João 6
Lutherbibel 1912 (DEU1912) vs AAI
1 Darnach|strong="G3326" fuhr Jesus|strong="G2424" weg|strong="G0565" über|strong="G4008" das Meer|strong="G2281" an der Stadt Tiberias|strong="G5085" in Galiläa|strong="G1056".
1 Nati ufunamaim ana veya ta, Jesu Galilee harew isobon rabon rewan rounane (wabin ta Taibirias kukuf.)
2 Und|strong="G2532" es zog ihm|strong="G0846" viel|strong="G4183" Volks nach|strong="G0190", darum|strong="G3754" daß sie die|strong="G0846" Zeichen|strong="G4592" sahen|strong="G3708", die|strong="G3739" er an|strong="G1909" den Kranken|strong="G0770" tat|strong="G4160".
2 Naatu sabuw rou’ay gagamin maiyow hi’ufunun hin anayabin sabuw sawusawuwih biyahimaim ina’inan sinaf biyawasih hi’itan isan.
3 Jesus|strong="G2424" aber|strong="G1161" ging hinauf|strong="G0424" auf|strong="G1519" einen Berg|strong="G3735" und|strong="G2532" setzte sich|strong="G2521" daselbst|strong="G1563" mit|strong="G3326" seinen|strong="G0846" Jüngern|strong="G3101".
3 Naatu Jesu yen in oyaw sisibinamaim tit naatu ana bai’ufununayah hina biyanamaim himarir hima.
4 Es|strong="G1161" war|strong="G2258" aber nahe|strong="G1451" Ostern|strong="G3957", der Juden|strong="G2453" Fest|strong="G1859".
4 Jew sabuw hai Tar Nowaten hiyuw ana veya i na biyubin.
5 Da|strong="G2424" hob Jesus|strong="G3767" seine Augen|strong="G3788" auf|strong="G1869" und|strong="G2532" sieht|strong="G2300", daß viel|strong="G4183" Volks|strong="G3793" zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846" kommt|strong="G2064", und spricht|strong="G3004" zu|strong="G4314" Philippus|strong="G5376": Wo|strong="G4159" kaufen wir|strong="G0059" Brot|strong="G0740", daß|strong="G2443" diese|strong="G3778" essen|strong="G5315"?
5 Jesu nuw ra’at sabuw rou’ay gagamin maiyow isan hinan itih, naatu Philip ibatiy, “Rafiy menamaim boro tanatobon iti sabuw tanituwih?”
6 (Das|strong="G5124" sagte|strong="G3004" er aber|strong="G1161", ihn|strong="G0846" zu versuchen|strong="G3985"; denn|strong="G1063" er wußte|strong="G1492" wohl|strong="G0846", was|strong="G5101" er tun|strong="G4160" wollte|strong="G3195".)
6 Iti i Philip fufunin isan ibibatiy, anayabin i ana notamaim so’obaka i boro abistan nasinaf.
7 Philippus|strong="G5376" antwortete|strong="G0611" ihm|strong="G0846": Für zweihundert|strong="G1250" Groschen|strong="G1220" Brot|strong="G0740" ist nicht|strong="G3756" genug|strong="G0714" unter sie|strong="G0846", daß|strong="G2443" ein jeglicher|strong="G1538" unter ihnen|strong="G0846" ein|strong="G5100" wenig|strong="G1024" nehme|strong="G2983".
7 Philip iya’afut eo, “Orot ana baiyan sumar eight ana fofonin tatab rafiy tatutubun sabuw ta’ita’imon tatabituwih i kikimin kwanekwan.”
8 Spricht|strong="G3004" zu ihm|strong="G0846" einer|strong="G1520" seiner|strong="G1537" Jünger|strong="G3101", Andreas|strong="G0406", der Bruder|strong="G0080" des Simon|strong="G4613" Petrus|strong="G4074":
8 Imaibo ana bai’ufununayah orot ta, Andrew, Simon Peter tain awan tara’ah eo,
9 Es ist|strong="G2076" ein|strong="G1520" Knabe|strong="G3808" hier|strong="G5602", der|strong="G3739" hat|strong="G2192" fünf|strong="G4002" Gerstenbrote|strong="G2916" und|strong="G2532" zwei|strong="G1417" Fische|strong="G3795"; aber|strong="G0235" was|strong="G5101" ist|strong="G2076" das|strong="G5023" unter|strong="G1519" so viele|strong="G5118"?
9 “Kek ta iti’imaim rafiy afu’afusar umat roun naatu siy rou’ab umanamaim hima’am aitin. Baise anotanot boro men nakaram, sabuw i ra’at kwanekwan.”
10 Jesus|strong="G2424" aber|strong="G1161" sprach|strong="G2036": Schaffet|strong="G4160", daß sich das Volk|strong="G0444" lagert|strong="G0377". Es|strong="G1161" war|strong="G2258" aber viel|strong="G4183" Gras|strong="G5528" an|strong="G1722" dem Ort|strong="G5117". Da|strong="G3767" lagerten sich|strong="G0377" bei|strong="G0706" fünftausend|strong="G4000" Mann|strong="G0435".
10 Nati’imaim samar gewasin tuw inu’in, imih Jesu eo, “Sabuw kwa’uwih samar yan timarir. naatu sabuw samar yan himarir hima, naatu oro’orotowat hibiyab etei 5,000.
11 Jesus|strong="G2424" aber|strong="G1161" nahm|strong="G2983" die Brote|strong="G0740", dankte|strong="G2168" und|strong="G2532" gab|strong="G1239" sie den Jüngern|strong="G3101", die Jünger|strong="G3101" aber|strong="G1161" denen, die sich gelagert hatten|strong="G0345"; desgleichen|strong="G3668" auch von|strong="G1537" den Fischen|strong="G3795", wieviel|strong="G3745" sie wollten|strong="G2309".
11 Jesu faraw bai, God ana merar yi, naatu sabuw himarir hima’am faramih, siy bai ef ta’imon sinaf, etei hi’aa yah gadid hai fofonin bai.
12 Da|strong="G1161" sie aber satt waren|strong="G1705", sprach er|strong="G3004" zu seinen|strong="G0846" Jüngern|strong="G3101": Sammelt|strong="G4863" die übrigen|strong="G2801" Brocken|strong="G4052", daß nichts|strong="G3363" umkommt|strong="G5100".
12 Naatu hai fofonin baib ufunamaim, Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “Hi’aa tuturih etei kwaita’ay, men ta kwanihamiy.”
13 Da|strong="G3767" sammelten sie|strong="G4863" und|strong="G2532" füllten|strong="G1072" zwölf|strong="G1427" Körbe|strong="G2894" mit Brocken|strong="G2801" von|strong="G1537" den fünf|strong="G4002" Gerstenbroten|strong="G2916", die|strong="G3739" übrig|strong="G4052" blieben denen, die gespeist worden|strong="G0977".
13 Basit hi’aa tuturih hi’o’on naatu kaifet hibiwanen etei 12, iti i rafiy fafar umat roun naatu siy rou’abamaim sabuw bituwih.
14 Da|strong="G3767" nun die Menschen|strong="G0444" das Zeichen|strong="G4592" sahen|strong="G1492", das|strong="G3739" Jesus|strong="G2424" tat|strong="G4160", sprachen|strong="G3004" sie: Das|strong="G3754" ist|strong="G2076" wahrlich|strong="G0230" der Prophet|strong="G4396", der in|strong="G1519" die Welt|strong="G2889" kommen soll|strong="G2064".
14 Iti ina’inan Jesu sinaf sabuw hi’i’itin ufunamaim hibusuruf hi’o, “Turobe iti orot i dinabamon, i namih hi’o’oban na tafaramamaim tit.”
15 Da Jesus|strong="G2424" nun|strong="G3767" merkte|strong="G1097", daß|strong="G3754" sie kommen|strong="G2064" würden|strong="G3195" und|strong="G2532" ihn|strong="G0846" haschen|strong="G0726", daß sie ihn|strong="G0846" zum|strong="G2443" König|strong="G0935" machten|strong="G4160", entwich|strong="G0402" er abermals|strong="G3825" auf|strong="G1519" den Berg|strong="G3735", er selbst|strong="G0846" allein|strong="G3441".
15 Jesu itih so’ob boro kafa’imo hinan hinab naatu hinau’kikin ni’aiwob, imih i hamenamo nati efan ihamiy naatu akisinamo yen in oyaw wan.
16 Am|strong="G5613" Abend|strong="G3798" aber|strong="G1161" gingen die|strong="G0846" Jünger|strong="G3101" hinab|strong="G2597" an|strong="G1909" das Meer|strong="G2281"
16 Veya re birabirab ana bai’ufununayah hire hin harew kukuf hitit,
17 und|strong="G2532" traten|strong="G1684" in|strong="G1519" das Schiff|strong="G4143" und kamen|strong="G2064" über|strong="G4008" das Meer|strong="G2281" gen|strong="G1519" Kapernaum|strong="G2584". Und|strong="G2532" es war|strong="G1096" schon|strong="G2235" finster|strong="G4653" geworden, und|strong="G2532" Jesus|strong="G2424" war nicht|strong="G3756" zu|strong="G4314" ihnen|strong="G0846" gekommen|strong="G2064".
17 Jesu isan hima hikakaif mar bu’u’um, men na biyah tit, imih wa hibai hiboy hirabon au Capernaum.
18 Und|strong="G5037" das Meer|strong="G2281" erhob|strong="G1326" sich von einem großen|strong="G3173" Winde|strong="G0417".
18 Nati ana veya kotar bitufuwan wanawanan hin naatu yabat busuruf ra’at.
19 Da|strong="G3767" sie nun gerudert hatten|strong="G1643" bei|strong="G5613" fünfundzwanzig|strong="G1501" oder|strong="G2228" dreißig|strong="G5144" Feld|strong="G4712" Wegs, sahen sie|strong="G2334" Jesum|strong="G2424" auf|strong="G1909" dem Meere|strong="G2281" dahergehen|strong="G4043" und|strong="G2532" nahe|strong="G1451" zum Schiff|strong="G4143" kommen|strong="G1096"; und|strong="G2532" sie fürchteten sich|strong="G5399".
19 Hiboy hitit hire hikuyowen five o six kilometres na’atube hinuwanuw Jesu nahine riy yan bat remor wa isan nan hi’itin yah birubir fafar.
20 Er aber|strong="G1161" sprach|strong="G3004" zu ihnen|strong="G0846": Ich|strong="G1473" bin's|strong="G1510"; fürchtet|strong="G5399" euch nicht|strong="G3361"!
20 Baise isah eaf eo, “Ayu o! men kwanabirumih!”
21 Da|strong="G3767" wollten sie|strong="G2309" ihn|strong="G0846" in|strong="G1519" das Schiff|strong="G4143" nehmen|strong="G2983"; und|strong="G2532" alsbald|strong="G2112" war|strong="G1096" das Schiff|strong="G4143" am|strong="G1909" Lande|strong="G1093", da|strong="G1519" sie hin fuhren|strong="G5217".
21 Imaibo ereyasisir hiu na wa afe’en yen, naatu men yok efan hinot hinanamaim awar hiyut.
22 Des anderen Tages|strong="G1887" sah|strong="G1492" das Volk|strong="G3793", das|strong="G3588" diesseit|strong="G4008" des Meeres|strong="G2281" stand|strong="G2476", daß|strong="G3754" kein|strong="G3756" anderes|strong="G0243" Schiff|strong="G4142" daselbst|strong="G1563" war denn|strong="G1508" das|strong="G1565" eine|strong="G1520", darin|strong="G1519" seine|strong="G0846" Jünger|strong="G3101" getreten waren|strong="G1684", und|strong="G2532" daß|strong="G3754" Jesus|strong="G2424" nicht|strong="G3756" mit|strong="G4897" seinen|strong="G0846" Jüngern|strong="G3101" in|strong="G1519" das Schiff|strong="G4142" getreten war, sondern|strong="G0235" allein|strong="G3441" seine|strong="G0846" Jünger|strong="G3101" waren weggefahren|strong="G0565".
22 Marto, sabuw rou’ay nati harew kukuf rounane hima hinunuwabon wa ta’imon nati’imaim batabat hi’inan, naatu hiso’ob Jesu i men nati wa’amaim isra’at bairi hinamih, baise ana bai’ufununayah akisihimo hinan hi’itih.
23 Es kamen|strong="G2064" aber|strong="G0235" andere|strong="G0243" Schiffe|strong="G4142" von|strong="G1537" Tiberias|strong="G5085" nahe|strong="G1451" zur Stätte|strong="G5117", da|strong="G3699" sie das Brot|strong="G0740" gegessen|strong="G5315" hatten durch des HERRN|strong="G2962" Danksagung|strong="G2168".
23 Imaibo wa afa Taibiriasine hina efan nati Regah faraw bai igegewasin sabuw bituwih sisibinamaim hirun.
24 Da|strong="G3753" nun|strong="G3767" das Volk|strong="G3793" sah|strong="G1492", daß|strong="G3754" Jesus|strong="G2424" nicht|strong="G3756" da|strong="G1563" war|strong="G2076" noch|strong="G3761" seine|strong="G0846" Jünger|strong="G3101", traten|strong="G1684" sie auch|strong="G2532" in Schiffe|strong="G4143" und|strong="G2532" kamen|strong="G2064" gen|strong="G1519" Kapernaum|strong="G2584" und suchten|strong="G2212" Jesum|strong="G2424".
24 Naatu sabuw wa afe’en hinunuwatet Jesu ana bai’ufununayah bairi men hi’it fa’arih, matah kabiy wa hibow au Capernaum na’at Jesu hinuwih hin.
25 Und|strong="G2532" da sie ihn|strong="G0846" fanden|strong="G2147" jenseit|strong="G4008" des Meeres|strong="G2281", sprachen sie|strong="G2036" zu ihm|strong="G0846": Rabbi|strong="G4461", wann|strong="G4219" bist du|strong="G1096" hergekommen|strong="G5602"?
25 Jesu harew kukuf rewan rounane ma’am hitita’ur, naatu hibatiy, “Bai’obaiyenayan, biyika ina itit kuma’am?”
26 Jesus|strong="G2424" antwortete|strong="G0611" ihnen|strong="G0846" und|strong="G2532" sprach|strong="G2036": Wahrlich|strong="G0281", wahrlich|strong="G0281" ich sage|strong="G3004" euch|strong="G5213": Ihr suchet|strong="G2212" mich|strong="G3165" nicht|strong="G3756" darum|strong="G3754", daß ihr Zeichen|strong="G4592" gesehen|strong="G1492" habt, sondern|strong="G0235" daß|strong="G3754" ihr von|strong="G1537" dem Brot|strong="G0740" gegessen|strong="G5315" habt und|strong="G2532" seid satt|strong="G5526" geworden.
26 Jesu iyafutih eo, “Anababatun a tur ao’owen, ayu kwanunuwuhu i men ina’inan asisinaf kwa’i’itin isan, baise kwa rafiy kwa’aan ya gagadid isan ayu kwanuwuhu kwanan.
27 Wirket|strong="G2038" Speise|strong="G1035", nicht|strong="G3361", die|strong="G3588" vergänglich ist|strong="G0622", sondern|strong="G0235" die|strong="G1035" da bleibt|strong="G3306" in|strong="G3588" das|strong="G1519" ewige|strong="G0166" Leben|strong="G2222", welche|strong="G3739" euch|strong="G5213" des Menschen|strong="G0444" Sohn|strong="G5207" geben|strong="G1325" wird; denn|strong="G1063" den|strong="G5126" hat Gott|strong="G2316" der Vater|strong="G3962" versiegelt|strong="G4972".
27 Bay nati eafe’af isan men kwanabowamih, baise ma’ama wanatowan ana bay isan i raro nanababan, nati bay i Orot Natun boro kwa nit. Anayabin God ayu Tamai ana baibasit nati bay roufaramin isan ana fair ayu itu.”
28 Da|strong="G3767" sprachen sie|strong="G2036" zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846": Was|strong="G5101" sollen wir tun|strong="G4160", daß|strong="G2443" wir Gottes|strong="G2316" Werke|strong="G2041" wirken|strong="G2038"?
28 Imaibo Jesu hibatiy, “Bo aki boro mi’itube anasinaf saise God abistan eo imaim anasinaf?”
29 Jesus|strong="G2424" antwortete|strong="G0611" und|strong="G2532" sprach|strong="G2036" zu ihnen|strong="G0846": Das|strong="G5124" ist|strong="G2076" Gottes|strong="G2316" Werk|strong="G2041", daß|strong="G2443" ihr an|strong="G1519" den|strong="G3739" glaubt|strong="G4100", den|strong="G1565" er gesandt hat|strong="G0649".
29 Jesu iyafutih eo, “God ana bowabow bow isan i iti. Orot yait God biyafar i kwanitumitum.
30 Da|strong="G3767" sprachen sie|strong="G2036" zu ihm|strong="G0846": Was|strong="G5101" tust|strong="G4160" du|strong="G4771" denn|strong="G3767" für ein Zeichen|strong="G4592", auf daß|strong="G2443" wir sehen|strong="G1492" und|strong="G2532" glauben|strong="G4100" dir|strong="G4671"? Was|strong="G5101" wirkst du|strong="G2038"?
30 Imih i hibatiy, “Ina’inan fairin menatan boro inasinaf aki ana’itin naatu o anitutumi? O boro abistan inasinaf?
31 Unsere|strong="G2257" Väter|strong="G3962" haben Manna|strong="G3131" gegessen|strong="G5315" in|strong="G1722" der Wüste|strong="G2048", wie|strong="G2531" geschrieben|strong="G1125" steht|strong="G2076": “Er gab|strong="G1325" ihnen|strong="G0846" Brot|strong="G0740" vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" zu essen|strong="G5315".”
31 It ata a’agir arar yanamaim i rafiy wabin manna hi’aa; Buk Atamaninamaim hikirum hi’o’o na’atube, I mar ana rafiy itih hi’aa.”
32 Da|strong="G3767" sprach|strong="G2036" Jesus|strong="G2424" zu ihnen|strong="G0846": Wahrlich|strong="G0281", wahrlich|strong="G0281" ich sage|strong="G3004" euch|strong="G5213": Mose|strong="G3475" hat euch|strong="G5213" nicht|strong="G3756" das Brot|strong="G0740" vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" gegeben|strong="G1325", sondern|strong="G0235" mein|strong="G3450" Vater|strong="G3962" gibt|strong="G1325" euch|strong="G5213" das rechte|strong="G0228" Brot|strong="G0740" vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772".
32 Naatu Jesu hai tur eowen eo, “Anababatun a tur ao’owen, “Iti mar ana rafiy kwa kwa’ani’aan i men Moses kwa itimih, baise ayu Tamai rafiy anababatun marane kwa it.
33 Denn|strong="G1063" dies ist|strong="G2076" das Brot|strong="G0740" Gottes|strong="G2316", das|strong="G3588" vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" kommt|strong="G2597" und|strong="G2532" gibt|strong="G1325" der Welt|strong="G2889" das Leben|strong="G2222".
33 Anayabin God ana rafiy i orot yait marane rara’iy sabuw etei tafaram wanawanan yawas ebitih.”
34 Da|strong="G3767" sprachen sie|strong="G2036" zu|strong="G4314" ihm|strong="G0846": HERR|strong="G2962", gib|strong="G1325" uns|strong="G2254" allewege|strong="G3842" solch|strong="G5126" Brot|strong="G0740".
34 Sabuw hi’o, “Regah iti rafiy i mar etei initi ana’aan.”
35 Jesus|strong="G2424" aber|strong="G1161" sprach|strong="G2036" zu ihnen|strong="G0846": Ich|strong="G1473" bin|strong="G1510" das Brot|strong="G0740" des Lebens|strong="G2222". Wer zu|strong="G4314" mir|strong="G3165" kommt|strong="G2064", den wird nicht|strong="G3364" hungern|strong="G3983"; und|strong="G2532" wer an mich|strong="G1691" glaubt|strong="G4100", den|strong="G1519" wird nimmermehr|strong="G3364" dürsten|strong="G1372".
35 Imaibo Jesu iuwih eo, “Ayu i yawas ana rafiy. Orot Yait ayu isou enan i boro men kafa’imo bayumih namorob, naatu orot yait ayu isou ebitumatum boro men kafa’imo sikan namamahimih.”
36 Aber|strong="G0235" ich habe es euch|strong="G5213" gesagt|strong="G2036", daß|strong="G3754" ihr mich|strong="G3165" gesehen habt|strong="G3708", und|strong="G2532" glaubet|strong="G4100" doch|strong="G2532" nicht|strong="G3756".
36 Naatu iti tur i ao kwanowaraka naatu mata yan kwa’i’itin baise men kafa’imo kwabitutumu.
37 Alles|strong="G3956", was|strong="G3739" mir|strong="G3427" mein Vater|strong="G3962" gibt|strong="G1325", das kommt|strong="G2240" zu|strong="G4314" mir|strong="G1691"; und|strong="G2532" wer zu|strong="G4314" mir|strong="G3165" kommt|strong="G2064", den|strong="G3364" werde ich nicht hinausstoßen|strong="G1544".
37 Sabuw iyabowat ayu Tamai bitu boro ayu isou hinan, naatu orot babin yait ayu isou enan boro men ananun ufun natitamih.
38 Denn|strong="G3754" ich bin vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" gekommen|strong="G2597", nicht|strong="G3756" daß|strong="G2443" ich meinen|strong="G1699" Willen|strong="G2307" tue|strong="G4160", sondern|strong="G0235" den Willen|strong="G2307" des, der mich|strong="G3165" gesandt hat|strong="G3992".
38 Anayabin ayu marane arara’iy, i men ayu au kok sinaf isanamih, baise orot yait ayu iyunu anan i ana kok anasinaf.
39 Das|strong="G5124" ist|strong="G2076" aber|strong="G1161" der Wille|strong="G2307" des Vaters|strong="G3962", der|strong="G3588" mich|strong="G3165" gesandt|strong="G3992" hat, daß|strong="G2443" ich nichts|strong="G3361" verliere|strong="G0622" von allem|strong="G3956", was|strong="G3739" er mir|strong="G3427" gegeben hat|strong="G1325", sondern|strong="G0235" daß ich's|strong="G0846" auferwecke|strong="G0450" am|strong="G1722" Jüngsten|strong="G2078" Tage|strong="G2250".
39 Naatu orot yait ayu iyunu anan ana kok i iti, sabuw iyabowat ayu bitu etei men ta anikasiy, baise mar yomaninamaim etei’imak anabuwih hinamisir.
40 Denn|strong="G1161" das|strong="G5124" ist|strong="G2076" der Wille|strong="G2307" des, der mich|strong="G3165" gesandt hat|strong="G3992", daß|strong="G2443", wer|strong="G3956" den|strong="G3588" Sohn|strong="G5207" sieht|strong="G2334" und|strong="G2532" glaubt|strong="G4100" an|strong="G1519" ihn|strong="G0846", habe|strong="G2192" das ewige|strong="G0166" Leben|strong="G2222"; und|strong="G2532" ich|strong="G1473" werde ihn|strong="G0846" auferwecken|strong="G0450" am Jüngsten|strong="G2078" Tage|strong="G2250".
40 Anayabin ayu Tamai ana kok i sabuw iyab matah etei Natun akisin ti’i’itin naatu tibitumitum boro ma’ama wanatowan ana yawas hinab; naatu mar yomaninamaim ayu boro anabuwih hinamisir.
41 Da|strong="G3767" murrten|strong="G1111" die Juden|strong="G2453" darüber|strong="G0846", daß|strong="G3754" er sagte|strong="G2036": Ich|strong="G1473" bin|strong="G1510" das Brot|strong="G0740", daß|strong="G3588" vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" gekommen|strong="G2597" ist,
41 Imaibo Jew sabuw hibusuruf Jesu isan higam, anayabin i eo, “Ayu i mar ana rafiy.
42 und|strong="G2532" sprachen|strong="G3004": Ist|strong="G2076" dieser|strong="G3778" nicht|strong="G3756" Jesus|strong="G2424", Josephs|strong="G2501" Sohn|strong="G5207", des|strong="G3739" Vater|strong="G3962" und|strong="G2532" Mutter|strong="G3384" wir|strong="G2249" kennen|strong="G1492"? Wie|strong="G4459" spricht|strong="G3004" er|strong="G3778" denn|strong="G3767": Ich bin vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" gekommen|strong="G2597"?
42 Basit sabuw hi’o, “Iti orot i Jesu, Joseph natun, hinah tamah i taso’ob. Naatu baise boun i eo’o, Ayu i marane ara’iy.”
43 Jesus|strong="G2424" antwortete|strong="G0611" und|strong="G2532" sprach|strong="G2036" zu ihnen|strong="G0846": Murret|strong="G1111" nicht|strong="G3361" untereinander|strong="G3326".
43 Jesu iyafutih eo, “Taiyuw men kwanagam.
44 Es kann|strong="G1410" niemand|strong="G3762" zu|strong="G4314" mir|strong="G3165" kommen|strong="G2064", es sei denn|strong="G3362", daß ihn|strong="G0846" ziehe|strong="G1670" der Vater|strong="G3962", der|strong="G3588" mich|strong="G3165" gesandt hat|strong="G3992"; und|strong="G2532" ich|strong="G1473" werde ihn|strong="G0846" auferwecken|strong="G0450" am Jüngsten|strong="G2078" Tage|strong="G2250".
44 Sabuw boro men ayu isou hinan kwaneyan, baise Tamai ayu iyunu anan boro nabonawiyih hinan ayu biyau hinatit; naatu mar yomaninamaim ayu boro ana bora’ahih hinamisir.
45 Es steht|strong="G2076" geschrieben|strong="G1125" in|strong="G1722" den Propheten|strong="G4396": “Sie werden|strong="G2071" alle|strong="G3956" von Gott|strong="G2316" gelehrt|strong="G1318" sein.” Wer es|strong="G3956" nun|strong="G3767" hört|strong="G0191" vom|strong="G3844" Vater|strong="G3962" und|strong="G2532" lernt|strong="G3129" es, der kommt|strong="G2064" zu|strong="G4314" mir|strong="G3165".
45 Dinab oro’orot hikirum hi’o na’atube, ‘Sabuw etei boro God ni’obaiyih. Orot yait Tamai fanan nowar naatu biyanane so’ob ebaib boro ayu isou nan.
46 Nicht|strong="G3756" daß|strong="G3754" jemand|strong="G5100" den Vater|strong="G3962" habe gesehen|strong="G3708", außer dem|strong="G1508", der vom|strong="G3588" Vater|strong="G2316" ist|strong="G5607"; der|strong="G3778" hat den Vater|strong="G3962" gesehen|strong="G3708".
46 Men yait ta Tamai itin; baise orot yait Godane nan i akisinamo Tamai itin.
47 Wahrlich|strong="G0281", wahrlich|strong="G0281" ich sage|strong="G3004" euch|strong="G5213": Wer an|strong="G1519" mich|strong="G1691" glaubt|strong="G4100", der hat|strong="G2192" das ewige|strong="G0166" Leben|strong="G2222".
47 Turobe a tur ao’owen, orot yait ebitumatum, yawas wanatowan i baika.
48 Ich|strong="G1473" bin|strong="G1510" das Brot|strong="G0740" des Lebens|strong="G2222".
48 Ayu i yawas ana rafiy.
49 Eure|strong="G5216" Väter|strong="G3962" haben Manna|strong="G3131" gegessen|strong="G5315" in|strong="G1722" der Wüste|strong="G2048" und|strong="G2532" sind gestorben|strong="G0599".
49 Kwa a’a’agir hai veya, rafiy wabin manna arar yanamaim hibow hi’aa, baise etei himorob.
50 Dies|strong="G3778" ist|strong="G2076" das Brot|strong="G0740", das|strong="G3588" vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" kommt|strong="G2597", auf daß, wer|strong="G5100" davon|strong="G1537" isset|strong="G5315", nicht|strong="G3363" sterbe|strong="G0599".
50 Baise rafiy iti i marane ra’iy, sabuw iyab hinab hina’ani’aan boro men hina morob.
51 Ich|strong="G1473" bin|strong="G1510" das lebendige|strong="G2198" Brot|strong="G0740", vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" gekommen|strong="G2597". Wer|strong="G5100" von|strong="G1537" diesem|strong="G5127" Brot|strong="G0740" essen wird|strong="G5315", der wird leben|strong="G2198" in|strong="G1519" Ewigkeit|strong="G0165". Und|strong="G1161" das Brot|strong="G0740", daß|strong="G3739" ich|strong="G1473" geben|strong="G1325" werde, ist|strong="G2076" mein|strong="G3450" Fleisch|strong="G4561", welches|strong="G3739" ich|strong="G1473" geben werde|strong="G1325" für|strong="G5228" das Leben|strong="G2222" der Welt|strong="G2889".
51 Ayu i yawas ana rafiy, marane hiyafaru are. Orot babin yait iti rafiy na’ani’aan na’at boro nama wanatowan. Iti rafiy i ayu finimu boro anit, saise sabuw boro tafaramamaim yawas hinab hinama.”
52 Da|strong="G3767" zankten|strong="G3164" die Juden|strong="G2453" untereinander|strong="G4314" und sprachen|strong="G3004": Wie|strong="G4459" kann|strong="G1410" dieser|strong="G3778" uns|strong="G2254" sein Fleisch|strong="G4561" zu essen|strong="G5315" geben|strong="G1325"?
52 Naatu Jew sabuw iti tur hinonowar isan yah so’ar hibusuruf taiyuwih wanawanahimaim higam hikwaris hio, “Iti orot biyan finimin boro mi’itube nitit tana’animih eo?”
53 Jesus|strong="G2424" sprach|strong="G2036" zu ihnen|strong="G0846": Wahrlich|strong="G0281", wahrlich|strong="G0281" ich sage|strong="G3004" euch|strong="G5213": Werdet ihr nicht|strong="G3362" essen|strong="G5315" das Fleisch|strong="G4561" des Menschensohnes|strong="G5207" und|strong="G2532" trinken|strong="G4095" sein|strong="G0846" Blut|strong="G0129", so habt ihr|strong="G2192" kein|strong="G3756" Leben|strong="G2222" in|strong="G1722" euch|strong="G1438".
53 Jesu iuwih eo, “Turobe a tur ao’owen, Orot Natun biyan finimin men kwana’aan naatu ana rara men kwanatomatom, kwa wanawanamaim yawas men ema’am.
54 Wer|strong="G5176" mein|strong="G3450" Fleisch|strong="G4561" isset und|strong="G2532" trinket|strong="G4095" mein|strong="G3450" Blut|strong="G0129", der hat|strong="G2192" das ewige|strong="G0166" Leben|strong="G2222", und|strong="G2532" ich|strong="G1473" werde ihn|strong="G0846" am Jüngsten|strong="G2078" Tage|strong="G2250" auferwecken|strong="G0450".
54 Orot yait ayu biyou finimin na’aan naatu au rara natomatom yawas wanatowan i bai, naatu yomaninamaim ayu boro ana bora’ah namisir.
55 Denn|strong="G1063" mein|strong="G3450" Fleisch|strong="G4561" ist|strong="G2076" die rechte|strong="G0230" Speise|strong="G1035", und|strong="G2532" mein|strong="G3450" Blut|strong="G0129" ist|strong="G2076" der rechte|strong="G0230" Trank|strong="G4213".
55 Anayabin ayu biyou finimin i bay anababatun naatu au rara i harew anababatun,
56 Wer|strong="G5176" mein|strong="G3450" Fleisch|strong="G4561" isset und|strong="G2532" trinket|strong="G4095" mein|strong="G3450" Blut|strong="G0129", der bleibt|strong="G3306" in|strong="G1722" mir|strong="G1698" und ich|strong="G2504" in|strong="G1722" ihm|strong="G0846".
56 orot babin yait ayu biyou finimin na’aan naatu au rara natomatom boro wanawana’umaim nama naatu ayu i wanawananamaim anama.
57 Wie|strong="G2531" mich|strong="G3165" gesandt hat|strong="G0649" der lebendige|strong="G2198" Vater|strong="G3962" und ich|strong="G2504" lebe|strong="G2198" um|strong="G1223" des Vaters|strong="G3962" willen, also|strong="G2532", wer mich|strong="G3165" isset|strong="G5176", der|strong="G2548" wird auch leben|strong="G2198" um|strong="G1223" meinetwillen|strong="G1691".
57 Tamat yawas ana’an i ayu iyunu ana, anayabin i ema’am isan imih, ayu auman ama’am, ef ta’imonaban orot yait ayu biyau’umaim bai eani’aan boro yawasin nama anayabin ayu ama’am isan imih.
58 Dies|strong="G3778" ist|strong="G2076" das Brot|strong="G0740", das|strong="G3588" vom|strong="G1537" Himmel|strong="G3772" gekommen|strong="G2597" ist; nicht|strong="G3756", wie|strong="G2531" eure|strong="G5216" Väter|strong="G3962" haben Manna|strong="G3131" gegessen|strong="G5315" und|strong="G2532" sind gestorben|strong="G0599": wer dies|strong="G5126" Brot|strong="G0740" isset|strong="G5176", der wird leben|strong="G2198" in|strong="G1519" Ewigkeit|strong="G0165".
58 Iti rafiy marane rara’iy i men kwa a a’agir manna hi’aa hibimumurub na’atube’emih, baise o yait iti rafiy boun marane rara’iy inab ina’ani’aan boro inama wanatowan.”
59 Solches|strong="G5023" sagte er|strong="G2036" in|strong="G1722" der Schule|strong="G4864", da er lehrte|strong="G1321" zu|strong="G1722" Kapernaum|strong="G2584".
59 Tur iti etei i Capernaum Kou’ay Bar wanawananamaim ma sabuw hai tur eowen i’obaibiyih.
60 Viele|strong="G4183" nun|strong="G3767" seine|strong="G0846" Jünger|strong="G3101", die das hörten|strong="G0191", sprachen|strong="G2036": Das|strong="G3778" ist|strong="G2076" eine harte|strong="G4642" Rede|strong="G3056"; wer|strong="G5101" kann|strong="G1410" sie|strong="G0846" hören|strong="G0191"?
60 Jesu ana bai’ufununayah moumurin na’in tur iti hinonowar hi’o, “Iti bai’obaiyen i fokarin. Yait boro iti tur nanowar nab?”
61 Da|strong="G1161" Jesus|strong="G2424" aber bei sich|strong="G1722" selbst|strong="G1438" merkte|strong="G1492", daß|strong="G3754" seine|strong="G0846" Jünger|strong="G3101" darüber|strong="G4012" murrten|strong="G1111", sprach er|strong="G2036" zu ihnen|strong="G0846": Ärgert|strong="G4624" euch|strong="G5209" das|strong="G5124"?
61 Baise Jesu ana bai’ufununayah abisa isan hio higamigam so’ob naatu iuwih eo, “Tur iti kwanonowar imaim kwa a naniyan ebi’afiy?
62 Wie|strong="G3767", wenn|strong="G1437" ihr denn sehen werdet|strong="G2334" des Menschen|strong="G0444" Sohn|strong="G5207" auffahren|strong="G0305" dahin|strong="G3699", da er zuvor|strong="G4386" war|strong="G2258"?
62 Bo Orot Natun nayen ana efan marasika ma’am imaim nama kwana’itin boro mi’itube kwanao!
63 Der Geist|strong="G4151" ist's|strong="G2076", der da lebendig|strong="G2227" macht; das Fleisch|strong="G4561" ist nichts|strong="G3762" nütze|strong="G5623". Die Worte|strong="G4487", die|strong="G3739" ich|strong="G1473" rede|strong="G2980", die sind|strong="G2076" Geist|strong="G4151" und|strong="G2532" sind|strong="G2076" Leben|strong="G2222".
63 Anun Kakafiyin i yawas ebit biyat i aurin fair en. Iti tur kwa isa a’o i ayub ana tur naatu wanawananamaim i yawas ema’am.
64 Aber|strong="G0235" es sind|strong="G1526" etliche|strong="G5100" unter|strong="G1537" euch|strong="G5216", die glauben|strong="G4100" nicht|strong="G3756". (Denn|strong="G1063" Jesus|strong="G2424" wußte|strong="G1492" von|strong="G1537" Anfang|strong="G0746" wohl|strong="G5101", welche nicht|strong="G3361" glaubend|strong="G4100" waren|strong="G1526" und|strong="G2532" welcher|strong="G5101" ihn|strong="G0846" verraten|strong="G3860" würde|strong="G2076".)
64 Baise kwa afa iti kwama’am i men kwabitumatum. Anayabin iyab men hinabitumatum naatu orot yait baban na’o Jesu so’obaka.”
65 Und|strong="G2532" er sprach|strong="G3004": Darum|strong="G1223" habe ich euch|strong="G5213" gesagt|strong="G2046": Niemand|strong="G3762" kann|strong="G1410" zu|strong="G4314" mir|strong="G3165" kommen|strong="G2064", es sei|strong="G5600" ihm|strong="G0846" denn|strong="G3362" von|strong="G1537" meinem|strong="G3450" Vater|strong="G3962" gegeben|strong="G1325".
65 Ibanak eo maiye, “Anayabin iti isan kwa au’uwi, orot babin boro men asir ayu isou nan kwaneyanamih, baise Tamai ana baibasitamaim boro niwa’an isah naham hinan ayu isou.”
66 Von|strong="G1537" dem|strong="G5127" an gingen|strong="G0565" seiner|strong="G0846" Jünger|strong="G3101" viele|strong="G4183" hinter|strong="G1519" sich und|strong="G2532" wandelten|strong="G4043" hinfort nicht mehr|strong="G3765" mit|strong="G3326" ihm|strong="G0846".
66 Nati ana veya’amaim ana bai’ufununayah moumurih na’in hihamiy naatu himatabitabir hina’ufut hin.
67 Da|strong="G3767" sprach|strong="G2036" Jesus|strong="G2424" zu den Zwölfen|strong="G1427": Wollt|strong="G2309" ihr|strong="G5210" auch|strong="G2532" weggehen|strong="G5217"?
67 Jesu ana bai’ufununayah nah 12 ibatiyih. “Kwa auman kwakokok kwanan?”
68 Da|strong="G3767" antwortete|strong="G0611" ihm|strong="G0846" Simon|strong="G4613" Petrus|strong="G4074": HERR|strong="G2962", wohin|strong="G4314" sollen wir gehen|strong="G0565"? Du hast|strong="G2192" Worte|strong="G4487" des ewigen|strong="G0166" Lebens|strong="G2222";
68 Simon Peter iya’afut eo, “Regah yait isan boro anan? Yawas wanatowan ana tur o akisimo biya ema’am.
69 und|strong="G2532" wir|strong="G2249" haben geglaubt|strong="G4100" und|strong="G2532" erkannt|strong="G1097", daß|strong="G3754" du|strong="G4771" bist|strong="G1488" Christus|strong="G5547", der Sohn|strong="G5207" des lebendigen|strong="G2198" Gottes|strong="G2316".
69 Aki abitumatum naatu aso’ob o i Kakafiyin Ta’imon Godane ina.”
70 Jesus|strong="G2424" antwortete|strong="G0611" ihnen|strong="G0846": Habe ich|strong="G1473" nicht|strong="G3756" euch|strong="G5209" Zwölf|strong="G1427" erwählt|strong="G1586"? und-euer|strong="G2532" einer|strong="G1520" ist|strong="G2076" ein Teufel|strong="G1228"!
70 Imaibo Jesu iyafutih eo, “Kwa na 12, i ayu arubini, baise kwa wanawanamaim orot ta i demon mowan.”
71 Er|strong="G1161" redete|strong="G3004" aber von dem Judas|strong="G2455", Simons|strong="G4613" Sohn, Ischariot|strong="G2469"; der|strong="G3778" verriet|strong="G3860" ihn|strong="G0846" hernach|strong="G3195", und war|strong="G5607" der|strong="G1537" Zwölfe|strong="G1427" einer|strong="G1520".
71 (Jesu iti tur eo’o i Judas Simon Iscariot natun isan, Judas i bai’ufununayan nah 12 wanawanahimaim orot ta, yomaninamaim i boro Jesu nayanuw namorob.)
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.