João 9
Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs NAA
1 Ta labə Yesu ta tvi, ka nghaŋtá tsi ta sana mndu nda ghulpa daga ta yagatá lu.
1 Enquanto Jesus caminhava, viu um homem cego de nascença.
2 «Maləma ɗa! Wana nda ghulpa na mndu na daga ta yagatá lu. Tsatsi re, dadahani a ta gatá dmaku katək na?» ka duhwalhani ɗawaŋta da tsi.
2 E os seus discípulos perguntaram: — Mestre, quem pecou para que este homem nascesse cego? Ele ou os pais dele?
3 Ka Yesu mantsa: «Ta ghəŋa dmakwani a ghulpəta tsi wu, ta ghəŋa dmakwa dadahani a guli wa. Ghulpghulpa ŋa maravata slna Lazglafta nda ma tsatsi.
3 Jesus respondeu:
4 Ta ka fitik vəl na ná, magamamaga ta slna mndu ya ta ghunigihata. Wana vli dzaʼa kuzuta ŋa kwal kul laviŋta ksəgəltá slna.
4 É necessário que façamos as obras daquele que me enviou enquanto é dia; a noite vem, quando ninguém pode trabalhar.
5 Tata ghəŋa haɗik na yu karaku ná, iʼi tsuwaɗaka ghəŋa haɗik,» ka Yesu.
5 Enquanto estou no mundo, sou a luz do mundo.
6 Tahula mnatani ta tsa gwaɗa ya, ka tfatá tsi ta sərɗək, ka hwaɗaʼatá haɗik nda tsi, ka masanafta ta kwapaya irihani.
6 Depois de dizer isso, Jesus cuspiu na terra, fez lama com a saliva e com a lama untou os olhos do cego.
7 Manda kɗiŋtani ta masanaftá, kaʼa nda tsi mantsa: «La mbaziŋta kuma gha ma ima Silwe,» kaʼa. Tsa «Silwe» ya ná, manda mnay kazlay: Ghunay kəʼa ya.
7 Então disse ao cego: Siloé quer dizer “Enviado”. O cego foi, lavou-se e voltou vendo.
8 «Na mndu ta nzata ka gatá skwi da mnduha ya a na mndu na kay ra?» ka sləvdahani si ta gɗata ta nghaŋta ta gatá skwi ya.
8 Então os vizinhos e os que antes o conheciam de vista, como mendigo, perguntavam: — Não é este o que ficava sentado pedindo esmolas?
9 «Tsatsi ya» ka sanlaha. «Tsatsi a wu, sana mndu ya ta gara vgha nda tsatsi,» ka sanlaha guli. Ka tsa mndu ya mantsa: «Aŋ! vaɗa ya,» kaʼa.
9 Uns diziam: — É ele. Outros: — Não, mas se parece com ele. O homem dizia: — Sou eu.
10 «Waka ka magay kəl ka ka nghaŋtá vli ɓa?» ka həŋ nda tsi.
10 Então lhe perguntaram: — Como foram abertos os seus olhos?
11 «Sana mndu ya ta hgə lu ka Yesu, ta hwaɗaʼatá haɗik, ka masaɗiftá tsi ta kwapaya iriha ɗa. “La mbaziŋtá kuma gha ma ima Silwe,” kaʼa nda iʼi, ka sliʼaftá yu ka laghwi yu mbaziŋta, kəl yu ka nghaŋtá vli,» kaʼa.
11 Ele respondeu: — O homem chamado Jesus fez lama, passou nos meus olhos e disse: “Vá ao tanque de Siloé e lave-se.” Então fui, lavei-me e estou vendo.
12 «Ga tsa mndu ya ndana?» ka həŋ nda tsi. «Sna a iʼi wa,» kaʼa nda həŋ.
12 Eles perguntaram: — Onde está ele? Respondeu: — Não sei.
13 Ka klaftá həŋ ta tsa mndu si nda ghulpa ya, ka klaghata da la Farisa.
13 Levaram aos fariseus aquele que antes era cego.
14 Tsaw baɗu Sabat hwaɗaʼata Yesu ta tsa haɗik ya, ka masanaftá tsa mndu ya ta kwapaya irihani ka mbanafta ya.
14 E era sábado o dia em que Jesus fez a lama e lhe abriu os olhos.
15 Ka ɗawgəltá la Farisa da tsi kəʼa magaku kəl tsi ka nghaŋtá vli. Kaʼa mantsa: «Haɗik hwaɗa a tsi, ka masaɗifta ta kwapaya iriha ɗa. Ka mbaziŋta yu ta kuma ɗa, kəl yu ka nghaŋtá vli,» kaʼa nda həŋ.
15 Então os fariseus lhe perguntaram outra vez como podia ver. Ele respondeu: — Ele pôs lama sobre os meus olhos, lavei-me e estou vendo.
16 Ka dgavaptá la Farisa his gamndər. «Mnda Lazglafta a tsa mndu ya wu kabga sna a ta skwi ta mnə zlaha sabat wu,» ka sanlaha. «Waka mnda dmaku dzaʼa maga mndərga tsahaya ma mazəmzəm na?» ka sanlaha, ka həŋ ta ghəŋani.
16 Por isso, alguns dos fariseus diziam: — Esse homem não é de Deus, porque não guarda o sábado. Mas outros diziam: — Como pode um homem pecador fazer sinais como estes? E houve divisão entre eles.
17 Ka həŋ nda tsa mndu ya mantsa: «Wa tsa mndu ta mbaghafta ya ka kagha ta gray na?» ka həŋ ka mahis nda tsi. «Anabi ya,» kaʼa nda həŋ.
17 De novo perguntaram ao cego: — O que você diz a respeito dele, uma vez que lhe abriu os olhos? Ele respondeu: — É um profeta.
18 Ta lanaf a ta la mali ta ghəŋa la Yahuda na mnay kazlay: Si nda ghulpa tsa mndu ya, ka nghaŋtá tsi ta vli kəʼa wa. Ka laghu həŋ hgaktá dadaha tsa mndu ya. Ka sagha həŋ.
18 Os judeus não acreditaram que ele tinha sido cego e que agora podia ver, enquanto não chamaram os pais dele
19 Manda sagha taŋ, «zwaŋa ghuni na mndu na ra? Grafgra kuni kazlay: Nda ghulpa ta yagata kuni kəʼa ra? Waka a magaku kəl tsi ka nghaŋtá vli ndana ɓa?» ka həŋ nda həŋ.
19 e lhes perguntaram: — É este o filho de vocês, que vocês dizem que nasceu cego? Como é que agora ele está vendo?
20 Ka dadahani mantsa: «Nda sna aŋni kazlay: Zwaŋa ŋni ya kəʼa. Ta yagatá ŋni guli ná, nda ghulpa.
20 Então os pais responderam: — Sabemos que este é o nosso filho e que nasceu cego,
21 Tsaw sna a aŋni kəʼa magaku kəl tsi ka nghaŋtá vli wa. Ɗawawaɗawa da tsi, nda gla tsatsi prək ka zlghawani tsatsi ka ghəŋani,» ka həŋ.
21 mas não sabemos como agora está vendo. E também não sabemos quem lhe abriu os olhos. Perguntem a ele, pois já tem idade e poderá falar por si mesmo.
22 Ta zləŋay tsa dadahani ya ta la maliha ta ghəŋa la Yahuda, kəl həŋ ka mnay mantsa. Tsaw la mali ta ghəŋa la Yahuda ya ná, nda ghada dzrafta taŋ. Mndu ta mnay kazlay: Yesu ná Kristi ya kəʼa ná, dzaʼa taliŋtala lu ta tsa mndu ya ma həga tagha skwa mu kəʼa.
22 Os pais dele disseram isso porque estavam com medo dos judeus, pois estes já tinham combinado que, se alguém confessasse que Jesus era o Cristo, seria expulso da sinagoga.
23 Tsaya kəl dadahani ka mnay kazlay: Nda gla tsatsi, prək tsatsi ka ghəŋani ka zlghawani kəʼa ya.
23 Foi por isso que os pais dele disseram: “Ele já tem idade e poderá falar por si mesmo.”
24 Ka hgəglaŋtá la Farisa ta tsa mndu ya kamahis. Ka həŋ nda tsi mantsa: «Mna kagha ta kahwathwata ta kəma Lazglafta. Aŋni ná, nda sna aŋni kazlay: Mnda dmaku tsa mndu ya kəʼa,» ka həŋ.
24 Então chamaram, pela segunda vez, o homem que tinha sido cego e lhe disseram: — Diga a verdade diante de Deus; nós sabemos que esse homem é pecador.
25 Ka tsa mndu ya mantsa: «Ka mnda dmaku tsi, ka mnda dmaku a tsi wu, sna a iʼi wa. Skwi turtuk ya snaŋ iʼi ná, si nda ghulpa yu, ndanana nda ngha yu ta vli tsiɗiɗ,» kaʼa nda həŋ.
25 Ele respondeu: — Se é pecador, não sei. Uma coisa sei: eu era cego e agora vejo.
26 «Waka a magaghata kəl ka ka nghaŋtá vli ka ka?» ka həŋ nda tsi.
26 Perguntaram-lhe outra vez: — O que ele fez a você? Como lhe abriu os olhos?
27 «Ghadaghada yu ta mnaghunata, va a kuni ta snay wu. Nu ta kumə kuni ta mnəglaghunata ɗa tama, ari ta kumay a kaghuni ta nzakway ka duhwalhani guli na?» kaʼa nda həŋ.
27 Ele respondeu: — Já lhes disse, mas vocês não ouviram. Por que querem ouvir outra vez? Por acaso vocês também querem se tornar discípulos dele?
28 Ka rarazə həŋ. Ka həŋ mantsa: «Ba kagha ta nzakway ka duhwalani wala, aŋni ná, duhwalha Musa aŋni.
28 Então o insultaram e lhe disseram: — Discípulo dele é você! Nós somos discípulos de Moisés.
29 Nda sna amu kazlay: Gwaɗgana gwaɗa Lazglafta ta Musa kəʼa. Tsa mndu ya, sna a aŋni ka sagha ga tsi wu,» ka həŋ.
29 Sabemos que Deus falou a Moisés, mas este nem sabemos de onde é.
30 Ka tsa mndu ya mantsa: «Wanawa mandərmimi kay tama! Sna a kuni ta vli ka ga sagha tsi wu? Wana gunihaguna ta ira iʼi taɗa tsa.
30 O homem respondeu: — É estranho que vocês não saibam de onde ele é, mas ele me abriu os olhos.
31 Skwi ya snaŋ amu ná, zlgha a Lazglafta ta wa skwi ta ɗawu mnda dmaku wa. Mndu ya ta vla glaku ŋani, ta snanatá ŋani, ta zlghə tsi ta wani.
31 Sabemos que Deus não atende a pecadores. Pelo contrário, se alguém teme a Deus e pratica a sua vontade, a este atende.
32 Ka yawu ta sna a lu ta mnay kazlay: Mamu mndu ta gunanatá ira mndu yaga lu nda ghulpa kəʼa wa.
32 Desde que o mundo existe, jamais se ouviu que alguém tenha aberto os olhos a um cego de nascença.
33 Ka si nza a tsa mndu ya ka mnda Lazglafta wu ná, má haɗ sana skwi laviŋ tsi ta magata wa,» kaʼa nda həŋ.
33 Se este homem não fosse de Deus, não poderia ter feito nada.
34 Ka həŋ nda tsi mantsa: «Kagha yaga lu ka dmaku dzeʼdzeʼ guli ná, ka taghəgəltá skwi ŋaŋni,» ka həŋ, ka ghzlagapta ma həga tagha skwa taŋ.
34 Mas eles disseram: — Você nasceu cheio de pecado e quer nos ensinar? E o expulsaram.
35 Manda snaŋta Yesu kazlay: Ghzlagap ghzla lu ma həga tagha skwa la Yahuda kəʼa, ka lagha tsi slanaghata. Kaʼa mantsa: «Zlghafzlgha ka ta Zwaŋa mndu ra?» kaʼa nda tsi.
35 Jesus ouviu que eles tinham expulsado o homem. Ao encontrá-lo, perguntou:
36 Ka tsa mndu ya mantsa: «Waya ní mghama ɗa! Mnihamna ka zlghafta yu,» kaʼa nda tsi.
36 Ele respondeu: — Quem é, Senhor, para que eu creia nele?
37 «Vani na ta nghə ka, ta gwaɗa nda kagha na,» ka Yesu nda tsi.
37 E Jesus lhe disse:
38 «Zlghafzlgha yu mghama ɗa,» kəʼa tsəlɓata ka ndəɓa dzvu ŋani.
38 Então ele afirmou: — Eu creio, Senhor! E o adorou.
39 Ka Yesu mantsa: «Sasa yu ta na ghəŋa haɗik na ŋa dganatá nzakwa mnduha. Ŋa nghaŋta gwal kul nghaŋtá vli, ta vli. Ta ghulpəta gwal nda ngha ta vli,» kaʼa.
39 Jesus continuou: —
40 Ka sanlaha ma la Farisa hada mantsa: «Dzaʼa ghulpghulpa aŋni guli ra?» ka həŋ nda tsi manda snaŋta taŋ ta tsa gwaɗaha ya.
40 Alguns dos fariseus que estavam perto dele perguntaram-lhe: — Por acaso também nós somos cegos?
41 Ka Yesu nda həŋ mantsa: «Ka má ghulpghulpa kuni katsi ná, má haɗ dmaku ta kaghuni wa. Tsaw “nda ngha aŋni ta vli,” ka kuni ndanana ya, tsaya kəl dmakwa ghuni ka gɗavata,» kaʼa nda həŋ.
41 Jesus respondeu:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.