Êxodo 34

Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ dɨ abami. Lɨba cɨkaŋ ahica ahica havalɨnaŋ mɨga ifɨcɨkɨcɨkɨ lɨhavalɨ hameŋ agɨladɨ ihacɨkɨla viavɨla sɨhɨvia sɨbaŋ hihɨlɨha uami. Lɨnaŋ viaŋ ciaŋ lɨba cɨkaŋ ihatɨbutɨbu lɨbacin hameŋ agadɨ laci ala ihatɨbutɨbu lɨbɨben uami.
1 O S enhor disse a Moisés: “Corte duas tábuas de pedra como as primeiras. Nelas escreverei as mesmas palavras que estavam nas tábuas que você despedaçou.
2 Nama lɨba cɨkaŋ ahica agɨladɨ sɨhuvavɨla amɨli cimɨdaŋ sɨbaŋ Sainai halu huva viaŋ hɨnilan neŋ iahɨha uami.
2 Esteja pronto amanhã cedo para subir ao Sinai e apresentar-se diante de mim no topo do monte.
3 Agadɨ ala hulaŋ mu nama hula vemɨdɨ uami. Hulaŋ mu halu neŋ hɨnihɨni saŋ avi valin uami. Nɨbɨlaŋ hudɨmɨda sɨkasɨkan mɨgua halu lɨguŋ heŋ pam hɨniavɨm uami. Sabaŋ sipsipɨ sabaŋ bulɨmakau agɨlaŋ avi halu lɨguŋ heŋ vevɨla humɨsɨ navɨmɨdɨ uami.
3 Ninguém deve acompanhá-lo. Aliás, ninguém deve aparecer em parte alguma do monte. Não permita sequer que os rebanhos pastem próximo ao monte”.
4 Lɨci Mosesɨ agaŋ Asɨ Iaue dɨ ciaŋ agadɨ lubiahɨlavɨla lɨba cɨkaŋ ahica ihacɨkɨlami. Sebɨlɨ Asɨ nukeŋ ihacɨkɨlami hameŋ ala ihacɨkɨlami. Ihacɨkɨla via mɨŋalɨvavɨla cimɨdaŋ sɨbaŋ Sainai halu iahumi.
4 Moisés cortou as duas tábuas de pedra como as primeiras. Logo de manhã, subiu ao monte Sinai conforme o S enhor havia ordenado, levando nas mãos as duas tábuas de pedra.
5 Lɨci Asɨ Iaue agaŋ avɨli susu lɨkɨla lɨkɨla hɨvɨ hɨnia mɨgavɨla halu heŋ Mosesɨ dɨ pɨŋ lagulamavɨla nudɨ nukeŋ ibi agadɨ luvɨlavɨla abami. Viaŋ Asɨ Iaue uami.
5 Então o S enhor desceu em uma nuvem, ficou ali com Moisés e anunciou seu nome, Javé.
6 La Mosesɨ dɨ mikɨ pɨŋ uavɨla nudɨ likilama hɨbɨsisi uu abami. Viaŋ Asɨ Iaue uami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali akape agɨlasaŋ mavɨn hekɨlɨ mɨŋamɨŋa nulɨdɨ huaci lamɨlan uami. Viaŋ hulaŋ iamɨgali akape agɨlasaŋ mavɨn hɨnilan uami. Viaŋ lɨhalɨha sɨbaŋ igɨvɨ ma hɨnilan uami. Viaŋ iadɨ nukeŋ ciaŋ agadɨ lubiahɨlahɨla hulaŋ iamɨgali akape agɨladɨ huaci lamɨlan uami.
6 O S enhor passou diante de Moisés, proclamando: “Javé! O S O Deus de compaixão e misericórdia! Sou lento para me irar e cheio de amor e fidelidade.
7 Hulaŋ iamɨgali ciaŋ lulavɨla lusɨŋ sɨbɨlɨ viavɨla hugɨ daŋ hɨniavɨci uami. Ha viaŋ nulɨdɨ hugɨ agɨladɨ hivavɨla nulɨdɨ huaci lamɨlan uami. La nulɨdɨ ninanadinɨlu ajihalinɨlu iamɨlɨhalinɨlu agɨladɨ huaci lamɨben uami. Iamɨlɨhalinɨlu dɨ ninanadinɨlu mufɨli mufɨli iahavɨbali agɨladɨ avi hameŋ laci ala huaci lamɨben uami. Agadɨ ala hulaŋ iamɨgali iadɨ sɨkasɨkan valavɨla hugɨ daŋ hɨniavɨci uami. Ha nulɨdɨ ninanadinɨlu ajihalinɨlu iamɨlɨhalinɨlu agɨlaŋ avi vɨhɨlɨ hameŋ laci ala iga iga hɨniavɨbali uami.
7 Cubro de amor mil gerações e perdoo o mal, a rebeldia e o pecado. Contudo, não absolvo o culpado; trago as consequências do pecado dos pais sobre os filhos até a terceira e quarta geração”.
8 Hameŋ abɨci Mosesɨ agaŋ Asɨ Iaue dɨ ibi mɨŋaiahɨben aba nudɨ hali lɨbuhɨla lɨhalɨha fɨli hɨvɨ mɨgalɨfɨlɨbami.
8 No mesmo instante, Moisés se prostrou com o rosto no chão e adorou.
9 Lavɨla Asɨ Iaue dɨ abami. Iadɨ Hekɨlɨ uami. Iadɨ igavɨla iasaŋ hɨjɨŋalavɨla ha nama alaŋ hula huaci ubanaŋ uami. Alaŋ ciaŋ lulalula hɨsɨŋ hulaŋ iamɨgali uami. Alaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ vivi hugɨ daŋ hɨnilalu uami. Agadɨ ala nama aludɨ hugɨ agɨladɨ hivavɨla aludɨ likɨlɨnaŋ nadɨ lɨhu hɨvɨ hɨniavɨla ha nadɨ nukeŋ hulaŋ iamɨgali sɨbaŋ hɨnibalu uami.
9 Em seguida, disse: “Senhor, se é verdade que te agradas de mim, peço que nos acompanhes na jornada. É verdade que o povo é teimoso e rebelde, mas eu te peço que perdoes nossa maldade e nosso pecado. Toma-nos como tua propriedade especial”.
10 Lɨci Asɨ Iaue agaŋ Mosesɨ dɨ abami. Viaŋ Asɨ Iaue uami. Viaŋ ciaŋ mɨguavɨla Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ naludɨ abɨben uami. La vɨdɨvɨdɨŋ mu hɨdɨlɨ mu hɨdɨlɨ agɨladɨ nalusaŋ abalamɨdalɨŋ igɨbalaŋ uami. Vaka hɨdɨlɨ mu mu fɨli tɨbɨ mu hɨvɨ mu hɨvɨ hɨniavɨhadami agɨlaŋ hameŋ agɨladɨ ma igavɨhadami uami. Viaŋ naludɨ hɨvɨ akuaba akuaba lɨdalɨŋ hulaŋ iamɨgali naludɨ haiabɨla mikɨ hɨniavɨlalɨ agɨlaŋ iga iga hekɨlɨ lɨdavɨbali uami.
10 O S enhor respondeu: “Faço hoje uma aliança com você na presença de todo o seu povo. Realizarei maravilhas jamais vistas em nação alguma ou lugar algum da terra. E todos ao seu redor verão o poder do S enhor , o poder temível que demonstrarei em seu favor.
11 Iabi viaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nalusaŋ iguadin nagɨladɨ lubiahɨlɨhalaŋ uami. Ci igɨlaŋ uami. Viaŋ nukeŋ hali uavɨla Amolɨ hɨdɨlɨ Kenan hɨdɨlɨ Hitɨ hɨdɨlɨ Pelesɨ hɨdɨlɨ Hivɨ hɨdɨlɨ Jebusɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ lahudalɨŋ vala mɨjiavɨbali uami.
11 Observe com atenção, porém, tudo que eu lhe ordeno hoje. Irei à sua frente e expulsarei os amorreus, os cananeus, os hititas, os ferezeus, os heveus e os jebuseus.
12 Namɨlaŋ sɨhɨvia sɨbaŋ migɨlɨhalaŋ uami. Fɨli tɨbɨ hɨnibalaŋ heŋ hɨsɨŋ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hula ciaŋ mɨgumɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ hula ciaŋ mɨgulabɨla ha nɨbɨlaŋ lɨhavɨci namɨlaŋ nulɨdɨ hɨji agɨladɨ pam lubiahɨlavɨla sɨkasɨkan sɨbɨlɨ lɨbalaŋ uami.
12 “Tenha muito cuidado para não assinar tratados com os povos que vivem na terra para a qual você está indo. Se o fizer, seguirá pelos maus caminhos deles e cairá numa armadilha.
13 Nulɨdɨ sagalɨ hɨlahɨla hɨsɨŋ vadɨm agɨladɨ sɨkasɨkan mɨŋacivɨhalɨhalaŋ uami. Lɨba hutesɨ hutesɨ agɨladɨ lamalama aludɨ asɨ aba abavɨlalɨ agɨladɨ ifɨcɨkɨcɨkɨ lɨhalaŋ uami. Kɨlɨ limu hɨhɨle vavevave hɨda me huliavɨdaci mɨgumɨgu hɨniavɨdaci aludɨ asɨ aba abavɨlalɨ agɨladɨ avi sɨkasɨkan ihalalɨfɨlaŋ mɨgavɨm uami.
13 Em vez disso, destrua os altares idólatras, despedace as colunas sagradas e derrube os postes dedicados à deusa Aserá.
14 Viaŋ Asɨ Iaue uami. Viaŋ vɨdɨvɨdɨŋ hekɨlɨ daŋ sadaŋ hulaŋ mu iadɨ hɨninikɨla iadɨ uvɨsɨjiŋ vivi agaŋ hɨma sɨbaŋ uami. Namɨlaŋ iadɨ ibi agadɨ pam mɨŋaiahɨhalaŋ uami. Kɨlɨ akuaba akuaba lɨhulɨhu lamalama aludɨ asɨ aba abavɨlalɨ agɨladɨ ibi mɨŋaiahɨmɨlaŋ uami.
14 Não adore outros deuses, pois o S enhor , cujo nome é Zeloso, é Deus zeloso de seu relacionamento com vocês.
15 Fɨli tɨbɨ hɨnibalaŋ heŋ hɨsɨŋ hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ hula ciaŋ mɨgumɨlaŋ uami. Nɨbɨlaŋ kɨlɨ akuaba akuaba agɨladɨ lɨhulɨhu lamalama aludɨ asɨ aba abavɨlalɨ agɨladɨ ibi mɨŋaiahavɨlalɨ uami. Namɨlaŋ nɨbɨlaŋ hula ciaŋ mɨgulabɨla ha naludɨ abavɨci ahuata mɨgudɨbavɨla nulɨdɨ sɨhɨm akuaba akuaba sagalɨ hɨlahɨla lamavɨlalɨ agɨladɨ nɨbalaŋ uami.
15 “Não faça tratado algum com os povos que vivem na terra. No culto a seus deuses, eles se prostituem e oferecem sacrifícios. Eles o convidarão para comer dessas ofertas, e você aceitará o convite.
16 Namɨlaŋ hɨdɨlɨ mu agɨlaŋ hula ciaŋ mɨguavɨla ha naludɨ hulaŋ mɨnibɨlɨ agɨlasaŋ hɨdɨlɨ mu agɨladɨ iamɨgali mɨnibɨlɨ agɨladɨ lɨbɨmɨŋɨbalaŋ uami. Hameŋ lɨlabɨla ha iamɨgali agɨlaŋ nulɨdɨ muŋanadinɨlu dɨ hɨji huaci agɨladɨ mɨŋaihuihu lɨhavɨci iadɨ valavɨbali uami. La kɨlɨ akuaba akuaba lɨhulɨhu lamalama aludɨ asɨ aba abavɨlalɨ agɨladɨ ibi mɨŋaiahavɨbali uami.
16 Depois, aceitará que as filhas deles, as quais sacrificam a outros deuses, se casem com seus filhos. Elas seduzirão seus filhos para que se prostituam adorando outros deuses.
17 Namɨlaŋ lɨba golɨ akuaba akuaba agɨladɨ via lamavɨla aludɨ asɨ aba abavɨla nulɨdɨ ibi mɨŋaiahɨmɨlaŋ uami.
17 Não faça para si deuses de metal fundido.
18 Avaŋ Abipɨ hɨvɨ namɨlaŋ Isipɨ fɨli tɨbɨ agadɨ vala vehalaŋ uami. Hameŋ sadaŋ avaŋ Abipɨ agadɨ hɨvɨ iadɨ ibi mɨŋaiahaiaha sɨmɨŋ hekɨlɨ hɨlanana saŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ iguadin uami. Iadɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ lubiahɨlavɨla uaiaŋ human limu fɨhala human limu ahica cɨjɨŋ agɨladɨ hɨvɨ maci sakɨvakɨva agɨladɨ nɨhalaŋ uami.
18 “Celebre a Festa dos Pães sem Fermento. Durante sete dias, coma seu pão sem fermento, conforme eu lhe ordenei. Celebre essa festa anualmente no tempo determinado, no mês de abibe, pois é o aniversário de sua partida do Egito.
19 Naludɨ ninaŋ manɨgali Cimegeŋ uami. Naludɨ sabaŋ bulɨmakau ninaŋ manɨgali muŋaŋ agɨlaŋ uami. Sabaŋ sipsipɨ ninaŋ manɨgali muŋaŋ agɨlaŋ uami. Akuaba akuaba sɨhɨm sabaŋ ninaŋ manɨgali muŋaŋ agɨlaŋ uami. Ha iadɨ pam hɨniavɨbali uami.
19 “As primeiras crias de todos os animais me pertencem, incluindo os machos das primeiras crias de seus rebanhos de bois e ovelhas.
20 Sabaŋ donɨki ninaŋ manɨgali agadɨ ifɨhɨmuhɨmu saŋ valavɨla ha nudɨ uvɨsɨjiŋ vivi saŋ sabaŋ sipsipɨ ninaŋ muŋaŋ agadɨ ifɨhɨma lamavɨla sagalɨ hɨla iguhalaŋ uami. Sabaŋ donɨki ninaŋ manɨgali agadɨ uvɨsɨjiŋ ma vimaŋ lavɨla ha sabaŋ donɨki ninaŋ manɨgali agadɨ sakum hɨvɨ mɨŋa mafɨlavɨci hɨmɨbali uami. Ninaŋ Cimegeŋ agadɨ uvɨsɨjiŋ heŋ sabaŋ sipsipɨ ninaŋ muŋaŋ agadɨ ifɨhɨma lamavɨla sagalɨ hɨla iguhalaŋ uami. Iadɨ ibi mɨŋaiahɨben aba akuaba akuaba sagalɨ igu igu saŋ abin agɨladɨ vavehalaŋ uami. Havɨ vemɨlaŋ uami.
20 Para resgatar a primeira cria de uma jumenta, entregue ao S enhor , como substituto, um cordeiro ou um cabrito. Caso você não resgate o animal, terá de quebrar o pescoço dele. Quanto aos primeiros filhos homens, será obrigatório resgatá-los. “Ninguém deve se apresentar diante de mim de mãos vazias.
21 Naludɨ nukeŋ sibɨla akuaba akuaba agɨladɨ vivi hɨsɨŋ mɨhiŋ human limu fɨhala human limu pabiŋ cɨjɨŋ uami. La hɨnilaŋ mɨŋalahɨci uaiaŋ mu hɨvɨ sibɨla vimɨlaŋ uami. La mufɨli mufɨli hualɨ hulihuli hɨmiŋ hɨvɨ hameŋ laci hameŋ laci lɨhalaŋ uami. Hualabɨla hɨsɨŋ sɨmɨŋ mɨdɨ lɨhulɨhu hɨmiŋ hɨvɨ avi hameŋ laci ala lɨhalaŋ uami.
21 “Você tem seis dias na semana para fazer os trabalhos habituais, mas no sétimo dia não deve trabalhar, mesmo nas épocas de arar e colher.
22 Naludɨ halɨha cahu uitɨ hulilalaŋ agɨlaŋ mɨdɨ lɨhuavɨci iadɨ ibi mɨŋaiahaiaha saŋ sɨmɨŋ hekɨlɨ hɨlanɨhalaŋ uami. Halɨha cahu uitɨ hali hɨsɨŋ agɨladɨ vave iasaŋ sagalɨ iguhalaŋ uami. Avaŋ naludɨ sɨmɨŋ akuaba akuaba mɨdɨ lɨhua fɨhalavɨlalɨ agadɨ hɨvɨ avi iadɨ ibi mɨŋaiahaiaha sɨmɨŋ hekɨlɨ hɨlanɨhalaŋ uami. La iasaŋ sagalɨ iguhalaŋ uami.
22 “Celebre a Festa da Colheita com os primeiros frutos da colheita do trigo. Celebre também a Festa da Última Colheita no final da safra.
23 Viaŋ Asɨ Iaue uami. Viaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ naludɨ Hekɨlɨ uami. Hualɨ pabiŋ pabiŋ hɨvɨ iadɨ ibi mɨŋaiahaiaha saŋ ahica pam tɨbɨ fipɨ viaŋ hɨniben heŋ uu sɨmɨŋ hekɨlɨ hɨlanɨhalaŋ uami.
23 Três vezes por ano, todos os homens de Israel comparecerão diante do Soberano, o S enhor , o Deus de Israel.
24 Viaŋ hali uavɨla hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ lahudalɨŋ uavɨdaci namɨlaŋ fɨli tɨbɨ hekɨlɨ daŋ hɨnibalaŋ uami. Hɨnihɨni hualɨ pabiŋ pabiŋ hɨvɨ ahica pam tɨbɨ iadɨ ibi mɨŋaiahaiaha sɨmɨŋ hekɨlɨ hɨlanana saŋ udalaŋ hulaŋ hɨhɨle agɨlaŋ naludɨ fɨli tɨbɨ agadɨ sɨgɨlɨ vivi saŋ mavɨn ma igavɨbali uami.
24 Expulsarei as outras nações de diante de você e aumentarei seu território, para que ninguém cobice sua terra enquanto você comparece diante do S enhor , seu Deus, três vezes por ano.
25 Iasaŋ sagalɨ iguben aba sɨhɨm ifɨhɨmɨlaŋ mɨdɨ mɨgɨci mɨdɨ agadɨ viavɨla maci daŋ iasaŋ sagalɨ iguhalaŋ uami. Agadɨ ala maci huhɨla huhɨla hɨsɨŋ isɨ aba abavɨlalɨ agadɨdaŋ eŋalavɨla hɨlavɨlalɨ agɨladɨ via mɨdɨ agadɨdaŋ iasaŋ sagalɨ igumɨlaŋ uami. Viaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ naludɨ valɨlɨŋ huaci hɨniahalaŋ agadɨ mɨhiŋ hekɨlɨ heŋ sɨmɨŋ hekɨlɨ hɨlanavɨla sɨkasɨkan na fɨhalɨhalaŋ uami. Sɨhɨm agɨladɨ limu cɨkaŋ cɨki avi cimɨdaŋ nana saŋ valɨlaŋ hɨnimɨdɨ uami.
25 “Não ofereça o sangue de meus sacrifícios com pão que contenha fermento. Não guarde até a manhã seguinte carne alguma do sacrifício de Páscoa.
26 Naludɨ hualabɨla hɨhi hɨsɨŋ sɨmɨŋ huaci huaci nɨbɨlaŋ mɨse mɨdɨ lɨhuavɨlalɨ agɨladɨ iadɨ ulaŋ hɨvɨ vavehalaŋ uami. Viaŋ naludɨ Asɨ Iaue uami. Sabaŋ meme amaŋ mɨtɨ agadɨdaŋ sabaŋ meme ninaŋ cɨki agadɨdaŋ pam lamavɨla sɨji hɨvɨ hugɨlɨmɨlaŋ uami.
26 “Quando fizer a colheita, leve à casa do S enhor , seu Deus, o melhor de seus primeiros frutos. “Não cozinhe o cabrito no leite da mãe dele”.
27 La Mosesɨ dɨ abami. Nama ciaŋ nagɨladɨ lɨbɨha uami. Viaŋ ciaŋ nagɨlasaŋ igahɨlavɨla ciaŋ mɨguavɨla nadɨdaŋ nadɨ hɨdɨlɨ pam Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨdaŋ abadin uami.
27 O S enhor também disse a Moisés: “Escreva todas essas palavras, pois elas representam os termos da aliança que eu faço com você e com Israel”.
28 Mosesɨ agaŋ halu iahua Asɨ Iaue hula hɨnidaci uaiaŋ 38 umi. Heŋ hɨnihɨni sɨmɨŋ avɨli akuaba akuaba ma nami. Lɨci Asɨ Iaue agaŋ ciaŋ mɨguavɨla ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ human limu limu fɨhala agɨladɨ ihatɨbutɨbu lɨbami. Lɨba cɨkaŋ ahica ahica Mosesɨ via iahumi agɨladɨ hɨvɨ ihatɨbutɨbu lɨbami.
28 Moisés permaneceu no monte com o S enhor quarenta dias e quarenta noites. Durante todo esse tempo, não comeu pão nem bebeu água. E escreveu os termos da aliança, os dez mandamentos, nas tábuas de pedra.
29 Mosesɨ agaŋ Asɨ Iaue hula ciaŋ sulasula hɨniavɨdaci Asɨ dɨ abɨlu agaŋ ve Mosesɨ dɨ mugaŋ lamɨgaŋ hɨvɨ hɨnimi. Lɨci nudɨ mugaŋ lamɨgaŋ agaŋ mila sɨbaŋ hɨnimi. Agadɨ ala Asɨ Mosesɨ dɨ hɨvɨ akuaba akuaba lɨmi agadɨ nɨbu nukeŋ ma igami. La Asɨ dɨ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ lɨba cɨkaŋ hɨvɨ hɨniavɨmi agɨladɨ likɨla mɨŋalɨvavɨla halu agadɨ vala mɨgami.
29 Quando Moisés desceu do monte Sinai carregando as duas tábuas da aliança, não percebeu que seu rosto brilhava, pois ele havia falado com o S enhor .
30 Lɨci Alon agaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ hula Mosesɨ dɨ mugaŋ lamɨgaŋ agadɨ igavɨci mila sɨbaŋ hɨnimi. Lɨci nudɨ mikɨ pɨŋ uu saŋ lɨdavɨmi.
30 Quando Arão e os israelitas viram o brilho do rosto de Moisés, tiveram medo de se aproximar dele.
31 Lɨhavɨci Mosesɨ agaŋ Alon dɨdaŋ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ manɨgali agɨladɨdaŋ abɨci nudɨ pɨŋ vehavɨci nɨbɨlaŋ hula ciaŋ abami.
31 Moisés, porém, chamou Arão e os líderes da comunidade, que se aproximaram, e Moisés falou com eles.
32 Abɨci ci lɨci Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ sɨkasɨkan Mosesɨ dɨ pɨŋ vehavɨmi. Vehavɨci Asɨ Iaue agaŋ nusaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Sainai halu iahuci igumi agɨladɨ nulɨsaŋ sulami.
32 Em seguida, todo o povo se aproximou, e Moisés lhes transmitiu todas as instruções que o S enhor lhe tinha dado no monte Sinai.
33 Sula fɨhalɨci ci lɨci havɨlɨ tɨbɨ viavɨla nudɨ mugaŋ lamɨgaŋ agadɨ hafilɨbami.
33 Quando Moisés terminou de falar com eles, cobriu o rosto com um véu.
34 La Asɨ hula ciaŋ aba aba saŋ havɨlɨ ulaŋ ivouben aba havɨlɨ tɨbɨ nudɨ mugaŋ lamɨgaŋ hafilɨbadami agadɨ mɨŋalavɨlalavɨla lamalama heŋ ivouadami. Lɨdɨŋ haiabɨla ivaveve Asɨ Iaue akuaba akuaba ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ abadami agasaŋ cɨhu hulaŋ iamɨgali agɨladɨ tɨbi suladami.
34 No entanto, sempre que entrava na tenda da reunião para falar com o S enhor , tirava o véu até sair. Depois, transmitia ao povo as instruções que o S enhor lhe dava,
35 Hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ Mosesɨ dɨ igavɨdaci Asɨ dɨ abɨlu agaŋ hɨnidaci nudɨ mugaŋ lamɨgaŋ mila sɨbaŋ hɨniadami. Lɨdaci Mosesɨ Asɨ dɨ ciaŋ sulɨci ci lɨdaci nudɨ havɨlɨ tɨbɨ agadɨ vivi nudɨ mugaŋ lamɨgaŋ agadɨ cɨhu hafilɨbadami. Lɨdɨŋ uu Asɨ hula ciaŋ abɨben aba heŋ pam havɨlɨ tɨbɨ agadɨ cɨhu mɨŋalavɨlalavɨla lamadami.
35 e os israelitas viam o brilho de seu rosto. Então Moisés cobria novamente o rosto com o véu até voltar para falar com o S enhor .

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 34, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.