Atos 8

Yakan Bible (YKA_WBT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Kinubul si Estepan weˈ meˈ aˈa be-āgama. Magmatey siye duk magtangis sabab iye. Puwas hadja kamatey Estepanin, tinagnaˈan ne paminasa si meˈ masandel pu si Isa si Awrusalamin. Sabab miyaˈan, kēmon katindegan si Isahin kanat-kanat si meˈ kalahat-lahatan laˈi si Yahudiya duk si lahat Samariya. Luwal du meˈ kawakilan sampūˈ duk duwehin manggaˈ maˈusaˈ amban Awrusalamin.
1 E Saulo concordou inteiramente com a morte de Estêvão. Uma grande onda de perseguição começou naquele dia e varreu a igreja de Jerusalém. Todos eles, com exceção dos apóstolos, foram dispersos pelas regiões da Judeia e de Samaria.
2 — ausente —
2 (Alguns homens devotos vieram e, com grande tristeza, sepultaram Estêvão.)
3 Duk si Saul miyaˈan, bininasa teˈed weˈ ne meˈ aˈa masandel pu si Isahin. Inasekan weˈ ne meˈ kalumaˈanden dambuwaˈ-dambuwaˈ, duk siniggew weˈ ne siye lella-dende, duk kinalabusu weˈ ne.
3 Saulo, porém, procurava destruir a igreja. Ia de casa em casa, arrastava para fora homens e mulheres e os lançava na prisão.
4 Meˈ masandel pu si Isa makanat-kanatin, ilatag weˈ de kalahatanin duk minahalayak weˈ de aka-aka mahāp sabab si Isahin.
4 Os que haviam sido dispersos, porém, anunciavam as boas-novas a respeito de Jesus por onde quer que fossem.
5 Si Pilip hap pī si dambuwaˈ puweblo laˈi si Samariya. Magmahalayak iye laˈi si meˈ aˈahin sabab Almasi, pineneˈ Tuhan magbayaˈin.
5 Filipe foi para a cidade de Samaria e ali falou ao povo sobre o Cristo.
6 Meˈ aˈa mabanesin pakale teˈed si meˈ binissā si Pilipin, duk takite weˈ de meˈ hinangan balakatan hininangnen.
6 Quando as multidões ouviram sua mensagem e viram os sinais que ele realizava, deram total atenção às suas palavras.
7 Ekka meˈ aˈa paguwaˈan meˈ seyitan. Magkilahap meˈ seyitanin papales sakaliˈ siye paluwas. Duk ekka meˈ aˈa matey baranden duk meˈ kukuˈ kawuliˈan.
7 Muitos espíritos impuros eram expulsos e, aos gritos, deixavam suas vítimas, e muitos paralíticos e aleijados eram curados.
8 Hangkan kēgan teˈed meˈ aˈa si puweblo miyaˈan.
8 Por isso, houve grande alegria naquela cidade.
9 Niyaˈ aˈa maglahat laˈi si puweblo miyaˈan inēnan si Simon. Dambuwaˈ iye landungan duk ulaliˈ teˈed meˈ aˈa Samariyahin sabab meˈ hininangnen. Paˈin si Simon miyaˈan weˈ dambuwaˈ koˈ iye aˈa balakatan.
9 Um homem chamado Simão praticava feitiçaria ali havia anos. Ele deixava o povo de Samaria admirado, e afirmava ser alguém importante.
10 Kēmon meˈ aˈa si lahat miyaˈan, diyawaˈ ke atawa langkew pagaˈanen, asal pakale teˈed si iye. Paˈin meˈ aˈahin sabab si Simon miyaˈan, “Iye ne hatu inin taga balakat amban Tuhanin ēnande ‘Balakat Mahadjehin.’”
10 Todos, dos mais simples aos mais importantes, se referiam a ele como “o Grande Poder de Deus”.
11 Tiggel ne pagulaliˈde sabab meˈ hinangnen hangkan pinakale teˈed iye weˈ de.
11 Ouviam-no com atenção, pois, durante muito tempo, ele os tinha deixado admirados com sua magia.
12 Saguwaˈ pagkahagad ne meˈ aˈa miyaˈan si aka-aka mahāp minahalayak si Pilip sabab pagbayaˈ Tuhanin duk sabab Isa Almasihin, manjari pinandi siye lella-dende tandaˈ weˈ siye sukuˈ pu si Isa ne.
12 No entanto, quando Filipe lhes levou a mensagem sobre as boas-novas do reino de Deus e sobre o nome de Jesus Cristo, eles creram e, como resultado, muitos homens e mulheres foram batizados.
13 Bisan si Simon kahagad isab. Duk pagubus iye pinandi, luwal ne iye nuhut-nuhut si Pilip. Ulaliˈ teˈed iye pagkitene meˈ hinangan balakatan duk makaˈulaliˈ hininang si Pilipin.
13 O próprio Simão creu e foi batizado. Começou a seguir Filipe por toda parte, admirando-se dos sinais e milagres que ele realizava.
14 Manjari takale weˈ meˈ kawakilan malaˈi si Awrusalamin weˈ kinahagad ne weˈ meˈ aˈa Samariyahin lapal Tuhanin. Hangkan dinaˈak weˈ de si Petros duk Yahiya hap Samariya.
14 Quando os apóstolos em Jerusalém souberam que o povo de Samaria havia aceitado a mensagem de Deus, enviaram para lá Pedro e João.
15 Pagtekkade laˈi, māku-māku siye si Tuhan para si meˈ masandel pu si Isahin supaya siye paˈasekan weˈ Niyawa Sutsihin.
15 Assim que os dois chegaram, oraram para que aqueles convertidos recebessem o Espírito Santo,
16 Peggeˈ gaˈ pe hep Niyawa Sutsihin bakas paduwaˈi pī si siye bisan dangan. Saguwaˈ bakas hadja siye pinandi tandaˈ weˈ siye sukuˈ pu si Isa.
16 pois, apesar de terem sido batizados em nome do Senhor Jesus, o Espírito Santo ainda não havia descido sobre nenhum deles.
17 Ubus binettad weˈ si Petros duk Yahiya tanganden pī si meˈ aˈa Samariya masandelin. Manjari paˈasekan ne siye weˈ Niyawa Sutsihin.
17 Então Pedro e João impuseram as mãos sobre eles, e receberam o Espírito Santo.
18 Pagkite si Simon weˈ pinangurung Niyawa Sutsihin si meˈ aˈahin pagbettad meˈ kawakilanin tanganden si siye, pī iye nōngan si Petros duk Yahiya pilak.
18 Simão viu que as pessoas recebiam o Espírito quando os apóstolos impunham as mãos sobre elas. Então ofereceu-lhes dinheiro,
19 Paˈinne si siye, “Urunganun bi ku isab balakatbi iyan supaya bang bettadku meˈ tangankun bisan pu sine, paˈasekan du iye weˈ Niyawa Sutsihin.”
19 dizendo: “Deem-me este poder também, para que, quando eu impuser as mãos sobre as pessoas, elas recebam o Espírito Santo!”.
20 Sambungan si Petros iye, paˈinne, “Kamulkaˈan kew sampay pilaknu iyan. Weˈ kannalnu tabellinu balakat pangurung Tuhanin? Gaˈi.
20 Pedro, porém, respondeu: “Que seu dinheiro seja destruído com você, por imaginar que o dom de Deus pode ser comprado!
21 Gaˈ niyaˈ sukuˈnu atawa lamudnu tuˈu si hinang kami inin,” paˈin si Petros, “peggeˈ ateynun gaˈi bentel si matahan Tuhan.
21 Você não tem parte nem direito neste ministério, pois seu coração não é justo diante de Deus.
22 Hangkan pagsusunanun ne tapikilnu malaˈat iyan duk māku kew ampun si Tuhan, kaw du ampunne tapikilnu malaˈat iyan.
22 Arrependa-se de sua maldade e ore ao Senhor. Talvez ele perdoe esses seus maus pensamentos,
23 Peggeˈ tahātiku,” paˈin si Petros, “weˈ asal ngimbū kew teˈed duk kuweˈ kew banyagaˈ dusenun.”
23 pois vejo que você está cheio de amarga inveja e é prisioneiro do pecado”.
24 Manjari paˈin si Simon pu si Petros duk Yahiya, “Māku-māku kaˈam si Tuhan para si aku, supaya gaˈi du tekka si aku suknaˈbi miyaˈan.”
24 Simão exclamou: “Orem ao Senhor por mim, para que essas coisas terríveis não me aconteçam!”.
25 Minahalayak pe weˈ si Petros duk Yahiya lapal Tuhanin si meˈ aˈa malaˈihin duk naksiˈ siye sabab si Isa. Puwas miyaˈan balik siye hap Awrusalam. Sābude si lān, padeheng siye si meˈ kalumaˈan si Samariya duk minahalayak weˈ de laˈi aka-aka mahāp sabab si Isahin.
25 Depois de terem testemunhado e proclamado a palavra do Senhor em Samaria, Pedro e João voltaram a Jerusalém. Ao longo do caminho, pararam em muitas vilas samaritanas para anunciar as boas-novas.
26 Manjari niyaˈ dambuwaˈ malaˈikat Tuhanin missā pu si Pilip. Paˈinne, “Magmemes kew. Hap pī kew si lān amban Awrusalam tudju Gasaley.” (Lān inin gaˈi ne tantu ginuna kuweˈitu.)
26 Um anjo do Senhor disse a Filipe: “Vá para o sul, para a estrada no deserto que liga Jerusalém a Gaza”.
27 Hangkan magmemes ne si Pilip duk hap pī ne iye. Paglaˈi ne iye si lān miyaˈan, ngite iye dambuwaˈ aˈa bangsa Etiyopiya bakas amban Awrusalam ngisbat Tuhanin. Aˈa inin bagellal bangsahan, duk iye mangantanan pangalataˈ sultan dende magbayaˈ si lahat Etiyopiyahin. Aˈa inin kapun.
27 Filipe partiu e encontrou no caminho um alto oficial etíope, o eunuco responsável pelos tesouros de Candace, rainha da Etiópia. Ele tinha ido a Jerusalém para participar da adoração
28 Kuweˈitu lengngan moleˈ ne iye amban Awrusalam duk laˈi iye ningkoloˈ diyataˈ kalesane matsa-matsa kitab sinulat weˈ Nabi Isaya.
28 e estava no caminho de volta. Sentado em sua carruagem, lia em voz alta o livro do profeta Isaías.
29 Paˈin Niyawa Sutsihin pu si Pilip, “Patapit kew pī paˈabey si kalesa miyaˈan.”
29 Então o Espírito disse a Filipe: “Aproxime-se e acompanhe a carruagem”.
30 Magubas ne si Pilip pī patapit duk takalene aˈahin matsa-matsa amban kitab sinulat weˈ Nabi Isayahin. Tilew si Pilip iye, paˈinne, “Tahātinu ke binatsanu iyan?”
30 Filipe correu até a carruagem e, ouvindo que o homem lia o profeta Isaías, perguntou-lhe: “O senhor compreende o que lê?”.
31 Nambung bagellalin, “Saˈingge pakahātikun bang gaˈ niyaˈ magpahāti si aku?” Duk daˈakne si Pilip pasakey pī ningkoloˈ si bihingne.
31 O homem respondeu: “Como posso entender sem que alguém me explique?”. E convidou Filipe a subir na carruagem e sentar-se ao seu lado.
32 Meˈ ayat binatsanen inin:
32 Era esta a passagem das Escrituras que ele estava lendo: “Ele foi levado como ovelha para o matadouro; como cordeiro mudo diante dos tosquiadores, não abriu a boca.
33 — ausente —
33 Foi humilhado e a justiça lhe foi negada. Quem pode falar de seus descendentes? Pois sua vida foi tirada da terra”.
34 Manjari paˈin bagellalin pu si Pilip, “Akahanun ku. Sabab sine be binissā nabi inin? Sabab dine ke atawa sabab aˈa seddili?”
34 O eunuco perguntou a Filipe: “Diga-me, o profeta estava falando de si mesmo ou de outro?”.
35 Manjari missā si Pilip. Duk tinagnaˈan amban meˈ ayat bakas binatsa miyaˈan, sinuwi-suwihan iye weˈ si Pilip aka-aka mahāp sabab si Isahin.
35 Então Filipe, começando com essa mesma passagem das Escrituras, anunciou-lhe as boas-novas a respeito de Jesus.
36 Duk sābude mapalanjal si lānin, tekka siye si kaniyaˈan boheˈ. Paˈin bagellalin, “Payamanun, niyaˈ boheˈ tuˈu. Makajari ke ku pinandi tandaˈ weˈ sukuˈ pu si Isa ne ku?” (
36 Prosseguindo, chegaram a um lugar onde havia água. Então o eunuco disse: “Veja, aqui tem água! O que me impede de ser batizado?”.
37 Paˈin si Pilip si iye, “Makajari kew pinandi bang kahagad kew pu si Isa dambūs-būs ateynun.” Nambung iye, paˈinne, “Aweˈ, asal kahagad ku weˈ Isa Almasi Anak Tuhanin.”)
37 Filipe disse: “Nada o impede, se você crê de todo o coração”. O eunuco respondeu: “Creio que Jesus Cristo é o Filho de Deus”.
38 Manjari daˈak bagellalin pinadeheng kalesahin si meˈ aˈanen. Duwaˈi siye duwangan pī dem boheˈ duk pinandi ne iye weˈ si Pilip.
38 Então mandou parar a carruagem, os dois desceram até a água e Filipe o batizou.
39 Pagguwaˈde amban boheˈ, bessuwang si Pilip binoˈo weˈ Niyawa Tuhanin tahalaˈ. Gaˈ ne iye kite bagellalin balik saguwaˈ palanjal ne bagellalin kēgan manamal.
39 Quando saíram da água, o Espírito do Senhor tomou Filipe e o levou. O eunuco não tornou a vê-lo, mas seguiu viagem cheio de alegria.
40 Bu si Pilip inin, īˈ ne iye laˈi si lahat Asotus. Minahalayak weˈ ne aka-aka mahāpin si meˈ kalumaˈan malaˈihin duk si kēmon kalahatan palabeyannen sampay tekka iye si lahat Kesarea.
40 Então Filipe apareceu mais ao norte, na cidade de Azoto. Anunciou as boas-novas ali e em todas as cidades ao longo do caminho, até chegar a Cesareia.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.