Lucas 19
Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs NTLH
1 Ka ɓhadamtá Yesu da luwa Yeriku, ka labə nda mida.
1 Jesus entrou em Jericó e estava atravessando a cidade.
2 Mamu sana mndu ta hgə lu ka Zakayus, mali ta ghəŋa gwal tska dzumna, gadghəl ya guli.
2 Morava ali um homem rico, chamado Zaqueu, que era chefe dos cobradores de impostos.
3 Ka zbə tsi ta tva gmata nda Yesu, ka wa tsi ya. Tsaw laviŋ a ta nghaŋta wa. Ka dekweri nzakwani tskutska mnduha guli
3 Ele estava tentando ver quem era Jesus, mas não podia, por causa da multidão, pois Zaqueu era muito baixo.
4 Ka hwayaghatá tsi nda ta kəma, ka ŋladafta ta sana fwa babala, ŋa nghaŋta Yesu ta labə nda ta tsa tvi ya.
4 Então correu adiante da multidão e subiu numa figueira brava para ver Jesus, que devia passar por ali.
5 Manda ɓhadaghata Yesu da tsa vli ya, ka kapaŋtá tsi ta ghəŋ, ka nghadafta. Kaʼa mantsa: «Zakayus, sasa gha misimmisim da ghuni ta dzaʼa yu gita,» kaʼa.
5 Quando Jesus chegou àquele lugar, olhou para cima e disse a Zaqueu:
6 Ka gi saha Zakayus, ka laghu həŋ da taŋ, ka tsuʼaftá tsi ta Yesu nda rfu.
6 Zaqueu desceu depressa e o recebeu na sua casa, com muita alegria.
7 Nghaŋta mnduha ta tsaya, mbaɗa həŋ ka ruruŋwaku. «Wa a laghwa tsa mndu ya da mnda dmaku,» ka həŋ.
7 Todos os que viram isso começaram a resmungar: — Este homem foi se hospedar na casa de um pecador!
8 Ka sladata Zakayus, kaʼa nda Mgham Yesu mantsa: «Sna ɓa Mghama ɗa! Dzaʼa daganaftá slɓahwa gadghəla ɗa yu ta la ka pɗu. Ka mamu mndu si hulgudunus yu ta skwani, fwaɗ səla dzaʼa planamta yu ta va tsa skwani ya guli,» kaʼa.
8 Zaqueu se levantou e disse ao Senhor: — Escute, Senhor, eu vou dar a metade dos meus bens aos pobres. E, se roubei alguém, vou devolver quatro vezes mais.
9 Ka Yesu mantsa: «Samsa mbaku da na həga na gita, kabga zivra Abraham tsatsi guli.
9 Então Jesus disse:
10 Tsaya ná, sa psa gwal nda zaɗa ŋa mbambanaftá həŋ Zwaŋa mndu,» kaʼa.
10 Porque o
11 Tata snaysnay həŋ ta tsa skwi ya, ka sganaghatá Yesu ta mahdihdi kabga ndusanavatani ta luwa Ursalima. Guli ná, zlah gi dzaʼa zlagapzlaga ga mgham Lazglafta, ka mnduha ta ndanay.
11 Jesus contou uma parábola para os que ouviram o que ele tinha dito. Agora ele estava perto de Jerusalém, e por isso eles estavam pensando que o Reino de Deus ia aparecer logo.
12 Wya tsa skwi ta mnə tsi ya: «Mamu sana mndu ka katsala mndəra taŋ ta laghwi ta sana haɗik diʼiŋ, ŋa famta ka mgham, kada vrakta tsi.
12 Então Jesus disse:
13 Ma kɗə tsi kada laghwi, ka hagaʼatá tsi ta gwal ksanatá slna ghwaŋ ka daganaftá tseda dasu pal pal pal ta həŋ. “Ka tsakala kuni ta tsakala nda tsi ta vraktá yu,” kaʼa nda həŋ.
13 Antes de viajar, chamou dez dos seus empregados, deu a cada um uma moeda de ouro e disse: “Vejam o que vocês conseguem ganhar com este dinheiro, até a minha volta.”
14 Tsa mndu ya ná, ta husaŋhusa ta tsa mnduha ta tsa haɗik ya. Ka ghunaftá həŋ ta mnduha ta hulani kazlay: Va a ŋni ta gayni ta mgham ta ghəŋa aŋni wu kəʼa.
14 — Acontece que o povo do seu país o odiava e por isso mandou atrás dele uma comissão para dizer que não queriam que aquele homem fosse feito rei deles.
15 Kulam nda tsa, ka famtá lu ma mgham, ka vraktá tsi ta haɗikani. Ka hagaktá tsi ta tsa gwal daganaf tsi ta tsedi ya, ŋa ɗawaŋta da həŋ ta skwi mutsanagha həŋ.
15 — O homem foi feito rei e voltou para casa. Aí mandou chamar os empregados a quem tinha dado o dinheiro, para saber quanto haviam conseguido ganhar.
16 Ka lagha sani taŋtaŋ. Kaʼa mantsa: “Mghama ɗa! Ghwaŋ mutsanaghata yu ta ghəŋa tsa vliha ka ya kay,” kaʼa nda tsi.
16 O primeiro chegou e disse: “Patrão, com aquela moeda de ouro que o senhor me deu, eu ganhei dez.”
17 “Ɗina tsa, vərɗa kwalva ka. Fitika tsa nzata gha ka vərɗa mndu ma skwi kiʼa ya, ka ŋumna ta ghəŋa luwaha ghwaŋ ta famta yu ta kagha,” ka tsa mgham ya nda tsi.
17 — “Muito bem!” — respondeu ele. — “Você é um bom empregado! E, porque foi fiel em coisas pequenas, você vai ser o governador de dez cidades.”
18 Ka lagha mahis. “Mghama ɗa! Hutaf mutsanaghata yu ta ghəŋa tsa vliha ka ya kay,” kaʼa nda tsi.
18 — O segundo empregado veio e disse: “Patrão, com aquela moeda de ouro que o senhor me deu, eu ganhei cinco.”
19 “Kagha guli, ka ŋumna ta ghəŋa luwaha hutaf ta fanaghata yu ta kagha, kaʼa.”
19 — “Você vai ser o governador de cinco cidades!” — disse o patrão.
20 Ka sagha sani. Kaʼa mantsa: “Mghama ɗa! Aʼa tseda dasa gha. Ma lgut si mbsamta yu.
20 — O outro empregado chegou e disse: “Patrão, aqui está a sua moeda. Eu a embrulhei num lenço e a escondi.
21 Zləŋafzləŋa yu ta kagha, nda bla gwaɗa ta kagha, ta klay ka ta skwi kul fata ka, ta tskay ka ta skwi ta vwah ya kul sləgaftá ka,” kaʼa nda tsi.
21 Tive medo do senhor, porque sei que é um homem duro, que tira dos outros o que não é seu e colhe o que não plantou.”
22 “Ghwaɗaka kwalva ka. Ta gwaɗa gha ta tsaghaghata yu ta guma. Nda sna kagha kazlay: Nda bla gwaɗa ta iʼi, ta klay yu ta skwi kul fata yu, ta tskay yu ta skwi ta vwah kul sləgaftá yu kəʼa a tsa wa.
22 — Ele respondeu: “Você é um mau empregado! Vou usar as suas próprias palavras para julgá-lo. Você sabia que sou um homem duro, que tiro dos outros o que não é meu e colho o que não plantei.
23 Kabgawu kwal ka kul famta ta tsa tseda ɗa ya ma baŋki? Ma na vrakta ɗa na ná, ma ŋa klagapta ɗa nda zwaŋ ta ghəŋani?”
23 Então por que você não pôs o meu dinheiro no banco? Assim, quando eu voltasse da viagem, receberia o dinheiro com juros.”
24 Ka mgham nda tsa gwal hada ya mantsa: “Kləgədanaghwa tsa tseda dasu ya ka gwanaghata kuni ta tsa ghwaŋ ŋani ya,” kaʼa.
24 — E disse para os que estavam ali: “Tirem dele a moeda e deem ao que tem dez.”
25 Ka həŋ nda tsi mantsa: “Aʼa! Ghwaŋ a ŋani tsa mghama ɗa wa!” ka həŋ nda tsi.
25 Eles responderam:
26 “Ka iʼi ta mnaghunata wa, ka mamu skwi da mndu katsi, ŋani ta sganaghata lu. Ala ka haɗ skwi da mndu wu katsi, kləgadanaghutá va tsa kiʼatani ta fə tsi ta ghəŋ tida ya, kaʼa zlghanaftawi ta həŋ.
26 — E o patrão disse:
27 Tsa hamata gwal kul kuma nzakwa ɗa ka ga mgham ta ghəŋa taŋ ya, hlagaghawahla ta həŋ ka pslata kuni ta həŋ tawa ira ɗa, kaʼa nda həŋ,”» ka Yesu.
27 E agora tragam aqui os meus inimigos, que não queriam que eu fosse o rei deles, e os matem na minha frente.”
28 Tahula mnata Yesu ta tsa gwaɗa ya, Ka sliʼaftá tsi ka mbaɗa ta kəma taŋ ŋa dzaʼa da Ursalima.
28 Depois de dizer isso, Jesus foi adiante deles para Jerusalém.
29 Manda ndusanavatani ta luwa Beslaze, nda luwa Betani ta nzakway ndusa nda ghwá Zaytuŋ ya, ka ghunaftá tsi ta duhwalhani his. Kaʼa nda həŋ mantsa:
29 Quando iam chegando aos povoados de Betfagé e Betânia, que ficam perto do monte das Oliveiras, enviou dois discípulos na frente,
30 «Lawala da na luwa ta kəma mu na. Ɓhadaghata ghuni ya, dzaʼa slanaghasla kuni ta zwaŋa kɗih ta hba, ta kul walaŋtá mndu ta lafi tida. Ka plata kuni ka klaktá kuni.
30 com a seguinte ordem:
31 “Ka ŋaw ta pla kuni na?” ka mndu nda kaghuni ya, “Mgham ta psay”» ka kuni dazlay nda tsi, kaʼa.
31 Se alguém perguntar por que vocês estão fazendo isso, digam que o Mestre precisa dele.
32 Ka laghu tsa gwal ghunagha lu ya, ka slanaghatá həŋ manda va ya mnana Yesu ta həŋ.
32 Eles foram e acharam tudo como Jesus tinha dito.
33 Tata playplay həŋ, «ŋaw kuni ta zwaŋa kɗih na?» ka tsa gwal nda kɗiha taŋ ya.
33 Quando estavam desamarrando o jumentinho, os donos perguntaram: — Por que é que vocês estão desamarrando o animal?
34 «Mgham ta psay,» ka həŋ zlghanaftawi ta həŋ.
34 Eles responderam: — O Mestre precisa dele.
35 Ka klanaktá həŋ ta tsa zwaŋa kɗih ya ta Yesu. Ka pghaftá həŋ ta lgutha taŋ tida. Ka faftá Yesu tida.
35 Então eles levaram o jumentinho para Jesus, puseram as suas capas sobre o animal e ajudaram Jesus a montar.
36 Ka gavu həŋ ya ná, ka zlazlatə mnduha ta lgutha taŋ ta tvi.
36 Conforme ele ia passando, o povo estendia as suas capas no caminho.
37 Ndusadaghatani nda Ursalima, nda ta tsa tvi ta saha nda tvə ghwá Zaytuŋ ya, mbaɗa inda tskata duhwalhani ka rfu, ka zləzlva Lazglafta nda lwi dagaladagala ta ghəŋa inda mazəmzəm ya nghaŋ həŋ.
37 Quando Jesus chegou perto de Jerusalém, na descida do monte das Oliveiras, uma grande multidão de seguidores ia com ele. E eles, cheios de alegria, começaram a louvar a Deus em voz alta por tudo o que tinham visto.
38 «Ka tfanaghatfa Lazglafta ta wi ta Mgham ta sagha ma hgani. Zɗaku ta luwa, glaku ŋa Lazglafta ta luwa nda gaftək,» ka həŋ.
38 Eles diziam: — Que Deus abençoe o Rei que vem em nome do Senhor! Paz no céu e
39 «Lma ta na duhwalha na ɓa, ka lɓata həŋ,» ka sanlaha ma la Farisa ta lami da taba dəmga.
39 Aí alguns fariseus que estavam no meio da multidão disseram a Jesus: — Mestre, mande que os seus seguidores calem a boca!
40 «Ka iʼi nda kaghuni wa, ka hafha həŋ ta wa taŋ ná, pala dzaʼa wahay,» kaʼa nda həŋ.
40 Jesus respondeu:
41 Ndusadaghatani ɗekɗek nda luwa, ka nghanavatá tsi, ka taw tsi ta taw ta ghəŋani.
41 Quando Jesus chegou perto de Jerusalém e viu a cidade, chorou com pena dela
42 Kaʼa mantsa: «Ka má nda sna kagha Ursalima káka má da zba zɗakwa gha gita! Ndana tama, zaɗaghaghazaɗa nghəglaŋta a ka wa.
42 e disse:
43 Dzaʼa saghasa fitika ksaghaghata, ŋa dzəɓafta ghumaha gha ka waghafta, ka ŋamtá kagha hesl dər ndiga.
43 Pois chegarão os dias em que os inimigos vão cercá-la com rampas de ataque, e vão rodeá-la, e apertá-la de todos os lados.
44 Ŋa zaɗaghata nda mnduha gha tani. Zlanata a həŋ ta nzugwatá pala ta ghəŋa sani wu, kabga tsatsafa a kagha ta tsa fitika sagha Lazglafta da kata kagha ya wu,» kaʼa.
44 Eles destruirão completamente você e todos os seus moradores. Não ficará uma pedra em cima da outra, porque você não reconheceu o tempo em que Deus veio para salvá-la.
45 Ka lamə Yesu da həga Lazglafta, ka zlraftá tsi ta ghzlagaptá gwal ta tsakala.
45 Jesus entrou no pátio do Templo e começou a expulsar dali os vendedores.
46 Kaʼa mantsa: «Vinda a ma deftera Lazglafta kazlay: Həga ɗa ná, həga maga duʼa ya kəʼa ra? Na kaghuni ná, ka niŋta ka galigha la ghali?» kaʼa nda həŋ.
46 Ele lhes disse:
47 Ka taghə Yesu ta skwi ŋa mnduha ma həga Lazglafta inda fitik. Mbaɗa gwal dra skwi ŋa Lazglafta nda gwal tagha zlahu, nda la mali ta ghəŋa mnduha ka psa dzatá Yesu.
47 Jesus ensinava no pátio do Templo todos os dias. Os chefes dos sacerdotes, os mestres da Lei e os líderes do povo queriam matá-lo.
48 Ama sna a həŋ ta tvi ka həŋ dzaʼa ɓhanavata wu, kabga dar fata mnduha ta vgha ka sna gwaɗani.
48 Mas não achavam jeito de fazer isso, pois todos o escutavam com muita atenção.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.