Atos 18
Lutherbibel 1912 (DEU1912) vs AAI
1 Darnach|strong="G3326" schied|strong="G5563" Paulus|strong="G3972" von|strong="G1537" Athen|strong="G0116" und kam|strong="G2064" gen|strong="G1519" Korinth|strong="G2882"
1 Iti ufunamaim Paul Athens ihamiy naatu na Corinth tit.
2 und|strong="G2532" fand|strong="G2147" einen|strong="G5100" Juden|strong="G2453" mit Namen|strong="G3686" Aquila|strong="G0207", von Geburt|strong="G1085" aus Pontus|strong="G4193", welcher war neulich|strong="G4373" aus|strong="G0575" Italien|strong="G2482" gekommen|strong="G2064" samt|strong="G2532" seinem|strong="G0846" Weibe|strong="G1135" Priscilla|strong="G4252" (darum daß|strong="G1223" der Kaiser Klaudius|strong="G2804" geboten hatte|strong="G1299" allen|strong="G3956" Juden|strong="G2453", zu weichen|strong="G5563" aus|strong="G1537" Rom|strong="G4516").
2 Nati’imaim Jew orot wabin Aquila hairi hitar, Aquila i Pontus imaim tufuw baise aawan Priscilla hairi Italy hihamiy hitit, anayabin Caesar Claudius Jew sabuw etei Rome hima’am ia’arih iuwih hitit. Imih Paul na Corinth titit i na Aquila Priscilla hairi inanawanih.
3 Zu denen|strong="G0846" ging|strong="G4334" er ein|strong="G4334"; und|strong="G2532" dieweil|strong="G1223" er gleiches Handwerks|strong="G3673" war|strong="G1511", blieb|strong="G3306" er bei|strong="G3844" ihnen|strong="G0846" und|strong="G2532" arbeitete|strong="G2038". (Sie waren|strong="G2258" aber|strong="G1063" des Handwerks|strong="G5078" Teppichmacher|strong="G4635").
3 Naatu anayabin i auman i kanawas sakirayan ta, imih ma bairi kanawas hisasakir.
4 Und|strong="G1161" er lehrte|strong="G1256" in|strong="G1722" der Schule|strong="G4864" an allen|strong="G3956" Sabbaten|strong="G4521" und|strong="G5037" beredete|strong="G3982" beide, Juden|strong="G2453" und|strong="G2532" Griechen|strong="G1672".
4 Baiyarir Ana Veya mar etei Kou’ay Baremaim tur binan gewasin Jew naatu Greek sabuw yah baikitabirih isan tur yayare.
5 Da|strong="G5613" aber|strong="G1161" Silas|strong="G4609" und|strong="G2532" Timotheus|strong="G5095" aus|strong="G0575" Mazedonien|strong="G3109" kamen|strong="G2718", drang|strong="G4912" Paulus|strong="G3972" der Geist|strong="G4151", zu bezeugen|strong="G1263" den Juden|strong="G2453" Jesum|strong="G2424", daß er der Christus|strong="G5547" sei.
5 Silas Timothy hairi Masedonia’ane hina hititit ana veya’amaim, Paul ana veya tutufin etei binanumaim eorereb, Jew hai tur eowen, Jesu i God ana Roubinenayan orot.
6 Da sie aber|strong="G1161" widerstrebten|strong="G0498" und|strong="G2532" lästerten|strong="G0987", schüttelte|strong="G1621" er die Kleider|strong="G2440" aus und sprach|strong="G2036": Euer|strong="G5216" Blut|strong="G0129" sei über|strong="G1909" euer|strong="G5216" Haupt|strong="G2776"! Rein|strong="G2513" gehe|strong="G4198" ich|strong="G1473" von|strong="G0575" nun an|strong="G3568" zu|strong="G1519" den Heiden|strong="G1484".
6 Baise Jew sabuw Paul ana tur hikwahir tur kakafih isan hio ana veya, Paul ana faifuw tafan baibiyon bai fofob rutatab i’uwih eo, “Umamaim rara nama’ama na’at, ana ubar i kwa akis kwanab, ayu au bit i aikisisir. Veya boun ayu i boro Ufun Sabuw isah aninanawanih.”
7 Und|strong="G2532" machte sich|strong="G3327" von dannen|strong="G1564" und kam|strong="G2064" in|strong="G1519" ein Haus|strong="G3614" eines|strong="G5100" mit Namen|strong="G3686" Just|strong="G2459", der gottesfürchtig|strong="G2316" war|strong="G4576"; dessen|strong="G3739" Haus|strong="G3614" war zunächst|strong="G4927" an der Schule|strong="G4864".
7 Naatu ihamiyih in Ufun orot ta wabin Titius Justus ana baremaim ma. Iti orot ibo kwafirenayan orot ta, i ana bar i Kou’ay Bar sisibin ma’am.
8 Krispus|strong="G2921" aber|strong="G1161", der Oberste der Schule|strong="G0752", glaubte|strong="G4100" an den HERRN|strong="G2962" mit|strong="G4862" seinem|strong="G0846" ganzen|strong="G3650" Hause|strong="G3624"; und|strong="G2532" viele|strong="G4183" Korinther|strong="G2881", die zuhörten|strong="G0191", wurden gläubig|strong="G4100" und|strong="G2532" ließen sich taufen|strong="G0907".
8 Orot wabin Krisipas Kou’ay Bar ana orot ukwarin aawan natunatun ana nibur bairi Regah ana tur hinowar hitumatum, na’atube Corinth sabuw moumurih auman hitumatum naatu bapataito hibai.
9 Es sprach aber|strong="G1161" der HERR|strong="G2962" durch|strong="G1722" ein Gesicht|strong="G3705" in|strong="G1223" der Nacht|strong="G3571" zu Paulus|strong="G3972": Fürchte dich|strong="G5399" nicht|strong="G3361", sondern|strong="G0235" rede|strong="G2980", und|strong="G2532" schweige|strong="G4623" nicht|strong="G3361"!
9 Fai ta Paul ana mimumaim Regah eo, “Paul men inabir baise inabinan, men awa nafot binan inihamiy inama’amih.
10 denn|strong="G1360" ich|strong="G1473" bin|strong="G1510" mit|strong="G3326" dir|strong="G4675", und|strong="G2532" niemand|strong="G3762" soll sich|strong="G4671" unterstehen|strong="G2007", dir|strong="G4571" zu schaden|strong="G2559"; denn|strong="G1360" ich|strong="G3427" habe|strong="G2076" ein großes|strong="G4183" Volk|strong="G2992" in|strong="G1722" dieser|strong="G5026" Stadt|strong="G4172".
10 Anayabin ayu airit tama’am, naatu orot babin ta boro men karam o narab ni’afiy, yabin sabuw maumurih iti bar meraramaim tema’am i ayu au sabuw.”
11 Er saß|strong="G2523" aber|strong="G5037" daselbst ein Jahr|strong="G1763" und|strong="G2532" sechs|strong="G1803" Monate|strong="G3376" und lehrte|strong="G1321" das Wort|strong="G3056" Gottes|strong="G2316".
11 Basit Paul kwamur ta’imon sumar six nati’imaim ma God ana tur sabuw i’obaibiyih.
12 Da aber|strong="G1161" Gallion|strong="G1058" Landvogt war|strong="G0445" in Achaja|strong="G0882", empörten sich|strong="G2721" die Juden|strong="G2453" einmütig wider|strong="G3661" Paulus|strong="G3972" und|strong="G2532" führten|strong="G0071" ihn|strong="G0846" vor|strong="G1909" den Richtstuhl|strong="G0968"
12 Baise Galio tafaram Akaiya isan bigawan ana veya, Jew etei hita’imon Paul hifatum hibai hin baibatiyenamaim hiyai hio.
13 und sprachen|strong="G3004": Dieser|strong="G3778" überredet|strong="G0374" die Leute|strong="G0444", Gott|strong="G2316" zu dienen|strong="G4576" dem Gesetz|strong="G3551" zuwider|strong="G3844".
13 “Iti orot i esisinaftobon sabuw yah nikitabir aki ai ef naatu ai ofafar hina’astu’ub i hai kokomaim God hinakwafirimih.”
14 Da aber|strong="G1161" Paulus|strong="G3972" wollte|strong="G3195" den Mund|strong="G4750" auftun|strong="G0455", sprach|strong="G2036" Gallion|strong="G1058" zu|strong="G4314" den Juden|strong="G2453": Wenn|strong="G1487" es ein|strong="G5100" Frevel|strong="G0092" oder|strong="G2228" eine Schalkheit|strong="G4190" wäre|strong="G2258", liebe|strong="G5599" Juden|strong="G2453", so höre|strong="G0302" ich euch|strong="G5216" billig|strong="G2596";
14 Paul tur omih biwa’an ana veya Galio Jew sabuw isah eo, “Kwa iti orot sawar kakafin tasinaf kwata’itin isan kwatagamigam na’at, ayu boro ata ma a tur atanowar.
15 weil|strong="G1487" es aber|strong="G1161" eine Frage|strong="G2213" ist|strong="G2076" von|strong="G4012" der Lehre|strong="G3056" und|strong="G2532" von den Worten|strong="G3686" und|strong="G2532" von|strong="G2596" dem|strong="G5209" Gesetz|strong="G3551" unter euch, so seht ihr|strong="G3700" selber zu; ich|strong="G1473" denke|strong="G1014" darüber|strong="G5130" nicht|strong="G3756" Richter|strong="G2923" zu sein|strong="G1014".
15 Baise kwa a gamin ai’itin i tur, wab naatu kwa a ofafar isah kwagamigam, imih nati sawar i kwabai kwan kwa akis kwayabunai, ayu iti sawar i boro men ana butubun.”
16 Und|strong="G2532" trieb|strong="G0556" sie|strong="G0846" von|strong="G0575" dem Richtstuhl|strong="G0968".
16 Naatu baibatiyen bar wanawanan nunih ufun hitit.
17 Da|strong="G1161" ergriffen|strong="G1949" alle|strong="G3956" Griechen|strong="G1672" Sosthenes|strong="G4988", den Obersten der Schule|strong="G0752", und schlugen|strong="G5180" ihn vor|strong="G1715" dem Richtstuhl|strong="G0968"; und|strong="G2532" Gallion|strong="G1058" nahm|strong="G3199" sich's|strong="G5130" nicht|strong="G3762" an|strong="G3199".
17 Basit Sosthenes Kou’ay Bar ana ukwarin hirouh hibai hirab baibatiyen bar merar yan. Baise nati hisisinaf Galio men kafa’imo i yababanamih.
18 Paulus|strong="G3972" aber|strong="G1161" blieb|strong="G4357" noch|strong="G2089" lange|strong="G2425" daselbst; darnach machte er einen Abschied|strong="G0657" mit den Brüdern|strong="G0080" und wollte|strong="G1602" nach|strong="G1519" Syrien|strong="G4947" schiffen|strong="G1602" und|strong="G2532" mit|strong="G4862" ihm|strong="G0846" Priscilla|strong="G4252" und|strong="G2532" Aquila|strong="G0207". Und er schor|strong="G2751" sein Haupt|strong="G2776" zu|strong="G1722" Kenchreä|strong="G2747", denn|strong="G1063" er hatte|strong="G2192" ein Gelübde|strong="G2171".
18 Paul Corinthimaim veya moumurihika baitumatumayah bairi hima, imaibo eo tuturih Priscilla, Aquila hairi buwih bairi wa hibai hina Syria hitit. Namih ana veya Sensera imaim aribun mafur anayabin i omatanen ta biwa’an isan.
19 Und|strong="G1161" er kam|strong="G2658" gen|strong="G1519" Ephesus|strong="G2181" und|strong="G2548" ließ|strong="G2641" sie daselbst|strong="G0847"; er|strong="G0846" aber|strong="G1161" ging|strong="G1525" in|strong="G1519" die Schule|strong="G4864" und redete mit|strong="G1256" den Juden|strong="G2453".
19 Naatu hina Ephesus hitit imaim Priscilla Aquila hairi ihamiyih. Paul na Kou’ay Bar run Jew bairi baidudur isan.
20 Sie baten|strong="G2065" ihn aber|strong="G1161", daß er längere|strong="G1909" Zeit|strong="G5550" bei|strong="G3844" ihnen|strong="G0846" bliebe|strong="G3306". Und er willigte|strong="G1962" nicht|strong="G3756" ein|strong="G1962",
20 Naatu hifefeyan hikokok i nati’imaim veya maninaka bairi hitama, baise i aurin veya en imih kwahir.
21 sondern|strong="G0235" machte seinen Abschied|strong="G0657" mit ihnen|strong="G0846" und sprach|strong="G2036": Ich|strong="G3165" muß|strong="G1163" allerdinge|strong="G3843" das künftige|strong="G2064" Fest|strong="G1859" in|strong="G1519" Jerusalem|strong="G2414" halten|strong="G4160"; will's|strong="G2309" Gott|strong="G2316", so|strong="G1161" will|strong="G0344" ich wieder|strong="G0344" zu|strong="G4314" euch|strong="G5209" kommen|strong="G0344". Und|strong="G2532" fuhr weg|strong="G0321" von|strong="G0575" Ephesus|strong="G2181"
21 Naatu bihamiyih auman iuwih eo, “God nakokok na’at boro ana matabir isa anan.” Naatu wa bai Ephesus ihamiy in.
22 und|strong="G2532" kam|strong="G2718" gen|strong="G1519" Cäsarea|strong="G2542" und ging hinauf|strong="G0305" (nach Jerusalem) und|strong="G2532" grüßte|strong="G0782" die Gemeinde|strong="G1577" und zog hinab|strong="G2597" gen|strong="G1519" Antiochien|strong="G0490".
22 Na Caesarea titit ana veya na Jerusalem tit, ekaleisia sabuw nati hima’am hai merar yi, imaibo in Antioch tit.
23 Und|strong="G2532" verzog|strong="G4160" etliche|strong="G5100" Zeit|strong="G5550" und reiste weiter|strong="G1831" und durchwandelte|strong="G1330" nacheinander|strong="G2517" das galatische|strong="G1054" Land|strong="G5561" und|strong="G2532" Phrygien|strong="G5435" und stärkte|strong="G1991" alle|strong="G3956" Jünger|strong="G3101".
23 Nati’imaim veya bai’ab na’atube ma’am ufunamaim ihamiyih, i na Galasia, Firigia imaim run tit bai’ufununayah kaufair itih.
24 Es kam|strong="G2658" aber|strong="G1161" gen|strong="G1519" Ephesus|strong="G2181" ein|strong="G5100" Jude|strong="G2453" mit namen|strong="G3686" Apollos|strong="G0625", von Geburt|strong="G1085" aus Alexandrien|strong="G0221", ein beredter|strong="G3052" Mann|strong="G0435" und mächtig|strong="G5607" in|strong="G1722" der Schrift|strong="G1124".
24 Jew orot ta wabin Apollos, ana tafaram Alexandria imaim tufuw, basit nati ana veya’amaim i na Ephesus tit. Iti orot binan isan i ana siwar bai, naatu Buk wanawanan etei i so’ob kwanekwan.
25 Dieser|strong="G3778" war|strong="G2258" unterwiesen im|strong="G2727" Weg|strong="G3598" des HERRN|strong="G2962" und|strong="G2532" redete|strong="G2980" mit brünstigem|strong="G2204" Geist|strong="G4151" und|strong="G2532" lehrte|strong="G1321" mit Fleiß|strong="G0199" von|strong="G4012" dem HERRN|strong="G2962", wußte|strong="G1987" aber allein|strong="G3440" von der Taufe|strong="G0908" des Johannes|strong="G2491".
25 Regah ana ef isan i hio’baiy gewas naatu sabuw afa Jesu isan bi’obaiyih, ana itinin i orot so’obayan sawar etei so’ob eo na’atube. Naatu tur abisa eo i men ta sa’ir, baise i ana so’ob i John ana bapataito akisin so’ob.
26 Dieser|strong="G3778" fing an|strong="G0756", frei zu predigen|strong="G3955" in|strong="G1722" der Schule|strong="G4864". Da|strong="G1161" ihn|strong="G0846" aber Aquila|strong="G0207" und|strong="G2532" Priscilla|strong="G4252" hörten|strong="G0191", nahmen|strong="G4355" sie ihn|strong="G0846" zu sich|strong="G4355" und|strong="G2532" legten|strong="G1620" ihm|strong="G0846" den Weg|strong="G3598" Gottes|strong="G2316" noch fleißiger|strong="G0197" aus|strong="G1620".
26 Kou’ay Bar wanawanan itafofor binan. Baise Priscilla Aquila hairi nati’imaim hima’am tur hinonowar ufunamaim hibai bairi hin hai bar God ana ef anababatun hikubunabuna gewas nowar.
27 Da er|strong="G0846" aber|strong="G1161" wollte|strong="G1014" nach|strong="G1519" Achaja|strong="G0882" reisen|strong="G1330", schrieben|strong="G1125" die Brüder|strong="G0080" und vermahnten|strong="G4389" die Jünger|strong="G3101", daß sie ihn|strong="G0846" aufnähmen|strong="G0588". Und als er dahingekommen war|strong="G3854", half er denen|strong="G4820", die gläubig waren geworden|strong="G4100" durch|strong="G1223" die Gnade|strong="G5485".
27 Apollos ana not bogaigiwas Akaiya namih binotanot ana veya, tuwahinah koufair hitin naatu fef hikirum auman hitin bai na Akaiya tit, saise bai’ufununayah nati’imaim hima’am ana merar hitay. Na titit ana veya sabuw iyab God ana manaw ana kabeberamaim hina bai’ufununayah himamatar baibais gagamin maiyow itih.
28 Denn|strong="G1063" er überwand|strong="G1246" die Juden|strong="G2453" beständig|strong="G2159" und erwies|strong="G1925" öffentlich|strong="G1219" durch|strong="G1223" die Schrift|strong="G1124", daß Jesus|strong="G2424" Christus|strong="G5547" sei|strong="G1511".
28 Anayabin Jew sabuw hibifufuwen isan bebeyanamaim tur fokarin gam iuwih naatu God ana turamaim kubunabuna hai tur eowen eo, “Turobe Jesu i Roubininenayan.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.