João 12

Bro Nkifrarhu Mrokfot (AMP) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Afo yuhre 6-pela yiham Pasofa burwathu rhuyuk yiham afo ruhetmn Jisasr Betaniko yimor. Nd kmi Betanit, Jisasr kasinyamo yima Lasarusrhu kmiyet.
1 Seis dias antes da Páscoa , Jesus foi ao povoado de Betânia, onde morava Lázaro, a quem ele tinha ressuscitado.
2 Betani thofm Jisasr htiyakhato you yeshrt yakhato Jisasrpno yimam rpat rhuhato nuwa famom. Martatn nd htamo yeshrt fak nhta nhombrahemotm. Yimam Jisasrpno rhuhato yeshri yamom, Lasarusr tor rhuhato fenyhomorm.
2 Prepararam ali um jantar para Jesus. Marta ajudava a servir, e Lázaro era um dos que estavam à mesa com ele.
3 Mariat nd bro marukfoyet sanda knt yakhato Jisasrhu wuram fuk wunamotr. Yuk wunanihato tfit tuthu yuke tmarifaye trk domtmotr. Nd sanda knt yuk wunamohat mtha yarfon gbefr yuht kunys thu kasi bugamort.
3 Então Maria pegou um frasco cheio de um perfume muito caro, feito de nardo puro. Ela derramou o perfume nos pés de Jesus e os enxugou com os seus cabelos; e toda a casa ficou perfumada.
4 Mariat nd hingrneft Jisasr hingrnamottr tfit Jisasrhu wom disaiperr tu nd Jisasr hndhnaruha yima Judas Iskariotr, rorn kfo memor,
4 Mas Judas Iscariotes, o discípulo que ia trair Jesus, disse:
5 “Bar yimako, tamohmpno nd met Mariat yonmar bro marukfet sanda knt be wawurasohtt. Marifotnom, nd sanda knt 300 kinakfoye yimam wiknarfotmt tfit nd maruham yakhato wuskapa duha yimamn nd maruham hi hanyrfonom.”
5 — Este perfume vale mais de trezentas moedas de prata . Por que não foi vendido, e o dinheiro, dado aos pobres?
6 Judasr nd mrokfot pthamohat nhai wuska duha yimaroh he mifneft dukahato kfo ptharmor. Turhu rikohneft kfo rhtimor. To rroh maru kpt to frohm yakitohhato yak nfhotimoamm? To ror. To rorn yakitohhato tfit rorn kak rikohmourm.
6 Judas disse isso, não porque tivesse pena dos pobres, mas porque era ladrão. Ele tomava conta da bolsa de dinheiro e costumava tirar do que punham nela.
7 Jisasr Judasr pthamo mrokfot wanyhato kfo memor, “Inji akfowah-komt. Aruhess nd sanda knt. Aharhu-kahttt afo nanhu nohhato yop yihar afo nierahr.
7 Então Jesus respondeu:
8 Nd wuska duha yimam, rom yiha yiha nikompno toh hasiwum. Na, na nhai wom tohnhorhotanko.”
8 Os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não estarei sempre com vocês.
9 Bok Judam wanymom Jisasrhu Betanithu toh nmbuhat, ndnetmn memom Betaniko yihato Jisasr htirahnom. To nhai be Jisasrhu htinefrpat marimom yirahnom. Nhai. Jisasr Lasarusr kasinyamo mrokfot bi wanyetmn, be memom Jisasr yi htihato Lasarusr htirahnom, ndnetmn yimom.
9 Muitas pessoas ficaram sabendo que Jesus estava em Betânia. Então foram até lá não só por causa dele, mas também para ver Lázaro, o homem que Jesus tinha ressuscitado.
10 Ndnetmn prisroh bro yimam bi kfo habofkni htamom Jisas Lasarusrofhu rpat wasneft.
10 Então os chefes dos sacerdotes resolveram matar Lázaro também;
11 Nhai be sfno nd Lasarusrhu wasneft kfo ptha kasinya-rmomt. Rroh dukeft duka memom, “Ni Lasarusnn, Jisasr kasinyamotrn Judam ndt wahtiyafhato prisroh bro yimaroh tngm bi yakhato yiho tuhaf tanywamm bi Jisasrn hikwom.” Nd dukefmpno memom, “Lasarusr awasnom.”
11 pois, por causa dele, muitos judeus estavam abandonando os seus líderes e crendo em Jesus.
12 Jisasr Betaniko Lasarusrhu kunys nuwa ye tanyhato nd wom marrn memor, “Yiruha Jerusalemko.” Bok met yindarim Jerusalemr turoh Pasofa burwat rifinymom. Wanymom Jisasrhu Jerusalemkorhof yi nmbuhat.
12 No dia seguinte, a grande multidão que tinha ido à Festa da Páscoa ouviu dizer que Jesus estava chegando a Jerusalém.
13 Rom inji wanyhato yomkpo kanjohot twa gham yakmomn yihotoha yuhat toh gariyakmomr. Toh garihato yimotr rom grha hayuyak hanyhato kura het grhahato kfo hany memoum, “Wa! Wa! Wa! Tunga Nkifrara wayak marnyatwanr ndar Isrerroh kingr Brorhu yufatpno niewar.”
13 Então eles pegaram ramos de palmeiras e saíram para se encontrar com ele, gritando: — Que Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor! Que Deus abençoe o Rei de Israel!
14 Jisasr yimohat donkir mrhumotr nd donkirn hiyau hanymorr. Ror donkir rhuhato yimohat to gonborngt kfoyuk mrokfot rhu hikmot. Nd mrokfot gonborngtn profet Sekaraiar kfo memor,
14 Jesus procurou um jumentinho e o montou, como dizem as Escrituras Sagradas :
15 “Niko Saion thofko, mirahko ayakrmenom.
15 “Povo de Jerusalém, não tenha medo! Veja! Aí vem o seu Rei, montado num jumentinho!”
16 Jisasr donkir hanymohat Jerusalemko rorhu disaiperm nhai yima yuhu yakrmomt mrokfothu yimbu yuhat. Kto Jisasr nohhato sinyani bi bro yufat yaketrn nd mrokfothu yimbu yuhat fak dukamomt. Nd rom Jisasr kfo yindhorakhato namo neft gonborngt kfo hik twanhomott.
16 Naquela ocasião os discípulos não entenderam isso. Mas, depois de Jesus ter voltado para a presença gloriosa de Deus, eles lembraram que isso estava escrito a respeito dele e também que era isso o que tinha acontecido.
17 Lasarusr yopt husfihus yiham rhuhato tfit Jisasr kasinyamohat bok tuhan yindarim Jisasrpno tohhato htimomr Jisasr Lasarusr nakuhato sinyamohat. Romn tfit wommpno yi rhuhato Jisasr namo neft naptha nuhas hi hanymom.
17 A multidão que estava com Jesus quando ele havia chamado Lázaro para fora do túmulo e o tinha ressuscitado espalhou a notícia do que tinha acontecido.
18 Womm wanyhato ndnetmn Jisasr yihota yuhat toh gari hasomomr.
18 E o povo foi encontrar-se com Jesus, pois ficou sabendo que ele tinha feito esse milagre.
19 Farisim inji htiyafo hanyhato tum rinakfo nakfo memom, “Niko htitko? Yimam bi rorrpar bi hikwom. Nom kangnom, akfo rafonomm, be nhai. Tuhan yindarim ror hingrnamo mirakerkfot naptha nuhas hihany, naptha nuhas hi hanitamn bi rorrpar kak hikwom.”
19 Então os fariseus disseram uns aos outros: — Não estamos conseguindo nada! Vejam! Todos estão indo com ele!
20 Nd Pasofa burwa yiharhu lotuneft Judam niamohat wom Grik thofm rpat hik hnamomm Jerusalemko.
20 Entre o povo que tinha ido a Jerusalém para tomar parte na festa, estavam alguns não judeus.
21 Nd Grik thofm niahato afo Filifrpno yimom. Nd yima Filifr Galili profinsko kmi Betsaida thofer. Rorpno niahato mttiwon memomr, “Broye, nom kangnom, Jisasr ahtinom.”
21 Eles foram falar com Filipe, que era da cidade de Betsaida, na Galileia, e pediram: — Senhor, queremos ver Jesus.
22 Yo be Filifr wany sanyhato Andrurpno mnahtiyaknihato Jisasr mkfo memofr, “Ni Grik thofm kangm, ahtinomn.”
22 Filipe foi dizer isso a André, e os dois foram falar com Jesus.
23 Jisasr tfit kfo wok memorm, “Bro Najomrhu bro yufathu yak yihar bi brbohwor.
23 Então ele respondeu:
24 Na kfo mifwanko, wit tpit nhai bbinysoft misuhhato nohrfot, to be inji rpa tpirpat rhuraht. Misuhtn fnoht, tfit frdborhahato sinyaruhatn dmet dmet hirrahmt.
24 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: se um grão de trigo não for jogado na terra e não morrer, ele continuará a ser apenas um grão. Mas, se morrer, dará muito trigo.
25 Yimar be turhu toh marnya nmbuhat mfro dukewur, kto nd toh marnya nmbuhat tfit hti hambrafrahrt. To fitoh yimar nda bbinysofthu toh marnya nmbuhat mong trohhato tfit nhai mfro dukakahrt, rorhu toh marnya nmbuhat toh nkifrarahr.
25 Quem ama a sua vida não terá a vida verdadeira; mas quem não se apega à sua vida, neste mundo, ganhará para sempre a vida verdadeira.
26 Fitoh yimar nanhu yinhit tohwor, nd yimar na hikhnahato nanpno rpat tohkfot. Yimar nanhu yinhit tohrahr, nd yimar nanhu Yifemrn bro yufat hirahrr.”
26 Quem quiser me servir siga-me; e, onde eu estiver, ali também estará esse meu
27 Jisasr tfit kfo memor, “Nanhu yima yuhur krhohato bok dukefm kekma. To finji kforhoya? Ka kfo miruha, ‘Bro Yifeme, na wofnkaha nd krhoparoh yakneft?’ Ka inji kforuha? Nhai. Na kanga finji anaya na nhai inji kfo rafokfot. Na to nd krhoparoh yakneftn niamoya.
27 Jesus continuou:
28 Bro Yifeme, ninhu yufat abrotwat.” Jisasr inji pthanimotr wom tngt yura hefen yuhat niamot. Nd tngt kfo memot, “Nanhu bro yufat bi fak nuhas hnamoyanm. Tfit wompam yak nuhasruhanm.”
28 Pai, revela a tua presença Então do céu veio uma voz, que dizia: — Eu já a revelei e a revelarei de novo.
29 Jisasrpno brbo tohmo tuhan yindarim nd mrokfo kfo tngt wanyhato kfo memom, “Ka toher.” Womm memom, “We, ka mounmotr pthiwur.”
29 A multidão que estava ali ouviu a voz e dizia que era um trovão. Outros afirmavam que um anjo tinha falado com Jesus.
30 Jisasr rroh mrokfom wanyafo hanyhato tfit kfo memorm, “Nda niko wanu tngt nhai nann dukahato nd tng yawihnarfot. Nhai. Niko dukahato nd tngt fawihnes.
30 Mas ele disse:
31 Ar yiharn Bro Nkifrar nda bbinysofthu tuhan yindariroh nefm yak nhtarahrm. Yo nda bbinysofthu tndhr yak wahtarahrr.
31 Chegou a hora de este mundo ser julgado, e aquele que manda nele será expulso.
32 Na ndar bbinysoft tohhato bgre miyeta kasinya thombat tot nd yiharn nda bbinysofthu tuhan yindarim rpat nanpno yarim tohrahm.”
32 E, quando eu for levantado da terra, atrairei todas as pessoas para mim.
33 Jisasr nd mrokfot pthamohat turhu noh yuhathu mrokfo yuhatn kfo ptha nuhasmorm.
33 Ele dizia isso para indicar de que maneira ia morrer.
34 Yo tfit nd rorhu mrokfom wany yakitohmo tuhan yindarim ttiwon memomr, “Bro Nkifrarhu boririfhut kfo kangt, ‘Nd yimar Bro Nkifrar tkrurafohato yimam minrfa htiyakruhar toh nkifrarahr.’ To ni tamohmpno inji kfo yamuka Bro Najomr bgre miyetr tuhegirrahmr? Nd yimare froher?”
34 A multidão perguntou: — A nossa
35 Jisasr tfit kfo memorm, “Tor afo nukefenr. Nd nukefenrpno afo wawi-yauyauko. Nd wuroh nukefenr wuteh pskuyakrahr to be finji yihotat htihato yauruhako? Yimam nd yifungt wuyau-yauhato yak tato botatiwam nhai yihotat htikahmt.
35 Jesus respondeu:
36 Niko wuroh nukefenr yorhwa fijo nd nukefenr yak hikhato nd nukefenrhu yonko rhurahko.”
36 Enquanto vocês têm a luz, creiam na luz para que possam viver na luz. Depois que Jesus disse isso, foi embora e se escondeu do povo.
37 Jisasr ar yonmari mirakerkfom hingrnamoahat nhai rroh yima yuhum sinyahato rroh bro dukefm rorn htarmoam.
37 Eles tinham visto Jesus fazer todos esses milagres, mas não criam nele,
38 Rom inji namohat profet Aisaiar kfoyuk mrokfot fak hikmom. Profet Aisaiar to kfo memor,
38 para que se cumprisse o que disse o profeta Isaías: “Senhor, quem creu na nossa mensagem? E quem viu que era o Senhor que estava agindo?”
39 Be nhai Jisasr nayuk nefm htihato yima yuhum sinyarmomm. Nhai be sfno Jisasrhu mrokfom hik duha yirmomm, tot tfit wom mrokfot profet Aisaiar kfo memor,
39 Não podiam crer porque, como disse Isaías:
40 “Bro Nkifrar nyingam takunyj-motrm nhai yukatohruhatm,
40 “Deus cegou os olhos deles e fechou a mente deles, para que não vejam, e não entendam, e não se voltem para ele, e sejam curados por ele.”
41 Aisaiar nd mrokfot pthamohat Jisasrhu bro nanyjar bbukeft htihato inji kfomor.
41 Isaías disse isso porque viu a revelação da natureza divina de Jesus e falou a respeito dele.
42 Jisasr mrokfom kfomoahat Judaroh bro yimam bokm wany yakiomoum. Tmift tafonthu yak nriyafneftne nhai. Farisim yakrme-moamn nhai yak nriyafrmoam. Memoum, “Farisim htirahmnom be nhai Judaroh rhu rifinyuk rmonm kfakruhatmnom.”
42 No entanto, muitos líderes judeus creram em Jesus, mas não falavam publicamente a favor dele para que os fariseus não os expulsassem da sinagoga .
43 Rroh dukeft be duka memoum, “Be yima mifmn akfo yindhor boyindhormnom.” Nhai marimoam, “Bro Nkifrarn akfo yindhorrnom.”
43 Eles gostavam mais de ser elogiados pelas pessoas do que de ser elogiados por Deus.
44 Jisasr buha yima rifiny swirtn nnhuhato kfo ptha memorm, “Fitoh yimam na wany yakiohato hikwom, to mirahko ka nanrpayann hikwom. Nhai. Na tkrurafoyuk Bro Yifemrpno rpat hikwomno.
44 Jesus disse bem alto:
45 Yo frohroh nyingam nann kukatohwom nhai nanrpaya yukatohkahm. Nhai. Na kfo tkrurafyuk Bro Yifemrpno rpat kukatohwomno.
45 Quem me vê vê também aquele que me enviou.
46 Ndar bbinysoft yiro kspitat rhumohat nann niahato kshr mifakitoh nuka-moyanr. Ndnettn yimam na hikwom nhai yifung kspt tohhato yak tato botatoruhatm.
46 Eu vim ao mundo como luz para que quem crê em mim não fique na escuridão.
47 Yimam nanhu mrokfom hik duha yitam na nhai htihato tfit rroh nefm yak nhtahekahanm jasm kanjo. Na nhai ndhtet neft niarmoya. Na niamohat yimaroh minrfa htiyakneft niamoya.
47 Se alguém ouvir a minha mensagem e não a praticar, eu não o julgo. Pois eu vim para salvar o mundo e não para julgá-lo.
48 To yimam na mong trohhato nanhu mrokfom yak duha yitam, tot rroh nefroh yak nhtayuk jaskfot. Nd na pthayuk mrokfotn jaskfot kanjo tu wuroh ndar bbinysofthu bati yihar yak nhtarahtm rroh nefm.
48 Quem me rejeita e não aceita a minha mensagem já tem quem vai julgá-lo. As palavras que eu tenho dito serão o juiz dessa pessoa no último dia.
49 Nd na kfiwa mrokfom mirahko ka be nanhu yima yuhurhu mrokfom pthiwa. Nhai. Bro Yifemrhu yima yuhurhu mrokfom pthiwa. Na to rorn tkrurafomotra niamoya. Ror kfo hta bohtafoyuk mrokfomn na kfo pthiwa. Ndnettn nd na pthayuk mrokfotn jaskfot kanjo yak nhtarahtm rroh nefm.
49 — Eu não tenho falado em meu próprio nome, mas o Pai, que me enviou, é quem me ordena o que devo dizer e anunciar.
50 Bro Yifemrhu mrokfot tu hifa rhu nkifrani nmbuhat mhfnahnewutt, ndnatn nd na pthiwa mrokfot tu Bro Yifemr kfoyuk tng yuhatn kfo ptha hikwa.”
50 E eu sei que o seu mandamento dá a vida eterna. O que eu digo é justamente aquilo que o Pai me mandou dizer.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.