Atos 17

Angkentye Mwerre (AER) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Philippi impemele Paul atyewe ikwerenhe areye-arlke apmere Amphipolis uthene Appollonia uthenele anpere-irrenheke apmere Thessalonica-werne. Apmere yanhele aneke apmere warle akngerre Jew areye-arle apurte-irrerretyarte Ngkarteke angketyeke.
1 Paulo e Silas passaram pelas cidades de Anfípolis e Apolônia e chegaram a Tessalônica, onde havia uma sinagoga .
2 Arlte apurrkele Paul alheke warle akngerre ikwere-werne Ngkarteke angketyeke. Re alakenhe akwetethe mpwaretyarte apmere arrpenheke irremele. Re apmere ikwerele aneke week urrpetyeke-atwetye arlte apurrke arrpe-anenhele re alhetyarte Jew areye-arle Ngkarteke angketyarte apmere ikwere-werne imerte ayeye mwerre Jesus-akerte ilemele Bible pweke-ngentyele.
2 Conforme o seu costume, Paulo foi lá e nos três sábados seguintes falou sobre as Escrituras Sagradas com as pessoas que estavam ali na sinagoga.
3 Rarle itneke angketyarte itne awetyenhenge alakenhe, “Ayeye Ngkarte-kenhe alakenhe aneke rarle alhileke nhenge apetyetyenhe kenhe tyerrtye areyele akenhe renhe atwerrirretyenhe-arle. Rarle ilweke iperrele Ngkartele renhe itethe-ilirtnetyenhe imerte renhe akertne-ilirtnemele. Artwe nhenhe Jesus tharle arrekantherre ileme, rarle Ngkartele-arle alhileke. Re ilweke imerte itethe-irrirtnemele, arrule-arle ayeye Ngkarte-kenhe ilenhe-ilenhe areyele intelhe-ileke-arteke.”
3 Paulo lhes explicava e provava que o Messias precisava sofrer e que, depois de morrer, tinha de ressuscitar. Ele dizia: — Este Jesus que estou anunciando a vocês é o Messias.
4 Jew arrpenhe areyele ayeye nhenhe awemele, itne akangkwe-irremele apurte-irreke Paul uthene Silas uthenenge. Angkentye Greek areye-arlke apurte-irremele akangkwe-irreke. Arelhe atyeperre arrpenhe areye-arlke akangkwe-irreke.
4 Paulo e Silas conseguiram convencer disso algumas daquelas pessoas, as quais se juntaram a eles. Um grande número de não judeus convertidos ao Judaísmo e muitas senhoras da alta sociedade também se juntaram ao grupo.
5 Kenhe tyerrtye Jew arrpenhe areye akenhe ingkerte-ingkerte-arle-irreke Paul uthene Silas utheneke tyerrtye atningke-arle ikwere-atherre akangkwe-irrekenge akaltyele-antherlenge. Itne anteme artwe akurne-akurne areye inemele akarelhemele tnerlte-anetyame Jew areye anteme itneke angkeke, “Tyerrtye arrpenhe areyeke unthetyeke alherlte-iwaye imerte akngetyemele Paul uthene tyerrtye arrpenhe nhenhe areyeke-arlke ahele-irretyeke.” Itne anteme alhemele tyerrtye atningke ineke. Jew arrpenhe areye unterlte-iweke artwe Jason arritnye-kenhe apmere-werne. Artwe re akenhe aneke Paul uthene Silas uthene-arle arrwekele apayuthneke apmere ikwerenhele anetyeke. Itne ahentye-aneke Paul uthene Silas uthene akngetyetyeke akethe-werne tyerrtye areye-arle akarelhetyame-werne.
5 Mas os judeus ficaram com inveja. Eles foram buscar alguns homens maus entre os malandros das ruas e formaram um grupo de desordeiros. Estes fizeram muita confusão na cidade e atacaram a casa de Jasão, procurando Paulo e Silas a fim de os levar para o meio do povo.
6 Ikwere-atherre uyarne unthemele anteme itne Jason arntwirrkerlte-alheke Jesus-eke akangkwe-irrentye arrpenhe areye-arlke itnenhe tyarre-akngemele akngerrepate areye apmere yanhe-arenye areye-werne alakenhe arlkemele, “Awerrirraye! Paul uthene Silas uthene kwenhe apmere arrpe-anenhenge arlkarentye-irrerle-anerreme, ratherre anteme apetyeke apmere anwerne-kenheke arlkarentye-irretyeke.
6 Mas, como não os encontraram, levaram à força Jasão e alguns outros irmãos até a presença das autoridades da cidade, gritando: — Aqueles homens têm provocado desordens em todos os lugares! Agora chegaram até a nossa cidade,
7 Artwe nhenhe Jason-ele itnenhe apmere ikwerenheke akwerneke arntarnte-aremele. Itne kwenhe apurte-irremele angkentye pwathe akngerre Caesar-kenhe ultakeke. Ratherre alakenhe angkeke, ‘Pwathe akngerre arrpenhe aneme Jesus arritnye rarle akngerrepate arratye.’”
7 e Jasão os hospedou na casa dele. Eles estão desobedecendo às leis do Imperador romano, dizendo que existe outro rei, chamado Jesus.
8 Tyerrtye areye akngerrepate yanhe-arenye areyele alakenhe awemele ahele anthurre irreke itneke, Jesus-kenhe areyeke.
8 Tanto a multidão como as autoridades ficaram agitadas quando ouviram essas palavras.
9 Pwathe government-kenhe itne anteme Jason arrpenhe areye-arlke alakenhe ileke, “Anwerne arrenhantherrenhe ipmentyele impeme arrantherre anwernenhe apwerte ngkweltye antherlenge, angkentye anwerne-kenhenge ularre.” Kele Jason uthene ikwerenhe areye uthenele arratye itnenhe ngkweltye antheke, itne anteme itnenhe ipmentye impemele yerneke.
9 E as autoridades soltaram Jasão e os outros, depois que eles pagaram a quantia exigida para isso.
10 Ingwe anyente ikwerele anteye Jesus-kenhe areyele Paul uthene Silas uthene yerneke Thessalonica-ngentyele alturle apmere Berea arritnye-werne. Apmere ikwere irremele ratherre alheke apmere akngerre Jew areye apurte-irrentye akngerre-werne Ngkarte utyernetyeke tnakemele, itnekenge apurte-irremele.
10 Logo que anoiteceu, os irmãos enviaram Paulo e Silas para a cidade de Bereia. Quando chegaram lá, eles foram à sinagoga .
11 Jew apmere yanhe-arenye areye awetyeke ahentye aneke nthakenhe-arle ratherre angkeme, Thessalonica-arenye areye-arteke kwenye. Kele itne ahentyele aweke ayeye Jesus-akerte. Arlte arrpe-anenhele itne aretyarte Bible pweke itne-arle ahentye anekenge aretyeke arratyeke apeke nhenge Paul-elarle Jesus-akerte ileke.
11 As pessoas dali eram mais bem-educadas do que as de Tessalônica e ouviam a mensagem com muito interesse. Todos os dias estudavam as Escrituras Sagradas para saber se o que Paulo dizia era mesmo verdade.
12 Bible pweke-arle areke iperre, Jew atningke Jesus-eke akangkwe-irreke, arelhe atyeperre Jew anetyakenhe areye-arlke artwe Jew anetyakenhe areye-arlke Jesus-eke akangkwe-irreke.
12 Assim muitos judeus naquela cidade creram, e também não judeus, tanto mulheres da alta sociedade como também muitos homens.
13 Kele Jew Thessalonica-arenye areyele awemele Paul-elarle ayeye Jesus-akerte Ngkarte-ngentyele ileme Berea-nge. Itne Berea-werne alhemele tyerrtye areyeke ileke ayeye Paul-elarle akaltyele-antheme-arle urrtyirrentye ware akwele, arratye anetyakenhe. Tyerrtye areyeke itne akwete angkeke arlkarentye-ilemele itnenhe Paul-eke ahele irretyeke mpwaremele.
13 Mas, quando os judeus de Tessalônica souberam que Paulo tinha anunciado a palavra de Deus também em Bereia, foram até lá e começaram a agitar e atiçar o povo contra eles.
14 Tyerrtye Berea-arenye areyele, Jesus-ekarle atyewe-irreke, artwe arrpenheme ileke Paul kwatye alaye-werne akngetyeke boat-eke antyemele alhetyeke. Silas uthene Timothy uthene apmere ikwerele anerle-anerreke, Paul-enge alhetyakenhe.
14 Então os irmãos enviaram Paulo imediatamente para o litoral; porém Silas e Timóteo ficaram em Bereia.
15 Kwatye alaye ikwere irremele, artwe nhenge areyele Paul renhe akngeke antekerre apmere Athens-werne. Apmere ikwere irremele Paul-ele itnenhe alakenhe ileke, “Alpemele ilaye Timothy uthene Silas uthene iparrpe irremele atyenge-werne apetyetyeke.” Itne anteme arratye Berea-werne atheke alpeke.
15 Os irmãos que protegiam Paulo o levaram até a cidade de Atenas. Depois voltaram para Bereia, levando um recado de Paulo; ele pedia que Silas e Timóteo fossem encontrá-lo em Atenas o mais depressa possível.
16 Paul Timothy uthene Silas utheneke akarelheke apmere Athens-ele. Re akarelhemele alheke unthetyeke imerte aremele alhwarrpe irremele tyerrtye areye-arle ngkarte urrtyirrentyeke akangkwe-irrekenge, ngkarte artwele-arle mpwareke areyeke.
16 Enquanto estava esperando Silas e Timóteo em Atenas, Paulo ficou revoltado ao ver a cidade tão cheia de ídolos.
17 Re anteme tyatye Jew-kenhe-werne alheke imerte itnekenge apurte-irremele. Greek areye-arlke akangkwe-irretyarte Ngkarteke re anteme itneke ayeye mwerre Jesus-akerte ileke, itne anteme angkerreke. Arlte arrpe-anenhele re alhetyarte, Athens-arenye arrpenhe areyeke angketyeke.
17 Ele ia para a sinagoga e ali falava com os judeus e com os não judeus convertidos ao Judaísmo. E todos os dias, na praça pública, ele falava com as pessoas que se encontravam ali.
18 Yanhele akwete anemele, Paul akaltyele-anthenhe-anthenhe areyenge apurte-irreke itne anteme angkerretyeke ahentye-anetyarte iwenhe apeke ikwere tyerrtye areye akangkwe-irretyeke. Tyerrtye areyele itnenhe aketyarte Epicurean areye, arrpenhe areye itne Stoic areye aketyarte. Itne Paul-eke ileke iwenheke-arle itne akangkwe-irretyarte. Itne anteme Paul apayuthneke iwenheke-arle re akangkwe-irrentye akngerre. Itne anteme alakenhe angkerreke, “Iwenheke-ame tyerrtye akutne nhenhe angkeme?”
18 Alguns professores epicureus e alguns estoicos discutiam com ele e perguntavam: — O que é que esse ignorante está querendo dizer? Outros comentavam: — Parece que ele está falando de deuses estrangeiros. Diziam isso porque Paulo estava anunciando Jesus e a ressurreição .
19 Itne anteme Paul akngeke apwerte Areopagus arritnye-werne, apwerte yanhenge tyerrtye akngerrepate apmere yanhe-arenye areye anyente-irremele angkerretyarte iwenhe apeke ikwere-akerte. Apwerte ikwere irremele itne Paul-eke angkeke, “Anwerne ahentye-aneme unte anwerneke iletyeke iwenhe-arle unte tyerrtye nhenhe areye akaltyele-antheke. Anwerneke ilaye, nthakenhe-ame unte angkeke?
19 Então eles o levaram a uma reunião da Câmara Municipal e disseram: — Gostaríamos de saber que novo ensinamento é esse que você está trazendo para nós.
20 Anwernele aweke unte ayeye renhe ilerlenge anwerne imerte arratye itelaretyakenhe-arle aneme. Kele anwerne ahentye-aneme unte anwerneke iletyeke anwerne akangkwe-irretyenhenge.”
20 Pois você diz algumas coisas que nos parecem esquisitas, e nós gostaríamos de saber o que elas querem dizer.
21 Itne alakenhe angkeke Athens-arenye areye-arle akwetethe ahentye-anetyartenge angkerretyeke ayeye iwenhe-iwenheke apeke. Kele ipenye apeke apetyerlenge apmere arrpenhe areye-ngentyele apeke itne anyente-irremele itnekenge angkerrentye akngerre angkentye yanhe-akerte.
21 É que todos os moradores de Atenas e os estrangeiros que viviam ali gostavam de passar o tempo contando e ouvindo as últimas novidades.
22 Kele apwerte yanhe Areopagus arritnye ikwerenge apmereke-artweye areye tyerrtye areye-arlke apurte-irremele apetyewarreke, Paul anteme tnemele itneke angkeke, “Athens-arenye areye-aye! Apmere arrekantherrenhe-werne apetyemele the areke arrantherre-arle arne arrpe-anenheke akangkwe-irrentye akngerre.
22 Então Paulo ficou de pé diante deles, na reunião da Câmara Municipal, e disse: — Atenienses! Vejo que em todas as coisas vocês são muito religiosos.
23 Ayenge alakenhe angkeme tharle unthemele arerle-apekenge apmere arrekantherrenhenge arrantherre arne arrpe-anenheke kwene-irrerlenge tnakewarretyeke. Apwerte anyente akenhe the areke tyerrtyele-arle intelhe-ileke alakenhe, “Ngkarte anwerne akutneke.” Aremele ayenge-arrpe alakenhe itirreke, ‘Arratye-arle tyerrtye nhenhe areye ikwere kwene-irremele renhe tnakeme ware ikwere akaltye anetyakenhele.’ Kele the arrekantherre ileme Ngkarte nhenhe ikwere-akerte arrantherre-arle utyernemele tnakerlte-aneme ikwere akutnele-itanye.
23 De fato, quando eu estava andando pela cidade e olhava os lugares onde vocês adoram os seus deuses, encontrei um altar em que está escrito: “ Ao Deus Desconhecido ”. Pois esse Deus que vocês adoram sem conhecer é justamente aquele que eu estou anunciando a vocês.
24 “Ngkarte nhenhe arrantherre-arle apale ware tnakeme, Re kwenhe apmere ahelhe nhenhe mpwareke, ingkirreke ahelhele-arle aneme areye-arlke. Re akenhe Akngerrepate Anthurre-arle aneme alkerele-arle anemeke ahelhele-arle anemeke-arlke. Re akenhe tyatye tyerrtyele-arle artekele anenhe-anenhe kwenye-arle.
24 — Deus, que fez o mundo e tudo o que nele existe, é o Senhor do céu e da terra e não mora em templos feitos por seres humanos.
25 Re ahentye anetyakenhe arne tyerrtyele-arle mpwareke areyeke renhe tnaketyeke, arne ingkirreke-arle ikwerenhe kele anemenge. Re kwenhe tyerrtye ingkirreke itethe atnyeneme, rarle anwernenhe iwenheke apeke-arle anwerne ahentye-aneme antheme.
25 E também não precisa que façam nada por ele, pois é ele mesmo quem dá a todos vida, respiração e tudo mais.
26 Arrekwele anthurre, Ngkartele artwe anyente mpwareke. Artwe anyente ikwerenge-ntyele anteme re tyerrtye atningke-ame-atningke-ileke, apmere arrpe-anenhele anetyeke. Re angkentye atningke mpwareke, ayenpe atningke-arlke. Re anamele akngakeke tyerrtye urrperle-arlke mperlkere-arlke apmere nthenhe-nthenhele anetyeke re akngakeke uterne nthakentye anetyeke ahelhe nhenhele.
26 De um só homem ele criou todas as raças humanas para viverem na terra. Antes de criar os povos, Deus marcou para eles os lugares onde iriam morar e quanto tempo ficariam lá.
27 Ngkartele alakenhe mpwareke tyerrtye areyele renhe itelaremele akangkwe-irretyenhenge ikwere, itne ikwere unthemele renhe aretyenhenge. Ngkarte ahentye aneme anwerne ikwere unthetyeke, kele-arle re anwernekenge itwe anemenge-itanye.
27 Ele fez isso para que todos pudessem procurá-lo e talvez encontrá-lo, embora ele não esteja longe de cada um de nós.
28 Arrule anthurre arrpenhele alakenhe pweke arrpenheke intelhe-ileke,
28 Porque, como alguém disse: “Nele vivemos, nos movemos e existimos.” E alguns dos poetas de vocês disseram: “Nós também somos filhos dele.”
29 “Yewe, arratye-arle tyerrtye arrpe-anenhe apmere ahelhe nhenhele aneme Ngkarte-ngentyele, rarle ingkirreke mpwarekenge. Alakenhenge anteme anwerne apale itirretyale anetyeke, Ngkarte-arle arne nhenge areye-arteke anetyakenhe-arle, itne-arle apwertenge mpwareke-arle, gold-enge apeke, silver-enge apeke.
29 E, já que somos filhos dele, não devemos pensar que Deus é parecido com um ídolo de ouro, de prata ou de pedra, feito pela arte e habilidade das pessoas.
30 Arrekwele anthurre-ngentyele-arle tyerrtye areye Ngkarteke akutne aneke ikwere-arlke itirretyakenhe anemele, itne itelaretyakenhe aneke nthakenhe mpwaretyeke-arle Re ahentye-aneke. Kele Ngkartele itnenhe atwirtnetyakenhe akwete aneke itne-arle akurne mpwarekenge. Kele Ngkartele tyerrtye ingkirreke ileme apmere arrpe-anenhele akurne-ketye untyeme-irretyeke ikwere-werne imerte akngarte-iwelhemele.
30 No passado Deus não levou em conta essa ignorância. Mas agora ele manda que todas as pessoas, em todos os lugares, se arrependam dos seus pecados.
31 Re anwerneke ileke rarle arlte anyente ware akngakeke, re artwe anyente ware akngakeke nthakenhe irretyeke tyerrtye ingkirrekeke apmere ahelhe nhenhenge. Re artwe nhenhe arrerneke anwernenhe arratye apayuthnetyeke court-enge-arteke, imerte nthakenhe apeke ilemele tyerrtye areye. Ngkartele-arle artwe nhenge itethe-ilirtneke rarle ilweke iperrele urreke-arle re anwerneke arratye angketyenhenge court-enge.”
31 Pois ele marcou o dia em que vai julgar o mundo com justiça, por meio de um homem que escolheu. E deu prova disso a todos quando ressuscitou esse homem.
32 Artwe akngerrepate areyele aweke Paul alakenhe angkerlenge artwe ilweke-arle itethe-irrirtneke-akerte, itne tnyante atherremele arrkentye ileke renhe. Arrpenhe areye akenhe alakenhe-arle angkerlenge ikwere, “Anwerne ahentye-aneme unte anwerneke awethe iletyeke nhenhe-akerte arlte arrpenhele apeke.”
32 Quando ouviram Paulo falar a respeito de ressurreição, alguns zombaram dele, mas outros disseram: — Em outra ocasião queremos ouvir você falar sobre este assunto.
33 Itne-arle alakenhe angkeke iperrele, Paul ayeye-arle itneke ileke iperre alheke anteme.
33 Então Paulo foi embora dali.
34 Tyerrtye arrpenhe areyele ayeye awemele Jesus-eke akangkwe-irreke imerte ikwerenge anyente-irremele. Artwe Dionysius arritnye, council itne-akenhe aneke-arle, Jesus-eke akangkwe-irreke anteye. Arelhe anyente Damaris arritnye-arlke atningke arrpenhe areye-arlke Jesus-eke akangkwe-irreke anyente-irremele Paul-enge.
34 Mas algumas pessoas creram e se juntaram a ele. Entre essas estavam Dionísio, que era membro da Câmara Municipal, uma mulher chamada Dâmaris e mais outras pessoas.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.