɨ hameŋ agadɨ amɨli igavɨbali aba abi aba abɨha uami.
23 Farei diferença entre o meu povo e o seu povo. Este milagre vai acontecer amanhã.”
24 La Asɨ Iaue agaŋ hameŋ laci ala lɨmi. Mumalɨ agɨladɨ abɨci Isipɨ fɨli tɨbɨ agadɨ haiabɨla mu hɨvɨ mu hɨvɨ uavɨmi. Uavɨla manɨgali dɨ ulaŋ agɨladɨ hɨvɨ ivouavɨmi. Hulaŋ nusaŋ hɨji igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ ulaŋ agɨladɨ hɨvɨ avi ivouavɨmi. Lavɨla mumalɨ agɨlaŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ agadɨ sɨkasɨkan sɨbɨlɨ lamavɨmi.
24 Assim fez Deus, o Senhor , e entraram grandes enxames de moscas no palácio do rei e nas casas dos seus funcionários. E, por causa das moscas, houve muito prejuízo no Egito inteiro.
25 Lɨhavɨci manɨgali agaŋ Mosesɨ sadaŋ Alon sadaŋ abɨci vehavɨci abami. Namɨlaŋ uavɨla naludɨ Asɨ saŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ neŋ sagalɨ hɨlahɨla iguhalaŋ uami.
25 Então o rei chamou Moisés e Arão e disse: — Vão oferecer
26 Lɨci Mosesɨ abami. Alaŋ hameŋ lɨmɨli huaci ma lɨbali uami. Isipɨ fɨli tɨbɨ hɨsɨŋ agɨlaŋ igavɨci alaŋ Asɨ Iaue saŋ sɨhɨm sabaŋ nɨbɨlaŋ sagalɨ ma hɨlahɨla iguavɨlalɨ agɨladɨ viavɨla sagalɨ igubalu aba lɨmɨli alusaŋ humɨgaŋ vɨhɨlɨ vihavɨbali uami. Humɨgaŋ vɨhɨlɨ viavɨla lɨba kum kum agɨladɨ vivi havala havala aludɨ ifɨhɨmavɨbali uami.
26 Moisés respondeu: — Isso não daria certo, pois os animais que oferecemos em sacrifício ao
27 Alaŋ fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ heŋ uavɨla anihuliŋ me hɨvɨ Asɨ Iaue saŋ sagalɨ hɨlahɨla igubalu uami. Asɨ abalɨ hameŋ laci ala lɨbalu uami.
27 Nós temos de caminhar três dias pelo deserto até chegarmos ao lugar onde vamos oferecer sacrifícios ao Senhor , nosso Deus, como ele mesmo nos ordenou.
28 Lɨci manɨgali agaŋ abami. Alialaŋ uami. Viaŋ naludɨ valɨlɨŋ uavɨla fɨli tɨbɨ kɨlɨ humɨsɨ akuaba akuaba apalɨ heŋ Asɨ Iaue saŋ sagalɨ hɨlahɨla iguhalaŋ uami. Ataŋ sɨbaŋ umɨlaŋ uami. Namɨlaŋ Asɨ Iaue dɨ abɨlaŋ iadɨ ahɨliahuci mumalɨ agɨlaŋ vala uavɨm uami.
28 Então o rei disse: — Se vocês não forem muito longe, eu os deixarei ir ao deserto oferecer sacrifícios ao
29 Lɨci Mosesɨ abami. Alaŋ nadɨ vala uavɨla Asɨ Iaue dɨ abɨben uami. Abɨlɨŋ mumalɨ agɨladɨ amɨli lahubali uami. Mumalɨ nadɨ hɨvɨ hɨniavi agɨladɨdaŋ hulaŋ nasaŋ hɨji igu igu hɨsɨŋ agɨladɨ hɨvɨ hɨniavi agɨladɨdaŋ lahubali uami. Nadɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ hɨvɨ hɨniavi agɨladɨ avi lahubali uami. Lahuci aludɨ analɨ abɨmɨnaŋ uami. Analɨ abavɨla hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Asɨ Iaue saŋ sagalɨ hɨlahɨla igubalu aba lɨhavɨbali agɨladɨ abamɨgɨlɨmɨnaŋ uami.
29 Moisés respondeu: — Logo que eu sair daqui, vou orar a Deus para que estes enxames de moscas deixem o senhor, os seus funcionários e o seu povo. Mas o senhor não deve nos enganar outra vez, proibindo que o povo vá oferecer sacrifícios a Deus, o
30 Hameŋ abavɨla Mosesɨ agaŋ manɨgali agadɨ vala uavɨla Asɨ Iaue dɨ mavɨn ciaŋ ciaŋ abami.
30 Então Moisés saiu do palácio e orou a Deus, o Senhor .
31 Lɨci Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ abami hameŋ laci ala lɨmi. Mumalɨ agɨladɨ lɨci manɨgali agadɨdaŋ hulaŋ nusaŋ hɨji igu igu hɨsɨŋ agɨladɨdaŋ vala uavɨmi. Nudɨ hulaŋ iamɨgali agɨladɨ avi sɨkasɨkan vala ua fɨhalavɨmi. Pabiŋ cɨki avi ma hɨniavɨmi.
31 O Senhor fez o que Moisés havia pedido: ele fez com que as moscas deixassem o rei, os seus funcionários e o seu povo. Não ficou uma só mosca.
32 Mumalɨ agɨlaŋ uavɨci cɨhu manɨgali dɨ hɨji humɨgaŋ ma iahami. Hameŋ sadaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ ma valɨci uavɨmi.
32 Mas ainda dessa vez o rei continuou teimando e não deixou o povo ir.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.