Marcos 9

bvw (BVW) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Ndǝkǝn ngǝrtǝ Yǝso ndanda kandǝwa: "kittǝkǝn nja mbwa'anda kuni, funǝsa a hurnuni mbǝɗya ngunda mǝrtǝwa sema neɗndǝ kuturichita Fara ɓeɗ tǝ alchita."
1 E Jesus terminou, dizendo:
2 Ɗiffitǝ mundǝ tehheth, harkǝ Yǝso nda Bitrus tǝ Yakubu tǝ Yohanna, ɗǝkǝn tǝ kanda shohlatǝ lenak njang, nakndǝ ichitnanda mbǝnniyu. Naknda nata kǝllathi chat mbumbweɗkǝ fata Yǝso hi a mbanitǝnanda,
2 Seis dias depois, Jesus foi para um monte alto, levando consigo somente Pedro, Tiago e João. Ali, eles viram a aparência de Jesus mudar.
3 sǝk njelechi'en hendǝɗa nakna kǝstǝfǝ nda hwatfara, nguchit nifa mbǝlla sapandǝ njelechi'en tǝ pachau kichuyu a hur kishi'iya.
3 A sua roupa ficou muito branca e brilhante, mais do que qualquer lavadeira seria capaz de deixar.
4 Chatkichuyu ɓak nda Iliya tǝ Musa, cheɗkǝndǝ faɗengnanda paɗ kanda shundǝ tǝ Yǝso.
4 E os três discípulos viram Elias e Moisés conversando com Jesus.
5 Ndang Bitrussa Yǝso wa: "Malɗǝm ɓaɗengnǝma mbǝdya ndiichinsi, tahsam kǝtǝnchǝ mǝkkan, ǝrtǝ iyuwa, ǝrtǝ i Musa, ǝrtǝ i Iliya."
5 Então Pedro disse a Jesus: — Mestre, como é bom estarmos aqui! Vamos armar três barracas: uma para o senhor, outra para Moisés e outra para Elias.
6 Mbukǝn iniyu kǝthlǝm sǝnutǝ'i'natna mbutǝwa, kǝthlǝm a lechiɗnda.
6 Pedro não sabia o que deveria dizer, pois ele e os outros dois discípulos estavam apavorados.
7 Ɓak husomba'a haya kǝ ɗar inchengnanda ngǝlaǝn kanda, chek mburata kissha hur husombikǝn tǝ ndatwa: "Ka hweengnǝniya leyahti kamǝn thlǝmmata."
7 Logo depois, uma nuvem os cobriu, e dela veio uma voz, que disse: — Este é o meu Filho querido. Escutem o que ele diz!
8 Chat kǝllakndǝhi chika tǝteni nundǝ nifǝ somǝnwa, se Yǝso ndak naka thlǝmat nanda.
8 Aí os discípulos olharam em volta e viram somente Jesus com eles.
9 Naknda tǝrtahaya a shohlayiyu, ndang Yǝso kandǝwa: "Mǝ mbwa'anduni nifǝ i'nattuniyawa, se fari thlaatǝ hweya nifa hur mǝmatcha."
9 Quando estavam descendo do monte, Jesus mandou que não contassem a ninguém o que tinham visto, até que o Filho do Homem ressuscitasse.
10 Kǝskǝndǝ I'har mbwa'andǝnna kanda, paɗ naknda sahandǝ ndanichǝ tǝ ndatwa: "Mǝ naka sakǝt thlata a hur mǝmatcha."
10 Eles obedeceram à ordem, mas discutiram entre si sobre o que queria dizer essa ressurreição.
11 Sahang ndǝ mi tǝ ndatwa: "Kǝthlǝm mǝ ndat malɗǝmchǝ fa sakandǝ kus tǝkǝnnaɗi, Iliya na tǝrka thlata?"
11 Então perguntaram a Jesus: — Por que os
12 Ngǝrkǝ Yǝso sǝwa: "Kittǝkǝn Iliya na tǝrka thlata kǝthlǝm kǝ tahsaǝn chikamǝhi. Chika tǝ kichu, kǝthlǝmmǝ ndat laulawatkǝnwa hweya nifa nan sat pwanchǝ ka'ǝn tǝ paɗ kǝ njirndǝndi?
12 Ele respondeu:
13 Paɗ nja mbwa'anda kuni ndatwa, Iliya tepi ɓeɗi sa nofchǝ i'ngǝmtǝ hurengnanda nda i'natna a hur laulawatkǝn kǝ ɗar i'ndi'en.
13 Eu afirmo a vocês que Elias já veio, e o maltrataram como quiseram, conforme as Escrituras dizem a respeito dele.
14 Kǝnatnda ngǝrta mbǝɗa tahǝt kimshechi'en, nakndǝ nofchǝ oi, a taurangndǝ kandǝhi, paɗ funǝ malɗǝmcha fa sakandǝ kus tǝ tǝrɓanda Fara ɗi kanda halǝ'i'ndǝ tǝ kanda.
14 Quando eles chegaram perto dos outros discípulos, viram uma grande multidão em volta deles e alguns mestres da Lei discutindo com eles.
15 Kǝnat nofchiyu Yǝso, pǝɗang ǝn kandǝfa, rahkǝnda thlǝmatkǝn ndangndǝ ǝna.
15 Quando o povo viu Jesus, todos ficaram admirados e correram logo para o cumprimentarem.
16 Ndǝkǝn sahandǝ Yǝso kandǝwa: "Mǝnatuni halǝ'i'ndǝ tǝ kandǝ kǝ ɗarkǝn?"
16 Jesus perguntou aos discípulos:
17 Yuna hur nofchiiyu shuwunkǝn tǝ ndatwa: "Malɗǝm ɓuɗi hwe'engna kǝthlǝm kǝ kǝnangɗi ɓǝɓi shemeɗɗa fat'en njandǝ shunda.
17 Um homem que estava na multidão respondeu: — Mestre, eu trouxe o meu filho para o senhor, porque ele está dominado por um espírito mau e não pode falar.
18 Ma ɓeɗ ɓǝɓi shemeɗkǝnna fi'en la muhkǝnndǝhi kǝ hachahaya. Mi'enna hupta kǝna chi hanthlanchi'en, chat mbǝsku titiɗhi. Ndaɗi kimshecheku wa kǝ rǝkangndǝ ɓǝɓishemechikǝnna kish mbǝlla'undǝwa."
18 Sempre que o espírito ataca o meu filho, joga-o no chão, e ele começa a espumar e a ranger os dentes; e ele está ficando cada vez mais fraco. Já pedi aos discípulos do senhor que expulsassem o espírito, mas eles não conseguiram.
19 Ngǝmang Yǝso kandǝwa: "Kunang nofchǝ fa ɓahfǝrkit! Kǝkwat natmanata ɓǝt ǝrtǝ tǝ kuni? Kǝ kwat natinata kǝrǝstǝ tǝkuni? Ɓamitǝn hwankǝn."
19 Jesus disse:
20 Ɓangndǝ hwaniyu. Kǝnat ɓǝɓi shemeɗiyu Yǝso, tǝpkǝn hwanihiyu hachahaya mǝla takarǝhi mi'enna hupta.
20 Quando o levaram, o espírito viu Jesus e sacudiu com força o menino. Ele caiu e começou a rolar no chão, espumando pela boca.
21 "Ndǝkǝn sahandǝ Yǝso mi shin hwanniyuwa?" Ɓǝt kǝnni kǝstǝ'i'ndiya?" Ngǝmanwa: "Thlata hwanchit'en.
21 Aí Jesus perguntou ao pai: O pai respondeu: — Ele está assim desde pequeno.
22 Kurɓandǝ nata muhnda hur am tǝ hwata tǝna mbǝlanda. Paɗ manu mbǝllata kǝsanna kanisi kǝ handukanifa."
22 Muitas vezes o espírito o joga no fogo e na água para matá-lo. Mas, se o senhor pode, então nos ajude. Tenha pena de nós!
23 "Ndǝkǝn ndandǝ Yǝso wa kǝthlǝm mǝnatu ndatwa mani mbǝllata?" Chikamǝ nan sǝtta kǝ mbǝɗa le fǝrkǝ kit."
23 Jesus respondeu:
24 Chatkichuyu shin hwanniyuwa tǝkǝn ndakǝnwa, a firi kit, paɗ kǝsitǝnsi tǝ ɓah fǝr kitchiɗengna."
24 Então o pai gritou: — Eu tenho fé! Ajude-me a ter mais fé ainda!
25 Kǝ nat Yǝso nofchǝkǝna chektǝ oi, kanda ɓat tǝ rahta, ɓokangna ɓǝɓi shemeɗkǝnhi tǝ ndatwa: "Sokǝn ɓǝɓi shemeɗɗi njang sǝkɓǝt tǝ shunda hwaniya nja ndutuwa chukisha fat'en mǝ tamina ngǝr yimta fat'enwa."
25 Quando Jesus viu que muita gente estava se juntando ao redor dele, ordenou ao espírito mau:
26 Ɓǝɓi shemeɗɗiyu hwakǝn, tǝpkǝn hwanihiyu fat'enna saktatfa chekna kish. Nak hwanniyu ɗuk nda tǝ mǝrrǝn, nak nofcha hurrumta paɗ terchin ndangwa tǝ mǝrrǝn.
26 O espírito gritou, sacudiu o menino e saiu dele, deixando-o como morto. Por isso todos diziam que ele havia morrido.
27 Kǝskǝ Yǝso hara hwanniyu kǝsaansi thlarkǝnhi kit.
27 Mas Jesus pegou o menino pela mão e o ajudou a ficar de pé.
28 Ɗiffitǝ ndǝkǝn, Yǝso tǝ kimshechi'en i'chitnanda a huri, sahang kimshechi'en miya a ɓuɓweeta: "kǝthlǝmmi mbǝla'uchitani kǝtandǝ ɓǝɓi shemeɗɗiyu?"
28 Quando Jesus entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram em particular: — Por que foi que nós não pudemos expulsar aquele espírito?
29 Ngǝmang Yǝso wa: "Witǝkǝn ngu chetakish kichuwa se tǝ hwanda."
29 Jesus respondeu:
30 Malkǝndǝ mbǝnnihiyu cheknda kish tǝ hurhuri Galili. kǝthlǝm yahu Yǝso kǝ sǝn nifǝ mbǝndi natǝnwa,
30 Jesus e os discípulos saíram daquele lugar e continuaram atravessando a Galileia. Jesus não queria que ninguém soubesse onde ele estava
31 nakna sakanda kimshechi'en har tǝ ndatwa: "Na ficha fǝr hweya nifa kǝ harra attikrechikǝn, nanda mbǝllanda paɗ ɗiffitǝ mundǝ mǝkkan nan thlata hur mǝmatcha."
31 porque estava ensinando os discípulos. Ele lhes dizia:
32 Nakǝn mbǝsawundǝ i'mbutǝnwa tǝ paɗ kanda lechit kǝ sahangndǝ i'natna yara.
32 Eles não entendiam o que Jesus dizia, mas tinham medo de perguntar.
33 Ɓak nda Kafarnahum sokkǝndǝhi a huri sahang Yǝso kimshechi'enwa: "Mǝnatuni shunda ɗarkǝna mbandiyu?"
33 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Cafarnaum. Quando já estavam em casa, Jesus perguntou aos doze discípulos:
34 Mbǝla'undǝ fǝra ngǝmkǝnwa, kǝthlǝm a mbanda helndǝ i'ndǝ tǝ ndani ndatwa wun nak mwanchinna hurnanda.
34 Mas eles ficaram calados porque no caminho tinham discutido sobre qual deles era o mais importante.
35 Sokkǝnhi, akǝn kimshechi'en kumngǝrǝnsǝ chap yu, ndangnakandǝwa: "Chikawun yahkǝsa nata mban kǝ naka ɗiffi paɗ kǝ saǝn fat'en kǝ mafata nofchǝ nat."
35 Jesus sentou-se, chamou os doze e lhes disse:
36 Tǝrkǝn hwe har, thlaraanhi hurɗifitǝnanda tǝrkǝnndǝ, ndangna kandǝwa:
36 Aí segurou uma criança e a pôs no meio deles. E, abraçando-a, disse aos discípulos:
37 "Chikawun thlǝk hwe kicheya a hur thlǝmna thlǝtǝnji, paɗ chikawun thlǝknji, thlutǝnji ɗengwa thlǝkǝn tǝ Papati thlǝnkǝnji."
37 — Aquele que, por ser meu seguidor, receber uma criança como esta estará também me recebendo. E quem me receber não recebe somente a mim, mas também aquele que me enviou.
38 Ndang Yohanna Yǝso wa: "Malɗǝm neɗani nifa rǝk ɓǝɓi luwurcha a hur thlǝmwa, ndangnganiwa kǝ malaǝn kǝthlǝm nga nakna hurnaniwa"
38 João disse: — Mestre, vimos um homem que expulsa demônios pelo poder do nome do senhor, mas nós o proibimos de fazer isso porque ele não é do nosso grupo.
39 Ndǝkǝn ndat Yǝso wa: "Mǝ njaɗuniwa, nifǝsi na sǝt witǝ torǝniyu a hur thlǝmna mashiɗ kǝ tǝɓrǝnhi kǝ mbuǝn ɓǝɓi'icha i'ndengniwa."
39 Jesus respondeu:
40 Chikawun nguchika atikrechit tǝ kǝm mǝlan i'nǝm.
40 Porque quem não é contra nós é por nós.
41 Kittǝkǝn nati mbwa'anda kuni, nat nifi fǝrang amsata kuni kǝthlǝm kunang 'i Kǝrǝsti nan thlǝt kǝnikǝn.
41 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem der um copo de água a vocês, porque vocês são de Cristo, com toda a certeza receberá a sua recompensa.
42 Chikawun ɗǝfkǝ ǝrta hur hwanchi fǝrkǝ kit kǝ ɓǝɗengniya kǝ sǝn ɓǝɓichitfata, kweshaɗa nifiniyu kǝ wokang fichǝ fǝnhata ɓur kǝ muh fichǝnda hur hawurta.
42 Jesus continuou:
43 Ma hareku la ɗǝfkǝsa sǝt ɓǝɓichitfata thlandinaɗaɗi. Kweskǝn kǝ yimna pwan nga harsǝ ǝrtǝwa mǝni muhsa hwata tǝ harchǝ hwaa.
43 Se uma das suas mãos faz com que você peque, corte-a fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna com uma só mão do que ter as duas e ir para o inferno, onde o fogo nunca se apaga.
44 Hwaɗi la lǝfuchik kǝ pwaree.
44 [Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.]
45 Ma sareku la ɗǝfkǝsa sǝt ɓǝɓichitfata, thlandǝnaɗi kweshkǝn kǝ yimna pwan nga sarǝsǝ ǝrtǝwa mǝni muhsa hwat tǝ sarǝchi hwaa.
45 Se um dos seus pés faz com que você peque, corte-o fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna aleijado do que ter os dois pés e ser jogado no inferno.
46 Hwanɗi la lǝfuchik kǝ pwaree.
46 [Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.]
47 Ma hwaniteku la ɗǝfkǝsa sǝt ɓǝɓichitfata, kǝtandǝnaɗi kweshkǝn kǝ yimna mwanda Farǝ tǝ hwanitǝ ǝrta mǝni muhsa hur hwat tǝ hwanichǝ hwaa.
47 Se um dos seus olhos faz com que você peque, arranque-o! Pois é melhor você entrar no
48 Mbǝɗi la mǝruchit hweecha, paɗ hwatkǝn tamwa liftǝwa.
48 Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.
49 "Kǝthlǝm chikawun nak ficha kikeɗandǝ tǝ hwata.
49 — Pois todas as pessoas serão
50 "Mannda ndiichin, paɗ ma tǝr mbǝndǝ'ennaɗi, naku mbǝlla ngǝranda kwarkǝn kǝ manndawa kǝni? Kǝnuni mbinchin tǝ ndani nda i nat mannda, paɗ kǝ sokuni yuyur tǝ ndani."
50 O sal é uma coisa útil; mas, se perder o gosto, como é que vocês poderão lhe dar gosto de novo? Tenham sal em vocês mesmos e vivam em paz uns com os outros.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.