Atos 21

Lutherbibel 1912 (DEU1912) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Als nun|strong="G1161" geschah|strong="G1096", daß|strong="G5613" wir|strong="G2248", von|strong="G0575" ihnen|strong="G0846" gewandt|strong="G0645", dahinfuhren|strong="G0321", kamen|strong="G2064" wir geradewegs|strong="G2113" gen|strong="G1519" Kos|strong="G2972" und|strong="G1161" am folgenden Tage|strong="G1836" gen|strong="G1519" Rhodus|strong="G4499" und von da|strong="G2547" nach|strong="G1519" Patara|strong="G3959".
1 Nati’imaim aotuturih naatu aihamiyih hima aki wa abai mutufor arabon ana tafaram Kos atit; mar to ana Rodes atit, nati’imaim aikofan ana Patara atit.
2 Und|strong="G2532" da wir ein Schiff|strong="G4143" fanden|strong="G2147", das nach|strong="G1519" Phönizien|strong="G5403" fuhr|strong="G1276", traten wir hinein|strong="G1910" und fuhren hin|strong="G0321".
2 Wa ta au Fonisia inan atita’ur aitafabon abai atit are arabon.
3 Als wir aber|strong="G1161" Zypern|strong="G2954" ansichtig wurden|strong="G0398", ließen|strong="G2641" wir es|strong="G0846" zur linken Hand|strong="G2176" und schifften|strong="G4126" nach|strong="G1519" Syrien|strong="G4947" und|strong="G2532" kamen an|strong="G2609" zu|strong="G1519" Tyrus|strong="G5184"; denn|strong="G1063" daselbst|strong="G1566" sollte|strong="G2258" das Schiff|strong="G4143" die Ware|strong="G1117" niederlegen|strong="G0670".
3 Yan ararabon anuwariy Cyprus a’itin naatu ai beyaw na’atune bat aki au Syria arabon ana Taiya imaim arun wa aiyut sawar hitarsuwai.
4 Und|strong="G2532" als wir Jünger|strong="G3101" fanden|strong="G0429", blieben|strong="G1961" wir daselbst|strong="G0847" sieben|strong="G2033" Tage|strong="G2250". Die|strong="G3748" sagten|strong="G3004" Paulus|strong="G3972" durch|strong="G1223" den Geist|strong="G4151", er sollte|strong="G0305" nicht|strong="G3361" hinauf|strong="G0305" gen|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2419" ziehen|strong="G0305".
4 Nati’imaim bai’ufununayah afa atita’ourih fur ta’imon bairi ama. Naatu Anun Kakafiyin sabuw hai tur eowen Paul hitimatanuw, saise au Jerusalem men tayen.
5 Und|strong="G1161" es geschah, da|strong="G3753" wir|strong="G2248" die Tage|strong="G2250" zugebracht|strong="G1822" hatten|strong="G1096", zogen wir aus|strong="G1831" und reisten weiter|strong="G4198". Und sie geleiteten|strong="G4311" uns|strong="G2248" alle|strong="G3956" mit|strong="G4862" Weib|strong="G1135" und|strong="G2532" Kindern|strong="G5043" bis|strong="G2193" hinaus vor|strong="G1854" die Stadt|strong="G4172", und|strong="G2532" wir knieten nieder|strong="G5087" am|strong="G1909" Ufer|strong="G0123" und beteten|strong="G4336".
5 Baise bairi ama na fur yomanin tit, ai veya baib ufunamaim, ai hamiyih aki ai ef arura’ah maiye. Bai’ufununayah a’aawah natunatuh etei bairi hinawiy bar merar ai tumar ana tor dones yan are imaim sui ayowen ayoyoban.
6 Und|strong="G2532" als wir einander|strong="G0240" gesegnet|strong="G0782", traten|strong="G1910" wir ins Schiff|strong="G4143"; jene|strong="G1565" aber|strong="G1161" wandten sich|strong="G1519" wieder|strong="G5290" zu dem Ihren|strong="G2398".
6 Imaibo bairi abi’otututuren ufunamaim, wa afe’en ayen, naatu i hai ubar himatabir maiye hin.
7 Wir|strong="G2249" aber|strong="G1161" vollzogen|strong="G1274" die Schiffahrt|strong="G4144" von|strong="G0575" Tyrus|strong="G5184" und kamen|strong="G2658" gen|strong="G1519" Ptolemais|strong="G4424" und|strong="G2532" grüßten|strong="G0782" die Brüder|strong="G0080" und blieben|strong="G3306" einen|strong="G3391" Tag|strong="G2250" bei|strong="G3844" ihnen|strong="G0846".
7 Taiya’ane wa abai anan i Polemais imaim wa aiyut, nati’imaim taiti baitumatumayah hai merar ayi bairi veya ta’imon ama.
8 Des|strong="G1161" andern|strong="G1887" Tages zogen|strong="G1831" wir aus|strong="G1831", die wir um|strong="G4012" Paulus|strong="G3972" waren|strong="G4012", und kamen|strong="G2064" gen|strong="G1519" Cäsarea|strong="G2542" und|strong="G2532" gingen|strong="G1525" in|strong="G1519" das Haus|strong="G3624" Philippus|strong="G5376" des Evangelisten|strong="G2099", der einer der|strong="G1537" sieben|strong="G2033" war|strong="G5607", und blieben|strong="G3306" bei|strong="G3844" ihm|strong="G0846".
8 Marto ai hamiyih hima aki ana Seseria atit, binanuyan orot Philip ana baremaim bairi ama. Philip i Jerusalemamaim orot 7 hirurubinih i orot ta.
9 Der|strong="G5129" hatte|strong="G2258" vier|strong="G5064" Töchter|strong="G2364", die waren Jungfrauen|strong="G3933" und weissagten|strong="G4395".
9 I natunatun baibitar etei kwafe’en biyah numih God ana tur orerereb isan ana usar hibai hima’am.
10 Und|strong="G1161" als wir|strong="G2257" mehrere|strong="G4119" Tage|strong="G2250" dablieben|strong="G1961", reiste herab|strong="G2718" ein|strong="G5100" Prophet|strong="G4396" aus|strong="G0575" Judäa|strong="G2449", mit Namen|strong="G3686" Agabus|strong="G0013", und|strong="G2532" kam|strong="G2064" zu|strong="G4314" uns|strong="G2248".
10 Seseria imaim veya bai’ab na’atube ama’am ufunamaim dinab orot wabin Agabus Judea’ane natit.
11 Der|strong="G2532" nahm|strong="G0142" den Gürtel|strong="G2223" des Paulus|strong="G3972" und|strong="G5037" band|strong="G1210" sich|strong="G0846" die Hände|strong="G5495" und|strong="G2532" Füße|strong="G4228" und sprach|strong="G2036": Das|strong="G3592" sagt|strong="G3004" der heilige|strong="G0040" Geist|strong="G4151": Den Mann|strong="G0435", des|strong="G3739" der|strong="G3778" Gürtel|strong="G2223" ist|strong="G2076", werden|strong="G1210" die Juden|strong="G2453" also|strong="G3779" binden|strong="G1210" zu|strong="G1722" Jerusalem|strong="G2419" und|strong="G2532" überantworten|strong="G3860" in|strong="G1519" der Heiden|strong="G1484" Hände|strong="G5495".
11 Na aki biyai tit basit Paul ana kikir bai i taiyuwin an uman iutatanen naatu eo, “God Anun Kakafiyin iti na’atube eo, Orot iti kikir matuwan Jerusalemamaim Jew sabuw boro iti na’atube isan hinasinaf hinab Eteni Sabuw hinitih.”
12 Als|strong="G5613" wir aber|strong="G1161" solches|strong="G5023" hörten|strong="G0191", baten|strong="G3870" wir|strong="G2249" und|strong="G2532" die desselben Ortes waren|strong="G1786", daß er|strong="G0846" nicht|strong="G3361" hinauf|strong="G0305" gen|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2419" zöge|strong="G0305".
12 Aki iti tur anonowar ana maramaim sabuw nati’imaim hima’am bairi ai fefeyan ayai Paul au Jerusalem na isan a’otan.
13 Paulus|strong="G3972" aber|strong="G1161" antwortete|strong="G0611": Was|strong="G5101" macht ihr|strong="G4160", daß ihr weinet|strong="G2799" und|strong="G2532" brechet|strong="G4919" mir mein|strong="G3450" Herz|strong="G2588"? Denn|strong="G1063" ich|strong="G1473" bin|strong="G2192" bereit|strong="G2093", nicht|strong="G3756" allein|strong="G3440" mich binden zu lassen|strong="G1210", sondern|strong="G2532" auch|strong="G0235" zu sterben|strong="G0599" zu|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2419" um|strong="G5228" des Namens|strong="G3686" willen|strong="G5228" des HERRN|strong="G2962" Jesu|strong="G2424".
13 Baise Paul iyafuti eo, “Kwa aisim iti na’atube kwao kwarerey ayu dogorou ana babanin kwabitin? Ayu i men buwu fatumu akisin isan abogaigiwasomih, baise Jerusalemamaim Regah Jesu wabinamaim morob isan auman abogaigiwas.”
14 Da er aber|strong="G1161" sich nicht|strong="G3361" überreden ließ|strong="G3982", schwiegen|strong="G2270" wir und sprachen|strong="G2036": Des HERRN|strong="G2962" Wille|strong="G2307" geschehe|strong="G1096".
14 Yan baikitabirin isan asinaf, baise men karam. Imih aibagun naatu ao, “Regah ana kok na’atube namatar.”
15 Und|strong="G1161" nach|strong="G3326" diesen|strong="G5025" Tagen|strong="G2250" machten wir uns fertig|strong="G0643" und zogen hinauf|strong="G0305" gen|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2419".
15 Veya bai’ab na’atube nati’imaim ama’am ufunamaim ai sawar abobuna au Jerusalem amisir.
16 Es kamen|strong="G4905" aber|strong="G1161" mit|strong="G4862" uns|strong="G2254" auch|strong="G2532" etliche Jünger|strong="G3101" von|strong="G0575" Cäsarea|strong="G2542" und führten|strong="G0071" uns zu|strong="G3844" einem|strong="G5100" mit Namen Mnason|strong="G3416" aus Zypern|strong="G2953", der ein alter|strong="G0744" Jünger|strong="G3101" war, bei dem|strong="G3739" wir herbergen sollten|strong="G3579".
16 Seseria’amaim bai’ufununayah afa hinawiyi bairi ana orot Mason ana baremaim atit, iti orot ana tafaram i Cyprus, naatu i auman marasika baitumatumayan matar ma’am.
17 Da wir|strong="G2257" nun|strong="G1161" gen|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2414" kamen|strong="G1096", nahmen|strong="G1209" uns|strong="G2248" die Brüder|strong="G0080" gern|strong="G0780" auf|strong="G1209".
17 Ayen ana Jerusalem atitit ana veya baitumatumayah nati’imaim hima’am hiyasisir ai merar hiyi.
18 Des andern Tages|strong="G1966" aber|strong="G1161" ging|strong="G1524" Paulus|strong="G3972" mit|strong="G4862" uns|strong="G2254" ein|strong="G1524" zu|strong="G4314" Jakobus|strong="G2385", und|strong="G5037" es kamen|strong="G3854" die Ältesten|strong="G4245" alle|strong="G3956" dahin|strong="G3854".
18 Marto Paul bairi ana James a’itin naatu nati ana veya’amaim regaregah ai’in etei nati’imaim hiru’ay.
19 Und|strong="G2532" als er sie|strong="G0846" gegrüßt hatte|strong="G0782", erzählte|strong="G1834" er eines nach dem andern|strong="G2596", was|strong="G3739" Gott|strong="G2316" getan hatte|strong="G4160" unter|strong="G1722" den Heiden|strong="G1484" durch|strong="G1223" sein|strong="G0846" Amt|strong="G1248".
19 Paul hai merar yi naatu i ana bowabow etei Ufun Sabuw wanawanahimaim God mi’itube ibais bowabow ana tur etei aneika busuruf idudur in yomanin easa’ub.
20 Da sie aber|strong="G1161" das hörten|strong="G0191", lobten|strong="G1392" sie den HERRN|strong="G2962" und|strong="G5037" sprachen|strong="G2036" zu ihm|strong="G0846": Bruder|strong="G0080", du siehst|strong="G2334", wieviel|strong="G4214" tausend|strong="G3461" Juden|strong="G2453" sind|strong="G1526", die|strong="G3588" gläubig geworden sind|strong="G4100", und|strong="G2532" alle|strong="G3956" sind|strong="G5225" Eiferer|strong="G2207" für das Gesetz|strong="G3551";
20 Eo hinonowar ufunamaim etei’imak God ana merar hiy hibora’ara’ah. Imaibo Paul isan hio, “Taiu inaso’ob Jew moumurih na’in thousand ana fofonin hina baitumatumayah himatar. Baise etei’imak tekokok i ofafar hinabukikin hinabosiyasiyar.
21 sie sind|strong="G2727" aber|strong="G1161" berichtet worden|strong="G2727" wider|strong="G4012" dich|strong="G4675", daß|strong="G3754" du lehrest|strong="G1321" von Moses|strong="G3475" abfallen|strong="G0575" alle|strong="G3956" Juden|strong="G2453", die unter|strong="G2596" den Heiden|strong="G1484" sind, und sagest|strong="G3004", sie sollen|strong="G4059" ihre Kinder|strong="G5043" nicht|strong="G3361" beschneiden|strong="G4059", auch nicht|strong="G3366" nach desselben Weise|strong="G1485" wandeln|strong="G4043".
21 Baise iti’imaim tur i iti na’atube hinowar, O i Jew sabuw iyab nati Ufun Sabuw hai tafaramamaim tema’am kubi’obaiyih Moses ana ofafar i hinihamiy, naatu hai kek hai ar men hina’afuw naatu Jew hai binanakwar men hini’ufunun.
22 Was|strong="G5101" denn|strong="G2076" nun|strong="G3767"? Allerdinge|strong="G3843" muß|strong="G1163" die Menge|strong="G4128" zusammenkommen|strong="G4905"; denn|strong="G1063" sie werden's hören|strong="G0191", daß|strong="G3754" du gekommen bist|strong="G2064".
22 Aki boro abisa ana sinaf, anayabin o ina ititit a tur i sabuw hinowaraka.
23 So|strong="G4160" tue|strong="G3739" nun|strong="G3767" dies|strong="G5124", was wir dir|strong="G4671" sagen|strong="G3004".
23 Imih abisa anao na’atube inasinaf? Orot etei kwafe’en i hai omatanen ta God isan hio baifaro.
24 Wir|strong="G2254" haben|strong="G1526" hier vier|strong="G5064" Männer|strong="G0435", die haben|strong="G2171" ein Gelübde|strong="G2192" auf|strong="G1909" sich|strong="G1438"; die|strong="G5128" nimm|strong="G3880" zu dir und heilige dich|strong="G0048" mit|strong="G4862" ihnen|strong="G0846" und|strong="G2532" wage|strong="G1159" die|strong="G1909" Kosten|strong="G1159" an sie, daß|strong="G2443" sie ihr Haupt|strong="G2776" scheren|strong="G3587", so|strong="G2532" werden|strong="G1097" alle|strong="G3956" vernehmen|strong="G1097", daß es nicht|strong="G3762" so sei|strong="G2076", wie sie|strong="G3754" wider|strong="G4012" dich|strong="G4675" berichtet sind|strong="G2727", sondern|strong="G0235" daß du|strong="G0846" auch|strong="G2532" einhergehest|strong="G4748" und hältst|strong="G5442" das Gesetz|strong="G3551".
24 Imih o i boro inikofanih bairi kwanan kouksouwen ana yohar wanawanan kwanarun naatu aribuh mafur o inibaiyanih aribuh hinamafur, saise o isa iti’imaim hibifufuwen sabuw boro hinaso’ob nati tur i baifuwen, anayabin i hiso’ob o i ofafar kubi’ufunun.
25 Denn|strong="G1161" den Gläubigen|strong="G4100" aus den Heiden|strong="G1484" haben|strong="G1989" wir|strong="G2249" geschrieben|strong="G1989" und beschlossen|strong="G2919", daß sie|strong="G0846" der keines|strong="G3367" halten sollen|strong="G5083", sondern|strong="G1508" nur sich|strong="G0846" bewahren|strong="G5442" vor|strong="G5037" Götzenopfer|strong="G1494", vor Blut|strong="G0129", vor Ersticktem|strong="G4156" und|strong="G2532" vor Hurerei|strong="G4202".
25 Baise Ufunane sabuw baitumatumayah isah, aki fef ta ai yafar in hai tur a’owen bay uma matamatar isah hisisibor men hinaa, masanuw rara auman men hinaa, o for sikah birabir men hinaa naatu men hina’in hinisesebar kwanekwan.”
26 Da|strong="G5119" nahm|strong="G3880" Paulus|strong="G3972" die Männer|strong="G0435" zu sich|strong="G3880" und heiligte sich|strong="G0048" des andern|strong="G2192" Tages|strong="G2250" mit|strong="G4862" ihnen|strong="G0846" und ging|strong="G1524" in|strong="G1519" den Tempel|strong="G2411" und ließ sich sehen|strong="G1229", wie er aushielte|strong="G1604" die Tage|strong="G2250", auf welche er sich heiligte|strong="G0049", bis daß|strong="G2193" für|strong="G5228" einen|strong="G1520" jeglichen|strong="G1538" unter ihnen|strong="G0846" das Opfer|strong="G4376" gebracht ward|strong="G4374".
26 Marto Paul orot buwih bairi hai binanakwar eo na’atube kousouwih isan hirun, orot kwafe’en hikukusouwih i auman kusouw. Imaibo i na Tafaror Bar hai tur eowen veya biy boro kouksouwen ana yomanin nasawar naatu siwar orot ta’ita’imon isah hinasibor.
27 Als|strong="G5613" aber|strong="G1161" die sieben|strong="G2033" Tage|strong="G2250" sollten|strong="G3195" vollendet werden|strong="G4931", sahen|strong="G2300" ihn|strong="G0846" die Juden|strong="G2453" aus|strong="G0575" Asien|strong="G0773" im|strong="G1722" Tempel|strong="G2411" und erregten|strong="G4797" das ganze|strong="G3956" Volk|strong="G3793", legten|strong="G1911" die Hände|strong="G5495" an|strong="G1909" ihn|strong="G0846" und schrieen|strong="G2896":
27 Kousouwen in fur ta’imon yomanin tit baisawarinamih auman Jew sabuw afa Asia wanawanane hina hima’am Paul Tafaror Baremaim hi’itin. Sabuw kou’ay gagamin na’in hikura’ara’ahih himisir Paul bain bai’a’afiyin isan hinunuw,
28 Ihr Männer|strong="G0435" von Israel|strong="G2475", helft|strong="G0997"! Dies|strong="G3778" ist|strong="G2076" der Mensch|strong="G0444", der alle|strong="G3956" Menschen an allen Enden|strong="G3837" lehrt|strong="G1321" wider|strong="G2596" dies Volk|strong="G2992", wider|strong="G2532" das Gesetz|strong="G3551" und wider|strong="G2532" diese|strong="G5126" Stätte|strong="G5117"; dazu|strong="G5037" hat|strong="G1521" er auch|strong="G2532" Griechen|strong="G1672" in|strong="G1519" den Tempel|strong="G2411" geführt|strong="G1521" und|strong="G2532" diese|strong="G5127" heilige|strong="G0040" Stätte|strong="G5117" gemein gemacht|strong="G2840".
28 hitar koukuw hi’af hio, “Israel Oro’orot kwana kwaibaisi! Iti orot efan etei remor ana bai’obaiyenamaim it ata sabuw isah tur kakafin maiyow eo, naatu ata ofafar baihamiyin isan eo’o, naatu iti Tafaror Bar wabin ebi’afiy. Naatu kakafin gagamin anababatun sisinaf i kwana’itin, Ufunane Sabuw buwih hina hirun ata Bar Gagamin gubagub tibitin.
29 (Denn|strong="G1063" sie hatten|strong="G2258" mit|strong="G4862" ihm|strong="G0846" in|strong="G1722" der Stadt|strong="G4172" Trophimus|strong="G5161", den Epheser|strong="G2180" gesehen|strong="G4308"; den|strong="G3739", meinten sie|strong="G3543", hätte|strong="G1521" Paulus|strong="G3972" in|strong="G1519" den Tempel|strong="G2411" geführt|strong="G1521".)
29 (Iti na’atube hio anayabin Trofimus, Ephesusine nan hairi nati bar merar gagaminamaim Paul bairi hima hireremor hi’itih, naatu hinot i hibuwih bairi Tafaror Bar ana efanamaim hirun.)
30 Und|strong="G5037" die ganze|strong="G3650" Stadt|strong="G4172" ward bewegt|strong="G2795", und|strong="G2532" ward ein Zulauf|strong="G1096" des Volks|strong="G2992". Sie griffen|strong="G1949" aber|strong="G2532" Paulus|strong="G3972" und zogen|strong="G1670" ihn|strong="G0846" zum|strong="G1854" Tempel|strong="G2411" hinaus|strong="G1854"; und|strong="G2532" alsbald|strong="G2112" wurden|strong="G2808" die Türen|strong="G2374" zugeschlossen|strong="G2808".
30 Nati bar merar gagamin ana sabuw etei kura’ara’ahih nan ufun hinunuw hitit Paul hibai hitain kwekwekwetar hitit Tafaror Bar gagamin ufunane hire. Naatu marta’imon etawan hihir.
31 Da sie ihn|strong="G0846" aber|strong="G1161" töten|strong="G0615" wollten|strong="G2212", kam|strong="G0305" das Geschrei|strong="G5334" hinauf vor den obersten Hauptmann|strong="G5506" der Schar|strong="G4686", wie|strong="G3754" das ganze|strong="G3650" Jerusalem|strong="G2419" sich empörte|strong="G4797".
31 Paul hita’asabunimih hibiwa’an, baise tur marta’imon nunuw Rome baiyowayah hai ukwarin nowar Jerusalem wanawanan i uruw giririf mamatar.
32 Der|strong="G3739" nahm|strong="G3880" von Stund|strong="G1824" an die Kriegsknechte|strong="G4757" und|strong="G2532" Hauptleute|strong="G1543" zu sich|strong="G3880" und lief|strong="G2701" unter|strong="G1909" sie|strong="G0846". Da sie aber|strong="G1161" den Hauptmann|strong="G5506" und|strong="G2532" die Kriegsknechte|strong="G4757" sahen|strong="G1492", hörten sie auf|strong="G3973", Paulus|strong="G3972" zu schlagen|strong="G5180".
32 Matan kabiy baiyowayah orot afa hai ukwarih bairi buwih hinunuw hire kou’ay wanawanah hirun, sabuw kakafih baiyowayah hai orot ukwarih bairi hinan hi’itih Paul hirabirab hihamiy.
33 Als|strong="G5119" aber der Hauptmann|strong="G5506" nahe herzukam|strong="G1448", nahm|strong="G1949" er ihn|strong="G0846" an sich|strong="G1949" und|strong="G2532" hieß|strong="G2753" ihn binden mit|strong="G1210" zwei|strong="G1417" Ketten|strong="G0254" und|strong="G2532" fragte|strong="G4441", wer|strong="G5101" er wäre|strong="G0302" und|strong="G2532" was|strong="G5101" er getan|strong="G4160" hätte|strong="G2076".
33 Baiyowayah hai ukwarin na Paul biyan tit bai ana orot uwih chain rou’ab hibow hifatum, imaibo ibatiyih, “Iti orot i yait naatu abisa sinaf?”
34 Einer|strong="G0243" aber|strong="G1161" rief|strong="G0994" dies|strong="G5100", der andere|strong="G0243" das im|strong="G1722" Volk|strong="G3793". Da er aber|strong="G1161" nichts|strong="G3361" Gewisses|strong="G0804" erfahren|strong="G1097" konnte|strong="G1410" um|strong="G1223" des Getümmels|strong="G2351" willen|strong="G1223", hieß|strong="G2753" er ihn|strong="G0846" in|strong="G1519" das Lager|strong="G3925" führen|strong="G0071".
34 Sabuw kou’ay wanawanan hibatabat asir hi’af hi’o kwanekwan, baiyowayan ukwarin sawar yabin abisa isan mamatar nowar gewasomih biwa’an men karam, anayabin uruwane ra’at imih baiyowayah iuwih Paul hibai hirun baiyowayah hai bar hiyari’y.
35 Und|strong="G1161" als|strong="G3753" er an|strong="G1909" die Stufen|strong="G0304" kam|strong="G1096", mußten|strong="G4819" ihn die|strong="G5259" Kriegsknechte|strong="G4757" tragen|strong="G0941" vor|strong="G1223" Gewalt|strong="G0970" des Volks|strong="G3793";
35 Paul hibai hirun wawanamaim hitit rakit sabuw hiturafef hi’itin, basit baiyowayah Paul hibora’ah hi’abar.
36 denn|strong="G1063" es folgte|strong="G0190" viel|strong="G4128" Volks|strong="G2992" nach|strong="G0190" und schrie|strong="G2896": Weg|strong="G0142" mit ihm|strong="G0846"!
36 Sabuw ufuh hitarkoukuw hina hio, “Kwa’asabun emorob!”
37 Als aber|strong="G5037" Paulus|strong="G3972" jetzt zum|strong="G1519" Lager|strong="G3925" eingeführt|strong="G1521" ward|strong="G3195", sprach|strong="G3004" er zu dem Hauptmann|strong="G5506": Darf|strong="G1487" ich|strong="G3427" mit|strong="G4314" dir|strong="G4571" reden|strong="G2036"? Er|strong="G3588" aber|strong="G1161" sprach|strong="G5346": Kannst|strong="G1097" du Griechisch|strong="G1676"?
37 Paul hibai baiyowayah hai bar hirur auman baiyowayah hai ukwarin isan eo, “Karam boro tur ta atao itanowar?” Baiyowayan hai orot ukwarin Paul ibatiy, “O Greek tur iso’ob?
38 Bist|strong="G1488" du|strong="G4771" nicht|strong="G3756" der Ägypter|strong="G0124", der vor|strong="G4253" diesen|strong="G5130" Tagen|strong="G2250" einen Aufruhr gemacht hat|strong="G0387" und|strong="G2532" führte|strong="G1806" in|strong="G1519" die Wüste|strong="G2048" hinaus|strong="G1806" viertausend|strong="G5070" Meuchelmörder|strong="G0435"?
38 O men Egypt orot iti boro’omo sabuw 4,000 baiyow kwanekwaneyah ibow arar yan itit gawan isan ibirakit wari’en?”
39 Paulus|strong="G3972" aber|strong="G1161" sprach|strong="G2036": Ich|strong="G1473" bin|strong="G1510" ein jüdischer|strong="G2453" Mann|strong="G0444" von Tarsus|strong="G5018", ein Bürger|strong="G4177" einer namhaften|strong="G3756" Stadt|strong="G4172" in Zilizien|strong="G2791". Ich bitte|strong="G1189" dich|strong="G4675", erlaube|strong="G2010" mir|strong="G3427", zu reden|strong="G2980" zu|strong="G4314" dem Volk|strong="G2992".
39 Paul iya’afut eo, “Ayu i Jew orot, Tarsus imaim atufuw Silisia wanawanan, bar merar gagamin ayu i ana matuwan ama’am imih akokok o baibasit ititu sabuw isah atao.”
40 Als er aber|strong="G1161" es ihm|strong="G0846" erlaubte|strong="G2010", trat|strong="G2476" Paulus|strong="G3972" auf|strong="G1909" die Stufen|strong="G0304" und winkte|strong="G2678" dem Volk|strong="G2992" mit der Hand|strong="G5495". Da nun|strong="G1161" eine große|strong="G4183" Stille|strong="G4602" ward|strong="G1096", redete|strong="G4377" er zu ihnen auf hebräisch|strong="G1446" und sprach|strong="G3004":
40 Baiyowayah hai orot ukwarin baibasit Paul itin yen wawan afe’en bat umanamaim sabuw etei rutanih etei awah fot, imaibo Paul Hebrew turamaim eo hinowar.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.