Atos 15
Asɨ dɨ manasɨŋ (ENA) vs NVT
1 Lɨci hulaŋ limu hɨhɨle Judia fɨli tɨbɨ valavɨla Anɨtiokɨ haiabɨla uavɨmi. Ua iahuavɨla hulaŋ iamɨgali Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨhadami agɨladɨ lamalubiavɨmi. Namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ ma lubiahɨlavɨla hadi sɨbɨlɨ agɨladɨ ihalahɨlaŋ uavɨmi. Ha Asɨ naludɨ ahɨliahudaci huaci hameŋ laci hameŋ laci ma hɨnibalaŋ uavɨmi.
1 Chegaram a Antioquia alguns homens da Judeia e começaram a ensinar aos irmãos: “A menos que sejam circuncidados, conforme exige a lei de Moisés, vocês não poderão ser salvos”.
2 Hameŋ lamalubiavɨdaci Polɨ hula Banabasɨ hula hadi sɨbɨlɨ ihalahalaha ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla nɨbɨlaŋ hula hɨbɨŋ ciaŋ hɨbɨŋ ciaŋ abavɨmi. Lɨdɨŋ mu ciaŋ mu ciaŋ abavɨmi. Lɨhavɨci hulaŋ iamɨgali Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨhadami agɨlaŋ Polɨ dɨdaŋ Banabasɨ dɨdaŋ lɨbɨmɨŋavɨmi. Hulaŋ limu hɨhɨle agɨladɨ avi lɨbɨmɨŋavɨla abavɨmi. Namɨlaŋ Jelusalem haiabɨla uhalaŋ uavɨmi. Uavɨla hulaŋ Jisasɨ lɨbɨmɨŋami agɨlaŋ hula ciaŋ hihɨlɨhalaŋ uavɨmi. Hulaŋ iamɨgali avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahavɨmi agɨladɨ hali hɨsɨŋ agɨlaŋ hula avi ciaŋ hihɨlɨhalaŋ uavɨmi.
2 Paulo e Barnabé discordaram deles e discutiram energicamente. Por fim, a igreja decidiu enviar Paulo e Barnabé a Jerusalém, acompanhados de alguns irmãos de Antioquia, para tratar dessa questão com os apóstolos e presbíteros.
3 Hameŋ abavɨci uavɨmi. Uavɨla Fonisia fɨli tɨbɨ Samalia fɨli tɨbɨ heŋ uu hulaŋ iamɨgali avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahavɨmi agɨlasaŋ ciaŋ sulasula nameŋ abavɨhadami. Hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ sɨbɨlɨ agɨladɨ valavala Asɨ dɨ pɨŋ vehavɨlalɨ uavɨhadami. Ciaŋ hameŋ agadɨ abavɨdaci hulaŋ iamɨgali Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨhadami agɨlaŋ igahɨlahɨla hɨjɨŋalavɨhadami.
3 A igreja, portanto, enviou seus representantes a Jerusalém. No caminho, eles pararam na Fenícia e em Samaria para visitar os irmãos e contaram que os gentios também estavam sendo convertidos, o que muito alegrou a todos.
4 Lɨhavɨdaci nulɨdɨ valavɨla ua Jelusalem haiabɨla iahuavɨmi. Ua iahuavɨci hulaŋ iamɨgali avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahavɨmi agɨlaŋ hula nulɨdɨ hali hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ hula nulɨdɨ igavɨmi. Hulaŋ Jisasɨ lɨbɨmɨŋami agɨlaŋ avi nulɨdɨ igavɨmi. Igavɨla nɨbɨlaŋ ahuata abavɨmi. Uaiaŋ hekɨlɨ uavɨmi. Lɨhavɨci Polɨ hula Banabasɨ hula Asɨ agaŋ vɨdɨvɨdɨŋ igudaci akuaba akuaba lɨhavɨhadami agɨlasaŋ sulavɨmi.
4 Quando chegaram a Jerusalém, foram bem recebidos pela igreja, pelos apóstolos e presbíteros, e relataram tudo que Deus havia feito por meio deles.
5 Lɨhavɨci Falisi hɨdɨlɨ limu hɨhɨle Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨhadami agɨlaŋ abavɨmi. Hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ alaŋ hula pam lamɨben aba nulɨdɨ hadi sɨbɨlɨ ihalahavɨm uavɨmi. Ihalahavɨdaci namɨlaŋ nulɨdɨ abɨhalaŋ uavɨmi. Ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ lubiahɨlɨhalaŋ aba abɨhalaŋ uavɨmi.
5 Contudo, alguns dos irmãos que pertenciam à seita dos fariseus se levantaram e disseram: “É necessário que os convertidos gentios sejam circuncidados e guardem a lei de Moisés”.
6 Lɨhavɨci hulaŋ Jisasɨ lɨbɨmɨŋami agɨlaŋ hula hulaŋ iamɨgali avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahavɨmi agɨladɨ hali hɨsɨŋ agɨlaŋ hula hadi sɨbɨlɨ ihalahalaha ciaŋ agadɨ hihɨlɨben aba mɨgudɨbavɨmi.
6 Os apóstolos e presbíteros se reuniram para decidir a questão.
7 Mɨgudɨba hɨnihɨni ciabɨsɨ iahuavɨmi. Lɨhavɨdaci Pita agaŋ iaha lagulamavɨla nulɨdɨ abami. Iadɨ isagali imahali me namɨlaŋ uami. Namɨlaŋ igɨlalaŋ uami. Vaka Asɨ agaŋ iadɨ ala lɨbɨmɨŋavɨla abami uami. Nama uavɨla hɨdɨlɨ mu mu agɨlasaŋ ciaŋ sulɨbanaŋ aba abami uami. Jisasɨ dɨ ciaŋ agadɨ sulɨnaŋ igahɨlavɨla nusaŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨbali aba abami uami.
7 Depois de uma longa discussão, Pedro se levantou e se dirigiu a eles, dizendo: “Irmãos, vocês sabem que, há muito tempo, Deus me escolheu dentre vocês para falar aos gentios a fim de que eles pudessem ouvir as boas-novas e crer.
8 Asɨ agaŋ hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ hɨji humɨgaŋ agɨladɨ igɨci huaci hɨniavɨmi uami. Lɨhavɨci nudɨ Amɨŋ agadɨ abɨci mɨgavɨla nɨbɨlaŋ hula hɨnimi uami. Abɨci mɨgavɨla alaŋ hula hɨnimi hameŋ ala nɨbɨlaŋ hula avi hɨnimi uami.
8 Deus conhece o coração humano e confirmou que aceita os gentios ao lhes dar o Espírito Santo, como o deu a nós.
9 Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ alaŋ Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨdamɨli aludɨ hugɨ agɨladɨ hivɨlalɨ uami. Hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ avi Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨdaci nulɨdɨ hugɨ agɨladɨ hameŋ ala hivɨlalɨ uami. Lɨdɨŋ igɨdaci huaci sɨbaŋ hɨniavɨlalɨ uami.
9 Não fez distinção alguma entre nós e eles, pois purificou o coração deles por meio da fé.
10 Namɨlaŋ akɨ saŋ hulaŋ iamɨgali Jisasɨ dɨ ciaŋ lubiahɨlavɨlalɨ agɨlasaŋ vɨhɨlɨ iguben aba hadi sɨbɨlɨ ihalahalaha saŋ abɨlaŋ uami. Vaka aludɨ iamɨlɨhali agɨlaŋ vɨhɨlɨ hameŋ agɨladɨ havɨbalu aba vɨhɨlɨfavɨhadami uami. Alaŋ avi hameŋ ala vɨhɨlɨfɨlalu uami. Namɨlaŋ Asɨ dɨ ilasɨmɨlaŋ uami.
10 Então por que agora vocês provocam a Deus, sobrecarregando os discípulos gentios com um jugo que nem nós nem nossos antepassados conseguimos suportar?
11 Alaŋ hɨji nameŋ lamɨlalu uami. Alaŋ aludɨ Hekɨlɨ Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamɨdamɨli nɨbu alusaŋ mavɨn hɨnidaci Asɨ aludɨ ahɨliahudaci huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨnibalu aba abɨlalu uami. La hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ avi hameŋ ala ahɨliahudaci huaci hameŋ laci hameŋ laci hɨniavɨbali aba abɨlalu uami.
11 Cremos que todos, nós e eles, somos salvos da mesma forma, pela graça do Senhor Jesus”.
12 Pita hameŋ abɨci hulaŋ iamɨgali agɨlaŋ ciaŋ valavɨmi. Lɨhavɨci Banabasɨ hula Polɨ hula ciaŋ sulasula abavɨmi. Alaŋ hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ hula hɨnidamɨli Asɨ agaŋ vɨdɨvɨdɨŋ alusaŋ igudaci mu sihɨ mu sihɨ abalamɨlalu uavɨmi. Abalamɨdamɨli iga iga amɨŋ ala aba abavɨlalɨ uavɨmi.
12 Todos ouviram em silêncio enquanto Barnabé e Paulo lhes relatavam os sinais e maravilhas que Deus havia realizado por meio deles entre os gentios.
13 Abavɨci ci lɨci cɨhu Jemɨsɨ agaŋ abami. Iadɨ isagali imahali me namɨlaŋ uami. Iadɨ ciaŋ igahɨlɨhalaŋ uami.
13 Quando terminaram de falar, Tiago se levantou e disse: “Irmãos, ouçam-me!
14 Pita naludɨ ci abi uami. Asɨ agaŋ sebɨlɨ sɨbaŋ hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨladɨ hɨvɨ iahami agasaŋ ci abi uami. Nulɨdɨ hɨvɨ iahɨci nulɨdɨ hulaŋ iamɨgali limu hɨhɨle agɨlaŋ Asɨ dɨ nukeŋ hulaŋ iamɨgali hɨniavɨlalɨ uami.
14 Pedro lhes falou sobre como Deus visitou primeiramente os gentios para separar dentre eles um povo para si.
15 Hameŋ agasaŋ ala Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ agɨlaŋ avi Asɨ dɨ manasɨŋ hekɨlɨ hɨvɨ ciaŋ nameŋ lɨbavɨmi uami.
15 E isso está em pleno acordo com o que disseram os profetas. Como está escrito:
16 Aludɨ Hekɨlɨ agaŋ nameŋ abami aba abavɨmi uami. Devitɨ dɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ ulaŋ lɨfamɨga hɨnilalɨ me hɨniavɨlalɨ aba abami aba abavɨmi uami. Lɨci cɨhu mufɨli me hɨvɨ vevɨla mɨŋaiaha lalɨlamɨben aba abami aba abavɨmi uami. Ulaŋ sɨbɨlɨ lalɨ agadɨ akuaba akuaba agɨladɨ viavɨla cɨhu hɨhi me mavɨlɨŋ mɨgubali aba abami aba abavɨmi uami. Ulaŋ agadɨ mavɨlɨŋ mɨguci hafia fɨhalɨben aba abami aba abavɨmi uami.
16 ‘Depois disso voltarei e restaurarei a tenda caída de Davi. Reconstruirei suas ruínas e a restaurarei,
17 — ausente —
17 para que o restante da humanidade busque o Senhor, incluindo os gentios, todos os que chamei para serem meus. O Senhor falou,
18 — ausente —
18 aquele que tornou essas coisas conhecidas desde a eternidade’.
19 Lavɨla Jemɨsɨ cɨhu ala abami. Iadɨ hɨji nameŋ hɨni uami. Hulaŋ iamɨgali hɨdɨlɨ mu mu agɨlaŋ lusɨŋ sɨbɨlɨ valavala Asɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ ci lamavɨlalɨ uami. Alaŋ nulɨsaŋ vɨhɨlɨ igumagalu uami.
19 “Portanto, considero que não devemos criar dificuldades para os gentios que se convertem a Deus.
20 Alaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nameŋ agɨladɨ pam lɨbavɨla igumɨli um uami. Sɨhɨm akuaba akuaba mugɨluŋ saŋ sagalɨ iguavɨlalɨ agɨladɨ nɨmɨlaŋ aba abɨmɨli uami. Sɨhɨm sugɨtaŋ hɨvɨ hahamigɨlavɨci hɨmavɨlalɨ agɨladɨ nɨmɨlaŋ aba abɨmɨli uami. Sɨhɨm mɨdɨ agadɨ avi nɨmɨlaŋ aba abɨmɨli uami. Hɨvɨkalɨ saŋ hɨdɨmɨlaŋ aba abɨmɨli uami. Hulaŋ iamɨgali daŋ namɨlaŋ abinadinalu dɨ valavala iamɨgali mu mu agɨladɨ sɨgɨlɨ vimɨlaŋ aba abɨmɨli uami. Iamɨgali hulaŋ daŋ namɨlaŋ avi muŋanadinalu dɨ valavala hulaŋ mu mu agɨladɨ sɨgɨlɨ vimɨlaŋ aba abɨmɨli uami.
20 Ao contrário, devemos escrever a eles dizendo-lhes que se abstenham de alimentos oferecidos a ídolos, da imoralidade sexual, da carne de animais estrangulados e do sangue.
21 Ci igɨlaŋ uami. Vaka avi iabi avi uami. Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨlaŋ haiabɨla mu mu hɨnihɨni ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ sulavɨlalɨ uami. Alusɨsɨ mɨhiŋ hɨvɨ Isɨlaelɨ hɨdɨlɨ agɨladɨ aŋam ulaŋ heŋ ivo ivo ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ Mosesɨ lɨbami agadɨ iga iga abavɨlalɨ uami.
21 Pois essas leis de Moisés são pregadas todos os sábados nas sinagogas judaicas em todas as cidades há muitas gerações”.
22 — ausente —
22 Então os apóstolos e presbíteros e toda a igreja em Jerusalém escolheram representantes e os enviaram a Antioquia da Síria, com Paulo e Barnabé, para informar sobre essa decisão. Os homens escolhidos eram dois líderes entre os irmãos: Judas, também chamado Barsabás, e Silas.
23 — ausente —
23 Esta foi a carta que levaram: “Nós, os apóstolos e presbíteros, e seus irmãos em Jerusalém, escrevemos esta carta aos irmãos gentios em Antioquia, Síria e Cilícia. Saudações.
24 Alaŋ ci igahɨlalu uavɨmi. Aludɨ hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ naludɨ pɨŋ uavɨla mu ciaŋ mu ciaŋ aba aba naludɨ hɨji mɨŋaihuihu lɨhavɨdaci namɨlaŋ uavauava me hɨnilalaŋ uavɨmi. Agadɨ ala alaŋ nulɨdɨ hameŋ ma abɨmɨli uavalɨ uavɨmi.
24 “Soubemos que alguns homens, que daqui saíram sem nossa autorização, têm perturbado e inquietado vocês com seu ensino.
25 Alaŋ ciaŋ hɨjɨ igahɨlavɨla mɨgahɨnia abaigahɨlalu uavɨmi. Abaigahɨla hɨji pam lamavɨla hulaŋ ahica nagɨlaŋ naludɨ pɨŋ uu saŋ lɨbɨmɨŋalu uavɨmi. Alaŋ Banabasɨ saŋ Polɨ saŋ mavɨn hekɨlɨ hɨnihɨni aludɨ hulaŋ ahica nagɨladɨ abɨmɨli nɨbɨlaŋ hula uavɨbali uavɨmi.
25 Portanto, depois de chegarmos a um consenso, resolvemos enviar-lhes alguns representantes com nossos amados irmãos Barnabé e Paulo,
26 Banabasɨ hula Polɨ hula aludɨ Hekɨlɨ Jisasɨ Kɨlaisɨ dɨ sibɨla agadɨ vihavɨdaci hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ nulɨdɨ ifɨhɨmɨben aba lɨhavɨlalɨ uavɨmi. Agadɨ ala nɨbɨlaŋ ma lɨdavɨlalɨ uavɨmi.
26 que têm arriscado a vida pelo nome de nosso Senhor Jesus Cristo.
27 Alaŋ Judasɨ dɨdaŋ Sailasɨ dɨdaŋ abɨmɨli naludɨ pɨŋ uavɨbali uavɨmi. La ahica agɨlaŋ ciaŋ nagadɨ nulɨdɨ sɨbɨsaŋ hɨvɨ nukeŋ sulavɨci igahɨlɨbalaŋ uavɨmi.
27 Estamos enviando Judas e Silas para confirmarem pessoalmente o que aqui escrevemos.
28 Asɨ dɨ Amɨŋ agaŋ alaŋ hula hɨnidaci ciaŋ abaigahɨlalu uavɨmi. Vɨhɨlɨ akape nalusaŋ ma igubalu uavɨmi. Namɨlaŋ ciaŋ vɨdɨvɨdɨŋ nagɨladɨ pam lubiahɨlɨhalaŋ uavɨmi.
28 “Pois pareceu bem ao Espírito Santo e a nós não impor a vocês nenhum peso maior que estes poucos requisitos:
29 Sɨhɨm akuaba akuaba mugɨluŋ saŋ sagalɨ iguavɨlalɨ agɨladɨ nɨmɨlaŋ uavɨmi. Sɨhɨm mɨdɨ agadɨ nɨmɨlaŋ uavɨmi. Sɨhɨm sugɨtaŋ hɨvɨ hahamigɨlavɨci hɨmavɨlalɨ agɨladɨ avi nɨmɨlaŋ uavɨmi. Hɨvɨkalɨ saŋ hɨdɨmɨlaŋ uavɨmi. Hulaŋ iamɨgali daŋ namɨlaŋ abinadinalu dɨ valavala iamɨgali mu mu agɨladɨ sɨgɨlɨ vimɨlaŋ uavɨmi. Iamɨgali hulaŋ daŋ namɨlaŋ avi muŋanadinalu dɨ valavala hulaŋ mu mu agɨladɨ sɨgɨlɨ vimɨlaŋ uavɨmi. Ciaŋ nagɨladɨ sɨhɨvia lubiahɨlavɨla namɨlaŋ huaci sɨbaŋ hɨnibalaŋ uavɨmi. Aludɨ ciaŋ cɨki ci uavɨmi.
29 abstenham-se de comer alimentos oferecidos a ídolos, de consumir o sangue ou a carne de animais estrangulados, e de praticar a imoralidade sexual. Farão muito bem se evitarem essas coisas. “Que tudo lhes vá bem.”
30 Manasɨŋ hɨvɨ hameŋ lɨbavɨla hulaŋ agɨlasaŋ iguavɨci Anɨtiokɨ haiabɨla via uavɨmi. Via uavɨla abavɨci hulaŋ iamɨgali avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahavɨmi agɨlaŋ ve mɨgudɨbavɨci manasɨŋ agadɨ nulɨsaŋ heŋ iguavɨmi.
30 Os mensageiros partiram de imediato para Antioquia, onde reuniram os irmãos e entregaram a carta.
31 Iguavɨci nulɨdɨ hulaŋ mu agaŋ iga iga abɨdaci nulɨdɨ iagaŋ lagulagu hɨsɨŋ ciaŋ agadɨ igahɨlavɨla hɨjɨŋalavɨmi.
31 Houve grande alegria em toda a igreja no dia em que leram essa mensagem animadora.
32 Judasɨ hula Sailasɨ hula Asɨ dɨ ciaŋ igalahalaha hɨsɨŋ hulaŋ hɨniavɨhadami. Nɨbɨlaŋ ala nulɨdɨ iagaŋ lagulagu ciaŋ hɨhɨle agɨladɨ abavɨmi. Abavɨdaci igahɨlahɨla hɨji vɨdɨvɨdɨŋ daŋ hɨniavɨmi.
32 Então Judas e Silas, ambos profetas, encorajaram e fortaleceram os irmãos com muitas palavras.
33 — ausente —
33 Permaneceram ali algum tempo, e depois os irmãos os enviaram em paz de volta à igreja de Jerusalém.
34 — ausente —
34 Silas, porém, resolveu permanecer ali.
35 Vehavɨdaci Polɨ hula Banabasɨ hula Anɨtiokɨ haiabɨla heŋ uaiaŋ akape tagɨlaŋ daŋ hɨniavɨmi. Hɨnihɨni hulaŋ limu hɨhɨle agɨlaŋ hula hulaŋ iamɨgali agɨladɨ lamalubilubi hɨniavɨhadami. Nulɨdɨ Hekɨlɨ Jisasɨ dɨ ciaŋ agadɨ sulasula hɨniavɨhadami.
35 Paulo e Barnabé ficaram em Antioquia. Eles e muitos outros ensinavam e pregavam a palavra do Senhor naquela cidade.
36 Uaiaŋ akape uci Polɨ agaŋ Banabasɨ dɨ abami. Alaŋ ahica cɨhu ala ua igɨmɨli uami. Haiabɨla hekɨlɨ hekɨlɨ agɨladɨ hɨdahɨda igɨmɨli uami. Vaka alaŋ aludɨ Hekɨlɨ dɨ ciaŋ sulasula hɨdahɨlu agadɨ ua igɨmɨli uami. Huaci hɨniavadi ua sɨbɨlɨ hɨniavadi uami.
36 Algum tempo depois, Paulo disse a Barnabé: “Voltemos para visitar cada uma das cidades onde pregamos a palavra do Senhor, para ver como os irmãos estão indo”.
37 Lɨci Banabasɨ agaŋ Jon dɨ via ahuata hameŋ ubalu aba lɨmi. Jon dɨ ibi mu Makɨ.
37 Barnabé queria levar João Marcos,
38 Lɨci cɨhu Polɨ agaŋ abami. Hulaŋ agaŋ vaka alaŋ hula hɨdahɨda aludɨ Hekɨlɨ dɨ ciaŋ sulasula saŋ uavɨla aludɨ Pamɨfilia fɨli tɨbɨ heŋ valalɨ uami. Hameŋ sadaŋ alaŋ nudɨ cɨhu ma via ubalu uami.
38 mas Paulo se opôs, pois João Marcos tinha se separado deles na Panfília, não prosseguindo com eles no trabalho.
39 Hameŋ abavɨla Banabasɨ hula lamacilavɨla hɨtɨŋ hɨtɨŋ lɨhavɨmi. Lavɨla Banabasɨ agaŋ Makɨ dɨ viavɨla hunɨga hekɨlɨ hɨvɨ mɨguavɨla Saipɨlusɨ avɨli muha saŋ uavɨmi.
39 O desentendimento entre eles foi tão grave que os dois se separaram. Barnabé levou João Marcos e navegou para Chipre.
40 Uavɨdaci Polɨ agaŋ Sailasɨ dɨ viavɨla ahica uben aba lɨhavɨmi. Lɨhavɨdaci hulaŋ iamɨgali Jisasɨ saŋ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ lamavɨhadami agɨlaŋ nulɨdɨ abavɨmi. Aludɨ Hekɨlɨ agaŋ nalusaŋ mavɨn hɨniavɨla naludɨ migɨlɨbali uavɨmi.
40 Paulo escolheu Silas e partiu, e os irmãos o entregaram ao cuidado gracioso do Senhor.
41 Lɨhavɨci Polɨ hula Sailasɨ hula Silia fɨli tɨbɨ Silisia fɨli tɨbɨ heŋ uavɨmi. Uavɨla hulaŋ iamɨgali avɨli hɨvɨ mɨŋamɨgu mɨŋaiahavɨmi agɨlasaŋ ciaŋ sulasula hɨdavɨmi. Nɨbɨlaŋ nulɨdɨ hɨji vɨdɨvɨdɨŋ agɨladɨ valavɨmɨdɨ aba sulasula hɨdavɨmi.
41 Então ele viajou por toda a Síria e Cilícia, fortalecendo as igrejas de lá.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.