Mateus 26

Firim fafu fal Aláemit (BQJ) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 No Yésu aban me egiten gurim gaugu ᵽe gal eligenil, naah ulagorol :
1 — ausente —
2 « Jiffase búoh gunah gúuba guŋañoe min Paak yay eĉigul. Ban Añol Arafuhow ᵽan abeni ni guñen bugan bi ebbaŋi n’ekurua. »
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Ni tinah tautu, ufan uteŋenaaw ni ufan Esúif yay n’guomunor ni fúlumet fafu fal afan uteŋenaaw ámah ahu o guvoge me Kayafa.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 N’gujamor bi ejoh Yésu ni mutuho ró, mbiban n’gumugol.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Nihi guoh : « Jamb’ujogalol me no gaggan gagu gutiñe me, jambi gáguo gubaj n’ésuh yay. »
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Nemme Yésu umuen Betani, yaŋ ace áine o háhae ejogene gajaol Simoŋ,
6 — ausente —
7 ni baj ace aare alofol. Aare ahumu jibara jateᵽiteᵽ naogene jimmeŋ míĉir matiŋoe másumut funnom, ban no Yésu aamme ni fitiñ, aare ahu náulenol míĉir mamu ni fuhow.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 No ulagoraaw gujuh me dáuru, súmutil n’guoh : « Ehajen yauyu, nafa yo yay ?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Júene míĉir maumu munnomeni síralam sammeŋe, mbiban n’siseni galeh me. »
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Yésu naffas gaᵽinoril, ban naagil : « Wa uĉile n’jíni n’eyogen aare ahumu ? Waf waaro nakanom !
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Galeh me, bugo, ᵽan jibajil nánonan ni buru, bare ínje jilelom n’ebaj nánonan.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Aare ahume náyu mee míĉir mamu n’enilom bi gafoh gagu gúmbam.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Maagen, ínje ilobul yo : ni mof mamu ᵽe, tánotan to Firim fafu Fásum me fujae me evarei, ᵽan may lobi mala wo aare ahume akan me ; mamu ᵽan auno bi nánonan. »
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Ᵽúrto, ace ni uᵽotoraaw|uᵽotora gaamme guñen ni gúuba, gajaol Yudas Isikariot, najow ak’atoh ufan uteŋenaaw
14 — ausente —
15 min aagil : « Wa jijaom esen ínje bakaner Yésu nalo ni guñenul ? » N’gujamor mala síralam saaᵽiaᵽ sono ávi ni guñen min gusenol so.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Kábiriŋ no, Yudas náni n’eŋes no jáhor me bi ekanol nalo n’guñenil.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Ni funah fafu fítiar fafu faa gaggan gagu gal unaĉ waw wabajut me lévir, ulagoraaw n’gúkail guoh Yésu : « Tay numaŋe iki jucokori fitiñ fafu faa Paak yay ? »
17 — ausente —
18 Naagil : « Jujow bi nende hari, n’ésuh yay ; jiĉih n’juogol ínje afanul niege tinagom tulofe, ban yaŋol ᵽan itiñ me Paak yay n’ulagorom dó. »
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Ulagoraaw n’gukan wo Yésu alobil me, min ñer gucokor may fitiñ fafu faa Paak yay.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 No nuĉiga me gállim, Yésu nanamo ni bugo gaamme guñen ni gúuba n’gúni ni fitiñ.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Bugo ni fitiñ fafu, naagil : « Maagen, ínje ilobul yo : ace ni buru ᵽan annomenom. »
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 No guun me firim faufu, bugo ᵽe ni mujogil náar bireg ánoan ni bugo nanamo erorenol aah : « Ataw, ínje ᵽiaŋ ? »
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Naagil : « An ahu árur me manur n’ínje gañenol ni biril babu, o ajae ennomenom.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Maagen, Añol Arafuhow ban aĉet ti hiĉi me ya ni o. Bare mataño míni ni an ahu ajaol me ennomen ! Faŋene jáari an ahumu jamb’abugi. »
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Ñer Yudas annomeneol me naagol may : « Afanóli, ínje ᵽiaŋ ? » Yésu naagol : « Nulob yo uban. »
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Bugo ni fitiñ fafu, Yésu naŋar ganaĉ, násonien go, namusul go aban nagabor go ulagoraaw naagil : « Jiyab jitiñ : úre enilom. »
26 — ausente —
27 Mbiban naŋar éremuma ; no nasal me Aláemit aban, nasenil yo naagil : « Jiyab jiremor buru ᵽe :
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 úre físimom, físim fafu faliŋen me babuge babu bo Aláemit ajogor me ni bugan bugagu, fáyui me mala gaboket gal util waa bugan gammeŋe.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Injé ilobul yo : mat’ibbander iĉoen bíñu bi funah fafu fo nijae me eremor ni buru ece evugul ni Jávi jaju jaa Ᵽayom. » Fitiñ Yésu fúsola n’uᵽotoraol|src="DN00489b.tif" size="span" copy="Darwin Dunham" ref="Mácie 26.29"
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Ᵽúrto, n’gúfoñ úfoñ wal esal Aláemit, mbiban n’gúᵽur gujow mbaa firijaŋ fafu fo guvoge me fal uoliv waw.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Ñer Yésu naah ulagorol : « N’efuga yauye, buru ᵽe ᵽan jibbañ búsol sílamom baĉigerul, ti Aláemit alob me ni Bahiĉer babu, no naah me : “Ᵽan iteh akoña ahu imuh, ban ubbarum waw wal ekore yay ᵽan uvisor uban babu ᵽe.”
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Bare búsol eiloom ni gaĉet me, ᵽan iyabul gayoŋ mbaa Gálile. »
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Ñer Ᵽier naŋar firim fafu min aagol : « Hani bugagu ᵽe gubbañe búsol, ínje mat’ímus ibbañ búsol. »
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Bare Yésu naagol : « Maagen, ínje ilobi yo : n’efuga yauye réro, balama gáin guoh, ᵽan uoh ñono ñáfaji uffasutom. »
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Ᵽier naagol : « Hani ᵽan iĉet manur n’aw, mat’ímus ioh iffasuti. » Bugagu ulagora ᵽoᵽ n’guyab dó bugo ᵽe.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Ᵽúrto, Yésu najow n’ulagorol dó bi tiñ talu to guvoge me Getusemane. No guĉih me, naagil : « Jurobo tale min ínje itos maa ike galaw. »
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 N’ejaol, nájaenum Ᵽier ni úᵽur Sebede gaamme gúuba. Ᵽiout, gáholi ni gágogor ni sunonol.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Ñer naagil : « Gaᵽinor gumugom iki biinumom búguo. Jinamo tale n’ínje ban jambi júmori me ! »
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Mbiban natos kan ráli maa, naya gújul aban náñuᵽ iki buulol buya n’ettam min alaw aah : « Ᵽayom, júen me kano, nufaren éremuma yauye yaa sílam éraliom ! Bare mánoman níe, jambi wo ínje imaŋ me ukano, bare til wo aw umaŋ me. »
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Mbiban nábbañul mbal ulagoraaw gúfaji bugagu aĉigul natogil min gúmoe. Ñer naah Ᵽier : « Buenne ? Hani enamo jatiito manur n’ínje m’bámoit jújuut yo ?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Jambi júmori, bare jilaw jambi julo ni gabut ! Biinum arafuhow nihi bumamaŋ ekan maaro, bare enilol nd’ebaj sembe. »
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Yésu náutten atos ahalil to, aban nalaw aah : « Ᵽayom, íni me éremuma yauye yaa sílam éjuut éraliom ínje m’baremut yo, kan wo aw umaŋ me ukano ! »
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Nabbañ ábbañul aĉigul natogil min gubbañe gúmori ; maagen mamu umoil úliilii gámori.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Nabbañ ahalil to min atos, aban nalaw elaol éfatten n’elob gurim gagu ganur gagu.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Mbiban, nábbañul mbal ulagoraaw naagil : « Juroŋe n’gámori gagu ? Gáelo gom ? Juluj, tinah talu tulofulo no Añol Arafuhow ajae me ebeni ni guñen utilaaw.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Jiilo ujaal ! An ahu ajae me ennomenom nalofulo. »
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Yésu o n’elob yay, Yudas ñer, aamme ace ni uᵽotoraaw gaamme guñen ni gúuba, naĉigul, ban nájaorul ni fítiman fámah faogene ufoje ni sugol. Bugan bugaubugi, ufan uteŋenaaw ni ufan Esúif yay guboñulil.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Yudas aamme n’ennomenol baje wo nalollil waamme : « An ahu o nijae me élloŋ, aĉila ; jujogol. »
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Ñer nafaen alof Yésu naagol : « Nisafi, Afanom. » Aban nálloŋol.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Ñer Yésu naagol : « Apalom, waf waw waĉili me n’újoul, ukan wo. » To baenah, bugagu gajaorulo me ni Yudas n’gúloful ban n’gualen gujoh Yésu.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Ñer, ace ni gaamen to me ni Yésu náñagul gafojeol ni gafon go ateh aroka ahu ala afan uteŋenaaw ámah ahu aᵽirih gannu.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 No Yésu ajuh me dáuru, naagol : « Ubbañen gafojei ni gafon go ! Uffas búoh an ajae me étuh gafoje, go gujaol me emuh.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Nuoseh ᵽiaŋ íjuut ilaw Ᵽayom min aboñulom maer yauye uyoŋ wal emalaka wafaŋe wono guñen n’úuba ?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Bare ikan mo me, bu ñer Bahiĉer babu mbi bukano me, bo baah me maa ᵽan ní ? »
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Ᵽúrto, Yésu naah fítiman fafu : « Jujoulo n’ufoje ró ni sugol bi ekelom fujoh ti nihi ní me akana-maarat jikelo fujoh. Gunah émit ᵽe ínje umuen n’eligen bugan bugagu ni gávi-Aláemit gagu, ban jujogutom.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Bare dó ᵽe dibabaj min mbi Bahiĉer uboñer waw bukano. »
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Gajoh me Yésu n’gújaenumol bi nende Kayafa aamme afan uteŋenaaw ámah ahu, dó úᵽajula gúboñ Aláemit bugagu ni ufan Esúif yay guomunor me.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Ᵽier nah’alagenulil ráli bi ró ni fúlumet afan uteŋenaaw ámah ahu. Nak’anamo to upoyaaw guomme bi ejuh bu jae me éuñen.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Ni tinah tautu, ufan uteŋenaaw ni fujoj Esúif yay fámah fafu n’gúni n’eliᵽ bagitener baa jibij bájue bukan min Yésu amugi.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Mánoman baje bugan gammeŋe galige etegol sulob, bare jogut. Búsol, ni baj bugan gúuba gúkail guoh :
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 « Ahumu naage : “Níjue ifum gávi gagu gal Aláemit, iban nibbañ iteᵽ go ni gunah gúfaji.” »
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Ñer afan uteŋenaaw ámah ahu nailo naah Yésu : « Mat’úbal wáfowaf ? Uunut sulob se so gulobe maa guya n’aw ? »
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Bare Yésu naᵽanor butumol. Ñer afan uteŋenaaw ámah ahu naagol : « Nilobi yo ni gajow gal Aláemit aroŋ me : ulobóli ter aw uomme Kirista ahu, Añol Aláemit. »
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Yésu naagol : « Aw faŋai nulob yo. Ban ᵽoᵽ ínje ilobul yo : ᵽúrto me maer ᵽan jujuh Añol Arafuhow min anave ni gárib Aláemit-Sembe, ban ᵽan jujugol áavul n’émit ni úpar waw. »
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 No afan uteŋenaaw ámah ahu aun me gurim gaugu, naĉaĉ bisimool aĉila faŋaol, aban naah : « Najele Aláemit. Wa mul ñer nusoholaale ugitena guce ? Juune maer yauye gújel gagu go najel me.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Bu ñer jiᵽinore ? » N’guogol : « Ᵽiloᵽilo min aĉet. »
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 No ñer, n’gumasenol ni buul ban ni gutegol sumoh. Bugaguil nihi gutegol simbej n’gúfohulorol n’guoh :
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 « E Kirista, ulobóli ᵽaa ay ategi ! »
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Ni tinah tautu, Ᵽier umuen tíyaŋ ni fúlumet fafu nanave. Ni baj ace n’urokaaw waarema alofulol naagol : « Aw may buru juomen me ni Yésu ala Gálile. »
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Bare Ᵽier naceŋ bújoŋor bugan bugagu ᵽe naah : « Iffasut wa numaŋe elob. »
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 No naamme n’ejow mbaa ganegen gagu bi éᵽur, aroka ace aare mul najugol naah gaamen to me : « Ahume bugo guomen me ni Yésu ala Nasaret. »
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Ᵽier nabbañ aceŋ yo n’ebbat ró aah : « Iffasut áine ahumu. »
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Ᵽio maa, gaamen to me n’gúloful Ᵽier n’guogol : « Ti maagen, aw buru bugom : baloberi bigitenyogiten. »
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Bare Ᵽier nanamo etaboro ni ebbat aah : « Iffasut áine ahumu. » To baenah, gáin n’guoh.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Ñer naosen firim fafu fo Yésu alobenol me no naagol me : « Balama gáin guoh, ᵽan uoh ñono ñáfaji uffasutom. » Náᵽur tíyaŋ ban nanamo ukoŋ ni sembe n’eteh mahat ró.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.