João 18

Yanesha' NT (AME_TBL) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Jesúsña allempo maʼyochuanmapaʼ allent̃a ahuanman pueyochreshaʼ oʼch ahuanmuet yom̃taʼn amañesreʼto. Ñeñt̃ amañesreʼteʼpaʼ añ paʼsoʼcheñ Cedrón. Allña yom̃taʼnpaʼ alloʼtsen narmetsmaʼ, all c̈hapña Jesús epuet pueyochreshaʼ.
1 Jesu yoyoban sasawar ufunamaim ana bai’ufnunenayah bairi efan nati hihamiy hin Kidron Kwaf hirabon. Nati’imaim i masaw ta, imaim Jesu ana bai’ufnunenayah bairi ten tema’am.
2 Ñehua, Judas ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ Jesús ñapaʼ eʼñe puentarña all, t̃arroʼmar ahuañmoʼchot̃eñ Jesúspaʼ allecma apc̈hatenan pueyochreshaʼ.
2 Judas yanuwayan menamaim hima’am i so’ob, anayabin Jesu anabai’ufununayah bairi mar etei imaim teruru’ay.
3 Judasñapaʼ allent̃a anman solltarneshaʼ ñam̃a guardianeshaʼ ñeñt̃ mueñen fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Ñetñapaʼ c̈hac̈haʼtet all elamparñet̃areret. Orraʼyesnenet ñam̃a poʼurare. Orraʼyesnenet ñam̃a alloch quellaret.
3 Imih Judas Romans hai baiyowayah hai kou’ay bonawiyih naatu afa i orot ukwa’ukwarih firis ukwarih biyahine hiyafarih hin naatu afa i Pharisee biyahine hin. I umah, ahay waf hibow naatu hinow hitoto’aben kawih hin masaw yan hitit.
4 Jesúsñapaʼ eʼñe eñoteñ ora ñeñt̃chaʼ c̈hapoya allempo. Ñaña poctanetpaʼ atet̃ otapanet: —Sapaʼ ¿eseshaʼtña seʼnen?
4 Jesu abistanawat boro isan hinamamatar i so’ob, imih au nah isutait tit naatu ibatiyih, “Kwa yait kwanunuwih?”
5 Ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Añcaʼye yeʼnen Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Ñañapaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ añencaʼye. Judas ñeñt̃ pomueʼpaʼ ñapaʼc̈hoʼña alloʼtsen.
5 Hiya’afut hi’o, “Jesu Nazareth mowan.
6 Allempo otenanet Jesús: “Napaʼ añencaʼye”, ñetñapaʼ oʼ cheterret paʼcheʼñonet̃paʼ allepaʼtchaʼ aʼtrraʼtet.
6 Anamaramaim Jesu eo, “Ayu i iti. I ou’uf hibat naatu me yan hira’iy rabih.
7 Elloñapaʼ alla oterraneterr: —¿Eseshaʼtña seʼnen? Ñetñapaʼ alla otereterr: —Yapaʼ añ yeʼnen Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ.
7 Ibanak i batiyih maiye, “Kwa i yait kwanunuwih.”
8 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ oʼcaʼye notuapas napaʼ añen. Ñerraʼm nat̃eʼ seʼnenpaʼ neyochreshaʼñapaʼ semnatanet ñetpaʼ oʼch ahuanerret.
8 “Ayu kwa ouwi wei, ayu i iti.” Jesu iya’afut. “Ayu kwananunuwuhu na’at, basit au bai’ufununayah kwanihamiyih hinan.”
9 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ ot allochñapaʼ att̃och etsota Jesús poʼñoñ atet̃ oʼ otuanom: “Ñeñt̃ allpon neyochreshaʼ pep̃atenen napaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ amach naʼchencache.”
9 Iti namamatar saise tur abistan hi’o’o i nan niturobe. “Tamaim abistan ibitu, men ta kasiy.”
10 Allempoña Simón Pedro ñeñt̃ occhellet̃paʼ ñañapaʼ poʼcchella chetaʼpaʼ oʼch c̈hontoʼtapaneñ corneshaʼ pueñañra puetepaʼtchaʼ tsorroñ. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Malco, ñeñt̃paʼ año pueñañra ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
10 Naatu Simon Peter, i ana kaiy auman batabat, rowenra’ah firis ukwarin ana akir orot tainin asukwafune eafuru’um. Akir orot wabin Malchus.
11 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ otan Pedro: —Peshaʼterr p̃occhell allecma peneñ. Pocteʼcaʼye oʼch c̈hapona ñeñt̃ amueroc̈htatañt̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ muenatenen Nompor.
11 Jesu Peter isan eo, “A kaiy kwiwan maiye! O kunotanot, Ayu Tamai kerowas bitu boro men anatom”
12 Allempoña solltarneshaʼ epuet poʼcap̃táner ñam̃a judioneshaʼ poʼguardianeshar ñetñapaʼ rromoset Jesúspaʼ oʼ huanquët.
12 Imaibo Rom rakit wairafih hai ukwarih bairi naatu Jew hai ma’utenayah bairi Jesu hibai hifatum,
13 Ñanompaʼ arr anmet alloʼtsen Anás, t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ Caifás paʼgoʼ. Ñeñt̃ña Caifáspaʼ ña paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar allempo ñeñt̃e chararo.
13 naatu wantoro’ot hibai hin Annas biyan hitit, nati kwamur wanawanan i Firis ana ukwarin ma’am ana veya, nati orot i Kaiafas rawan.
14 Caifáspaʼ ñapaʼ ñeñt̃ña cot̃apeʼchatayeʼt̃ judioneshaʼ allempot̃eñ oʼpateñet Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otaneteʼt̃: Añ poctetsa puesheñarr ñeñt̃ acheñerpaʼ oʼch rroma allohuen acheñeneshacop.
14 Iti orot Kaiafas i Jew uwih eo, gewasin orot ta’imon sabuw etei isah tamorob.
15 Simón Pedro ñam̃a poʼpsheñeñ pueyochreshaʼ ñetñapaʼ cot̃aʼnmet ñamet Jesús chentaʼ. Ñeñt̃ña puesheñarrpaʼ eʼñe chemeʼteñ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃tetsa allempo. Ñapaʼc̈hoʼña oʼ beʼt̃ososet epuet Jesús all aconc̈haʼtam̃p̃saret̃tena corneshaʼ poʼpamp.
15 Simon Peter naatu bai’ufununayan turan ta hairi Jesu hi’ufunun bairi hin. Nati bai’ufununayan ta i firis ukwarin i su’ub, imih i ufunun bairi hin firis ukwarin ana bar merar wanawanan hirun,
16 Pedroñapaʼ alla t̃omos aʼyot̃ allot̃ beʼt̃enet. Poʼpsheñeñña pueyochreshaʼ ñeñt̃ eʼñe chemeʼten corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃, ñañapaʼ c̈haʼnerr aʼyot̃, allñapaʼ eñosuerr epuet coyaneshaʼ ñeñt̃ cohueneʼ yetarr. Allempoñapaʼ erranaʼ ñam̃a Pedro.
16 baise Peter etawan awan bat. Bai’ufnunenayan ta iban matabir maiye tit etawan awan akir babitai ifefeyan naatu babitai Peter iu basit, Peter na fur wanawanan run.
17 Coyaneshaʼña ñeñt̃ cohueneʼ yetarrpaʼ atet̃ otapan Pedro: —¿Amaʼt p̃apaʼc̈hoʼña pueyochreshaʼt̃eʼcaʼ penep̃ña añ encaneshar? Ñañapaʼ atet̃ otos: —Napaʼ amacaʼye pueyochreshayayno.
17 Babitai etawan awanamaim Peter isan eo, o i ni’i orot ana bai’ufnunenayan orot ta? Peter iya’afut eo, “En ayu men asu’ubimih.”
18 Ñeñt̃ña taruasets all epuet guardianeshaʼ ñetñapaʼ all tsomaʼtenet quellmesha, aʼhuortatenet t̃arroʼmar allpaʼ nanac sent̃eten. Allña t̃omc̈henet all shotenet. Pedropaʼc̈hoʼña alloʼtsen all shotena ñam̃a.
18 Nati ana gugumin i siba’u kwanekwan imih akir wairafih naatu ma’utenayah bairi wairaf hi’asir hi’ar bebera’uh hibat rararih. Imih Peter rabon in bairi hibat rararih.
19 Corneshaʼña ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃tetsa, ñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼtapan Jesús pueyochreshacop ñam̃a añecop ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyen.
19 Firis ukwarin Jesu ana bai’ufnunenayan naatu ana bai’obaibiyen isan ibatiy.
20 Jesúsñapaʼ atet̃ otos: —Napaʼ ama aʼnahuayaya neserrpareʼtateñe acheñeneshaʼ arr patsro. C̈hocma neyc̈hatyen judioneshaʼ poʼprahuoʼmar ñam̃a Parets paʼpacllo allecma shontena judioneshaʼ. Amaʼt parrochapaʼ ama esempo neñosoña aʼnahua.
20 Jesu iya’afut eo, “Ayu i bebeyan sabuw etei matahimaim a’o a binan hinonowar, naatu au bai’obaiyen mar etei i sibor ya’aya efanamaim naatu Tafaror Bar wanawanan sabuw etei teruru’ay matahimaim. Ayu men abistan ta awa’ir aomih.
21 Esoʼmareʼtña nañeña p̃aʼp̃t̃oʼten. Añchaʼña p̃aʼp̃t̃oʼtyes ñeñt̃ neʼmayeʼt̃ errot̃ent̃eʼ neserrpareʼtatyesaneteʼt̃. Ñetpaʼ eñoteñett̃eʼña ñeñt̃ atet̃ notyesaneteʼt̃.
21 Aisim ayu kubibabatiyu, sabuw ayu abistanawat a’o hinonowar i kwibatiyih ayu abisa ao i hiso’ob.”
22 Allempoña atet̃ otuanet Jesúspaʼ puesheñarrña guardia ñeñt̃ allameʼttsoʼtsenapaʼ ñañapaʼ allent̃a taclleʼ, atet̃ och: —Amarramchʼ att̃eyeʼ yanapueñeña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃.
22 Jesu iti na’at eo ana mar ma’utenayan orot ta nati’imaim batabat Jesu rebareban ifar eo, “Men iti na’atube firis ukwarin isan ina’omih.”
23 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñerraʼm añt̃eʼ neñen ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ p̃oten all ama cohuenayeʼ neñeno. Ñerraʼm cohuent̃eʼ neñenpaʼ esoʼmart̃eʼña petacllenen.
23 Jesu iya’afutih eo, “Ayu abisa ana’o kakaf na’at sabuw etei hai tur ku’owen, tur menatan i a’o kakaf. Baise ayu tur etei ana’o’o gewas na’at i aisim irabu”.
24 Allempoña Anáspaʼ allent̃a mueñe eʼñe ehuancaret̃ paʼñachoresho Caifásesho. Ñeñt̃ña Caifáspaʼ ñeñt̃ eʼñe paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
24 Imaibo Annas Jesu uman fatufatum auman iyafar in Kaiafas firis ukwarin isan.
25 Simón Pedroñapaʼ alla t̃en all shotena. Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —P̃apaʼc̈hoʼña ¿amaʼt pueyochreshaʼ penpe? Ñañapaʼ c̈ha aʼnasochapaʼ atet̃ ot: —Napaʼ amacaʼye.
25 Peter boro’ika ma fora’ab rarar, sabuw afa nati’imaim bairi hima’am hibatiy hio, “O nati orot ana bai’ufnunenayan ta” Baise Peter youb eo, “En, orot nati men ayu’umih.”
26 Corneshaʼña ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ puesheñarrña ñeñt̃ paʼtaruasañer ñeñt̃ pamoʼts tsorrquetaʼt Simón Pedro, ñañapaʼ atet̃ och: —Napaʼ ¿amaʼt p̃a nentoña narmetsmo? P̃apaʼ alloʼtsenep̃caʼye.
26 Firis ukwarin ana akir orot ta i Peter tainin ea’afuw ana rara orot ta nati’imaim batabat, eawafoten eo, “O airi ayu masawamaim ait”
27 Pedroñapaʼ alla aʼnasotererr. Eʼñe allempocmaña eñen atollop.
27 Ibanak mar baitounin Peter eo, “En!” naatu mar ta’imon kokorerek eo.
28 Allempoña Jesúspaʼ anereterr Caifáseshot̃. Eʼñe ahuat̃ecma anmaʼmueñet am̃chaʼtaret̃ poʼpalaciopahuo. Ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarneshacop. Allohuen judioneshaʼ ñetñapaʼ ama beʼt̃ososeto am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo t̃arroʼmar ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃paʼ romoʼmarneshaʼ ama judioneshayaye allochña ñetpaʼ añoʼch c̈ha aʼsosyateto ñañeñeta Partsocop eshecchaʼ eʼñe cohuen rrallmeʼchet pascuapo.
28 Maraumanaika Jesu Kaiafas ana barene hibai hin gawan orot ana baremaim hirun. Jew hai ukwarih bar wanawanan i men hirun hinamih, anayabin i men hikok wanawanah kato tamatar naatu hai Tar Nowaten ana hiyuw men hita’aamih.
29 Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ c̈haʼnmanet aʼyot̃ alloʼtsaʼyenet, atet̃ otapanet: —¿Errot̃enot̃eʼtña sotteñeʼcheñña añ acheñer?
29 Imih Pilate ufun tit sabuw ibatiyih, “Iti orot abisa isan kwa ubar kwabitin?”
30 Ñetñapaʼ atet̃ otyesoset: —Ñerraʼm ama añ p̃aʼyeno ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ oʼ yehuapacheñeña pesho.
30 Hiya’afut hi’o, “I men kakafin tasisinaf na’at, i boro men atab atan o biya atanamih.”
31 Pilatoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —C̈hosa sañeña anmueʼ sachña enteʼ errot̃ent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñoñets socop att̃ot̃chaʼ sotteñeʼch. Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otyeset: —Yocop ñeñt̃ey judioneshaypaʼ ama pocteyaye oʼch yemtsach acheñ amaʼt puesheñarra.
31 Pilate isah eo, “Kwabai kwan, kwa taiyuw a’ofafar eo na’atube kwasinaf.” Ibo hai tur hirutabir hio, “Aki auri men baibasit ta ema’am boro yait ta ana asabunimih.”
32 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otyeset allochñapaʼ att̃och etsota Jesús poʼñoñ atet̃ otuanet ahuaña allempo ñanom eñotatanet ñapaʼ corsochoch rroma.
32 Iti na’atube mamatar i Jesu ana tur mi’itube ana morob isan yai eo’o i tan titurobe isan.
33 Allempoña Pilatopaʼ alla beʼt̃errerr pocollo. Ñañapaʼ agotatan Jesúspaʼ atet̃ och: —P̃apaʼ ¿p̃aʼt am̃chaʼtaret̃tetsaña judioneshacop?
33 Pilate matabir maiye ana bar wanawanan run naatu Jesu eaf na ibatiy, “O Jew sabuw hai aiwob?”
34 Jesúsñapa atet̃ och: —Añpaʼ ¿eʼñeʼt p̃ot̃a p̃otenña atet̃, ñatoʼ eseshaʼt̃eʼ p̃oteneʼña añ nocop?
34 Jesu iya’afut eo, “Iti baibat i o taiyuw a not ayu kubibatiyu o sabuw afa ayu isou a tur hi’owen?”
35 Pilatoñapaʼ atet̃ otererr: —Napaʼ amacaʼye judioneshayayno, ama es neñotenoña socop. P̃aña p̃amoʼtsnaʼtar ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetña t̃eʼpaʼ oʼ pomuerrpet nesho. ¿Esoʼtña pepen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ entapretenpeto?
35 Pilate iya’afut, “O kunotanot ayu i Jew orot? O taiyuw a sabuw naatu firis ukwa’ukwarih o hibuw hinawiy ina ayu isou. Abisa isinaf?”
36 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Att̃o naʼm̃chaʼtaret̃tena napaʼ ama añe patsroyaye. Ñerraʼm añe patsrach naʼm̃chaʼtaret̃tenañpaʼ allempoña neyochreshac̈hnopaʼ moñsaʼnetañchaʼ, allempopaʼ amach pomnoñeña judioneshaʼ. T̃arraña att̃o naʼm̃chaʼtaret̃tena napaʼ ama arroʼmarecpayaye.
36 Jesu eo, “Ayu au aiwob i men iti tafaram nowanamih, baise ayu au aiwob iti tafaram nowan na’at, ayu au bai’ufununayah boro isou hitiyow, naatu Jew hai ukwarih umah wahine boro hitawasfafaru. En, ayu au aiwob i men iti faram nowanamih.”
37 Pilatoñapaʼ atet̃ otererr: —Ñeñt̃epñapaʼ pepaʼtcaʼyeña am̃chaʼtaret̃. Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Na poʼñoc̈hpaʼ am̃chaʼtaret̃encaʼye eʼñe atet̃ p̃otenen p̃a. Napaʼ ñeñt̃oʼmarña neʼñalletosa añe patsro att̃och nach aʼpot̃oseʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña. Allohuen ñeñt̃ mueneneʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña, ñetñapaʼ eʼm̃ñotennet.
37 Imih Pilate ibatiy, “Bo o i aiwob orot?
38 Pilatoñapaʼ alla oterrerr: —¿Erraʼtsenaʼtña ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h? Att̃o am̃chaʼtaret̃ Pilatopaʼ otanet amaʼtpaʼ c̈hosa muetseʼña Jesús (Mt. 27.15-31; Mr. 15.6-20; Lc. 23.13-25) Ñeñt̃a otuapaʼ oʼ alla c̈haʼnerrerr alloʼtsaʼyen judioneshaʼ. Allñapaʼ atet̃ otuerranerr judioneshaʼ: —Napaʼ amacaʼye nenteññañeña ñeñt̃ att̃o ama pocteyeʼ es peno att̃och yemtsatach.
38 Pilate Jesu ibatiy, “Turobe i abistan” Iti tur nonowar ibanak matabir maiye ufun tit Jew sabuw isah eo, “I biyanamaim men kakafin ta atita’ur boro imaim anibabatiy.
39 T̃arraña atet̃ seyc̈henpaʼ eʼñe pat̃eʼtets char allempoch c̈herrerr pascuapo nañapaʼ c̈hocmach naʼrroyerrnas puesheñarr socop ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa allempo, ñeñt̃ara ñeñt̃ samoʼts sepen. T̃eʼpaʼ ¿añeʼt semnen oʼch naʼrroyerrnas ñeñt̃ Saʼm̃chaʼtaret̃er sepen sa ñeñt̃es judioneshas?
39 Baise kwa a binanakwar eo na’atube. Tar Nowaten hiyuw aa ana veya diburane orot ta kwa isa anabotait. Kwa kwakokok Jew hai aiwob anabotait na tit.”
40 Allempoña ñetpaʼ puerrannarteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: —T̃arraña Jesúspaʼ amach p̃aʼrroyatsche, añchaʼña p̃aʼrroyerrnay Barrabás. Ñeñt̃ña Barrabáspaʼ ñeñt̃ atarr aprratam̃p̃sañtetsa.
40 Isan hitarakouw hiwow hi’o, “En, men nati orotomih! Aki akokok i Barabas.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.