João 7
Chaʼ suʼwe nu nchkwiʼ chaʼ ʼin Jesucristo nu nka xʼnaan (CTPNT) vs NTLH
1 Chunꞌ ndiꞌin la xkwiꞌ nde lo yuu ꞌin Galilea mdaꞌan Jesús; ja mdaꞌan ꞌa yu lo yuu ꞌin Judea bra kanꞌ, chaꞌ ndiya neꞌ judío nu nchka ꞌa tiꞌ neꞌ kujwi neꞌ ꞌin yu.
1 Depois disso, Jesus começou a andar pela Galileia; ele não queria andar pela Judeia, pois os líderes judeus dali estavam querendo matá-lo.
2 Wa tiya ti ska taꞌa ꞌin neꞌ judío, ska taꞌa nu nchkwiꞌ neꞌ loꞌo ran chaꞌ taꞌa ꞌin naꞌan teꞌ lka ran.
2 Aconteceu que a festa dos judeus chamada Festa das Barracas estava perto.
3 Ykwiꞌ taꞌa Jesús loꞌo yu bra kanꞌ:
3 Então os irmãos de Jesus disseram a ele: — Saia daqui e vá para a Judeia a fim de que os seus seguidores vejam o que você está fazendo.
4 Ja kuꞌnii tñan kanꞌ mnan ti xa nu nchka tiiꞌ chaꞌ xuꞌwi lyo nchga nten ꞌiin; ti ykwiiꞌ tii katsaaꞌ ꞌin nchga nten kwa chaꞌ ka ꞌiin kuꞌnii chaꞌ tnun bra kanꞌ.
4 Pois quem quer ser bem-conhecido não deve esconder o que está fazendo. Já que você faz essas coisas, deixe que todos o conheçam.
5 Ngwañaꞌan ykwiꞌ neꞌ, chaꞌ loꞌo taꞌa Jesús, ja ndyaa ñaꞌan tiꞌ neꞌ ꞌin yu.
5 Até os irmãos de Jesus não criam nele.
6 Kanꞌ chaꞌ ykwiꞌ Jesús chaꞌ re:
6 Ele respondeu:
7 chaꞌ ja tiꞌí tiꞌ neꞌ ꞌwan; naꞌ lkaǎn nu tiꞌí ꞌa tiꞌ neꞌ ꞌñaǎn, chaꞌ nchkwiǐnꞌ chaꞌ nu ñi loꞌo neꞌ chaꞌ ꞌin nchga chaꞌ kuxi nu ngiꞌni neꞌ ―ndukwin―.
7 O mundo não pode ter ódio de vocês, mas tem ódio de mim porque eu afirmo que o que o mundo faz é mau.
8 Yaa lya wan ykwiꞌ ti wan taꞌa kanꞌ; ja tsaꞌaǎn, chaꞌ ti ji tiya bra nu ndiꞌin chaꞌ tsaꞌaǎn la kanꞌ.
8 Vão vocês à festa, mas eu não vou porque a minha hora ainda não chegou.
9 Sa kwa ti chaꞌ ykwiꞌ Jesús bra kanꞌ, loꞌo nganun yu nde Galilea bra kanꞌ.
9 Jesus disse isso e ficou na Galileia.
10 Ndyaa nu kiꞌyu taꞌa Jesús taꞌa. Chunꞌ ndiꞌin la mdoꞌo yu ti ykwiꞌ ti yu ndyaa yu taꞌa kanꞌ. Ja ndyaa Jesús sa tlyu ti loꞌo xka ta nten, ska ti yu ndyaa yu chaꞌ ja ñaꞌan nten ꞌin yu.
10 Depois que os seus irmãos foram à festa, Jesus também foi, mas fez isso em segredo e não publicamente.
11 Laja nu nchka taꞌa kanꞌ, ndaꞌan neꞌ judío ndaꞌan naan neꞌ ꞌin yu bra kanꞌ:
11 Os líderes judeus o procuravam na festa e perguntavam: — Onde é que está aquele homem?
12 Kaꞌan ꞌa chaꞌ nchkwiꞌ neꞌ kichen kanꞌ loꞌo taꞌa neꞌ chaꞌ ꞌin Jesús. Ndiya neꞌ nu nchkwiꞌ: “Suꞌwe ꞌa nten lka yu kwa.” Loꞌo ndiya xka ta nten nu nchkwiꞌ: “Siꞌi. Xkwiꞌ chaꞌ kwiñi nchkwiꞌ yu kwa, nñi lyoꞌo ti yu ꞌin nten.”
12 Na multidão havia muita gente comentando sobre ele. Alguns diziam: — Ele é bom. — Não é não; ele engana o povo! — afirmavam outros.
13 Ntsen neꞌ ꞌin neꞌ judío, kanꞌ chaꞌ mnan ti nchkwiꞌ neꞌ loꞌo taꞌa neꞌ.
13 Mas ninguém falava abertamente sobre ele porque todos tinham medo dos líderes judeus.
14 Ska snuꞌ tsan ndalo taꞌa kanꞌ. Mdaꞌa jakwa tsan nchka taꞌa kanꞌ, ndyaa Jesús niꞌ lyaa tnun bra kanꞌ; mdyisnan yu ngwaꞌu yu ꞌin neꞌ nde kwa.
14 Quando a festa já estava no meio, Jesus foi ao Templo e começou a ensinar.
15 Nduwe ꞌa tiꞌ neꞌ judío chaꞌ nchka ꞌa ꞌin Jesús:
15 Os líderes judeus ficaram muito admirados e diziam: — Como é que ele sabe tanto sem ter estudado?
16 Kanꞌ chaꞌ ykwiꞌ Jesús chaꞌ re loꞌo neꞌ nu ndiꞌin niꞌ lyaa kanꞌ:
16 Jesus disse:
17 Bra nu xlyaa wan kuꞌni wan tñan nu nchka tiꞌ Ndiose chaꞌ kuꞌni wan, bra kanꞌ ka biyaꞌ tiꞌ wan la nde yaꞌ mdoꞌo chaꞌ nu nduꞌuǔn ꞌin nten, ni siya seꞌen ndiꞌin Ndiose mdoꞌo chaꞌ kanꞌ, ni siya ska chaꞌ nu nguloǔn keěn ti ykwiǐnꞌ tiǎn lka chaꞌ kanꞌ ―ndukwin yu―.
17 Quem quiser fazer a vontade de Deus saberá se o meu ensino vem de Deus ou se falo em meu próprio nome.
18 Ska nten nu xkwiꞌ nchkwiꞌ chaꞌ ꞌin ti ykwiꞌ ti loꞌo nten, ngiꞌni yu chaꞌ ka tlyu la yu, ti ykwiꞌ ti yu. Xka ñaꞌan ngiꞌniǐn, chaꞌ tyukwi ti tiyeěn ngiꞌniǐn tnuǔn ꞌin Ndiose nu nka Xꞌnaǎn, kanꞌ nu ngwaꞌan tñan ꞌñaǎn chaꞌ kaǎn lo chalyuu. Loꞌo ja nsuꞌwi chaꞌ kwiñi ꞌñaǎn siyaꞌ ti.
18 Quem fala em seu próprio nome está procurando ser elogiado. Mas quem quer conseguir louvores para aquele que o enviou, esse é honesto, e não há falsidade nele.
19 ’Ti kwiꞌ ayman Moisés ngwaꞌu ꞌñaan chaꞌ kuꞌnian nchga tñan nu nchka tiꞌ Ndiose, loꞌo ja siyaꞌ ndukwa wan chaꞌ kanꞌ ―ndukwin Jesús―. Loꞌo ni, nchka tiꞌ wan kujwi wan ꞌñaǎn. ¿Ni chaꞌ lka bra kanꞌ?
19 Foi Moisés quem deu a
20 ―Ñaꞌan tiꞌ ska kuneꞌ xaꞌan, ngwañaꞌan ngiꞌni nuꞌwin ―ndukwin neꞌ ꞌin Jesús bra kanꞌ―. ¿Ti ka nu lka nchka tiꞌ kujwi ꞌiin sikwa a?
20 A multidão respondeu: — Você está dominado por um demônio! Quem é que está querendo matá-lo?
21 Kanꞌ chaꞌ ykwiꞌ Jesús chaꞌ re loꞌo neꞌ bra kanꞌ:
21 Então Jesus disse:
22 Ndiya ska tñan nu ndukwa ꞌa wan ―ndukwin yu―, ska tñan nu ytsaꞌ ayman Moisés ꞌwan sꞌni chaꞌ kuꞌni wan. Loꞌo siꞌi Moisés kanꞌ ngwa nu ykwiꞌ chaꞌ kanꞌ loꞌo wan, chaꞌ ti sꞌni la, xa nu ja ya kala Moisés, yꞌni ayman taꞌa wan tñan kanꞌ. Nde lka tñan kanꞌ nu ndyaa ñaꞌan ꞌa tiꞌ wan: Nsiꞌyu wan kijin nu xuwe kiꞌyu sñiꞌ wan chaꞌ lkwan neꞌ, ni siya tsan nu nxitñaꞌ neꞌ lka kanꞌ ―ndukwin Jesús―.
22 Vocês
23 Xa wa mdaꞌa snuꞌ tsan nu ngula sñiꞌ wan, ngiꞌni wan tñan kanꞌ, ni siya nxitñaꞌ neꞌ chaꞌ taꞌa, chunꞌ ndukwa ꞌa wan nchga chaꞌ nu wa ytsaꞌ Moisés ꞌñaan chaꞌ kuꞌnian. Kanꞌ chaꞌ ni, ¿ni chaꞌ lka msinꞌ ꞌa tiꞌ wan ꞌñaǎn sikwa? ―ndukwin Jesús―. ¿Ta chunꞌ chaꞌ nu yꞌniǐn chaꞌ nchkaa ska nten, ni siya ska tsan nxitñaꞌ neꞌ ngwa kanꞌ, kanꞌ chaꞌ msinꞌ tiꞌ wan ꞌñaǎn a?
23 Para não deixarem de cumprir a Lei de Moisés, vocês circuncidam um menino, mesmo no sábado. Então por que ficam com raiva de mim quando eu curo completamente uma pessoa no sábado?
24 Ja suꞌwe kuꞌni biyaꞌ wan ꞌin nten ska chaꞌ wa naꞌan ti wan ꞌin neꞌ ―ndukwin yu―. Tsaa naan wan nu chañi lka suun chaꞌ ꞌin neꞌ, ngwañaꞌan kuꞌni biyaꞌ ñi wan ꞌin neꞌ.
24 Parem de julgar pelas aparências e julguem com justiça.
25 Xa wa ynan chinꞌ neꞌ kichen Jerusalén chaꞌ kanꞌ, bra kanꞌ mdyisnan ykwiꞌ neꞌ chaꞌ ꞌin yu bra kanꞌ:
25 Algumas pessoas que moravam em Jerusalém perguntavam: — Não é este o homem que estão querendo matar?
26 Loꞌo ni, ñaꞌan wan chinꞌ sa ñaꞌan ngiꞌni yu kwa, nduun yu nchkwiꞌ yu seꞌen ndiꞌin nchga nten. Loꞌo ja siyaꞌ nchka ꞌin neꞌ kulo neꞌ tñan ꞌin yu chaꞌ ja chkwiꞌ ꞌa yu ―ndukwin neꞌ ꞌin taꞌa neꞌ―. ¿Ta wa mgii tiꞌ nu nka ndloo ꞌñaan, chaꞌ yu kwa lka yu Krixtu, nten nu tnun nchka nu ndiꞌin chaꞌ kan ti sꞌni sikwa?
26 Vejam! Ele está falando em público, e ninguém diz nada contra ele! Será que as autoridades sabem mesmo que ele é o Messias ?
27 Jlyo tianꞌ la nde yaꞌ mdoꞌo yu kwa. Loꞌo siꞌi ngwañaꞌan ka bra nu kan Krixtu, nten nu tnun nchka kanꞌ, ti kwiꞌ yu nu ndiꞌin taan chaꞌ kan yu. Bra nu kan yu kanꞌ, ja tukwin ka biyaꞌ tiꞌ la nde yaꞌ tyoꞌo yu kan yu.
27 No entanto, quando o Messias vier, ninguém saberá de onde ele é; e nós sabemos de onde este homem vem.
28 Kanꞌ chaꞌ kwen ykwiꞌ Jesús laja nu nduun yu nduꞌu yu ꞌin neꞌ niꞌ lyaa tnun kanꞌ:
28 Quando estava ensinando no pátio do Templo, Jesus disse bem alto:
29 Naꞌ nsuꞌwi lyoǔn ꞌin Ndiose, chaꞌ seꞌen ndiꞌin Ni mdoꞌoǔn ndijyaǎn; Ndiose lka nu ngulo tñan ꞌñaǎn chaꞌ kaǎn nde re.
29 Mas eu o conheço porque venho dele e fui mandado por ele.
30 Xa wa mdyii ykwiꞌ Jesús chaꞌ kanꞌ, mdiyan xka ta nten seꞌen ndiꞌin yu bra kanꞌ, ngwa tiꞌ neꞌ chaꞌ xñi neꞌ ꞌin yu. Loꞌo ja tukwin ngwa ꞌin kalaꞌ ꞌin yu, chaꞌ ti ji tiya bra ꞌin neꞌ xaꞌan chaꞌ xñi neꞌ ꞌin yu.
30 Então quiseram prender Jesus, mas ninguém fez isso porque a sua hora ainda não tinha chegado.
31 Ni siya ngwañaꞌan ngwa tiꞌ neꞌ kanꞌ, ti ndiꞌin kaꞌan nten nu msñi chaꞌ ꞌin yu. Ykwiꞌ neꞌ loꞌo taꞌa neꞌ bra kanꞌ:
31 Porém muitas pessoas que estavam na multidão creram nele e perguntavam: — Quando o Messias vier, será que vai fazer milagres maiores do que este homem tem feito?
32 Wa ynan neꞌ fariseo nchga chaꞌ nu nchkwiꞌ neꞌ kichen chaꞌ ꞌin Jesús. Kanꞌ chaꞌ ngulo neꞌ tñan ꞌin xta nu ngiꞌni kwan niꞌ lyaa, chaꞌ tsaa neꞌ xñi neꞌ ꞌin Jesús; ngwañaꞌan yꞌni sti joꞌo nu nka ndloo loꞌo neꞌ fariseo kanꞌ.
32 Os fariseus ouviram a multidão comentando essas coisas sobre Jesus, e por isso eles e os chefes dos sacerdotes mandaram guardas para o prenderem.
33 Ykwiꞌ Jesús loꞌo nten nu ndiꞌin niꞌ lyaa tnun kanꞌ bra kanꞌ:
33 Jesus disse:
34 Tsaa naan wan ꞌñaǎn la seꞌen ndiꞌiǐn, loꞌo ja tyija lyoǔn ꞌwan bra kanꞌ, chaꞌ ja kaja chabiyaꞌ tsaa wan seꞌen tyiꞌiǐn bra kanꞌ.
34 Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou.
35 ―¿La nde yaꞌ tsaa yu kwa, seꞌen ja ka tyija lyo yu ꞌñaan a? ―ndukwin neꞌ judío kanꞌ ꞌin taꞌa neꞌ―. ¿Ta tijyuꞌ tsaa yu, la seꞌen ndiꞌin xka ta neꞌ judío taꞌaan a? ¿Ta tsaa yu chaꞌ kwaꞌu yu chaꞌ ꞌin Ndiose ꞌin xka ta nten nu ndiꞌin la kanꞌ a? ―ndukwin neꞌ―.
35 Então os líderes judeus começaram a comentar: — Para onde será que ele vai que não o poderemos achar? Será que ele vai morar com os judeus que moram no estrangeiro? Será que vai ensinar os não judeus?
36 ¿Ni sa ñaꞌan chaꞌ ndaꞌan tiye yu kwa chaꞌ nchkwiꞌ yu chaꞌ re a?: “Tsaa naan wan ꞌñaǎn la seꞌen ndiꞌiǐn, loꞌo ja tyija lyoǔn ꞌwan, chaꞌ ja kaja chabiyaꞌ tsaa wan seꞌen tyiꞌiǐn bra kanꞌ” ndukwin yu tsan.
36 O que será que ele quis dizer quando afirmou: “Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou”?
37 Xa wa tyii ti taꞌa, tsan ykwiꞌ taꞌa, ti nduun Jesús niꞌ lyaa tnun bra kanꞌ. Kwen ykwiꞌ yu loꞌo nten nu ndiꞌin nde kwa:
37 O último dia da festa era o mais importante. Naquele dia Jesus se pôs de pé e disse bem alto:
38 Nchga nten nu ndiꞌin chaꞌ ꞌin loꞌoǔn, ka ꞌin neꞌ kanꞌ sa ñaꞌan lka si ndukwa tyiꞌa niꞌ kasiya ꞌin neꞌ. Tlyu ꞌa chaꞌ suꞌwe ka niꞌ kasiya ꞌin neꞌ kanꞌ, chaꞌ ka kuꞌni suꞌwe neꞌ kanꞌ loꞌo taꞌa nten neꞌ bra kanꞌ ―ndukwin Jesús ꞌin neꞌ―. Lo kityi ꞌin Ndiose nchkwiꞌ chaꞌ ngwañaꞌan ka ꞌin neꞌ.
38 Como dizem as
39 Ngwañaꞌan ykwiꞌ Jesús loꞌo neꞌ kwa, chaꞌ wa ta ti Ndiose Tyiꞌi Ni chaꞌ kanun niꞌ kasiya ꞌin nchga nten nu xñi chaꞌ ꞌin Ni. Ja ya ta Ndiose Tyiꞌi Ni kan lo chalyuu, chunꞌ ja ya tyaa Jesús seꞌen ndiꞌin Ndiose nu lka Sti yu.
39 Jesus estava falando a respeito do Espírito Santo, que aqueles que criam nele iriam receber. Essas pessoas não tinham recebido o Espírito porque Jesus ainda não havia voltado para a presença gloriosa de Deus.
40 Kanꞌ ndiya nten kichen nu wa ynan chaꞌ kanꞌ, nu ykwiꞌ chaꞌ ꞌin Jesús:
40 Muitas pessoas que ouviram essas palavras afirmavam: — De fato, este homem é o
41 Loꞌo xka ta nten ykwiꞌ xka chaꞌ ꞌin yu:
41 Outros diziam: — Ele é o E ainda outras pessoas perguntavam: — Mas será que o Messias virá da Galileia?
42 Lo kityi kula kanꞌ nchkwiꞌ chaꞌ ska nten taꞌa ayman David ka nten tnun kanꞌ; kichen Belén kala yu kanꞌ, chaꞌ taꞌa kichen tyi ayman David lka yu kanꞌ.
42 As Escrituras Sagradas dizem que o Messias será descendente de Davi e vai nascer em Belém, onde Davi morou.
43 Ja ngwa suꞌwa chaꞌ ꞌin neꞌ loꞌo taꞌa neꞌ chaꞌ ꞌin Jesús.
43 Então o povo se dividiu por causa dele.
44 Loꞌo ja tukwin msñi ꞌin yu, ni siya ndiꞌin nten nu ngwa ꞌa tiꞌ xñi ꞌin yu, chaꞌ tsaa loꞌo neꞌ ꞌin yu niꞌ ñaꞌan chkwan.
44 Alguns queriam prender Jesus, mas ninguém fez isso.
45 Xiyaꞌ ndyaa xta nu ngiꞌni kwan niꞌ lyaa kanꞌ seꞌen ndiꞌin sti joꞌo nu lka ndloo, seꞌen ndiꞌin neꞌ fariseo. Mnichaꞌ neꞌ ꞌin xta bra kanꞌ:
45 Os guardas voltaram para o lugar onde estavam os chefes dos sacerdotes e os fariseus , e eles perguntaram: — Por que vocês não trouxeram aquele homem?
46 Mxkwen xta kanꞌ ꞌin neꞌ bra kanꞌ:
46 Eles responderam: — Nunca ninguém falou como ele!
47 Lye ꞌa ykwiꞌ neꞌ fariseo loꞌo xta bra kanꞌ:
47 Então os fariseus disseram aos guardas: — Será que vocês também foram enganados?
48 Ja siyaꞌ ndiꞌin nten nu lka ndloo ꞌñaan nu msñi chaꞌ ꞌin yu kanꞌ. Loꞌo neꞌ fariseo taꞌa ba, ti kwiꞌ ti ja ndyaa ñaꞌan tiꞌ ba chaꞌ nu nchkwiꞌ yu ―ndukwin neꞌ―.
48 Por acaso alguma autoridade ou algum fariseu creu nele?
49 Neꞌ kichen re, ja la suꞌwe neꞌ; xkwiꞌ chaꞌ xaꞌan ndaꞌan chaꞌ tiye neꞌ, chunꞌ ja nnan ꞌa neꞌ chaꞌ nu ykwiꞌ ayman Moisés loꞌoan.
49 Essa gente que não conhece a Lei está amaldiçoada por Deus.
50 Loꞌo mdyituun ska neꞌ fariseo laja neꞌ kanꞌ bra kanꞌ; Nicodemo naan yu, ti kwiꞌ yu kula kanꞌ lka yu nu wa yaa seꞌen ndiꞌin Jesús tla kanꞌ.
50 Mas Nicodemos, que era um deles e que certa ocasião havia falado com Jesus, disse:
51 ―Bra nu kuꞌni biyaanꞌ ꞌin ska nten, ja ndiya chabiyaꞌ ꞌñaan chaꞌ taan nu tiꞌí ꞌin nten kanꞌ xa nu ti ji kunaan nchga chaꞌ nu nchkwiꞌ yu kanꞌ, xa nu ti ji ka biyaꞌ tianꞌ sa ñaꞌan chaꞌ ndiꞌin ꞌin yu kanꞌ bra kanꞌ ―ndukwin Nicodemo bra kanꞌ.
51 — De acordo com a nossa Lei não podemos condenar um homem sem ouvi-lo primeiro e descobrir o que ele fez.
52 ―¿Ti kwiꞌ neꞌ Galilea lkaa sikwa a? ―ndukwin taꞌa fariseo ꞌin Nicodemo bra kanꞌ―. Ñaꞌan nuꞌwin chinꞌ lo kityi ꞌin Ndiose nu ngwaꞌan neꞌ nu ngwa sꞌni, chaꞌ ka biyaꞌ la tiiꞌ chaꞌ siꞌi neꞌ Galilea ka nten nu ka chkwiꞌ chaꞌ ꞌin Ndiose loꞌoan.
52 — Por acaso você também é da Galileia? — perguntaram eles. — Estude as Escrituras Sagradas e verá que da Galileia nunca surgiu nenhum profeta .
53 [Nchga nten ndyaa neꞌ tuꞌ naꞌan tyi neꞌ bra kanꞌ.
53 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.