Mateus 26
Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs VC
1 Manda kɗiŋta Yesu ta inda tsa gwaɗaha ya, kaʼa nda duhwalhani mantsa:
1 — ausente —
2 «Nda sna kuni kazlay: Ta his fitik ka skala Pak kəʼa, ŋa vlatá Zwaŋa mndu ŋa zləŋafta,» kaʼa.
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Ka tskavatá la mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta, nda la galata mndu mataba mnduha ma daɓa həga ga mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta ta hgə lu Kayifa ya.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Ka dzraftá həŋ ta ksaftá Yesu ma ɗifa ma ɗifa ŋa dzata.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Ama ka həŋ mantsa: «Yaha da nzakway baɗu fitika skala Pak tama, kabga yaha da sliʼanaftá ŋuɗufa mnduha,» ka həŋ.
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Ta nzaku Yesu ma həga ga Simuŋ, sana mndu nda rɗa mndu tida ma luwa Betani,
6 — ausente —
7 ta za skwa zay həŋ, ka lagha sana marakw tavata Yesu nda klatá hwaraka albastra nda ndəghatani nda urdi ya nda bla dzvani. Ka pghəganatá tsi ma ghəŋ.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Nghay duhwalhani ta tsa skwi ta magə tsa marakw ya, zɗəgana a ta həŋ wa. «Kabgawu ta kəl lu ka ɓadza skwi manda na na?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Skwi ma ŋa skwapta na urdi na ka tsedi dagala, ka daganaftá la ka pɗu ná,» ka həŋ.
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Snaŋta Yesu ta tsa gwaɗa taŋ ya, kaʼa nda həŋ mantsa: «Kabgawu ta kəl kuni ka ghuya ɗaŋwa ŋa na marakw na na? Ɗina skwi magiha tsi ta iʼi.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Kawadaga a kaghuni nda la ka pɗu inda fitik wu ra? Ama iʼi ná, gɗavata a yu kawadaga nda kaghuni inda fitik wa.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Nana pghata urdi pghiɗigha tsi na ná, paya iʼi ŋa dzaʼa da kulu ya.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Kahwathwata ka yu ta mnaghunata, ma inda vli dzaʼa mnə lu ta na Lfiɗa Gwaɗa na ta ghəŋa haɗik tender ná, dzaʼa gɗagɗa lu ta rusa skwi maga na marakw na ŋa havay,» kaʼa.
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Ka gi sliʼafta sani mataba duhwalhani ta hgə lu ka Zudas Iskaryut, ka laghwi slanaghata la mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta.
14 — ausente —
15 Kaʼa nda həŋ mantsa: «Nu dzaʼa vlihata kuni ka vlaghunavla yu ta Yesu na?» kaʼa. Ka vlaŋtá həŋ ta suley hkən mbsak.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Daga ma tsa fitik ya, ka zbə tsi ta tvi ya nda ra ŋa vlatani ta Yesu.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Baɗu taŋtaŋa fitika skala buradi kul haɗ is mida, ka duhwalhani nda Yesu mantsa: «Ga ta kuma ka ta payaghafta ŋni ta vla skwa zaya skala Pak na?» ka həŋ.
17 — ausente —
18 Kaʼa nda həŋ mantsa: «Lawala da huɗa luwa, ka lagha kuni da sana mndu. Ka kuni dzaʼazlay nda tsi na: “Wana ndusakndusa fitika ɗa, ga ghuni dzaʼa za yu ta skwa skala Pak kawadaga nda duhwalha ɗa, ka Mghama ŋni, ka kuni dzaʼazlay,”» kaʼa.
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Ka laghu duhwalhani magata manda va ya mnana Yesu ta həŋ. Ka payaftá həŋ ta skwa zaya skala Pak.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Gahawani, ka nzata Yesu kawadaga nda duhwalhani ghwaŋpɗə his ka za skwa zay.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Ta zə həŋ ta tsa skwa zay ya, kaʼa mantsa: «Kahwathwata ka yu ta mnaghunata, mamu sani mataba ghuni dzaʼa vlatá iʼi ma dzva mnduha,» kaʼa nda həŋ.
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Rmasas ka vgha inda taŋ. «Iʼi a wu suʼu ní Mghama ɗa! Iʼi a wa suʼu ní Mghama ɗa!» ka inda hahəŋ.
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Kaʼa nda həŋ mantsa: «Tsa mndu tsghada ŋni da hliba ka guram nda tsi ya, tsa mndu ya dzaʼa vlatá iʼi ma dzva mnduha.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Dzaʼa laghulani Zwaŋa mndu manda ya nda vinda ma gwaɗa Lazglafta ta ghəŋani. Ama ɗaŋwa ŋa mndu dzaʼa vlatá Zwaŋa mndu ma dzvu ŋa mnduha. Ta draŋ ya má kwal lu kul yatá tsa mndu ya,» kaʼa.
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Ka Zudas dzaʼa vlata ma dzva mnduha ya guli mantsa: «Ari iʼi a ní Mghama ɗa?» kaʼa. «Manda va ya mna kagha nda wa gha,» ka Yesu nda tsi.
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Ta za skwa zay həŋ, ka klafta Yesu ta buradi. Tahula rfanaghatani ta Lazglafta, ka ɓlanaptá tsi ka vlaŋtá duhwalhani. Kaʼa mantsa: «Zlghawazlgha ka za kuni. Nanana ná, sluʼuvgha ɗa ya,» kaʼa.
26 — ausente —
27 Ka klafta tsi ta leghwa ima inabi guli. Tahula rfanaghatani ta Lazglafta, ka vlaŋtá tsi ta həŋ. Kaʼa mantsa: «Sasaʼawasasa kaghuni demdem,
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 kabga nanana ná, usa ɗa ya, usa slərɓa zughu dzaʼa pghiŋta lu ŋa pla dmakwa ndəghata mndu.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Ka yu ta mnaghunata ná, haɗ yu dzaʼa səglaŋtá na ima inabi na wu, ha ka sagha fitik ya dzaʼa kəl yu ka səgəltá lfiɗani kawadaga nda kaghuni ma ga mghama Da ɗa,» kaʼa.Kɗavakta zay Yesu ta skwa zay nda duhwalhani|src="Last_Supper.tif" size="span" loc="Matthew 26:20-29" copy="Mbanji Bawe Ernest" ref="Mat 26:29"
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Tahula fafanafta taŋ ta laha skala Pak, ka laghu həŋ ta ghwá Zaytuŋ.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Ka Yesu nda həŋ mantsa: «Ta na rviɗik gitaʼuna, dzaʼa hwayaghuhwaya kuni ka zlihata. Ka lu vindafta ma defteri Lazglafta na:
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Ama tahula sliʼagapta ɗa ma mtaku, dzaʼa tiŋlaghutiŋla yu ta ɓhata ma Galili ka kaghuni,» kaʼa.
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Ka Piyer nda tsi mantsa: «Dər ma dzaʼa hwayaghuhwaya lamndu ka zlavaghata ná, haɗ iʼi dzaʼa walaŋta hwayaghuta ka zlavaghata wu,» kaʼa.
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 «Kahwathwata ka yu ta mnaghata, ta va na rviɗik gita u na, ma kɗaku vazak ka wahata, dzaʼa mnamna ka hkən səla kazlay: Sna a yu ta na mndu na wu kəʼa,» ka Yesu nda tsi.
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 «Dər ŋa mtuta ɗa kawadaga nda kagha tsi, haɗ yu dzaʼa mnay kazlay: Sna a yu ta kagha wu kəʼa wu,» ka Piyer. Manda va tsaya ka inda sanlaha ma duhwalhani mnata guli.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Ma va tsaya, ka ɓhadaghatá i Yesu nda duhwalhani da sana vli ta hgə lu ka Getsemene. Kaʼa nda duhwalhani mantsa: «Nzawanza hadna ta labə yu da maga duʼa hada a,» kaʼa.
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Ka klanaʼata tsi i Piyer nda tsa zwana Zebedi his ya mistani. Ka tɗata ŋuɗufani ka ksay ka zləŋ.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Kaʼa nda həŋ tama mantsa: «Tɗatɗa ŋuɗufa ɗa manda skwi dzaʼa dzihata. Nzawanza hadna, ka nzata kuni ndiri kawadaga nda iʼi,» kaʼa.
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Zadaptani dawʼ ta kəma, ka zləmbatá tsi ka mbumba, ka maga duʼa. Kaʼa mantsa: «Da ɗa, ka ta magaku tsi, diʼiŋiŋdiʼiŋa ta na leghwa ghuya ɗaŋwa na nda iʼi. Nziya nza tsi ná, manda ya ta kumə iʼi a wu, manda ya ta kumə kagha,» kaʼa.
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Ka sliʼafta tsi ka vradaghata slanaghatá duhwalhani, pslapsla hani ta həŋ. Kaʼa nda Piyer mantsa: «Trapta ghuni ta nzata ndiri kawadaga nda iʼi dər ka awa turtuk tsa ra?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Nzawanza ndiri ka ndəɓa kuni ta dzvu, kada ŋaŋta kuni ta skwi dzaʼa dzəghaghunata. Ta kumay kuni ta maga skwi ɗina mndani, ama haɗ mbrakwa sluʼuvgha ghuni wu,» kaʼa.
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Ka zəgladaptá tsi dawʼ ka mahis, ka ndəɓəgəltá dzvu, kaʼa mantsa: «Da ɗa, ka va a ka ta diʼiŋaghuta na leghwa ghuya ɗaŋwa na nda iʼi wu katsi, ka nda nza tsi ŋa say ɗa ná, ka maga tsi manda ya kumaŋ ka,» kaʼa.
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Ka vrəglagaghatá tsi ka sləglanaghatá həŋ ta hani, nda ghərɓa həŋ da hani.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Ka zləglaŋtá tsi ta həŋ ka zəgladapta dawʼ, ka ndəɓgəltá tsi ta dzvu ka ma hkən, ka vrəgliŋtá tsi ta va tsa gwaɗaha mna tsi ya.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Ka vrəgladaghatá tsi da tsa duhwalhani ya, kaʼa nda həŋ mantsa: «Tata hana ghuni kuni ta mbiʼa vgha ghuni ɓa? Ɗaswa ka kuni tama tsa, wana nda maga fitik dzaʼa kəl lu ka vlata Zwaŋa mndu ma dzva gwal dmaku.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Sliʼafwasliʼa mbaɗma. Waʼa tsa mndu ta vlatá iʼi ŋa dzata ya ta sagha,» kaʼa.
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Tata tsa gwaɗa ya i Yesu, nda ɓhakta Zudas ta nzakway tekw mataba duhwalha ghwaŋpɗə his ya. Kawadaga həŋ nda ndəghata mnduha nda kafay nda kafay, nda sarak nda sarak, ghunaf la mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta nda la galata mndu mataba mnduha.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Mnanafmna Yuda ta nzakway dzaʼa vlata ya kəʼa dzaʼa magay nda tsi, ta həŋ. «Tsa mndu dzaʼa yu brusata ya ná, ya vani tsaya, ka ksa kuni.»
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Na gi ndusadaghatani tavata Yesu, kaʼa mantsa: «Zgu tsa ŋa gha Mghama ɗa,» kaʼa ka gi brusay.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 «Gra ɗa, maga ta skwi sagha ka magay,» ka Yesu nda tsi.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Gi fay, tshagaptsha sani ma duhwalha Yesu ta kafayani, gi tay, tsaghuta sləməŋa sani ma kwalva mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Ka Yesu nda tsi mantsa: «Vradanamvra ta kafaya gha da kupakani. Inda gwal ta kla huzla vulu ná, tsa huzla vulu ya dzaʼa zaɗana ta həŋ guli.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Ka kagha ta gray ná, laviŋ a yu ta hgaŋta Da ɗa, ŋa gi ghunigihatani ta bra sludza duhwalha Lazglafta ta malaghuta ghwaŋpɗə his ra?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Kinawu tama dzaʼa nzakwa dzata ghəŋa skwi ya nda vinda ma deftera Lazglafta ta mnay kazlay: Mantsa ya dzaʼa magakwa tsi kəʼa ya?» kaʼa.
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Ma va tsa fitik ya, ka Yesu nda tsa mnduha ya mantsa: «Nya ŋa sagha ghuni da ksa iʼi nda kafay nda kafay, nda sarak nda sarak, manda skwi ŋa ksa gənda na? Inda fitik yu ta nzaku kawadaga nda kaghuni ta tagha skwi ma həga Lazglafta, ksaf a kuni ta iʼi wa.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Kəl na skwiha na ka magaku ná, nda nza ŋa dzanaghata ghəŋa skwi ya vindaf la anabi ma deftera Lazglafta,» kaʼa. Ka gi hwayaghutá inda duhwalha Yesu krawats ka zlanavata.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Ka klaghatá tsa gwal ta ksafta ya ta Yesu da mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta ta nzakway ka Kayifa, ma vla tskatá vgha gwal tagha zlahu ŋa mnduha nda la galata mndu ya tani.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Mbaɗaka Piyer ka dzaʼa ta hulani ta hulani, ha ka lami da daɓa həga ga tsa mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta ya. Ka nzamtá tsi mataba la kwalva ka nghay ka kinawu kɗavaktani.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Ka zbə la mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta, nda inda gwal tsa guma, ta tsanavatá ghwaɗaka gwaɗa ta Yesu prək ka dzata.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Triɗ, mutsaf a həŋ wa. Aŋ mndani, nda ndəgha tsakalawiha ya hladagha lu. Ma kɗavaktani, ka lagha sana mnduha his da mnay:
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 Ka na mndu na ná, laviŋlava yu ta tasiŋtá na həga Lazglafta na, ka bəgladafta ɗa baɗu mahkən, kaʼa.
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Ka sliʼafta mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta, kaʼa nda Yesu mantsa: «Zlgha a ka ta wani ra? Nu ta mnə na mnduha na ta kagha na na?» kaʼa.
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Pslaf a Yesu ta wani wa. Ka mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta nda tsi mantsa: «Nda həga Lazglafta nda hafu mida, ta ɗawa yu da kagha, zlghiɗifzlgha ta wani. Kagha Kristi ta nzakway ka Zwaŋa Lazglafta ra?» kaʼa.
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Ka Yesu nda tsi mantsa: «Manda va ya mna kagha nda wa gha. Ka yu ta sgaghunaghata ta ghəŋani ná, daga ndanana, dzaʼa nda ngha kuni ta Zwaŋa mndu ta nzaku nda ga zeghwa Lazglafta ta mbruta, dzaʼa nda ngha kuni ta sahani ma kusay ta luwa guli,» kaʼa.
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Lagha tsa mali ta ghəŋa gwal dra skwi ya ka kuhiŋtá lgut ta vghani. Kaʼa mantsa: «Ya wana kwara ta kwarakwara ta ghəŋa Lazglafta. Mndəra wati gwaɗa ya ta psəgəlta mu, ya wana nda sna sləməŋa ghuni ta kwarakwara ya kwara tsi na?
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Kinawu ka kaghuni ta gray na?» kaʼa. «Nda ra ka dzata na mndu na,» ka həŋ hlafta wi.
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Ka gi tafə həŋ ta sərɗək ma kuma ŋa Yesu, ka dəŋəzl sanlaha, ta dgharu ya laha.
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 «Ka si Kristi ka ná, tsatsaftsatsa ka waya ta dza kagha,» ka həŋ.
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Ma tsa fitik ya, ta nzaku Piyer ma bli ma daɓa tsa həga ya. Ka lagha sana kwalva ka marakw slanaghata. «Kagha guli ná, si ka kawadaga kagha nda tsa Yesu mnda la Galili ya,» kaʼa nda tsi.
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Əŋ, yaʼ! «Sna a yu ta skwi ta kumə ka ta mnay wu,» kaʼa ta kəma mnduha demdem.
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Tahula tsa, ka sliʼafta tsi ka nzata ma dzuguva watgha. Ka nghaŋtá sana kwalva ka marakw guli. «Si ka kawadaga na mndu na nda Yesu mnda la Nazaret,» kaʼa nda tsa gwal hada ya.
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Əŋ, yaʼ! «Sna a yu ta tsa mndu ya wu,» kaʼa ka waɗgəlta.
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Ɓats nzɗa, ka gavanavatá tsa gwal ma tsa vli ya ta Piyer, ka həŋ nda tsi mantsa: «Dər ki tsi, tekw kagha mataba tsa mnduha ya, ta tsatsaku ta lwa gha,» ka həŋ nda tsi.
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 «Kusekw!» ka Piyer ka waɗay. «Ka ksiʼafksiʼa Lazglafta ta iʼi ka tsakalawa ɗa tsi. Sna a yu ta na mndu na wu,» kaʼa. Gi ka wahatá vazak.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Ka gi havaktá Piyer ka gwaɗa ya si mnana Yesu kazlay: Ma kɗaku vazak wahata ná, dzaʼa mnay ka hkən səla kazlay: Sna a yu ta tsa mndu ya wu kəʼa ya. Ka gi sliʼafta tsi ka laghwi dzibil ka hərɓa taw.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.