Mateus 26

Yakan Bible (YKA_WBT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Pagubus inin binissā weˈ si Isa kēmon, paˈinne si meˈ tindegnen,
1 — ausente —
2 “Kataˈuhanbi weˈ sumudde ne ellew Kādjaˈan Pangessebanin. Ellew iyan aku, Anak Manusiyaˈin, sinōngan du ku supaya ku talansang diyataˈ olom.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Manjari magtipun ne meˈ nakuraˈ imamin duk meˈ bahiˈin laˈi si astanaˈ si Kayapas, imam nakuraˈin.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Magisun siye bang saˈingge paniggewde duk pamapateyde si Isahin duk gaˈi kataˈuhan meˈ aˈahin.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 “Daˈa bang baytu kādjaˈanin,” paˈinde, “kaw hewuhalaˈ meˈ aˈahin.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Paglaˈi si Isa si lahat Betani si lumaˈ si Simon aˈa bakas inipulin,
6 — ausente —
7 niyaˈ dende tekka pī magboˈo isellan bengngi. Pangisihannen batu alabaster hininangin. Sasang si Isa mangan, hap pī dendehin muˈusan isellan bengngihin diyataˈ kōk si Isa.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Pagkite miyaˈan weˈ meˈ tindeg si Isahin, astel siye duk magbissā-bissā siye, paˈinde, “Weˈey isellan bengngi miyaˈan pinakaˈatan sa miyaˈan?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Gam pe miyaˈan pinabellihan langkew bu pangurung ulinen si meˈ mamiskinin.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Kataˈuhan si Isa pagbissāden duk paˈinne, “Weˈey iye sasewbi? Hāp hininangne si aku inin.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Peggeˈ mamiskinin,” paˈin si Isa, “gaˈi du usaˈ amban kaˈam, saguwaˈ aku, gaˈi ku teteg tuˈu si kaˈam.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Binuˈusan weˈ ne isellan bengngi inin si baranku pamanyap aku bang ku kinubul.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Sabennal akahante kaˈam,” paˈin si Isa, “antag-antag si tibuˈukan dunya minahalayak aka-aka mahāpin, inaka-aka du isab tahinang dende si aku inin, pangesseb-ngesseban meˈ aˈahin iye.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Manjari pagubus miyaˈan si Judas Iskariyot, dambuwaˈ si meˈ tindeg si Isa sampuk-duwehin, hap pī si meˈ nakuraˈ imamin.
14 — ausente —
15 Paˈinne si siye, “Piye sīn ku urungbi bang sōnganku kaˈam si Isa.” Binayedan iye weˈ de tellumpūˈ kayuˈ sīn tuwas, pilak teˈed.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Puwas miyaˈan miha ne si Judas waktu hāp panōngne si Isa si siye.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Manjari taˈabut ne tagnaˈ ellew kādjaˈanin, pagkakande pan gaˈi sinagetan pasuligin. Pī meˈ tindegnen pu si Isa, paˈinde, “Tuwan, antag kami kabayaˈannu pī manyapan kaˈu pamanganannu kādjaˈan inin?”
17 — ausente —
18 Paˈin si Isa, “Pī kaˈam si puweblo si aˈa dambuwaˈ miyaˈan duk paˈinun bi si iye, ‘Paˈin guruhin, mabayaˈ koˈ iye magjamu duk meˈ tindegnen luˈu si lumaˈnu para si Kādjaˈan Pangessebanin peggeˈ tapit ne koˈ kamateynen.’”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Manjari hap pī ne meˈ tindegnen duk hininang weˈ de sa pangandaˈakan si Isa siyehin duk maghatul ne siye laˈi kinakande para si pagjamu-jamuhan Pangessebanin.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Pagsangem ne, ningkoloˈ ne si Isa magtuhut duk tindegne sampuk-duwehin mangan.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Sasangde mamanganin paˈin si Isa, “Sabennal akahante kaˈam, niyaˈ dangan si kaˈam muddihan aku.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Dukka teˈed siye duk maggantiˈ siye nilew iye. Paˈin dangan-dangan, “Bugtuˈ dumaˈin aku, Tuwan, ēˈ?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Nambung iye, paˈinne, “Saweˈku magsawu dem pingganin, iye iyan mamuddihan akuhin.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Aku inin, Anak Manusiyaˈin,” paˈin si Isa, “matey du ku peggeˈ iye iyan gantaˈankun, sa sinulat dem kitabin. Saguwaˈ makaˈaseˈ-aseˈ teˈed aˈa mamuddihan Anak Manusiyaˈin. Gam pe aˈa miyaˈan gaˈ inanakan.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Ubus paˈin si Judas, iye sōng mamuddihan si Isahin, “Bugtuˈ dumaˈin aku, Tuwan, ēˈ?” Paˈin si Isa, “Kaˈu hep.”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Sasangde mamanganin, ngeddoˈ si Isa pan, duk pagubus iye magpasalamat si Tuhan, kinepak-kepak weˈ ne bu pinangurung weˈ ne si meˈ tindegnen. Paˈinne, “Ngeddoˈ kaˈam bu mangan kaˈam. Pan inin barankun.”
26 — ausente —
27 Manjari ngeddoˈ iye sawan duk pagubus iye magpasalamat si Tuhan, pinangurung weˈ ne si siye, paˈinne, “Kēmon kaˈam inumun bi inin,
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 peggeˈ inin lahaˈkun sōng buˈus sabab meˈ aˈa ekka supaya inampun meˈ duseden. Inin tandaˈ weˈ tumanan Tuhanin du janjiˈnen.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Akahante kaˈam, puwas inin gaˈi ne ku nginum boheˈ ubas balik samantaˈan gaˈi pe kite bi magtuhut nginum ininum baˈahuhin dem pagbayaˈan Tuhanin.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Ubus inin ngalang siye dambuwaˈ kalangan pamudji Tuhan ubus bu paluwas ne siye pī si kūd Jaitun.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Manjari paˈin si Isa si siye, “Sangem inin kēmon kaˈam ambananbi du ku, peggeˈ tasulat inin dem kitab, pinaˈin, ‘Daˈakku pinapatey magbantey bili-bilihin, manjari meˈ bili-bilinen magkanat-kanat.’
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Saguwaˈ pagellum ne ku balik, magkasuwaˈ du kite bi. Padehellu ku amban kaˈam pī si lahat Jalil.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Manjari paˈin si Petros si iye, “Bisan kēmon siye ngambanan kaˈu, Tuwan, saguwaˈ aku, asal gaˈi kew ambananku.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Paˈin si Isa si iye, “Sabennal akahante kew, sangem inin du, gaˈi pe manukin makatingkowak, kapamasuwey ne kew mintellu weˈ gaˈi ku kataˈuhannu.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Saguwaˈ paˈin si Petros, “Bisan pe ku matey patuhut si kaˈu, asal gaˈi kew teˈed pasuweyanku.” Duk kēmon tindeg si Isahin kuweˈ inin isab binissāden.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Manjari palanjal disi Isa pī si kabbun inēnan Getsemane. Paˈin si Isa si meˈ tindegnen, “Ningkoloˈ kaˈam tuˈu tiggelanku laˈi māku-māku si Tuhan.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Binoˈo weˈ ne si Petros duk meˈ anak Sebede duwanganin. Nagnaˈ iye kebba-kebbahan duk sasew dem ateynen.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Manjari paˈinne si siye, “Ateykun dukka teˈed, agen-agen makamatey aku. Paˈamban ne kaˈam tuˈu duk magjaga kaˈam.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Manjari lumengngan iye patala-tala duk pasujud iye diyataˈ bulak duk ngampun iye si Tuhan, paˈinne, “O Ammaˈ, bang makajari, daˈa ku pasagadanun bininasa. Saguwaˈ dumaˈin tinuhutin kinabayaˈankun saguwaˈ kinabayaˈannun.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Manjari balik iye pī si meˈ tindegnen, duk takitene siye kapatuli. Bangunne siye duk paˈinne pu si Petros, “Gaˈi kaˈam kapanuhut aku magjaga bisan da ora?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Papateng-pateng kaˈam, duk māku-māku kaˈam si Tuhan supaya kaˈam gaˈi taboˈo weˈ sassat. Tapikil weˈ atey saguwaˈ gaˈi kaˈanggawtaˈan weˈ baran.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Manjari tahalaˈ ne isab si Isa duk māku-māku iye si Tuhan, paˈ inne, “O Ammaˈ, bang subey teˈed ku lumabey si meˈ kabinasahan inin, na, tuhutku ne kinabayaˈannun.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Ubus balik ne isab iye pī si meˈ tindegnen duk takitene siye kapatuli peggeˈ kinaruˈ teˈed siye.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Tahalaˈ ne isab iye balik duk māku-māku iye si Tuhanin kamintellunen, binalik weˈ ne bakas binissāne si Samanen.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Pagbalik si Isa si meˈ tindegnen, paˈinne si siye, “Tuli pe kaˈam duk pahali pe? Pakale kaˈam, tekka ne waktuhin. Aku, Anak Manusiyaˈin, sōng sinōngan ne si antanan meˈ aˈa dusehan.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Kuwat kaˈam, sūng ne kite bi. Payamanun bi, tiyaˈ ne aˈa mamuddihan akuhin.”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Sasang missā pe si Isa, tekka ne si Judas. Dambuwaˈ iye si meˈ sampuk-duwe tindeg si Isahin. Banes teˈed aˈa nuhut si Judas magbarung duk magboˈo meˈ kakakal. Siye miyaˈan dinaˈak pī weˈ meˈ nakuraˈ imamin duk meˈ kabahiˈanin.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Kaˈurungan siye indan weˈ si Judas. Bakas paˈinne hep si siye, “Sine-sine ūkku, iye ne iyan aˈahin. Siggewun bi iye.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Pagtekka siye laˈi, magtawus si Judas patapit pu si Isa duk paˈinne, “Na, aku ituˈ, Tuwan.” Ubus bu inūk si Isa weˈ ne.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Paˈin si Isa si iye, “Bagay, hinangun ne akanu mapituhin.” Manjari patapit meˈ aˈa sinduwehin duk siniggew weˈ de si Isa duk inantan weˈ de pahaget.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Dambuwaˈ meˈ saweˈ si Isahin ngurus barungnen bu pineddang weˈ ne daraˈakan imam nakuraˈin duk butas tayingenen.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Paˈin si Isa si iye, “Isihun balik bessinun dem tagubanne. Peggeˈ sine-sine ngangguna bessi pagbonoˈ, matey du isab iye weˈ bessi.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Gaˈi ke kataˈuhannu weˈ bang ku māku tabang si Samaku Tuhanin, magtawus ku paboˈohanne ibuhan malaˈikatnen?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Saguwaˈ bang ku māku tabang gaˈi tuman bissā Tuhan dem kitabin weˈ kēmon inin subey umantag.”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Ubus paˈin si Isa si meˈ aˈa mabanesin, “Weˈ kannalbi mundu ku hangkan kaˈam pitu niggew aku magbarung duk magboˈo meˈ kakakal? Ellew-ellew ningkoloˈ ku laˈi dem langgal hadjehin magtoloˈ, saguwaˈ gaˈ ku siggewbi laˈi.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Saguwaˈ kuweˈitu inin,” paˈinne, “umantag ne inin kēmon supaya katumanan meˈ tasulat weˈ meˈ kanabihan dem kitabin.” Manjari tinayikutan si Isa weˈ meˈ tindegnen kēmon duk lahi siye.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Manjari binoˈo si Isa weˈ meˈ aˈa maniggew iyehin pī pu si Kayapas, iye imam nakuraˈin. Meˈ guru si saraˈ āgamahin duk meˈ kabahiˈanin magtipun du isab laˈi.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Na, si Petros paturul pu si Isa saguwaˈ patala-tala, sampay pī si lame lumaˈ imam nakuraˈin. Padiyalem iye si lamehin duk ningkoloˈ iye duk meˈ guwaldiyahin, peggeˈ mabayaˈ payamanne bang ine kaˈujudanne miyaˈan.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Manjari meˈ nakuraˈ imamin duk meˈ guru saraˈin duk meˈ kabahiˈanin miha pureba panuntutande si Isa supaya iye tapapateyde.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Saguwaˈ gaˈ niyaˈ kasuwaˈde panuntutande iye bisan du ekka naksiˈ gaˈi bennal. Ujudnen niyaˈ duwangan missā, paˈinde,
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 “Bakas paˈin aˈa iyan weˈ talarakne koˈ langgal hadjehin duk tapatenggene balik dem tellu ellew.”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Manjari nengge imam nakuraˈin duk paˈinne pu si Isa, “Gaˈ niyaˈ sambungnu si meˈ tuntutde si kaˈu inin?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Saguwaˈ gaˈ nambung si Isa. Ubus missā imam nakuraˈin balik, paˈinne, “Napa kew, iyuˈ Tuhanin pakale-kale duk akahanun kami bang Almasihin ke kew, Anak Tuhanin.”
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Paˈin si Isa si iye, “Toˈo pinaˈinnun, duk akahante kaˈam kēmon, gaˈi tiggel kitebi du ku, Anak Manusiyaˈin, ningkoloˈ si kanawanan Tuhan Mabalakatanin. Duk kitebi du ku iyan pitu nuhut meˈ inalak amban diyataˈ langit.”
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Manjari ginaret weˈ imam nakuraˈin semmeknen hawal peddiˈ ateynen, duk paˈinne, “Missā iye kuweˈ Tuhanin iye. Weˈey pe kite bi subey miha meˈ saksiˈ? Takalebi ne binissāne miyaˈan, kuweˈ Tuhanin iye.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Ine hukumanbin?” Paˈinde, “Hukuman kamihin weˈ pataˈ iye pinapatey.”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Ubus iluraˈan iye weˈ de si luwene duk pinagsuntukan weˈ de. Sinduwehin sampakde iye
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 duk paˈinde, “Bang Almasihin kew, akahanun kami bang sine bakas manampak kaˈuhin.”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Manjari, si Petros laˈi si lame ningkoloˈ. Niyaˈ dambuwaˈ daraˈakan dende hap pī si iye duk paˈinne, “Kaˈu iyan, saweˈ si Isa, aˈa Jalilin, du isab.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Saguwaˈ masuwey iye si harapande kēmon, paˈinne, “Gaˈi kataˈuhanku bang ine binissānu iyan.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Ubus hap pī iye tudju tarangka. Niyaˈ daraˈakan dende seddili ngite iye. Pagkitene si Petros, paˈinne si meˈ aˈa magtengge malaˈihin, “Aˈa iyan saweˈ si Isa, aˈa amban Nasaretin.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Saguwaˈ masuwey ne isab si Petros. Napa pe iye duk paˈinne, “Gaˈi kataˈuhanku aˈa iyan.”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Gaˈ tiggel pī pu si Petros meˈ aˈa magtengge malaˈihin duk paˈinde si iye, “Gaˈi kew kapamasuwey weˈ dumaˈin kew saweˈde, peggeˈ bissāhannun bissāhan aˈa Jalil.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Saguwaˈ suknaˈan si Petros dinen duk napa iye, paˈinne, “Asal gaˈi kataˈuhanku aˈa iyan.” Magtawus tingkowak manukin.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Manjari taˈesseb si Petros bakas binissā si Isahin, paˈinne, “Gaˈi pe makatingkowak manukin sangem inin, kapamasuwey ne kew mintellu weˈ gaˈi ku kataˈuhannu.” Manjari tahalaˈ si Petros duk magtangis teˈed iye.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.