Romanos 7
Alap mo Ol Ëse, zëre mo zi niban de ol ziaha-en gu hup dena (URY) vs NTLH
1 Aya-wal oso-wal, em mese Musa mo tïtï tabin ola tame uk. Zen in zebë emsa enlala sobiridaꞌan: Tïtï tabin ola in, nen kim nama okamanak lowehe gwenan, zen dekam en dep dena. Tïnkïm Musa mo tïtï tabin ola insa ema hli kul gwenan.
1 Meus irmãos, vocês todos podem compreender muito bem o que vou dizer. Vocês conhecem as leis e sabem que elas só têm poder sobre uma pessoa enquanto essa pessoa está viva.
2 Zen san de we-zi dare de zënaka leisyanna kiye. Tïtï tabin ola kon, zini in de nama gwënnak, wenya in bap zen aha zisi zen. Hwëna zi zik de tïnkïm, dekam tïtï tabin ola in hom tru-tru gulbiꞌin– zen de aha zisi zen hapye.
2 Por exemplo, a mulher casada está ligada pela lei ao marido enquanto ele estiver vivo; mas, se ele morrer, ela estará livre da lei que a liga ao marido.
3 Wenya in de nonol zi zeban nama ënnak aha zisi zenkam, dekam emaka enbiꞌin, “Zen mes kahalo gwek.” Hwëna zi zik de tïnkïm de aha zisi zenkam, dekam bëjen anakan enlala gwibin, “Zen man kahalo gwek.” Sap dekam zen mes tïtï tabin ola in kon hïl gwe hanak.
3 De modo que, se ela viver com outro homem enquanto o marido estiver vivo, ela será chamada de adúltera. Mas, se o marido morrer, ela estará legalmente livre e não cometerá adultério se casar com outro homem.
4 Zen in zep hen angkam nëbe mae hap kirekam lwaꞌan: Sap nësa mes Kristus te-lidak sonnak golëjuweka, zep nen angkam mese Musa mo tïtï tabin ola kon ëhïl gwe hanak. Hen angkam nen mese tïn nïkon de ngaya gwen Zini Kristus hun ëraha-en gwer. Zep nen an angkam mese Kristus mo bi gwibiridan zi hip ëliweher– Alap mo bosesa dikim mam gun hup ekakim dawemsa syal ei gwibik.
4 O mesmo acontece com vocês, meus irmãos. Do ponto de vista da lei, vocês também já morreram, pois são parte do corpo de Cristo. E agora pertencem a ele, que foi ressuscitado para que nós possamos viver uma vida útil no serviço de Deus.
5 Nen kime auhu-kama ennak de enlalakam lowehe gwek, dekam auhu-kama tim nikore hole-hlena man tangan nësa kyang gulsuk gwek. Dekam kim Musa mo tïtï tabin ola in san de ang tan hap sap ëalp gwe-gwek, dekam tangan zep hwëna auhu-kama tim nikore hole-hlena mam gwe song gwek. Hëndep dekam zebe ein juwen ora san ang ta gwek.
5 Pois, quando vivíamos de acordo com a nossa natureza humana, os maus desejos despertados pela lei agiam em todo o nosso ser e nos levavam para a morte.
6 Hwëna angkam nen mese tïtï tabin ola in kon ëhïl gwe hanal– nen kime Kristus mae han apdekam juwekke. Zep angkam Alap zëre mo Enho nësa enho nakon tïtï ta gwibiꞌira, zebe tïngare enho naban Bian mo dwam gwibin sin ang ta gweꞌan– Musa mo olsa de enlala gwibin srëmkamye.
6 Porém agora estamos livres da lei porque já morremos para aquilo que nos mantinha prisioneiros. Por isso somos livres para servir a Deus não da maneira antiga, obedecendo à lei escrita, mas da maneira nova, obedecendo ao Espírito de Deus.
7 Hwëna bahem ano ola kon ëkïl gïn, “Tïtï tabin ola mensa Alap Musa Bak hap golblaka, zen karekna.” Zen sap karek naka hom. Hwëna ëe dekonë ëre mo karek-karekna tame guk. Zëwe kimë anakarekam sane gwe-gwek, “Zi mo bi gwibin kire-kirena bahem dwam gwe-gwibin,” dekon zebë tame guk, “Hare ano dwam-dwam enlalana an kareknak am tïꞌïn!”
7 O que vamos dizer então? Que a própria lei é pecado? É claro que não! Mas foi a lei que me fez saber o que é pecado. Pois eu não saberia o que é a cobiça se a lei não tivesse dito: “Não cobice.”
8 Hwëna dekam zep kareksa de gol gwen hap de sosonna in ano enhonak kirekam-kirekam dwam-dwam enlalasa ap beya gul gweblak. Sap kareksa de gol gwen hap de sosonna in, enho nakon anakan asa tïtï ta gwek, “Em sap esa jalse gwen ola insa ngip gul gwera.” Hwëna jalse gwen ola in de lwan srëmkam, ki molya ngip gun hup kirekam asa tïtï ta gweꞌanam.
8 Porém o pecado se aproveitou dessa lei para despertar em mim todo tipo de cobiça. Porque, se não existe a lei, o pecado é uma coisa morta.
9 Ëe kimë orep Musa mo jalse gwen ola insa tame gul srëm gweꞌak, ëe dekam ëre mo gwënna ama eis gwibik, “Ëe dawemkamë gwë gwenan.” Hwëna jalse gwen ola insa kimë tame guk, dekam zebë anakan eisbik, “Ëe an hare kareksa de gol gwen zi sike, zep ëe hen syauk sun dep am-am gwë haꞌan.”
9 Pois houve um tempo em que eu não conhecia a lei e estava vivo. Mas, quando fiquei conhecendo o mandamento, o pecado começou a viver,
10 Zep Musa mo tïtï tabin ola in sap aïrïs. Hwëna ëe ama menkam desa hen kïl gïꞌïk, “Ëe dekon asa ngaya gwer.” Hwëna ëe desan kimë sap alp gweꞌak, dekam zebë tame guk, “Hare ëe an kareksa am gol gweꞌan, zep ëe an hen tïn hïp de ora san am ang gwe-gweꞌan.”
10 e eu morri. E o próprio mandamento que me devia trazer a vida me trouxe a morte.
11 Hen kareksa de gol gwen hap de sosonna in zen abon lwa gwek, zen man anakan asa boton ta gwek, “Em sap esa tïtï tabin ola ansa ngip gulu. Ebe hap man sam gwesïblïꞌan.” Zen in zep hëndep ano dwam-dwamna mam gwe song gwek, hëndep holo gwennak zebë anakan tame guk, “Ëe makare karek gol gwen zini toton molyë ngaya gwek.”
11 Porque o pecado, aproveitando a oportunidade dada pelo mandamento, me enganou e, por meio do mandamento, me matou.
12 Hwëna sap tïngare tïtï tabin ola insa Alap nëbe mae hap golzimki, zen aïrïs, hen nen dikim dam-dam enkam lowehe gwen hap dena. Zen Alap zëre mo dwam gwibinsi kim sap nëbe mae hap goltreizimki.
12 Assim a lei vem de Deus; e o mandamento também vem de Deus, diz o que é certo e é bom.
13 Hwëna Musa mo ola in kim asa ngip gun hup dena insa tawa tak, zen dekam san ha asa karek san de tïtï tan makan gwëblak? Sap kirekam bëjen. Tïtï tabin ola in sap aïrïs. Diki kareksa de gol gwen hap de sosonna men zen abon lwa gwek, zen zen tïtï tabin ola insa ap lero gulbluk– asa dikim karek san dep tïtï tan makan gwë gweblan hapye, hëndep dekon de asa syauk blanak tak ta irin hip. Zep mes tangan dam gwesïk: Tïtï tabin ola in sap aïrïs, hwëna kareksa de gol gwen hap de sosonna in, zen zen tangan nësa karek ta gwibirin.
13 Então será que o que é bom me levou à morte? É claro que não! Foi o pecado que fez isso. Pois o pecado, usando o que é bom, me trouxe a morte para que ficasse bem claro aquilo que o pecado realmente é. E assim, por meio do mandamento, o pecado se mostrou mais terrível ainda.
14 Zen in zep, Musa mo tïtï tabin ola in sap aïrïs. Desa Alap zi hip golzimki, hen ëe ama sap enho en nakon sam gwesïk gwibirin. Hwëna ëe de Kristussu eititi gwesïblï kïnïnkam, ano timni nama auhu-kama zi mo hole-hle enlala naban. Dekam hwëna kareksa de gol gwen hap de sosonna in etan karek san dep asa tik-tik ta gwenan– san de ëe zëbon de babu gwen zini kiye.
14 Sabemos que a lei é divina; mas eu sou humano e fraco e fui vendido ao pecado para ser seu escravo.
15 Ëe dekam ëre mo gwënna ama topse gwe-gwibirin. Sap men desan de ang gwen habë sap dwam gwe-gwenan, hwëna bëjënë desan ang gwen. Hwëna men desaë sap dwam gwibir srëm gwe-gwenan, zen hwëna desanë ein ang gwe-gwenan.
15 Eu não entendo o que faço, pois não faço o que gostaria de fazer. Pelo contrário, faço justamente aquilo que odeio.
16 Zep ëe kimë anakan dam gulsuk gwenan, “Ëe an kareksaë gol gwenan,” dekam ëe hen ama sap anakan eiwa de gul gwenan, “Musa mo tïtï tabin ola in sap aïrïs– nësa de dawem san dep tïtï tabin hip dena.”
16 Se faço o que não quero, isso prova que reconheço que a lei diz o que é certo.
17 Zep Kristussu de eititi gweblankam, ëe aen homë karekna insa gol gwenan. Hwëna kareksa de gol gwen hap de sosonna in zen ano timnik lwa gwenan, zen zen asa tik-tik ta gwenan– dekam de zëno dwam gwibin sin ang gwen hapye.
17 E isso mostra que, de fato, já não sou eu quem faz isso, mas o pecado que vive em mim é que faz.
18 Zep ëe kimë Kristus onakore sosonsa blol gwibir srëm gwe-gwenan, dekam zebë ënaka dam tasïk gwenan, “Ano auhu-kama timni an, zëno sosonna hom– dawemsa dikim syal gwibin hipye. Ëe sap ama akasïk gwenan, hwëna banakan dep?” Dekam hwëna ëre mo dwam gwibin srëm sanë karek ensa syal gwe-gwibirin.
18 Pois eu sei que aquilo que é bom não vive em mim, isto é, na minha natureza humana. Porque, mesmo tendo dentro de mim a vontade de fazer o bem, eu não consigo fazê-lo.
19 Dekam ëe ëre mo dwam gwibin sin banakan dep?– dawemsa de syal gwibin niye. Sap kië akasïk gwenan, hwëna dekam ëre mo dwam gwibin srëm sanë karek ensa syal gwe-gwibirin.
19 Pois não faço o bem que quero, mas justamente o mal que não quero fazer é que eu faço.
20 Zep ëe de kirekam ëre mo dwam gwibin srëm san syal gwe-gwibinkim, zen eirim homë syal gwe-gwibirin. Zen hwëna kareksa de gol gwen hap de sosonna men zen abon nama lwa gwenan, zen zen asa kire hap tik-tik ta gwenan, zebë kirekam ein syal gwe-gwibirin.
20 Mas, se faço o que não quero, já não sou eu quem faz isso, mas o pecado que vive em mim é que faz.
21 Zep ëe Kristussu de eititi gweblankam, ama anakan dam gulsuk gwenan: Dawemsa de syal gwibin hip sap de dwam gwibin, hwëna dekam kareksaë syal gwe-gwibirin.
21 Assim eu sei que o que acontece comigo é isto: quando quero fazer o que é bom, só consigo fazer o que é mau.
22 Hwëna ano enhona man tangan sap Alap onakore tïtï tabin ola in san de ang gwen hap syal-syal gwe-gwenda.
22 Dentro de mim eu sei que gosto da lei de Deus.
23 Hwëna Kristus onakore sosonsa de blol gwibin srëmkam, dekam zep hwëna kareksa de gol gwen hap de soson naban ïlman në gwenan. Hwëna kareksa de gol gwen hap dinik zep soson gwe-gwenan, hëndep zëbon de babu gwen makan zebë gwë gwenan.
23 Mas vejo uma lei diferente agindo naquilo que faço, uma lei que luta contra aquela que a minha mente aprova. Ela me torna prisioneiro da lei do pecado que age no meu corpo.
24 — ausente —
24 Como sou infeliz! Quem me livrará deste corpo que me leva para a morte?
25 — ausente —
25 Que Deus seja louvado, pois ele fará isso por meio do nosso Senhor Jesus Cristo! Portanto, esta é a minha situação: no meu pensamento eu sirvo à lei de Deus, mas na prática sirvo à lei do pecado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.