Marcos 2
Yakan Bible (YKA_WBT) vs ARA
1 Palabey bang piye ellew, balik si Isa pī si puweblo Kapernaum. Taˈaka weˈ laˈi iye si dambuwaˈ lumaˈ.
1 Dias depois, entrou Jesus de novo em Cafarnaum, e logo correu que ele estava em casa.
2 Ekka meˈ aˈa patipun pī si lumaˈ palaˈihan si Isa miyaˈan. Hangkan gaˈ ne niyaˈ kasiguwehande, bisan pe si behe gawang. Minahalayak weˈ si Isa lapal Tuhanin si siye.
2 Muitos afluíram para ali, tantos que nem mesmo junto à porta eles achavam lugar; e anunciava-lhes a palavra.
3 Manjari niyaˈ binoˈo pī si iye aˈa saki pinagtanggungan weˈ ampat aˈa. Aˈa masaki miyaˈan matey barannen.
3 Alguns foram ter com ele, conduzindo um paralítico, levado por quatro homens.
4 Peggeˈ gaˈi siye tumapit pu si Isa hawal ekka aˈahin, manjari ilarakan weˈ de sapew madatag si atag kōk si Isahin. Pagubus ne siye ngahinang pamalānan, pinatuntun weˈ de aˈa masakihin diyataˈ tanggungannen.
4 E, não podendo aproximar-se dele, por causa da multidão, descobriram o eirado no ponto correspondente ao em que ele estava e, fazendo uma abertura, baixaram o leito em que jazia o doente.
5 Pagtakite si Isa weˈ sandel teˈed siye si iye, paˈinne si aˈa mamatey barannen, “Bagay, taˈampun ne meˈ dusenun.”
5 Vendo-lhes a fé, Jesus disse ao paralítico: Filho, os teus pecados estão perdoados.
6 Saguwaˈ niyaˈ magtingkoloˈ laˈi meˈ guru si saraˈ āgama. Ngutuˈ-ngutuˈ siye dem ateyde peggeˈ missā si Isa sa īˈ.
6 Mas alguns dos escribas estavam assentados ali e arrazoavam em seu coração:
7 “Uy!” paˈinde. “Missā iye kuweˈ Tuhanin iye. Sine makaˈampun dusehin bang dumaˈin dambuwaˈ-buwaˈ Tuhan.”
7 Por que fala ele deste modo? Isto é blasfêmia! Quem pode perdoar pecados, senão um, que é Deus?
8 Magtawus kataˈuhan si Isa bang ine pinikilden duk paˈinne si siye, “Weˈey kaˈam magtilew-tilew sa iyan dem ateybi?
8 E Jesus, percebendo logo por seu espírito que eles assim arrazoavam, disse-lhes: Por que arrazoais sobre estas coisas em vosso coração?
9 Ine mamurahin, binissā si aˈa mamatey baranne inin, ‘Inampun ne dusenun,’ atawa ‘Dongaˈ kew, boˈohun pabākannun bu nu ne lumengngan.’
9 Qual é mais fácil? Dizer ao paralítico: Estão perdoados os teus pecados, ou dizer: Levanta-te, toma o teu leito e anda?
10 Pakoleˈku aˈa inin supaya kataˈuhanbi weˈ aku, Anak Manusiyaˈin, taga kapatut tuˈu si dunya ngampun meˈ duse.”
10 Ora, para que saibais que o Filho do Homem tem sobre a terra autoridade para perdoar pecados — disse ao paralítico:
11 Manjari paˈin si Isa si aˈa mamatey barannen, “Dongaˈ kew, boˈohun pabākannun bu nu ne hap lumaˈ.”
11 Eu te mando: Levanta-te, toma o teu leito e vai para tua casa.
12 Manjari dongaˈ aˈa masakihin duk magtawus eddoˈne pabākannen duk pabukut iye si pagmatahande kēmon. Bengngangan meˈ aˈahin kēmon. Pinudji weˈ de Tuhanin, paˈinde, “Gaˈ teˈed kite bi bakas ngite sa inin.”
12 Então, ele se levantou e, no mesmo instante, tomando o leito, retirou-se à vista de todos, a ponto de se admirarem todos e darem glória a Deus, dizendo: Jamais vimos coisa assim!
13 Manjari pī ne isab si Isa si susulan lamew Jalil. Patipun pī si iye meˈ aˈa maˈekkahin duk magusihat iye si siye.
13 De novo, saiu Jesus para junto do mar, e toda a multidão vinha ao seu encontro, e ele os ensinava.
14 Na paglanjalne, takitene si Libi, anak Alpahin, ningkoloˈ laˈi si upisinane pagbayed-bayedan sukeyin. Paˈin si Isa si iye, “Dayiˈ kew, nuhut kew aku.” Manjari kuwat si Libi duk nuhut ne iye si Isa.
14 Quando ia passando, viu a Levi, filho de Alfeu, sentado na coletoria e disse-lhe: Segue-me! Ele se levantou e o seguiu.
15 Manjari mangan si Isa laˈi si lumaˈ si Libi. Ekka isab meˈ aˈa magpāku-pāku sukey duk meˈ aˈa dusehan ningkoloˈ mangan pasumbayaˈ si iye duk meˈ tindegnen. Peggeˈ ekka siye manuhut iyehin.
15 Achando-se Jesus à mesa na casa de Levi, estavam juntamente com ele e com seus discípulos muitos publicanos e pecadores; porque estes eram em grande número e também o seguiam.
16 Niyaˈ laˈi meˈ Pariseo, meˈ guru si saraˈ āgama. Pagkitede weˈ mangan si Isa magsumbayaˈ duk meˈ aˈa dusehan duk meˈ aˈa magpāku-pāku sukey, paˈinde si meˈ tindeg si Isahin, “Weˈey si Isa palamud magkakanan duk meˈ aˈa magpāku-pāku sukeyin duk meˈ aˈa dusehan sinduwehin?”
16 Os escribas dos fariseus, vendo-o comer em companhia dos pecadores e publicanos, perguntavam aos discípulos dele: Por que come [e bebe] ele com os publicanos e pecadores?
17 Pagkale si Isa inin, paˈinne si siye, “Meˈ aˈa saki hep hap doktolin; bang meˈ makoleˈin gaˈ niyaˈ gunane hap doktol. Dumaˈin ku pitu miha meˈ aˈa mabentelin saguwaˈ pitu ku miha meˈ aˈa dusehanin.”
17 Tendo Jesus ouvido isto, respondeu-lhes: Os sãos não precisam de médico, e sim os doentes; não vim chamar justos, e sim pecadores.
18 Manjari baytu magpuwase meˈ tindeg Yahiyahin duk meˈ Pariseohin, niyaˈ meˈ aˈa pī pu si Isa nilew iye, paˈinde, “Weˈey magpuwase meˈ tindeg Yahiyahin duk meˈ tindeg meˈ Pariseohin bu meˈ tindegnun gaˈi magpuwase?”
18 Ora, os discípulos de João e os fariseus estavam jejuando. Vieram alguns e lhe perguntaram: Por que motivo jejuam os discípulos de João e os dos fariseus, mas os teus discípulos não jejuam?
19 Sambungan si Isa siye si dalilan. Pasaliˈne meˈ tindegnen si meˈ aˈa si pagkawinan. Paˈinne, “Makapagpuwase ke meˈ aˈa si pagkawinanin samantaˈan laˈi pe si siye pangantin lellahin? Gaˈi. Samantaˈan laˈi pe si siye pangantin lellahin, gaˈi siye makapagpuwase.
19 Respondeu-lhes Jesus: Podem, porventura, jejuar os convidados para o casamento, enquanto o noivo está com eles? Durante o tempo em que estiver presente o noivo, não podem jejuar.
20 Saguwaˈ si sinōng inin, bang pinatahalaˈ ne pangantin lellahin, meke ne siye muwase.”
20 Dias virão, contudo, em que lhes será tirado o noivo; e, nesse tempo, jejuarão.
21 Manjari magdalilan si Isa sabab panoloˈ matuˈuhin duk panoloˈnen. Paˈinne, “Gaˈ niyaˈ aˈa matopak tela baˈahu, gaˈ pe kadekdakan, pī si semmek andang. Peggeˈ bang sa īˈne, pagngekkeˈ tela baˈahuhin, garet balik semmek maˈandangin duk namba ngaluha garetnen.”
21 Ninguém costura remendo de pano novo em veste velha; porque o remendo novo tira parte da veste velha, e fica maior a rotura.
22 Pinasaliˈ isab weˈ si Isa toloˈnen si boheˈ ubas baˈahu inisi dem puyuˈ kuwit kambing. Paˈinne, “Gaˈ niyaˈ aˈa ngisi boheˈ ubas baˈahu, mukal-mukal pe, dem puyuˈ andang. Peggeˈ bang sa īˈne, buslad puyuˈin weˈ boheˈ ubasin. Manjari buˈus boheˈ ubasin duk magkaˈat puyuˈin. Saguwaˈ subey inisi boheˈ ubas baˈahuhin dem puyuˈ baˈahu.”
22 Ninguém põe vinho novo em odres velhos; do contrário, o vinho romperá os odres; e tanto se perde o vinho como os odres. Mas põe-se vinho novo em odres novos.
23 Manjari dambuwaˈ Sabtuˈ, ellew liˈi meˈ Yahudihin, pabutas si Isa duk meˈ tindegnen dem tanaˈ. Paglabey meˈ tindegnen, ngalupuˈ siye meˈ buwaˈ tanaˈin.
23 Ora, aconteceu atravessar Jesus, em dia de sábado, as searas, e os discípulos, ao passarem, colhiam espigas.
24 Manjari paˈin meˈ Pariseohin pu si Isa, “Payamanun be. Weˈey teˈ meˈ tindegnun hinangde tinaggahan saraˈ si ellew liˈihin?”
24 Advertiram-no os fariseus: Vê! Por que fazem o que não é lícito aos sábados?
25 Nambung si Isa, paˈinne, “Gaˈ ke bakas tabatsabi bang ine hininang Sultan Daˈudin masa Imam Abiyatar imam nakuraˈin? Kaˈinusanan hep si Daˈud duk meˈ saweˈnen duk gaˈ niyaˈ kinakande.
25 Mas ele lhes respondeu: Nunca lestes o que fez Davi, quando se viu em necessidade e teve fome, ele e os seus companheiros?
26 Padiyalem hep iye pī si lumaˈ Tuhanin duk kinakan weˈ ne pan binettad laˈi pangurung si Tuhanin. Bu tinaggahan hep weˈ saraˈ kinakan pan miyaˈan, luwal hadja para si meˈ imam. Duk inurungan isab weˈ si Daˈud meˈ saweˈnen. Saguwaˈ gaˈ du iye makaduse si hininangne miyaˈan.”
26 Como entrou na Casa de Deus, no tempo do sumo sacerdote Abiatar, e comeu os pães da proposição, os quais não é lícito comer, senão aos sacerdotes, e deu também aos que estavam com ele?
27 Duk paˈin si Isa si siye, “Hininang weˈ Tuhanin ellew liˈihin panabang si manusiyaˈ. Dumaˈin hangkan pinapanjari manusiyaˈin supaya hadja tapagaddatanne ellew liˈihin.
27 E acrescentou: O sábado foi estabelecido por causa do homem, e não o homem por causa do sábado;
28 Hangkan aku, Anak Manusiyaˈin, taga kapatut ku magpaˈin bang ine-ine mapatut hininang si ellew liˈihin.”
28 de sorte que o Filho do Homem é senhor também do sábado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.