Lucas 22
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Tjerrtj inang kel mern tjenkerr rrkwapekarl, inang irlpangkentj arreny Mern Arlwar-ilenh-ilenh-kweny anyenetjeh-anngernt. Inang mern arlwar-ilenh-ilenh-kweny arlkwep-arlkwetjart. Irlpangkentj arreny arrpenh anek Anper Alhekarl.
1 Faltava pouco tempo para a Festa dos Pães sem Fermento , chamada Páscoa .
2 Priest twernk map Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh map thwen ahentj-anek, Jesu renh antwerrkemel irrernng atwetjeh. Inang ater-irrek renh alngetherr antwerrketjeh, tjerrtj map kikart alhehetjeng.
2 Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito para matar Jesus em segredo porque tinham medo do povo.
3 Arrentj Judas Iscariot-warn irrpek. Judas rartek kwertengerl Jesu-henh anekarl.
3 Então Satanás entrou em Judas, chamado Iscariotes, que era um dos doze discípulos.
4 Judas rang priest twernk map-warn alhek, rrkwentj map-warn thwen, inarl church angerretj arntarnt-aretjart-warn. Rang inenh ilek, rang ahentj-anemeng, Jesu renh ineh anthetjeh.
4 Judas foi falar com os chefes dos sacerdotes e com os oficiais da guarda do Templo para combinar a maneira como ele ia lhes entregar Jesus.
5 Inang awemel arrken awelhek. Inang alhelek, Judas kwer maney anthetjeh.
5 Eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele.
6 Judas kel nhenhekant angerr-lkwer iterrek, “Nthakenham thang Jesu renh anyenng-anyenngel ineh anthemer? Kel rrpwetj-rlwerant apek anthetjenheng?”
6 Judas aceitou e começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus a eles, sem que o povo ficasse sabendo.
7 Arltang angerr anek, irlpangkentj nheng kwer. Kel inang ker yep-yep kwek inenh atwetjeh anek, irlpangkentj tjenkerr arreny Anper Alhekarleh arlkwetjeh.
7 Chegou o dia da Festa dos Pães sem Fermento , dia em que os judeus matavam carneirinhos para comemorar a Páscoa .
8 Jesu-el Peter John renh-atherrenh ilek, “Kel alherray, tjenkerr renh nwerneh mpwaretjeh, nwern renh arlkwetjenheng.”
8 Então Jesus deu a Pedro e a João a seguinte ordem:
9 Ratherr renh pawenhek, “Nthenheham ntwang ahentj-anem, ilern tjenkerr renh mpwaretjeh?”
9 Eles perguntaram: — Onde o senhor quer que a gente prepare o jantar?
10 Jesu-el renh-atherrenh ilek, “Mpwel town-warn irremeng, mpwel artwang nyent aretjenh, jar angerr kwatj-akert ntjwel angerl-aperleh. Kel mpwel ingkern-angkwerr alherrang warl kwerenh-warn.
10 Jesus respondeu:
11 Kwereng mpwel warlek-artwey renh iletjeh, ‘Kaltj-anthenh-anthenhel ngwenh pawenhem, “Nthenham room rang, kwerel nwern tjenkerr renh arlkwetjeh?”’
11 e digam ao dono dela: “O Mestre mandou perguntar a você onde fica a sala em que ele e os seus discípulos vão comer o jantar da Páscoa.”
12 Artwang rang mpwelenh room angerretj mernetjenh, warl kernel. Room yanh kwerel rang antjam kel wekarl. Kwer-warn irrpetjeh, room kwenel mpwel tjenkerr renh mpwarerl-anerrang.”
12 Então ele mostrará a vocês uma grande sala mobiliada, no andar de cima. Preparem ali o jantar.
13 Kel Peter John ratherr alherrek. Inang arek, ingkerrek anek, Jesu-elarl arrwekel ilekarl-artek. Ratherr tjenkerr renh mpwarek.
13 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
14 Angwerr-angwerrel Jesu alhek mer kwer-warn, kwertengerl kwerenh map-akert. Inang ingkerreny arrernelhek, mern arlkwetjeh-anngernt.
14 Quando chegou a hora, Jesus sentou-se à mesa com os apóstolos
15 Jesu-el inenh ilek, “Yeng angerr ahentj-anek, tjenkerr nhenh arrehantherrel-ayel arlkwetjeh, yeng rwekenth-kenth-warn irretjeh-anngernt.
15 e lhes disse:
16 Thang kwenh tjenkerr nhenh-lkwer itja weth arlkwetjenh. Kelant thang arlkwetjenh, nwern tjenkerr Anper Alhekarl arlkwemeng Altjerr-henh merel-ayel.”
16 Pois eu digo a vocês que nunca comerei este jantar até que eu coma o verdadeiro jantar que haverá no
17 Jesu-el tjampet wine-akert inek. Rang Altjerr-warn kangkemel angkek. Kwereng rang inenh ilek, “Tjampet nhenheng nyentam-nyentel antjwerrerrang.
17 Então Jesus pegou o cálice de vinho, deu graças a Deus e disse:
18 Thang itja weth wine antjwetjenh ahelh nhenhel. Kelant thang antjwetjenh, Altjerr rang mernelhemeng-rlwer, rang tjerrtj ingkerrekeh Ngkart anemeng.”
18 Pois eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até que chegue o Reino de Deus.
19 Jesu-el mern inek. Rang Altjerr kwer kangkemel angkek. Kwereng rang mern renh ltwakek. Rang ineh mern renh anthemel ilek, “Nhenh mpwerrk tjengenh anem. Thang mpwerrk tjengenh anthetjenh tjenkerr-arteh arrehantherr. Nhenh arlkwerrerray, tjeng irlpangkemel.”
19 Depois pegou o pão e deu graças a Deus. Em seguida partiu o pão e o deu aos apóstolos, dizendo:
20 Inang kel tjenkerr arlkwekarleng, Jesu rang tjampet ngkwarl wine-akert inek. Rang inenh ilek, “Nhenh alhwang tjengenh anem. Alhwang tjengenh thelelhem, rang arrantherrenh Altjerrel-ayel peltj-iletjeh. Lakenh thang alhelentj lyeteny ngkernem.
20 Depois do jantar, do mesmo modo deu a eles o cálice de vinho, dizendo:
21 Arerrerrang, artwang rarl yengenh atwenh-atwenh mapeh anthetjenharl, rang tjengel-ayel nhenhel anem.
21 Mas vejam: o traidor está aqui sentado comigo à mesa!
22 Tjerrtj-henh Ler kwer anem ilwetjeh, Altjerrel ilekarl-arteh. Artwang rarl renh alethang atwenh-atwenh mapeh anthemeng, Altjerrel renh rwekenth-kenth-iletjenh.”
22 Pois o
23 Kwertengerl inang pawenherrek, “Ngwenhelam renh atwenh-atwenh mapeh anthetjenh?”
23 Então os apóstolos começaram a perguntar uns aos outros quem seria o traidor.
24 Kwereng kwertengerl map inang pawenherrek. Kwertengerl nyent angkek, “Yeng twernk arrehantherr.” Kenh arrpenh angkek, “Itja, yeng-atwetj twernk arrehantherr anemer.”
24 Os apóstolos tiveram uma forte discussão sobre qual deles deveria ser considerado o mais importante.
25 Jesu-el inenh ilek, “Tjerrtj lwereny map-henh twernk map, inang kwenh tjerrtj inehenh twernerl-apem. Inang ahentj-anem, tjerrtj mapel inenh naketjeh, inenh ilemel inang mwerr anthwerr kwel.
25 Então Jesus disse:
26 Arrantherr itja twernk nhenh map-arteh anetjeh. Artwang ngwenh apek rarl twernk arrehantherr anemeng, rang kel tjey arrehantherr-henh-arteh mernelhetjeh. Rang kel rrkwapenh-apenh arrehantherr-henh-arteh mernelhetjeh.
26 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, o mais importante deve ser como o menos importante; e o que manda deve ser como o que é mandado.
27 Yeng angketj kwek iletjeh ahentj. Artwang atherr apek anem. Nyent kel kwenp arrernelhem, mern arlkwetjeh. Kenh arrpenh rrkwapem, artwang kwer mern anthetjeh. Artwang nhenh atherreng ngwenh apek artwang arrpenheh twernk anem? Artwang rang kwenh, rarl kwenp arrernelhemel mern arlkwemant. Yeng kwenh arrehantherr mernelhem, yeng artwang rrkwapenh-apenh-arteh anem.
27 Quem é o mais importante? É o que está sentado à mesa para comer ou é o que está servindo? Claro que é o que está sentado à mesa. Mas entre vocês eu sou como aquele que serve.
28 “Yeng rwekenth-kenth-warn irrekarleng, arrantherr tjengel-ayel kwet anek, arrantherr yengenh itja imperl-alhek.
28 — Vocês têm estado sempre comigo nos meus sofrimentos.
29 Lakenheng thang arrantherrenh ngkernetjenh, arrantherr king-arteh twernk irretjenh, Angey tjengenhel yengenh ngkernekarl-arteh.
29 Por isso, assim como o meu Pai me deu o direito de governar, eu também dou o mesmo direito a vocês.
30 Yeng kel mer tjengenhel anemeng, arrantherr tjengel-ayel mern arlkwetjenh. Arrantherr nyentam-nyent king-henh chair amparrkey-arrkeyel anetjenh, arrantherr Israel-henh peltj map ingkerrek arntarnt-aremel twernk irretjenh.
30 Vocês vão comer e beber à minha mesa no meu
31 “Simon-ay, Simon-ay, yeng-amparr awang, arrentj rartek Altjerr renh pawenhek, arrantherrenh arrkernetjeh. Arrentj rang ahentj-anem arrantherrenh nakepakel-ilemel arrkernetjeh, arrantherr apek yengenh arratj nakemeng. Arrantherr yengenh mentj impetjeh apek.
31 Jesus continuou:
32 Simon-ay, thang Altjerr renh pawenhek, ngwenh twer-iletjeh, ntwang yengenh twerel kwet naketjeh. Thang iterl-arem, ntwang tjeng-hetj ntjwem-irretjenh. Kelant ntwang Altjerr-warn twep-irremarleng, ntwang kwertengerl nhenh map arntarnt-aretjeh, inang yengenh twerel naketjenheng.”
32 Mas eu tenho orado por você, Simão, para que não lhe falte fé. E, quando você voltar para mim, anime os seus irmãos.
33 Peter-el Jesu renh ilek, “Itjaw, Ngkartay! Yeng-artek anew-anew ngkwengel-ayel anetjeh. Inang ngwenh tjayel-warn kwernetjeh apek, yeng-arlk inang kwernetjeh. Inang ngwenh irrernng atwetjeh apek, yeng-arlk inang irrernng atwetjeh.”
33 Então Pedro disse a Jesus: — Estou pronto para ser preso e morrer com o senhor!
34 Jesu-el renh ilek, “Peter-ay, arratj ngwentheh-atwetj ntwang tjeng-hetj rrpwetj-ingar anyenngel ilelhetjenh, ntwang tjeng kaltj-kwenh anemeng, tjwek-tjwek rrwey rang arlketj-kwenyel-antey mpank.”
34 Então Jesus afirmou:
35 Jesu-el kwertengerl kwerenh map pawenhek, “Arrantherr key iltjelay-irrek, thang nheng arrantherrenh maney-kwenh yakweth-kwenh pwet-kwenh lanthekarleng?” Inang tjernemel angkek, “Itjam!”
35 Depois Jesus perguntou aos discípulos: — Não faltou nada! — responderam eles.
36 Rang inenh lakenh ilek, “Lyet arrpenh-lkwer anem! Maney apek rnwanentj apek yakweth apek arrehantherr-henh intem apek, kel angerrerrang arrehantherrel-ayel. Arrehantherr apek knife angerr itja anyenetj-kwenh, rnwanentj apek arrehantherr-henh maneyeh antherrerrang, knife angerr-lkwer apek arrantherr payem-iletjenheng.
36 Então Jesus disse:
37 Angketj lakenh Altjerr-henh pipel-arleng intem, ‘Inang renh kwenh artwang merrentj-arteh ilek.’ Inang kwenh angketj nhenh tjeng-akert pip-warn arrernekarl. Lyet inang yengenh merrentj kwel iletjenh, angketj nhenh-arteh.”
37 Pois as
38 Kwertengerl inang renh ilek, “Ngkartay, aray, kel nwerneh kwenh knife angerr atherr intem.” Jesu-elemeh inenh ilek, “Kel mwerr.”
38 Aí os seus discípulos disseram: — Senhor, aqui estão duas espadas.
39 Kel Jesu warleng arratek, kwertengerl kwerenh map-akert. Inang mer Olive irntang-warn alhek. Inang kweteth mer Olive-warn alhetjart.
39 Jesus saiu e foi, como de costume, ao monte das Oliveiras; e os seus discípulos foram com ele.
40 Inang Olive irntang kwerel anerl-anek. Jesu-el inenh ilek, “Altjerr renh pawenherrerrang, rang arrantherrenh arntarnt-aretjeh, arrentjel arrantherrenh arrkernehetjeng.”
40 Quando chegou ao lugar escolhido, Jesus disse:
41 Jesu ntwarr-kweny war alhek, amperel-ayeng rang arrernelhek. Rang Altjerr pawenhek,
41 Então se afastou a uma distância de mais ou menos trinta metros. Ajoelhou-se e começou a orar,
42 “Angey tjengenhay, yeng itja ahentj-anem, irlkert angerr inemel ilwetjeh. Ntwang war kwenh tjeng ahentj-anem, yeng ilwetjeh, yeng kel ngkweng kangkwerretjenh.”
42 dizendo:
43 Angel nyent kwer-warn petjek alkereng, renh twer-iletjeh.
43 [Então um anjo do céu apareceu e o animava.
44 Jesu rang ywarn iterremel, rang wetham-weth Altjerr pawenhek. Antjey kwerenh ahelh-arleh alhwang-arteh anyetjam.
44 Cheio de uma grande aflição, Jesus orava com mais força ainda. O seu suor era como gotas de sangue caindo no chão.]
45 Jesu rang kemerrek, kwertengerl kwerenh map-warn angkep alhek, inarl ankwa intetjam-warn. Inang ankwang interleh, inang ltarrp angerr anemeng wart.
45 Depois de orar, ele se levantou, voltou para o lugar onde os discípulos estavam e os encontrou dormindo, pois a tristeza deles era muito grande.
46 Rang inenh pawenhek, “Wenhengarl arrantherr ankwerrek? Kemerremel Altjerr pawenherrerrang, rang arrantherrenh arntarnt-aretjeh, arrentj rang petjehetj, arrantherrenh arrkernehetjeng.”
46 E disse:
47 Jesu rang kwertengerl kwerenh map-warn angketjam-rlwer, atwenh-atwenh aningk petjewarrek. Judas rang inenh angetjek. Judas rang kwertengerl Jesu-henh anek. Rang itwek-irremel Jesu renh arrantjwetjeh anek.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou uma multidão. Judas, um dos doze discípulos, que era quem guiava aquela gente, chegou perto de Jesus para beijá-lo.
48 Jesu-el Judas renh pawenhek, “Judas-ay, wenheh ntwang yengenh arrantjwem? Ntwang war Tjerrtj-henh Ler renh ineh anyenng-anyenngel mernetjeh key?”
48 Mas Jesus disse:
49 Kwertengerl mapel alhengk-arek, inang Jesu renh antwerrketjenharl. Inang renh pawenhek, “Ngkartay, nwern key inenh atwey?”
49 Quando os discípulos que estavam com Jesus viram o que ia acontecer, disseram: — Senhor, devemos atacar essa gente com as nossas espadas?
50 Kwertengerl nyentelemeh artwang nyent knife alkeyel irlpang rlweth-atwek. Artwang rang priest twernk angerr-henh rrkwapenh-apenh anek.
50 Um deles feriu com a espada o empregado do Grande Sacerdote , cortando a sua orelha direita.
51 Jesu-el kwertengerl renh ilek, “Kel impay!” Kwer-penh Jesu-el artwang rrkwapenh-apenh renh irlpang arnpemel mwerr-ilek.
51 Mas Jesus ordenou: Aí tocou na orelha do homem e o curou.
52 Jesu-el priest twernk map atwenh-atwenh map angerrepat map thwen ilek, “Yeng anyenngalth anetj-kwenh! Wenheng arrantherr arrawey-akert petjewarrek, yengenh antwerrketjeh, knife-akert kweter-akert-arlk?
52 Em seguida disse aos chefes dos sacerdotes, aos oficiais da guarda do Templo e aos líderes judeus que tinham vindo para prendê-lo:
53 Yeng kwenh arltang mapel church-warn alhetjart, arrantherr yengenh itjarl antwerrkewarrek. Lyet Altjerrel arrantherrenh impem, yengenh antwerrketjeh, arrentj ahentj-anemeng wart.”
53 Eu estava com vocês todos os dias no pátio do Templo, e vocês não tentaram me prender. Mas esta é a hora de vocês e também a hora do poder da escuridão.
54 Inang Jesu renh antwerrkemel priest twernk-henh warl-warn kwen angerrerrek. Peter rang ineheng ingkern-angkwerr alhek.
54 Eles prenderam Jesus e o levaram até a casa do Grande Sacerdote . E Pedro os seguia de longe.
55 Inang rwang anthelek, priest twernk-henh yard kwenel, inang ntjwetj-irretjeh-anngernt. Inang ingkerrek rwang kwerel-ayel arrernelhemel ntjwetj-irrek. Peter inehel-ayeng arrernelhetj-alhek, ntjwetj-irretjeh.
55 Quando acenderam uma fogueira no meio do pátio, Pedro foi e sentou-se com os que estavam em volta do fogo.
56 Marl rrkwapenh-apenh nyentelemeh renh arek, rwel anerleh. Marl rang renh alhengk-aremel angkek, “Artwang nhenh-artek Jesu-henh peltj, rang kwerel-ayeng anetjam!”
56 Uma das empregadas o viu sentado ali perto da fogueira, olhou bem para ele e disse: — Este homem também estava com Jesus!
57 Peter-el renh ilek, “Marlay, yeng-artek itja kwer kaltj!”
57 Mas Pedro negou, dizendo: — Mulher, eu nem conheço esse homem!
58 Ingkernemeh artwang arrpenhel Peter renh aremel ilek, “Ntwang kwenh Jesu-el-ayeng anek!” Peter rang renh tjernemel ilek, “Artwangay, itjeyay!”
58 Pouco tempo depois, um homem o viu ali e disse: — Você também é um deles! Mas Pedro respondeu: — Homem, eu não sou um deles.
59 Kelant artwang arrpenhemeh angkek, “Artwang nhenh-artek arratj Jesu-el-arleng anek, rang artwang Galilee-areny anemeng wart!”
59 Mais ou menos uma hora depois, outro insistiu: — Você estava mesmo com ele porque também é galileu.
60 Peter-el renh tjernemel ilek, “Artwangay, ntwartek ahert war angkem. Yeng-artek kaltj-kwenh anem kwer!” Peter rang angketjam-rlwer, tjwek-tjwek rrweyemeh arlkerl-alhek.
60 Mas Pedro respondeu: — Homem, eu não sei do que é que você está falando! Naquele instante, enquanto ele falava, o galo cantou.
61 Ngkart rang alngarelhemel Peter renh twant-arek. Peter irlpangkek, Ngkartelarl nheng arrwekel angketj kwer-akert ilekarl-penheh: “Ntwang kwenh yengenh anyenng-anyenng ilelhetjenh rrpwetj-ingar, tjwek-tjwek rrwey rang arlketj-kwenyeng kwet.”
61 Então o Senhor virou-se e olhou firme para Pedro, e ele lembrou das palavras que o Senhor lhe tinha dito: “Hoje, antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.”
62 Peter yard kweneng arratemel, angerr arnek.
62 Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.
63 Artwang atwenh-atwenh inarl Jesu rrkwerl-anek, inang renh arrampewemel atwek.
63 Os homens que estavam guardando Jesus zombavam dele e batiam nele.
64 Inang anngang kwerenh tjerlarrel-arteh ayernemel arltwek, arehetjeng. Kwereng inang renh pawenhek, “Ntwang Altjerr-henh angketj angenh-angenh key? Nwernenhemeh ilay, ngwenhelam ngwenh atwek?”
64 Taparam os olhos dele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe!
65 Inang renh kwet arrkentj-iletjam.
65 E diziam muitas outras coisas para insultá-lo.
66 Aherlkentjel angerrepat twernk map priest twernk map Moses-henh mpwareng-areng kaltj-anthenh-anthenh map thwen inang arraw-irrek. Inang Council angerr anek. Inang Jesu renh tjey-angemel rlkwerr-warn arrernek. Inang renh pawenhek,
66 Quando amanheceu, alguns líderes dos judeus, alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei se reuniram. Depois mandaram levar Jesus diante do Conselho Superior .
67 “Nwernenh ilay, ntwang apek Christ rang anem? Altjerrelarl ngkwey alhelekarl-penh, rarl ahelh nhenh-warn lanthetjenharl?” Jesu-el inenh ilek, “Wenheham thang arrantherrenh iletjeh? Yeng apek arrehantherr ilelhem, arrantherr yengenh naketj-kwenh anetjenh.
67 Então lhe disseram: — Diga para nós se você é o Ele respondeu:
68 Thang apek arrantherrenh pawenhem, arrantherremeh yengenh itja tjernetjenh.
68 E, se eu fizer uma pergunta, vocês não vão responder.
69 Lyeteng Tjerrtj-henh Ler alpetjenh, Altjerrel-ayeng anetj-alpetjenh, ratherr twer angerr-akert kwet anetjenh.”
69 Mas de agora em diante o
70 Inang renh pawenhek, “Ntwang key Altjerr-henh Ler anemam?” Jesu-el inenh ilek, “Arrantherr kwenh arratj angkek.”
70 Aí todos perguntaram: — Então você é o Filho de Deus? Jesus respondeu:
71 Inang pawenherrek, “Nwern kel angketj kwerenh awek! Nwern itja artwang arrpenheh palenthwetjeh.”
71 E eles disseram: — Não precisamos mais de testemunhas. Nós mesmos ouvimos o que ele disse.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.