Mateus 22

Yakan Bible (YKA_WBT) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Manjari magdalilan ne isab si Isa si siye, paˈinne,
1 De novo Jesus lhes falou por parábolas, dizendo:
2 “Pagbayaˈ Tuhanin kuweˈ inin. Niyaˈ dambuwaˈ sultan magpanyap pagjamu-jamuhan hadje peggeˈ kinawin anakne lellahin.
2 — O Reino dos Céus é semelhante a um rei que preparou uma festa de casamento para seu filho.
3 Pagtekka ellew pagjamu-jamuhin, dinaˈak weˈ ne meˈ daraˈakannen pī ngeddoˈ meˈ aˈa bakas tabatikin. Saguwaˈ gaˈi siye mabayaˈ pī si pagkawinan.
3 Enviou os seus servos a chamar os convidados para a festa, mas estes não quiseram vir.
4 Ubus ngandaˈak ne isab iye meˈ daraˈakanne seddili hap pī, paˈinne, ‘Akahanun bi meˈ aˈa bakas tabatikin weˈ tahak ne kinakanin, ubus ne sinumbaliˈ meˈ sapiˈ lellahin duk meˈ anak sapiˈ malemmekin duk panyap ne kēmon. Hangkan subey ne siye pitu si pagjamuhan.’
4 Enviou ainda outros servos, dizendo: “Digam aos convidados: Eis que já preparei o meu banquete; os meus bois e animais da engorda já foram abatidos, e tudo está pronto; venham para a festa.”
5 Saguwaˈ gaˈ ngasip meˈ aˈa tabatikin. Tahalaˈ siye, dambuwaˈin hap pī si tanaˈne, dambuwaˈin si tindane,
5 Mas os convidados não se importaram e se foram, um para o seu campo, outro para o seu negócio.
6 duk sinduwehin siniggew weˈ de meˈ daraˈakan sultanin bu pinogpog duk pinapatey weˈ de.
6 Outros, agarrando os servos, os maltrataram e mataram.
7 Manjari astel teˈed sultanin. Dinaˈak weˈ ne meˈ sundalunen pī monoˈ meˈ aˈa mapatey meˈ daraˈakannen. Daˈakne isab ineggas puwebloden.
7 — O rei ficou furioso e, enviando as suas tropas, exterminou aqueles assassinos e incendiou a cidade deles.
8 Ubus miyaˈan paˈin sultanin si meˈ daraˈakannen, ‘Memes ne kinakanin saguwaˈ meˈ bakas tabatikin gaˈi ne pataˈ pitu.
8 Então disse aos seus servos: “A festa está pronta, mas os convidados não eram dignos.
9 Na, kuweˈitu pī kaˈam si meˈ kalān-lānan duk boˈohun bi kēmon aˈa takasuwaˈbin pitu si pagjamuhan.’
9 Vão, pois, para as encruzilhadas dos caminhos e convidem para o banquete todos os que vocês encontrarem.”
10 Manjari pī ne meˈ daraˈakannen si meˈ kalān-lānan duk binoˈo weˈ de kēmon aˈa takasuwaˈden, dupang duk petten, gaˈ biddaˈ. Hangkan pennoˈ weˈ aˈa lumaˈ pagkawinanin.
10 E, saindo aqueles servos pelas estradas, reuniram todos os que encontraram, maus e bons; e a sala do banquete ficou cheia de convidados.
11 “Pagdiyalem sultanin mayaman meˈ aˈa malaˈihin, niyaˈ takitene laˈi lella semmeknen gaˈi talep para si pagkawinan.
11 — Mas, quando o rei entrou para ver os que estavam à mesa, notou ali um homem que não trazia veste nupcial
12 Paˈin sultanin si lella miyaˈan, ‘Bagay, saˈingge kaˈumaseknu mapituhin, bu gaˈ kew magbadjuˈ para si pagkawinan?’ Gaˈ nambung aˈahin.
12 e perguntou-lhe: “Amigo, como você entrou aqui sem veste nupcial?” E ele emudeceu.
13 Manjari paˈin sultanin si meˈ daraˈakannen, ‘Ingketanun bi tangan aˈa iyan duk bettisnen duk pabukutun bi pinadem lindem. Magmatey meˈ aˈahin laˈi duk magtageˈot meˈ impenden hawal pagsusunden.’”
13 Então o rei ordenou aos serventes: “Amarrem os pés e as mãos dele e atirem-no para fora, nas trevas; ali haverá choro e ranger de dentes.”
14 Manjari paˈin si Isa, “Ekka aˈa ilinganan weˈ Tuhanin dinaˈak patuhut si iye, saguwaˈ kulang du tapeneˈin.”
14 Porque muitos são chamados, mas poucos são escolhidos.
15 Manjari tahalaˈ meˈ Pariseohin duk magisun-isun siye bang saˈingge panguhi-nguhide si Isahin si meˈ bissānen.
15 Então os fariseus se retiraram e consultaram entre si como surpreenderiam Jesus em alguma palavra.
16 Ubus dinaˈak weˈ de meˈ tindegden duk meˈ tindeg Sultan Herodin pī pu si Isa. Pagtekkade laˈi paˈinde pu si Isa, “Tuwan, kataˈuhan kami weˈ bennal hadja meˈ bissānun duk bennal meˈ panoloˈnu sabab meˈ kabayaˈan Tuhan hininang manusiyaˈin. Gaˈi kew suse bisan ine tapikil aˈa si kaˈuhin, bisan pe siye meˈ aˈa taga kapatut.
16 E enviaram-lhe discípulos, juntamente com os herodianos, para lhe dizer: — Mestre, sabemos que o senhor é verdadeiro e que ensina o caminho de Deus de acordo com a verdade, sem se importar com a opinião dos outros, porque não olha para a aparência das pessoas.
17 Hangkan akahanun kami bang ine paˈinnu. Patuhut ke si saraˈte bi magbayed sukey si Sultan Nakuraˈ bangsa Romahin atawa gaˈi?”
17 Assim sendo, diga-nos o que o senhor acha: é lícito pagar imposto a César ou não?
18 Saguwaˈ kataˈuhan si Isa pangakkalden. Paˈinne si siye, “Kaˈam iyan magmā-mā hadja. Bayaˈ ku kuhi-kuhibi.
18 Mas Jesus, percebendo a maldade deles, respondeu:
19 Pakitehanun bi ku sīn pagbayed sukeyin.” Ubus binoˈohan iye weˈ de sīn tuwas.
19 Mostrem-me a moeda do imposto. Trouxeram-lhe um denário.
20 Paˈin si Isa si siye, “Pattaˈ sine teˈ duk sulat sine si sīn inin?”
20 E Jesus lhes perguntou:
21 Paˈinde, “Pattaˈ Sultan Nakuraˈin duk sulatnen.” Manjari paˈin si Isa si siye, “Hangkan pangurungun bi si Sultan Nakuraˈin sukuˈ si iyehin, duk pangurungun bi si Tuhan sukuˈ si Tuhanin.” (Hātinen, magbayed kaˈam sukey duk pangurungun bi dibin dambūs-būs si Tuhan.)
21 Eles responderam: — De César. Então Jesus lhes disse:
22 Pagkalede inin, ulaliˈ siye manamal duk tahalaˈ ne siye.
22 Ouvindo isto, se admiraram e, deixando-o, foram embora.
23 Ellew miyaˈan niyaˈ pī pu si Isa meˈ Sadduseo, meˈ Yahudi gaˈi kahagad weˈ ellum balik meˈ pateyin si ellew dambuli.
23 Naquele dia, alguns saduceus, que dizem não haver ressurreição, aproximaram-se de Jesus e lhe perguntaram:
24 Tilewde iye, paˈinde, “Tuwan, bakas sinulat weˈ si Musa, paˈinne, ‘Bang niyaˈ lella, bu matey iye gaˈ niyaˈ anakne, subey ne maganda salinen si balu miyaˈan duk niyaˈ tubuˈ sakanen.’
24 — Mestre, Moisés disse: “Se alguém morrer, não tendo filhos, o irmão desse homem deve casar com a viúva e gerar descendentes para o falecido.”
25 Manjari niyaˈ miyaˈan pituˈ lella magpungtinaˈi bakas patennaˈ tuˈu si kami. Maganda sakahin saguwaˈ matey iye gaˈ niyaˈ anakde. Ubus salinen maganda si baluhin.
25 Ora, havia entre nós sete irmãos. O primeiro, tendo casado, morreu e, não tendo descendência, deixou sua mulher para seu irmão.
26 Matey iye gaˈ du isab niyaˈ anakde. Damikkiyan du isab mapasunuˈ si iyehin. Kapituˈ magpungtinaˈihin maggantiˈ nganda baluhin duk matey siye gaˈ niyaˈ anakde.
26 O mesmo aconteceu com o segundo, com o terceiro, até o sétimo.
27 Ujudnen matey isab dendehin.
27 Por fim, depois de todos, morreu também a mulher.
28 Na, Tuwan,” paˈinde, “si ellew pagellum balik meˈ pateyin, anda sine iye, bu pituˈ magpungtinaˈihin makaˈanda iye?”
28 Portanto, na ressurreição, de qual dos sete ela será esposa? Porque todos casaram com ela.
29 Nambung si Isa, paˈinne, “Salaˈ kaˈam. Hangkan kaˈam salaˈ peggeˈ gaˈi tasabutbi tasulat dem kitabin duk gaˈi isab kataˈuhanbi balakat Tuhanin.
29 Jesus respondeu:
30 Peggeˈ bang ellum ne balk meˈ pateyin,” paˈin si Isa, “kuweˈ ne siye meˈ malaˈikat si surgaˈin. Gaˈi ne siye maganda atawa magella.
30 Porque, na ressurreição, nem casam, nem se dão em casamento, mas são como os anjos no céu.
31 Na, pasal meˈ aˈa matey weˈ pinakellum balk, gaˈ ke bakas tabatsabi bang ine pinaˈin Tuhan si kaˈamin?
31 Quanto à ressurreição dos mortos, vocês nunca leram o que Deus disse a vocês:
32 Paˈin Tuhanin, ‘Aku Tuhan pagtuhanan disi Ibrahim duk Isahak duk si Yakub.’ Tuhanin Tuhan meˈ maˈellumin, dumaˈin Tuhan meˈ pateyin.” (Hātinen weˈ bisan disi Ibrahim duk Isahak duk si Yakub tiggel ne matey, ellum siye si surgaˈ peggeˈ inisbat pe weˈ de Tuhanin.)
32 “Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó”? Ele não é Deus de mortos, e sim de vivos.
33 Pagkale inin weˈ meˈ aˈa mabanesin, ulaliˈ teˈed siye sabab panoloˈnen.
33 Ouvindo isto, as multidões se maravilhavam da sua doutrina.
34 Pagkale meˈ Pariseohin weˈ gaˈ taˈu meˈ Sadduseohin nambungan si Isa, magtipun siye duk pī siye pu si Isa.
34 Entretanto, os fariseus, sabendo que Jesus havia silenciado os saduceus, reuniram-se em conselho.
35 Dangan siye guru pandey si saraˈ āgama. Niyaˈ tilewne panuleyanne si Isa.
35 E um deles, intérprete da Lei, querendo pôr Jesus à prova, perguntou-lhe:
36 “Tuwan,” paˈinne, “dem saraˈ, inggehin daˈakan malangkew amban kēmonin?”
36 — Mestre, qual é o grande mandamento na Lei?
37 Nambung si Isa, paˈinne, “Inin, ‘Subey kalasahannu Tuhanin, Panuhutannun dambūs-būs ateynun duk pikilannun duk basagnun.’
37 Jesus respondeu:
38 Iye inin,” paˈin si Isa, “daˈakan malangkew amban kēmonin.
38 Este é o grande e primeiro mandamento.
39 Duk pangandaˈakan mapasunuˈin saliˈ du isab langkewnen, ‘Subey kalasahannu saweˈnun kuweˈ pangalasanu dinun.’
39 E o segundo, semelhante a este, é: “Ame o seu próximo como você ama a si mesmo.”
40 Kēmon meˈ daˈakan dem saraˈ pangurung Tuhan si Musahin duk kēmon panoloˈ kanabihanin sakup dem duwe daˈakan inin.”
40 Destes dois mandamentos dependem toda a Lei e os Profetas.
41 Manjari paˈin si Isa si meˈ Pariseo bakas magtipunin,
41 Estando reunidos os fariseus, Jesus lhes perguntou:
42 “Ine paˈinbi sabab Almasihin, tubuˈ sine iye?” Paˈinde, “Tubuˈ Sultan Daˈud.”
42 — O que vocês pensam do Cristo? De quem é filho? Eles responderam: — De Davi.
43 “Bang bennal iyan,” paˈinne, “weˈey paˈin si Daˈud sābu pagbayaˈan iye weˈ Niyawa Sutsihin weˈ Almasihin Panuhutannen?
43 E Jesus perguntou:
44 Paˈinne dem kitab,
44 “Disse o Senhor ao meu Senhor:
45 Paˈin si Isa, “Bang Almasihin inēnan Panuhutan weˈ si Daˈud, saˈingge kajarinen weˈ tubuˈ Sultan Daˈud iye?”
45 — Portanto, se Davi o chama de Senhor, como ele pode ser filho de Davi?
46 Ubus gaˈi ne siye taˈu nambungan iye duk kemuwe ellew miyaˈan gaˈ ne niyaˈ aˈa makatawakkal nilew iye ine-ine.
46 E ninguém podia lhe responder uma palavra; e a partir daquele dia ninguém mais ousou fazer perguntas.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.