Mateus 21
Yakan Bible (YKA_WBT) vs NTLH
1 Pagtapit ne disi Isa si Awrusalam, duk takitede ne kalumaˈan Betpagehin laˈi si kūd Jaitun, dinaˈak padehellu weˈ si Isa duwangan tindegnen.
1 Quando Jesus e os discípulos estavam chegando a Jerusalém, pararam no povoado de Betfagé, que fica perto do monte das Oliveiras. Dali Jesus enviou dois discípulos na frente,
2 Paˈinne si siye, “Pī kaˈam si kalumaˈan si dehelluhanbi miyaˈan. Pagtekkabi laˈi, magtawus kaˈam iyan ngite dambuwaˈ asnu duk anakne dinagtel laˈi. Lekkahun bi duk boˈohun bi pitu si aku.
2 com a seguinte ordem:
3 Bang niyaˈ nilew kaˈam bang weˈey eddoˈbi, paˈinun bi, ‘Niyaˈ kagunahan Panuhutanin si iye,’ duk daˈakne du iyan binoˈo magtawus.” (Asnuhin kuweˈ bantuk kuraˈ.)
3 Se alguém falar alguma coisa, digam que o Mestre precisa deles. Assim deixarão vocês trazerem logo os animais.
4 Pinalabey inin duk tuman binissā nabi dem kitabin, paˈinne,
4 Isso aconteceu para se cumprir o que o profeta tinha dito:
5 — ausente —
5 “Digam ao povo de Jerusalém: Agora o seu rei está chegando. Ele é humilde e está montado num jumento e num jumentinho, filho de jumenta.”
6 Manjari hap pī ne meˈ tindegnen duk hininang weˈ de sa pangandaˈakan si Isa siyehin.
6 Então os discípulos foram e fizeram o que Jesus havia mandado.
7 Binoˈo ne weˈ de asnuhin duk anaknen duk ilampiruhan weˈ de duk meˈ semmekde, ubus bu pasakey ne si Isa.
7 Levaram a jumenta e o jumentinho, jogaram as suas capas sobre eles, e Jesus montou.
8 Ekka isab meˈ aˈa laˈi. Binellat weˈ de meˈ semmekden si lān palabeyannen. Sinduwehin notoˈ meˈ pange dawenan duk kinanat weˈ de si lān pamahadjede si Isa.
8 Da grande multidão que ia com eles, alguns estendiam as suas capas no chão, e outros espalhavam no chão ramos que tinham cortado das árvores.
9 Magellang-ellang meˈ aˈa si dehelluhan si Isahin duk meˈ si dambulihannen. Ngalingan siye, paˈinde, “Pudjite bi tubuˈ Sultan Daˈudin. Pudjite bi pinapitu weˈ Tuhanin. Pudjite bi teˈed Tuhanin.”
9 Tanto os que iam na frente como os que vinham atrás começaram a gritar: — Que Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor! Hosana a Deus nas alturas do céu!
10 Manjari pagtekka si Isa si Awrusalam, bengngangan aˈahin kēmon duk paˈinde, “Sine aˈa inin?”
10 Quando Jesus entrou em Jerusalém, toda a cidade ficou agitada, e o povo perguntava: — Quem é ele?
11 Paˈin meˈ aˈa mabanesin, “Inin si Isa, nabi amban Nasaret si lahat Jalil.”
11 A multidão respondia: — Este é o
12 Manjari padiyalem si Isa dem langgal hadjehin duk binudjew weˈ ne kēmon meˈ aˈa magdagang duk meˈ magbelli diyalem lumaˈ Tuhanin. Ilintuwadan weˈ ne meˈ lamisahan meˈ aˈa magsambiˈ-sambiˈ sīnin. Ilintuwadan isab weˈ ne meˈ paningkoloˈan meˈ aˈa magdagang assang pagkulubanin.
12 Jesus entrou no pátio do Templo e expulsou todos os que compravam e vendiam naquele lugar. Derrubou as mesas dos que trocavam dinheiro e as cadeiras dos que vendiam pombas.
13 Paˈinne si siye, “Tasulat dem kitab, paˈin Tuhanin, ‘Lumaˈkun inēnan du lumaˈ pangampunan.’ Saguwaˈ kaˈam,” paˈin si Isa, “hininang weˈ bi lumaˈ Tuhanin kuweˈ lumaˈ patapukan meˈ aˈa panangkew.”
13 Ele lhes disse:
14 Meˈ aˈa mapessekin duk meˈ makukuˈin pī si iye dem langgal hadjehin duk pinakoleˈ siye weˈ ne.
14 Cegos e coxos iam encontrar Jesus no pátio do Templo, e ele os curava.
15 Saguwaˈ astel teˈed meˈ nakuraˈ imamin duk meˈ guru si saraˈ āgamahin pu si Isa pagkitede meˈ hinanganne makaˈulaliˈin, duk pagkalede meˈ mākanakin ngalingan laˈi dem langgal magpaˈin, “Pudjite bi tubuˈ Sultan Daˈudin.”
15 Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei ficaram zangados quando viram as coisas maravilhosas que ele fazia e ouviram as crianças gritando no pátio do Templo: —
16 Paˈinde pu si Isa, “Takalenu ke bissā meˈ mākanak miyaˈan?” “Aweˈ,” paˈin si Isa, “takaleku. Gaˈ ke bakas tabatsabi tasulat dem kitabin, pinaˈin, ‘Bisan meˈ mākanak dikiˈin tinoloˈan du mudji Tuhanin.’”
16 E eles disseram a Jesus: — Você está ouvindo o que estão dizendo? Jesus respondeu:
17 Ubus inambanan siye weˈ si Isa duk hap pī iye si kalumaˈan Betani. Patennaˈ iye laˈi.
17 Então Jesus os deixou, saiu da cidade e foi para o povoado de Betânia. E passou a noite ali.
18 Pagsalung ne sasang pī iye balik si Awrusalam, inusan iye.
18 No dia seguinte, quando estava voltando para a cidade, Jesus teve fome.
19 Niyaˈ kitene poˈon kayu ēnande igira si bihing lān. Hap pī iye, saguwaˈ gaˈ niyaˈ takitene buwaˈne luwal hadja dawen. Paˈin si Isa, “Tinagnaˈan maˈin gaˈi ne buwaˈ balik kayu inin.” Magtawus ngalanes kayuhin.
19 Ele viu uma figueira na beira da estrada e foi até lá, mas não encontrou nada; só folhas. Aí disse para a figueira: E na mesma hora a figueira secou.
20 Pagkite meˈ tindegnen miyaˈan, ulaliˈ siye, paˈinde, “Weˈey enteˈ magtawus lanes kayu iyan?”
20 Os discípulos viram isso, ficaram muito admirados e disseram: — Como a figueira secou depressa!
21 Paˈin si Isa si siye, “Sabennal akahante kaˈam, bang kaˈam sandel duk gaˈi teˈed duwe-duwehan, makajari hinangbi kuweˈ bakas hininangku si kayu iyan. Duk dumaˈin hadja iyan tahinangbin. Bang paˈinbi si punu inin, ‘O punu, tahalaˈ kew duk pateppad kew pī dem tahik,’ tuhutne du bissābin.
21 Então Jesus disse:
22 Bang kaˈam sandel, tasangkabi du ine-ine pākubi amban Tuhan.”
22 Se crerem, receberão tudo o que pedirem em oração.
23 Manjari hap pī si Isa balik si langgal hadjehin duk magtoloˈ iye si meˈ aˈahin. Sasangne magtoloˈin, pī meˈ nakuraˈ imamin duk meˈ kabahiˈanin si iye duk paˈinde, “Ine kapatutnu ngahinang meˈ hininangnu ellew miyaˈan? Duk sine mangurungan kaˈu kapatutin?”
23 Jesus chegou ao Templo, e, quando já estava ensinando, alguns chefes dos sacerdotes e alguns líderes judeus chegaram perto dele e perguntaram: — Com que autoridade você faz essas coisas? Quem lhe deu essa autoridade?
24 Sambungan si Isa siye, paˈinne, “Niyaˈ isab tilewku si kaˈam. Bang ku sambunganbi, akahante kaˈam isab bang ine kapatutku maghinang meˈ hininangku miyaˈan.
24 Jesus respondeu:
25 Pamandi Yahiya meˈ aˈahin, amban kapatutnen? Amban Tuhan ke atawa amban manusiyaˈ hadja?” Magisun-isun siye, paˈinde, “Bang saˈupama paˈinte bi weˈ kapatut Yahiya pamandine meˈ aˈahin amban Tuhan, paˈinne iyan, ‘Na, weˈey Yahiya gaˈ kahagadbi?’
25 Respondam: quem deu autoridade a João para batizar? Foi Deus ou foram pessoas? Aí eles começaram a dizer uns aos outros: — Se dissermos que foi Deus, ele vai perguntar: “Então por que vocês não creram em João?”
26 Saguwaˈ bang paˈinte bi, ‘Amban manusiyaˈ,’ na tinalew kite bi si meˈ aˈahin, peggeˈ kēmon aˈahin kahagad weˈ Yahiya nabi Tuhanin.”
26 Mas, se dissermos que foram pessoas, temos medo do que o povo pode fazer, pois todos acham que João era profeta .
27 Hangkan nambung siye, paˈinde, “Inday, gaˈi kataˈuhan kami bang amban kapatut Yahiyahin.” Manjari paˈin si Isa si siye, “Na, gaˈi isab kaˈam akahanku bang amban kapatutku maghinang meˈ hinangku miyaˈan.”
27 Por isso responderam: — Não sabemos.
28 Magdalilan si Isa, paˈinne, “Ine paˈinbi sabab inin? Niyaˈ dambuwaˈ aˈa duwe anaknen. Paˈinne si sakahin, ‘Totoˈ, pī kew ellew inin maghinang si bulakte bi.’
28 Jesus continuou:
29 Paˈin sakahin, ‘Gaˈi ku.’ Saguwaˈ ubus miyaˈan, pinda du pikilannen duk harap pī ne iye si bulakde.
29 — Ele respondeu: “Eu não quero ir.” Mas depois mudou de ideia e foi.
30 Manjari hap pī isab aˈahin si anakne salihin duk daˈakne isab kuweˈ pangandaˈakanne sakahin. Nambung salihin, paˈinne, ‘Aweˈ, Ammaˈ, pī saˈ ku.’ Saguwaˈ gaˈ iye hap pī.”
30 — O pai foi e deu ao outro filho a mesma ordem. E este disse: “Sim, senhor.” Mas depois não foi.
31 Ubus paˈin si Isa, “Sine siye manuhut kabayaˈan samanen?” Paˈinde, “Sakahin.” Manjari paˈin si Isa si siye, “Sabennal akahante kaˈam, meˈ aˈa madusehanin kuweˈ meˈ aˈa magpāku-pāku sukeyin duk meˈ dende madupangin, tayimaˈ Tuhanin pe siye dehellu amban kaˈam.
31 — Qual deles fez o que o pai queria? — perguntou Jesus. E eles responderam: — O filho mais velho. Então Jesus disse a eles:
32 Peggeˈ pitu si kaˈam Yahiya magpandi-pandi aˈahin duk toloˈanne kaˈam lān mabentelin bu gaˈi kahagadbi. Saguwaˈ meˈ aˈa magpāku-pāku sukeyin duk meˈ dende madupangin kinahagad iye weˈ de. Duk bisan inin takitebi, gaˈ du pindahanbi pikilanbin bu kahagad si iye.”
32 Pois João Batista veio para mostrar a vocês o caminho certo, e vocês não creram nele; mas os cobradores de impostos e as prostitutas creram. Porém, mesmo tendo visto isso, vocês não se arrependeram e não creram nele.
33 “Pakale kaˈam, niyaˈ pe isab dalilan seddili,” paˈin si Isa. “Niyaˈ aˈa magtanem bāhan ubas pinaluha duk binirang weˈ ne. Ilowangan weˈ ne diyawaˈ pagpeggaˈan ubasin panawutan boheˈ ubasin. Ngahinang isab iye payad langkew pamantew-mantewan likusin. Manjari pinatungguˈan weˈ ne likusnen si meˈ aˈa, pagbahagiˈan uli tinanemnen. Ubus bu tahalaˈ iye pī si lahat tala.
33 Jesus disse:
34 Pagtaˈabut pagbuwaˈ ubasin, dinaˈak weˈ dapuˈ likusin meˈ daraˈakannen pī si meˈ aˈa tatungguˈnen māku bahagiˈne si meˈ buwaˈ ubasin.
34 Quando chegou o tempo da colheita, o dono mandou alguns empregados a fim de receber a parte dele.
35 Pagtekka meˈ daraˈakannen laˈi, siniggew siye weˈ meˈ tatungguˈin. Dambuwaˈin pinapeddiˈan weˈ de, dambuwaˈin pinapatey duk dambuwaˈin pinagtibagan weˈ de.
35 Mas os lavradores agarraram os empregados, bateram num, assassinaram outro e mataram ainda outro a pedradas.
36 Ubus ngandaˈak ne isab dapuˈ likusin meˈ daraˈakanne seddili hap pī si siye. Ekka siye amban meˈ dehelluhin. Hininang weˈ meˈ aˈa tatungguˈnen si siye kuweˈ hininangde si meˈ daraˈakan dehelluhin.
36 Aí o dono mandou mais empregados do que da primeira vez. E os lavradores fizeram a mesma coisa.
37 Ujudnen daˈakne hap pī anaknen. Paˈinne dem ateyne, ‘Bugtuˈ pagaddatande anakkun.’
37 Depois de tudo isso, ele mandou o seu próprio filho, pensando: “O meu filho eles vão respeitar.”
38 Saguwaˈ pagkite meˈ tatungguˈ likusin anakne miyaˈan, magisun siye, paˈinde, ‘Iye hep inin pinusakaˈanin. Dayiˈ kaˈam papateyte bi duk taˈeddoˈte bi likusin.’
38 Mas, quando os lavradores viram o filho, disseram uns aos outros: “Este é o filho do dono; ele vai herdar a plantação. Vamos matá-lo, e a plantação será nossa.”
39 Manjari siniggew iye weˈ de duk sinōgadan pī si bukut birang likusin duk pinapatey weˈ de.
39 — Então agarraram o filho, e o jogaram para fora da plantação, e o mataram.
40 Manjari,” paˈin si Isa, “bang tekka dapuˈ likus miyaˈan, ine enteˈ hinangne si meˈ tatungguˈnen?”
40 Aí Jesus perguntou:
41 Nambung siye, paˈinde, “Bugtuˈ papateyne meˈ aˈa malaˈat miyaˈan, duk patungguˈne likusnen si meˈ aˈa seddili, meˈ mangurungan iye bahagiˈnen pagtaˈabut pagbuwaˈ ubasin.”
41 Eles responderam: — Com certeza ele vai matar aqueles lavradores maus e vai arrendar a plantação a outros. E estes lhe darão a parte da colheita no tempo certo.
42 Paˈin si Isa si siye, “Gaˈ ke bakas tabatsabi dem kitab, pinaˈin,
42 Jesus então perguntou:
43 Hangkan akahante kaˈam,” paˈin si Isa, “tagnaˈ kaˈam tapeneˈ Tuhanin, saguwaˈ pinagantiˈ du iyan si kaˈam meˈ bangsa seddilihin duk tuhutde du iyan pangandaˈakan Tuhanin.” (
43 E Jesus terminou:
44 Paˈin si Isa pe, “Kēmon malaboˈ diyataˈ batu inin posak-posak barannen. Duk sasuku kalaboˈan batu inin, pipis iye.”)
44 Quem cair em cima dessa pedra ficará em pedaços. E, se a pedra cair sobre alguém, essa pessoa vai virar pó.
45 Pagkale meˈ nakuraˈ imamin duk meˈ Pariseohin meˈ dalilan miyaˈan, tahātide weˈ siye inandigan si Isahin.
45 Os chefes dos sacerdotes e os fariseus ouviram as parábolas que Jesus contou e sabiam que ele estava falando a respeito deles.
46 Batang si Isa siggewde, saguwaˈ tinalew siye si meˈ aˈa mabanesin, peggeˈ kahagad meˈ aˈahin weˈ nabi si Isa.
46 Por isso queriam prendê-lo, mas tinham medo da multidão porque o povo achava que Jesus era profeta .
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.