Hebreus 11

Yakan Bible (YKA_WBT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Bang kite asal sandel si Tuhan, kabugtuˈante weˈ tasangkate du meˈ inase-aseten. Sabab sandelten kabugtuˈante weˈ toˈo meˈ manggaˈi takiteten.
1 A fé é a certeza de que vamos receber as coisas que esperamos e a prova de que existem coisas que não podemos ver.
2 Meˈ aˈa dehelluhin, kasulutan Tuhanin si siye peggeˈ sandel siye si iye.
2 Foi pela fé que as pessoas do passado conseguiram a aprovação de Deus.
3 Sabab sandelten tasabutte bi weˈ pinapanjari weˈ Tuhanin alam inin duk bissāne hadja. Hangkan hep kēmon takitete tuˈu si dunyahin paguwaˈ amban gaˈi takiteten.
3 É pela fé que entendemos que o Universo foi criado pela palavra de Deus e que aquilo que pode ser visto foi feito daquilo que não se vê.
4 Si Habil masaley, sabab sandelne si Tuhanin, kulubanne si Tuhanin pasōng hāpnen amban kuluban sakanen, si Kabil. Sabab sandel si Habil inin, kinimmatan iye bentel weˈ Tuhanin peggeˈ tinayimaˈ weˈ Tuhanin kulubannen. Bisan si Habil tiggel ne matey, niyaˈ pamintangante bi si iye sabab sandelnen.
4 Foi pela fé que Abel ofereceu a Deus um sacrifício melhor do que o de Caim. Pela fé ele conseguiu a aprovação de Deus como homem correto, tendo o próprio Deus aprovado as suas ofertas. Por meio da sua fé, Abel, mesmo depois de morto, ainda fala.
5 Si Idris isab awwalley, sabab sandelne si Tuhanin gaˈi iye kalabey matey. Pinagpiha iye saguwaˈ gaˈ niyaˈ ngasuwaˈ iye peggeˈ pinaˈangkat iye weˈ Tuhanin. Paˈin kitabin weˈ masa tuˈu pe si Idris si dunya, kasulutan teˈed Tuhanin si iye.
5 Foi pela fé que Enoque escapou da morte. Ele foi levado para Deus, e ninguém o encontrou porque Deus mesmo o havia levado. As Escrituras Sagradas dizem que antes disso ele já havia agradado a Deus.
6 Tuhanin gaˈi teˈed kasulutan pu sine-sine bang gaˈi sandel si iye. Saguwaˈ aˈa mangampun-ngampun si Tuhanin, subey kahagad weˈ bennal niyaˈ Tuhan duk subey isab iye kahagad weˈ tumbasan Tuhanin du hāp sasuku magtuyuˈ teˈed ngapas iyehin.
6 Sem fé ninguém pode agradar a Deus, porque quem vai a ele precisa crer que ele existe e que recompensa os que procuram conhecê-lo melhor.
7 Si Nu isab asal sandel si Tuhan peggeˈ sakaliˈ iye inakahan weˈ Tuhanin weˈ niyaˈ balaˈ sōng tekka si dunya, kinahagad weˈ ne bisan pe gaˈ takitene. Tinuhut weˈ ne pangandaˈakan Tuhanin duk ngahinang iye kappal hadje pasakeyanne duk meˈ anak-andanen. Manjari pagtekka dunuk mahadjehin duk ilatapan dunyahin, gaˈ du siye magmula. Kēmon aˈa sinduwe dem dunyahin ilegga weˈ Tuhanin, saguwaˈ si Nu kinimmatan bentel weˈ Tuhanin peggeˈ sandel iye si Tuhanin.
7 Foi pela fé que Noé ouviu os avisos de Deus sobre as coisas que iam acontecer e que não podiam ser vistas. Noé obedeceu a Deus e construiu uma barca em que ele e a sua família foram salvos. Assim Noé condenou o mundo e recebeu de Deus a aprovação que vem por meio da fé.
8 Si Ibrahim isab, sabab sandelne si Tuhanin kinahagad weˈ ne pinaˈin Tuhan si iyehin weˈ subey iye tahalaˈ amban di lahatnen bu pī si lahat seddili, lahat pananggup Tuhanin weˈ pangurungne pu Ibrahim. Hangkan tahalaˈ Ibrahim amban lahatne bisan gaˈi kataˈuhanne bang tungan papīhannen.
8 Foi pela fé que Abraão, ao ser chamado por Deus, obedeceu e saiu para uma terra que Deus lhe prometeu dar. Ele deixou o seu próprio país, sem saber para onde ia.
9 Sabab sandelnen maglahat iye kuweˈ aˈa paliyu-liyu si lahat pananggup Tuhan si iyehin. Maglinda-linda iye, duk lumaˈnen lumaˈ kuwit hayep duk kuweˈ miyaˈan du isab anaknen Isahak duk ampunen si Yakub. Sinakup du isab siye sinanggupan weˈ Tuhanin weˈ tepe si siye lahat miyaˈan.
9 Pela fé ele morou como estrangeiro na terra que Deus lhe havia prometido. Viveu em barracas com Isaque e Jacó, que também receberam a mesma promessa de Deus.
10 Sandalan Ibrahim inin peggeˈ iye inase-asenen maglahat du iye si puweblo laˈi si surgaˈ. Tuhanin dapuˈ pikilanin duk iye mangahinang puweblo inin duk layun inin salama-lama.
10 Porque Abraão esperava a cidade que Deus planejou e construiu, a cidade que tem alicerces que não podem ser destruídos.
11 Damikkiyan si Sara, anda Ibrahimin, sandel du isab iye si Tuhan. Bisan iye gaˈi nganak duk bahiˈ ne iye, ujud betteng iye peggeˈ kinahagad weˈ ne pananggup Tuhanin weˈ ujud nganak du iye.
11 Foi pela fé que Abraão se tornou pai, embora fosse velho demais e a própria Sara não pudesse ter filhos. Ele creu que Deus ia cumprir a sua promessa.
12 Duk Ibrahim bahiˈ ne teˈed, gaˈi ne makajari andanen anakan weˈ ne. Saguwaˈ peggeˈ kinahagad weˈ ne pananggup Tuhanin, ngaˈekka teˈed tubuˈnen kuweˈ meˈ poteˈan si langitin duk meˈ umus si higad tahikin gaˈi taˈitung hawal ekkanen.
12 Assim, de um só homem, que estava praticamente morto, nasceram tantos descendentes como as estrelas do céu, tão numerosos como os grãos de areia da praia do mar.
13 Meˈ aˈa tasabbutku miyaˈan, gaˈ usaˈ sandelde si Tuhanin sampay matey siye. Bisan gaˈ pe tasangkade pananggup Tuhanin, saguwaˈ kataˈuhande weˈ si pasōngan tasangkade du inin. Duk tiggelande maˈellumin, pinakitehan weˈ de weˈ siye meˈ aˈa paliyu-liyu hadja tuˈu si dunya.
13 Todos esses morreram cheios de fé. Não receberam as coisas que Deus tinha prometido, mas as viram de longe e ficaram contentes por causa delas. E declararam que eram estrangeiros e refugiados, de passagem por este mundo.
14 Meˈ aˈa magpaˈinin weˈ dunya inin dumaˈin lahatde, magpahāti weˈ niyaˈ seddili lahat ase-asede asal di lahatde.
14 E aqueles que dizem isso mostram bem claro que estão procurando uma pátria para si mesmos.
15 Disi Ibrahim gaˈ luwal pikilde lahat inambananden. Peggeˈ bang miyaˈan luwal pikilde, tabalik pe siˈ siye miyaˈan laˈi.
15 Não ficaram pensando em voltar para a terra de onde tinham saído. Se quisessem, teriam a oportunidade de voltar.
16 Saguwaˈ iye inangutden lahat hāp pe teˈed amban lahat inambananden. Iye inangutde paglahatanden lahat surgaˈ. Hangkan gaˈ Tuhanin iyaˈ ēnande Tuhande peggeˈ bakas pinanyapan ne siye weˈ ne puweblo patennaˈande.
16 Mas, pelo contrário, estavam procurando uma pátria melhor, a pátria celestial. E Deus não se envergonha de ser chamado de o Deus deles, porque ele mesmo preparou uma cidade para eles.
17 Si Ibrahim hawal sandelne si Tuhanin, tuhutne pangandaˈakannen duk sinōngan weˈ ne anaknen, Isahak, hinang kuluban si Tuhan. Pangandaˈakan Tuhan miyaˈan panuleyanne Ibrahim bang bennal iye sandel si iye. Ngajanjiˈ hep Tuhanin pu Ibrahim weˈ ngaˈekka teˈed tubuˈnen weˈ Isahak, saguwaˈ Ibrahim sōng pinapatey weˈ ne anakne dambuwaˈ-buwaˈin pagkuluban si Tuhan.
17 Foi pela fé que Abraão, quando Deus o quis pôr à prova, ofereceu o seu filho Isaque em sacrifício . Deus tinha prometido muitos descendentes a Abraão, mas mesmo assim ele estava pronto para oferecer o seu único filho em sacrifício.
18 — ausente —
18 Deus lhe tinha dito: “Por meio de Isaque é que você terá descendentes.”
19 Peggeˈ tapikil Ibrahimin weˈ bang upama matey Isahak, makajari du iye pakellum Tuhanin balik. Duk dalil tapakellum Isahak balik amban kamateynen peggeˈ bang gaˈ inalal Ibrahim weˈ Tuhanin, bugtuˈ Isahak matey.
19 Abraão reconhecia que Deus era capaz de ressuscitar Isaque, e, por assim dizer, Abraão tornou a receber da morte o seu filho Isaque.
20 Si Isahak isab hawal sandelne si Tuhanin, inakahan weˈ ne meˈ anaknen si Yakub duk si Esaw weˈ patekkahan Tuhanin du siye meˈ ledjikiˈ si pasōngan.
20 Foi pela fé que Isaque prometeu bênçãos para o futuro a Jacó e a Esaú.
21 Si Yakub isab hawal sandelne si Tuhanin, sakaliˈ iye sōng matey, pināku-pākuhan weˈ ne ledjikiˈ si Tuhan meˈ ampunen, meˈ anak si Yusupin. Ubus bu patukkuˈ iye si tungkudne duk nambahayang iye si Tuhan.
21 Foi pela fé que Jacó, pouco antes de morrer, abençoou os filhos de José. Ele se apoiou na sua bengala e adorou a Deus.
22 Si Yusup isab hawal sandelne si Tuhanin, sakaliˈ iye sōng matey, pinaˈal weˈ ne weˈ siye meˈ tubuˈ Israˈilin ujud tumahalaˈ du amban lahat Misil. Duk sinessaˈan siye weˈ ne weˈ subey boˈode bangkeynen bang siye tahalaˈ.
22 Foi pela fé que José, quando estava para morrer, falou da saída dos israelitas do Egito e deu ordens sobre o que deveria ser feito com o seu corpo.
23 Saˈi-sama si Musahin sandel du isab si Tuhan. Bisan maguldin sultanin weˈ subey pinapatey kēmon meˈ anak Yahudi lella baˈahu inanakanin, gaˈ siye tinalew. Sakaliˈ inanakan si Musa tinapukan iye weˈ de tellum bulan peggeˈ takitede weˈ mannisan teˈed iye.
23 Foi pela fé que os pais de Moisés, quando ele nasceu, o esconderam durante três meses. Eles viram que o menino era bonito e não tiveram medo de desobedecer à ordem do rei.
24 Si Musa basag du isab sandelne si Tuhanin. Peggeˈ pagsakaliˈ ne iye bahiˈ-bahiˈ, gaˈi iye ngatu inēnan pe anak dayang-dayangin, dende mamaketoˈ iyehin.
24 Foi pela fé que Moisés, quando já era adulto, não quis ser chamado de filho da filha de Faraó.
25 Peggeˈ eddoˈne pe magsandal katiksaˈan nuhut meˈ pagkasine bangsa Israˈilin, meˈ aˈa Tuhanin, amban patennaˈ si lumaˈ sultanin nulut dine bu magduse, peggeˈ meˈ mahāp di dunyahin gaˈi layun.
25 Ele preferiu sofrer com o povo de Deus em vez de gozar, por pouco tempo, os prazeres do pecado.
26 Tapikilne weˈ hāp pe iye magsandal diniyawaˈan sabab pangase-ngasene pu Almasihin amban magdaya iye si lahat Misil. Peggeˈ iye inangutnen tumbas Tuhan si iyehin si pasōngan.
26 Ele achou que era muito melhor sofrer o desprezo por causa do Messias do que possuir todos os tesouros do Egito. É que ele tinha os olhos fixos na recompensa futura.
27 Hawal basag sandel si Musa si Tuhanin tahalaˈ iye amban lahat Misil duk gaˈ du iye tinalew si sultan Misilin. Bisan iye kahunitan si lān, gaˈ iye balik pī si Misil peggeˈ kuweˈ takitene Tuhan manggaˈi takitehin laˈi nuhut-nuhut iye.
27 Foi pela fé que Moisés saiu do Egito, sem ter medo da raiva do rei, e continuou firme, como se estivesse vendo o Deus invisível.
28 Sabab sandelne si Tuhanin hangkan hep tinuhut weˈ si Musa pangandaˈakan Tuhanin. Dinaˈak weˈ ne pinisikan lahaˈ bili-bili meˈ gawang lumaˈden supaya meˈ anakde panganayenin gaˈi pinapatey weˈ malaˈikat mamoˈo kamateyin. Iyan tagnaˈ hininang weˈ ne addat pasal kādjaˈan inēnan Pangesseban Palabey Tuhanin.
28 Pela fé Moisés começou o costume de celebrar a Páscoa e mandou marcar com sangue as portas das casas dos israelitas para que o Anjo da Morte não matasse os filhos mais velhos deles.
29 Meˈ tubuˈ Israˈilin sandel du isab si Tuhan hangkan lumipag siye amban tengngaˈ Tahik Peyat kuweˈ du diyataˈ bulak tohoˈ hap pī si dambiyaˈ. Saguwaˈ meˈ aˈa Misil mangalupug siyehin, nuley isab siye palipag ubus lambo siye kēmon peggeˈ patabuˈ balik tahikin.
29 Foi pela fé que os israelitas atravessaram o mar Vermelho como se fosse terra seca. E, quando os egípcios tentaram atravessar, o mar os engoliu.
30 Meˈ tubuˈ Israˈilin, hawal sandelden du isab, hebbaˈ dinding batu mapaliput si lahat Arihahin, pagpalibut siye kapituˈ ellewnen.
30 Foi pela fé que caíram as muralhas de Jericó, depois que os israelitas marcharam em volta delas durante sete dias.
31 Laˈi dem puweblo Ariha niyaˈ dende magjina inēnan si Rahab. Bisan iye dende dupang kinahagad weˈ ne Tuhanin duk tinabangan weˈ ne meˈ ispay aˈa Israˈilin. Hangkan hep sakaliˈ pinapatey weˈ meˈ aˈa Israˈilin meˈ aˈa si lahat miyaˈan, gaˈ sinakup si Rahab pinapatey peggeˈ sandel iye si Tuhan.
31 Foi pela fé que Raabe, a prostituta, não morreu com os que tinham desobedecido a Deus, pois ela havia recebido bem os espiões israelitas.
32 Taman inin ne hadja. Gaˈi ne patalusku magaka-aka sabab si Gideyon, si Barak, si Samson, si Jepta, si Daˈud, si Samuel, duk meˈ kanabihanin peggeˈ gaˈi ne tatukidku.
32 O que mais posso dizer? O tempo é pouco para falar de Gideão, de Baraque, de Sansão, de Jefté, de Davi, de Samuel e dos profetas .
33 Meˈ aˈa inin, hawal sandelde si Tuhanin, inatuhan weˈ de magbonoˈ meˈ lahat mahadjehin duk tadaˈag weˈ de. Niyaˈ isab siye bentel pangantande dem paglahatin duk niyaˈ siye tasangkade meˈ pananggup Tuhanin. Niyaˈ isab siye tadaˈag weˈ de meˈ limaˈungin duk gaˈ du siye takekkeb.
33 Pela fé eles lutaram contra nações inteiras e venceram. Fizeram o que era correto e receberam o que Deus lhes havia prometido. Fecharam a boca de leões,
34 Niyaˈ siye sinduwe, tapalem weˈ de ebbut mahadjehin duk niyaˈ siye gaˈ tapapatey weˈ meˈ bantaden. Niyaˈ siye lamma saguwaˈ ngabasag siye. Bahani teˈed siye si pagbonoˈan duk tadaˈag weˈ de meˈ sundalu mabanes amban bangsa seddilihin.
34 apagaram incêndios terríveis e escaparam de serem mortos à espada. Eram fracos, mas se tornaram fortes. Foram poderosos na guerra e venceram exércitos estrangeiros.
35 Niyaˈ meˈ dende, hawal sandelde si Tuhanin, ellum balik meˈ usbaden amban kamateyden. Niyaˈ isab masaley meˈ aˈa, eddoˈde pe matey bininasa sabab panuhutde Tuhanin amban pinaluhaya siye. Peggeˈ sandel siye weˈ pinakellum du siye balik si pasōngan duk pasōng hāp parasahanden laˈi.
35 Pela fé mulheres receberam de volta os seus mortos, que ressuscitaram. Outros foram torturados até a morte; eles recusaram ser postos em liberdade a fim de ressuscitar para uma vida melhor.
36 Niyaˈ sinduwehin hininang dagey duk ilubakan duk sinduwehin isab kinarena duk binoˈo kinalabusu.
36 Alguns foram insultados e surrados; e outros, acorrentados e jogados na cadeia.
37 Niyaˈ isab matey pinagtumbukan duk batu, sinduwehin kinakehet baranden paduwe, niyaˈ siye pinapatey pineddang. Sinduwehin isab luwal panemmekden kuwit bili-bili duk kuwit kambing. Miskin teˈed siye duk bininasa duk pinapeddiˈan siye weˈ meˈ aˈahin.
37 Outros foram mortos a pedradas; outros, serrados pelo meio; e outros, mortos à espada. Andaram de um lado para outro vestidos de peles de ovelhas e de cabras; eram pobres, perseguidos e maltratados.
38 Meˈ aˈa inin, maglunsul laˈi si meˈ lahat makagindew-gindew duk si meˈ kapunuhan kuweˈ meˈ aˈa gaˈ niyaˈ lahatde. Patennaˈ siye si meˈ lingab duk si meˈ lowang dem bulak. Matalep si siyehin lahat pasōng hāp amban dunya inin.
38 Andaram como refugiados pelos desertos e montes, vivendo em cavernas e em buracos na terra. O mundo não era digno deles!
39 Kasulutan Tuhanin si meˈ aˈa inin peggeˈ sandel siye si iye. Saguwaˈ sampay matey siye gaˈ tasangkade pananggup Tuhan si siyehin,
39 Porque creram, todas essas pessoas foram aprovadas por Deus, mas não receberam o que ele havia prometido.
40 peggeˈ niyaˈ tapikil Tuhanin mas hāp para si kite bi. Tapikilnen weˈ sumakup kite bi si meˈ aˈa masaley nangka meˈ pananggup Tuhanin duk bang ne kite sumakup si siye, meke ne magjatu kēmon pananggup Tuhanin.
40 Pois Deus tinha preparado um plano ainda melhor para nós, a fim de que, somente conosco, elas fossem aperfeiçoadas.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.