João 7

Yakan Bible (YKA_WBT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Puwas inin, lumengngan si Isa si meˈ kalahatan laˈi si Jalil hadja. Gaˈi iye mabayaˈ pī si lahat Yahudiya peggeˈ batang iye papatey meˈ nakuraˈ meˈ Yahudi malaˈihin.
1 Depois disso, Jesus viajou pela Galileia. Queria ficar longe da Judeia, onde os líderes judeus planejavam sua morte.
2 Manjari tapit ne pagkādjaˈan meˈ Yahudihin patennaˈde dem meˈ payad-payadin.
2 Logo, porém, chegou o tempo da celebração judaica chamada Festa das Cabanas,
3 Paˈin meˈ pungtinaˈi si Isa lellahin si iye, “Hāp pe kew tahalaˈ bittuˈu. Subey kew pī si lahat Yahudiya duk isab takite meˈ tindegnun meˈ hinangnun.
3 e os irmãos de Jesus lhe disseram: “Saia daqui e vá à Judeia, onde seus seguidores poderão ver os milagres que realiza.
4 Peggeˈ bang niyaˈ aˈa mabayaˈ bantu, subey gaˈi tapukanne meˈ hinangannen. Peggeˈ iyuˈ kew maghinang meˈ hinangan makaˈulaliˈ, subey kew pakite si meˈ aˈahin kēmon.”
4 Você não se tornará famoso escondendo-se dessa forma. Se você pode fazer coisas tão maravilhosas, mostre-se ao mundo!”.
5 Bisan hep meˈ pungtinaˈinen, gaˈi kahagad si iye.
5 Pois nem mesmo seus irmãos criam nele.
6 Manjari paˈin si Isa si siye, “Gaˈ pe taˈabut waktu pamakiteku dikun. Bang kaˈam, bisan waktu ine makajari peggeˈ gaˈi du kaˈam kabunsihan weˈ meˈ aˈa si dunyahin. Bu aku, kabunsihan ku weˈ de peggeˈ luwal siye paˈinanku weˈ meˈ hinanganden laˈat.
6 Jesus respondeu: “Agora não é o momento certo de eu ir, mas vocês podem ir a qualquer hora.
7 — ausente —
7 O mundo não pode odiá-los, mas a mim ele odeia, pois eu o acuso de fazer o mal.
8 Pī kaˈam si Awrusalam si pagkādjaˈan,” paˈin si Isa si meˈ pungtinaˈinen. “Gaˈi pe ku hap pī peggeˈ gaˈ pe taˈabut waktukun.”
8 Vão vocês. Eu ainda não irei a essa festa, pois meu tempo ainda não chegou”.
9 Ubus inin bissāne, gaˈ iye usaˈ amban lahat Jalil.
9 Tendo dito isso, permaneceu na Galileia.
10 Paglumikut ne meˈ pungtinaˈinen hap pī si pagkādjaˈan miyaˈan, gaˈ du tiggel paturul isab si Isa pī. Saguwaˈ gaˈ iye patuhut si meˈ aˈa maˈekkahin hangkan gaˈ niyaˈ ngataˈu papīnen.
10 Contudo, depois que seus irmãos partiram para a festa, ele também foi, mas em segredo, permanecendo distante dos olhos do público.
11 Pinagpiha iye weˈ meˈ nakuraˈ Yahudihin laˈi si pagkādjaˈan. Magtilew siye bang antag iye.
11 Os líderes judeus tentavam encontrá-lo na festa e perguntavam se alguém o tinha visto.
12 Ekka meˈ aˈa magkemot-kemot sabab si Isa laˈi dem kaˈekkahan meˈ aˈahin. Paˈin sinduwehin, “Aˈa hāp si Isa.” Paˈin sinduwehin isab, “Dumaˈin, iyuˈ padupangne meˈ aˈahin.”
12 Havia muita discussão a seu respeito entre as multidões. Alguns afirmavam: “Ele é um homem bom”, enquanto outros diziam: “Ele não passa de um impostor, que engana o povo”.
13 Saguwaˈ gaˈ niyaˈ missā binawag sabab si Isa, peggeˈ tinalew siye si meˈ nakuraˈden.
13 Mas ninguém tinha coragem de falar sobre ele em público, por medo dos líderes judeus.
14 Pagsōng nengaˈ ne pagkādjaˈanin, hap pī si Isa si langgal hadjehin duk nagnaˈ iye magtoloˈ si meˈ aˈahin.
14 Então, na metade da festa, Jesus subiu ao templo e começou a ensinar.
15 Ulaliˈ manamal meˈ nakuraˈ Yahudihin si panoloˈ si Isahin. Paˈinde, “Gaˈ hatiˈ aˈa inin bakas ngadjiˈ. Antag pangeddoˈanne kataˈune inin?”
15 Os judeus que estavam ali ficaram admirados ao ouvi-lo. “Como ele sabe tanto sem ter estudado?”, perguntavam.
16 Sambungan si Isa siye, paˈinne, “Panoloˈkun dumaˈin amban di kataˈuku saguwaˈ amban Tuhan, iye mamapitu akuhin.
16 Jesus lhes respondeu: “Minha mensagem não vem de mim mesmo; vem daquele que me enviou.
17 Bang aˈahin ngatu ngahinang kinabayaˈan Tuhanin, kataˈuhanne du bang panoloˈkun amban Tuhan ke atawa bang amban di pikilanku hadja.
17 Quem quiser fazer a vontade de Deus saberá se meu ensino vem dele ou se falo por mim mesmo.
18 Bang aˈahin missā amban di pikilanne, iye inapasnen kabantuhannen. Saguwaˈ bang iye inapasnen weˈ binantu mangandaˈak iyehin, na, aˈa iyan bentel duk gaˈi iye ngakkal.”
18 Aquele que fala por si mesmo busca sua própria glória, mas quem procura honrar aquele que o enviou diz a verdade, e não mentiras.
19 Paˈin si Isa pe si meˈ nakuraˈ miyaˈan, “Dumaˈin ke pinangurung weˈ si Musa si kaˈam saraˈin? Saguwaˈ gaˈ du niyaˈ kaˈam nuhut saraˈin. Weˈey ku batang papateybi?”
19 Moisés lhes deu a lei, mas nenhum de vocês obedece a ela. Então por que procuram me matar?”.
20 Nambung meˈ aˈa maˈekkahin, paˈinde, “Iyuˈ kew kasayedan. Sine batang mapatey kaˈuhin?”
20 A multidão respondeu: “Você está possuído por demônio! Quem procura matá-lo?”.
21 Nambung si Isa, paˈinne, “Mintedde du ku ngahinang hinangan makaˈulaliˈ baytu ellew liˈi, na, iye ne inin pagulaliˈanbin kēmon.
21 Jesus respondeu: “Eu fiz um milagre no sábado, e vocês ficaram admirados.
22 Dinaˈak weˈ si Musa si kaˈam inislam meˈ anakbi lellahin. (Bu dumaˈin hep amban si Musa daˈakan inin saguwaˈ amban meˈ kapapuˈanbin du.) Manjari bang taˈabut ellew pagislamin, bisan tewwaˈ si ellew liˈi, inislam du weˈ bi meˈ anakbi lellahin.
22 No entanto, vocês também trabalham no sábado quando obedecem à lei da circuncisão que Moisés lhes deu, embora, na verdade, a circuncisão tenha começado com os patriarcas, muito antes da lei de Moisés.
23 Kaˈam hatiˈ, magislam kaˈam meˈ anakbin bisan baytu ellew liˈi supaya gaˈi talanggalbi saraˈ si Musahin, na weˈey kaˈam astel si aku peggeˈ makoleˈ ku aˈa si ellew liˈi?
23 Pois, se o tempo certo de circuncidar seu filho cai no sábado, vocês realizam a cerimônia, a fim de não quebrar a lei de Moisés. Então por que ficam indignados comigo pelo fato de eu curar um homem no sábado?
24 Daˈa ku magtawus hukumun bi bang gaˈi kaˈam kapastiˈan. Saguwaˈ bang kaˈam ngahukum, tuhutun bi hukuman mabentelin.”
24 Não julguem de acordo com as aparências, mas julguem de maneira justa”.
25 Manjari niyaˈ meˈ aˈa Awrusalam magbissā-bissā, paˈinde, “Dumaˈin ke inin aˈa batang pinapatey meˈ nakuraˈin?
25 Alguns do povo, que moravam em Jerusalém, começaram a perguntar uns aos outros: “Não é este o homem a quem procuram matar?
26 Payamanun bi,” paˈinde, “tiyaˈ iye missā patampal saguwaˈ gaˈi du iye saggaˈ meˈ nakuraˈin. Kahagad ne enteˈ siye weˈ iye ne Almasihin?
26 Aqui está ele, porém, falando em público, e não lhe dizem coisa alguma. Será que nossos líderes acreditam que ele é o Cristo?
27 Saguwaˈ bang Almasihin pitu,” paˈinde, “gaˈi kataˈuhan bang amban iye. Bu aˈa inin, kataˈuhante bi kēmon bang amban iye.”
27 Mas como pode ser este homem? Sabemos de onde ele vem. Quando o Cristo vier, ninguém saberá de onde ele é”.
28 Magtoloˈ pe si Isa dem langgal hadjehin, bu pinapales weˈ ne suwalanen, paˈinne, “Weˈ kataˈuhanbi ku teˈed duk kataˈuhanbi bang amban ku? Gaˈ ku pitu amban di kabayaˈanku. Dinaˈak ku weˈ Tuhanin pitu, duk gaˈi iye magdustaˈ. Gaˈi iye kataˈuhanbi,” paˈin si Isa.
28 Enquanto ensinava no templo, Jesus disse em alta voz: “Sim, vocês me conhecem e sabem de onde eu venho. Mas não estou aqui por minha própria conta. Aquele que me enviou é verdadeiro, e vocês não o conhecem.
29 “Saguwaˈ aku, kataˈuhanku iye peggeˈ billaˈi ku amban iye duk iye mangandaˈak aku mapituhin.”
29 Mas eu o conheço, porque venho dele, e ele me enviou a vocês”.
30 Manjari batang ne iye siggewde, saguwaˈ gaˈ niyaˈ bisan makaˈantan iye, peggeˈ gaˈ pe taˈabut waktu pamapatey iyehin.
30 Então tentaram prendê-lo, mas ninguém pôs as mãos nele, porque ainda não havia chegado sua hora.
31 Saguwaˈ ekka meˈ aˈa malaˈihin kahagad pu si Isa. Paˈinde, “Asal inin ne Almasihin. Peggeˈ gaˈ niyaˈ aˈa makahinang meˈ hinangan makaˈulaliˈ labi amban meˈ hininang si Isa inin.”
31 Muitos entre as multidões no templo creram nele e diziam: “Afinal, alguém espera que o Cristo faça mais sinais do que este homem tem feito?”.
32 Pagkataˈuhan weˈ meˈ Pariseohin bang ine kinemot-kemot meˈ aˈa sabab si Isahin, magtawus siye duk meˈ nakuraˈ meˈ imamin ngandaˈak meˈ guwaldiya pī niggew si Isa.
32 Quando os fariseus ouviram que as multidões sussurravam essas coisas, eles e os principais sacerdotes enviaram guardas do templo para prendê-lo.
33 Manjari paˈin si Isa si meˈ aˈa mapatipun si iyehin, “Gaˈi ne ku tiggel tuˈu si kaˈam. Sōng ne ku moleˈ pī si mangandaˈak aku mapituhin.
33 Jesus, porém, lhes disse: “Estarei com vocês só um pouco mais. Então voltarei para aquele que me enviou.
34 Pihabi du ku iyan, saguwaˈ gaˈi ku takasuwaˈbi, peggeˈ gaˈi kaˈam tapi si palaˈihankun.”
34 Vocês procurarão por mim, mas não me encontrarão. E não poderão ir para onde eu vou”.
35 Manjari magbissā-bissā meˈ nakuraˈ Yahudihin, paˈinde, “Sōng tungan hatu aˈa inin hangkan gaˈi iye takasuwaˈte bi? Pī enteˈ iye si meˈ bangsate bi mapatennaˈ si kalahatan laˈi si lahat Girikin? Duk pī enteˈ iye noloˈan meˈ bangsa Girikin?
35 Os judeus se perguntavam: “Para onde ele pretende ir? Será que planeja partir e ir aos judeus em outras terras? Talvez até ensine aos gregos!
36 Paˈinne weˈ pihate bi iye saguwaˈ gaˈi koˈ iye takasuwaˈte bi. Duk gaˈi koˈ kite bi tapī laˈi si palaˈihannen. Ine enteˈ hāti pinaˈinne inin?”
36 O que ele quer dizer quando fala: ‘Vocês procurarão por mim, mas não me encontrarão’ e ‘Não poderão ir para onde eu vou’?”.
37 Kakapusan ellew pagkādjaˈanin, iye ellew asal mahadjehin, nengge si Isa diyalem langgal hadjehin duk missā iye pinapales, paˈinne, “Sine-sine kaˈam lekkakan, pitu kaˈam si aku duk paˈinumte kaˈam.
37 No último dia, o mais importante da festa, Jesus se levantou e disse em alta voz: “Quem tem sede, venha a mim e beba!
38 Peggeˈ tasulat dem kitab sabab aˈa makahagad si akuhin; paˈin kitabin, ‘Niyaˈ nubud kuweˈ dalil meˈ boheˈ amban dem ateyne, boheˈ makapakellum.’”
38 Pois as Escrituras declaram: ‘Rios de água viva brotarão do interior de quem crer em mim’”.
39 Boheˈ manubud pinaˈin si Isa inin, hātinen Niyawa Tuhanin sōng pinangurung ne si meˈ makahagad si iyehin. Saguwaˈ masa miyaˈan gaˈ pe tapangurung Niyawa Tuhanin, peggeˈ gaˈ pe taˈabut waktu pamahadje si Isa weˈ Tuhanin.
39 Quando ele falou de “água viva”, estava se referindo ao Espírito que seria dado mais tarde a todos que nele cressem. Naquela ocasião o Espírito ainda não tinha sido dado, pois Jesus ainda não havia sido glorificado.
40 Pagkale meˈ aˈahin meˈ bissā si Isa inin, paˈin meˈ sinduwehin, “Asal aˈa inin ne nabi inagad-agadten bi.”
40 Quando as multidões o ouviram dizer isso, alguns declararam: “Certamente este homem é o profeta por quem esperávamos”.
41 Paˈin meˈ sinduwehin isab, “Inin ne Almasihin.” Saguwaˈ niyaˈ sinduwe magpaˈin, “Dumaˈin iye Almasihin. Peggeˈ Almasihin dumaˈin amban lahat Jalil.
41 Outros afirmaram: “Ele é o Cristo”. E ainda outros disseram: “Não é possível! O Cristo virá da Galileia?
42 Paˈin kitabin hep weˈ Almasihin tubuˈ Sultan Daˈud duk subey iye inanakan si kalurnaˈan Betlehem peggeˈ iye miyaˈan lahat si Sultan Daˈudin.”
42 As Escrituras afirmam claramente que o Cristo nascerá da linhagem real de Davi, em Belém, o povoado onde o rei Davi nasceu”.
43 Hangkan magseddili-seddili tapikil meˈ aˈahin sabab si Isa.
43 Assim, a multidão estava dividida a respeito de Jesus.
44 Niyaˈ siye mabayaˈ niggew iye saguwaˈ gaˈ niyaˈ bisan makaˈantan iye.
44 Alguns queriam que ele fosse preso, mas ninguém pôs as mãos nele.
45 Manjari balik ne meˈ guwaldiyahin. Tinilew siye weˈ meˈ Pariseohin duk meˈ nakuraˈ meˈ imamin, paˈinde, “Weˈey iye gaˈ boˈobi pitu?”
45 Quando os guardas do templo voltaram sem ter prendido Jesus, os principais sacerdotes e fariseus perguntaram: “Por que vocês não o trouxeram?”.
46 Nambung meˈ guwaldiyahin, paˈinde, “Gaˈ teˈed niyaˈ aˈa bakas magtoloˈ kuweˈ panoloˈ aˈa miyaˈan.”
46 “Nunca ouvimos alguém falar como ele!”, responderam.
47 Sambungan meˈ Pariseohin siye, paˈinde, “Sampay kaˈam tapadupang du isab weˈ ne?
47 “Vocês também foram enganados?”, zombaram os fariseus.
48 Kami meˈ Pariseohin, gaˈ niyaˈ bisan dangan kami kahagad si iye. Duk meˈ nakuraˈ Yahudihin damikkiyan du isab.
48 “Por acaso um de nós que seja, entre os líderes ou fariseus, crê nele?
49 Iye du makahagad si iyehin meˈ aˈa maˈekka īˈen peggeˈ awam siye bang ine pinaˈin dem saraˈ si Musahin. Hangkan kamulkaˈan siye weˈ Tuhanin.”
49 As multidões ignorantes o seguem, mas elas não têm conhecimento da lei. São amaldiçoadas!”
50 Dangan meˈ Pariseo malaˈihin si Nikodemus. Iye hep miyaˈan bakas mapī magbissā duk si Isa sangem īˈen. Paˈinne si meˈ saweˈnen,
50 Então Nicodemos, o líder que antes havia se encontrado com Jesus, perguntou:
51 “Paˈin saraˈten weˈ gaˈi aˈahin makajari laboˈante hukuman bang gaˈi dahuˈ iye pinakale supaya kataˈuhan bang ine bakas tahinangnen.”
51 “A lei permite condenar um homem antes mesmo de haver uma audiência?”.
52 Nambung siye, paˈinde, “Weˈ amban Jalil kew isab? Payamanun dem kitab, gaˈ tasulat dem kitab weˈ niyaˈ nabi paguwaˈ amban lahat Jalil.”
52 “Você também é da Galileia?”, responderam eles. “Procure e veja por si mesmo: nenhum profeta vem da Galileia!”
53 Manjari kaniya-kaniya ne siye moleˈ.
53 Então todos foram para casa.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.