Mateus 22

Yakan Bible (YKA_WBT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Manjari magdalilan ne isab si Isa si siye, paˈinne,
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 “Pagbayaˈ Tuhanin kuweˈ inin. Niyaˈ dambuwaˈ sultan magpanyap pagjamu-jamuhan hadje peggeˈ kinawin anakne lellahin.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Pagtekka ellew pagjamu-jamuhin, dinaˈak weˈ ne meˈ daraˈakannen pī ngeddoˈ meˈ aˈa bakas tabatikin. Saguwaˈ gaˈi siye mabayaˈ pī si pagkawinan.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Ubus ngandaˈak ne isab iye meˈ daraˈakanne seddili hap pī, paˈinne, ‘Akahanun bi meˈ aˈa bakas tabatikin weˈ tahak ne kinakanin, ubus ne sinumbaliˈ meˈ sapiˈ lellahin duk meˈ anak sapiˈ malemmekin duk panyap ne kēmon. Hangkan subey ne siye pitu si pagjamuhan.’
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Saguwaˈ gaˈ ngasip meˈ aˈa tabatikin. Tahalaˈ siye, dambuwaˈin hap pī si tanaˈne, dambuwaˈin si tindane,
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 duk sinduwehin siniggew weˈ de meˈ daraˈakan sultanin bu pinogpog duk pinapatey weˈ de.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Manjari astel teˈed sultanin. Dinaˈak weˈ ne meˈ sundalunen pī monoˈ meˈ aˈa mapatey meˈ daraˈakannen. Daˈakne isab ineggas puwebloden.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Ubus miyaˈan paˈin sultanin si meˈ daraˈakannen, ‘Memes ne kinakanin saguwaˈ meˈ bakas tabatikin gaˈi ne pataˈ pitu.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Na, kuweˈitu pī kaˈam si meˈ kalān-lānan duk boˈohun bi kēmon aˈa takasuwaˈbin pitu si pagjamuhan.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Manjari pī ne meˈ daraˈakannen si meˈ kalān-lānan duk binoˈo weˈ de kēmon aˈa takasuwaˈden, dupang duk petten, gaˈ biddaˈ. Hangkan pennoˈ weˈ aˈa lumaˈ pagkawinanin.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 “Pagdiyalem sultanin mayaman meˈ aˈa malaˈihin, niyaˈ takitene laˈi lella semmeknen gaˈi talep para si pagkawinan.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Paˈin sultanin si lella miyaˈan, ‘Bagay, saˈingge kaˈumaseknu mapituhin, bu gaˈ kew magbadjuˈ para si pagkawinan?’ Gaˈ nambung aˈahin.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Manjari paˈin sultanin si meˈ daraˈakannen, ‘Ingketanun bi tangan aˈa iyan duk bettisnen duk pabukutun bi pinadem lindem. Magmatey meˈ aˈahin laˈi duk magtageˈot meˈ impenden hawal pagsusunden.’”
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Manjari paˈin si Isa, “Ekka aˈa ilinganan weˈ Tuhanin dinaˈak patuhut si iye, saguwaˈ kulang du tapeneˈin.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Manjari tahalaˈ meˈ Pariseohin duk magisun-isun siye bang saˈingge panguhi-nguhide si Isahin si meˈ bissānen.
15 — ausente —
16 Ubus dinaˈak weˈ de meˈ tindegden duk meˈ tindeg Sultan Herodin pī pu si Isa. Pagtekkade laˈi paˈinde pu si Isa, “Tuwan, kataˈuhan kami weˈ bennal hadja meˈ bissānun duk bennal meˈ panoloˈnu sabab meˈ kabayaˈan Tuhan hininang manusiyaˈin. Gaˈi kew suse bisan ine tapikil aˈa si kaˈuhin, bisan pe siye meˈ aˈa taga kapatut.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Hangkan akahanun kami bang ine paˈinnu. Patuhut ke si saraˈte bi magbayed sukey si Sultan Nakuraˈ bangsa Romahin atawa gaˈi?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Saguwaˈ kataˈuhan si Isa pangakkalden. Paˈinne si siye, “Kaˈam iyan magmā-mā hadja. Bayaˈ ku kuhi-kuhibi.
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Pakitehanun bi ku sīn pagbayed sukeyin.” Ubus binoˈohan iye weˈ de sīn tuwas.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Paˈin si Isa si siye, “Pattaˈ sine teˈ duk sulat sine si sīn inin?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Paˈinde, “Pattaˈ Sultan Nakuraˈin duk sulatnen.” Manjari paˈin si Isa si siye, “Hangkan pangurungun bi si Sultan Nakuraˈin sukuˈ si iyehin, duk pangurungun bi si Tuhan sukuˈ si Tuhanin.” (Hātinen, magbayed kaˈam sukey duk pangurungun bi dibin dambūs-būs si Tuhan.)
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Pagkalede inin, ulaliˈ siye manamal duk tahalaˈ ne siye.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Ellew miyaˈan niyaˈ pī pu si Isa meˈ Sadduseo, meˈ Yahudi gaˈi kahagad weˈ ellum balik meˈ pateyin si ellew dambuli.
23 — ausente —
24 Tilewde iye, paˈinde, “Tuwan, bakas sinulat weˈ si Musa, paˈinne, ‘Bang niyaˈ lella, bu matey iye gaˈ niyaˈ anakne, subey ne maganda salinen si balu miyaˈan duk niyaˈ tubuˈ sakanen.’
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Manjari niyaˈ miyaˈan pituˈ lella magpungtinaˈi bakas patennaˈ tuˈu si kami. Maganda sakahin saguwaˈ matey iye gaˈ niyaˈ anakde. Ubus salinen maganda si baluhin.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Matey iye gaˈ du isab niyaˈ anakde. Damikkiyan du isab mapasunuˈ si iyehin. Kapituˈ magpungtinaˈihin maggantiˈ nganda baluhin duk matey siye gaˈ niyaˈ anakde.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Ujudnen matey isab dendehin.
27 And last of all the woman also died.
28 Na, Tuwan,” paˈinde, “si ellew pagellum balik meˈ pateyin, anda sine iye, bu pituˈ magpungtinaˈihin makaˈanda iye?”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Nambung si Isa, paˈinne, “Salaˈ kaˈam. Hangkan kaˈam salaˈ peggeˈ gaˈi tasabutbi tasulat dem kitabin duk gaˈi isab kataˈuhanbi balakat Tuhanin.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Peggeˈ bang ellum ne balk meˈ pateyin,” paˈin si Isa, “kuweˈ ne siye meˈ malaˈikat si surgaˈin. Gaˈi ne siye maganda atawa magella.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Na, pasal meˈ aˈa matey weˈ pinakellum balk, gaˈ ke bakas tabatsabi bang ine pinaˈin Tuhan si kaˈamin?
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 Paˈin Tuhanin, ‘Aku Tuhan pagtuhanan disi Ibrahim duk Isahak duk si Yakub.’ Tuhanin Tuhan meˈ maˈellumin, dumaˈin Tuhan meˈ pateyin.” (Hātinen weˈ bisan disi Ibrahim duk Isahak duk si Yakub tiggel ne matey, ellum siye si surgaˈ peggeˈ inisbat pe weˈ de Tuhanin.)
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Pagkale inin weˈ meˈ aˈa mabanesin, ulaliˈ teˈed siye sabab panoloˈnen.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Pagkale meˈ Pariseohin weˈ gaˈ taˈu meˈ Sadduseohin nambungan si Isa, magtipun siye duk pī siye pu si Isa.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Dangan siye guru pandey si saraˈ āgama. Niyaˈ tilewne panuleyanne si Isa.
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 “Tuwan,” paˈinne, “dem saraˈ, inggehin daˈakan malangkew amban kēmonin?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Nambung si Isa, paˈinne, “Inin, ‘Subey kalasahannu Tuhanin, Panuhutannun dambūs-būs ateynun duk pikilannun duk basagnun.’
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Iye inin,” paˈin si Isa, “daˈakan malangkew amban kēmonin.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Duk pangandaˈakan mapasunuˈin saliˈ du isab langkewnen, ‘Subey kalasahannu saweˈnun kuweˈ pangalasanu dinun.’
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Kēmon meˈ daˈakan dem saraˈ pangurung Tuhan si Musahin duk kēmon panoloˈ kanabihanin sakup dem duwe daˈakan inin.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Manjari paˈin si Isa si meˈ Pariseo bakas magtipunin,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 “Ine paˈinbi sabab Almasihin, tubuˈ sine iye?” Paˈinde, “Tubuˈ Sultan Daˈud.”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 “Bang bennal iyan,” paˈinne, “weˈey paˈin si Daˈud sābu pagbayaˈan iye weˈ Niyawa Sutsihin weˈ Almasihin Panuhutannen?
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 Paˈinne dem kitab,
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Paˈin si Isa, “Bang Almasihin inēnan Panuhutan weˈ si Daˈud, saˈingge kajarinen weˈ tubuˈ Sultan Daˈud iye?”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Ubus gaˈi ne siye taˈu nambungan iye duk kemuwe ellew miyaˈan gaˈ ne niyaˈ aˈa makatawakkal nilew iye ine-ine.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.