Lucas 13
Alap mo Ol Ëse, zëre mo zi niban de ol ziaha-en gu hup dena (URY) vs NVI
1 Zao kim nama lowe heꞌak, ki zep Yesussu donblaꞌak, “Teipsïn zini Pilatus man zëre mo jana nabare zisi gubiridaka– Galilea kore zisi de tameran hap. Hëndep Alap mo golak zep damerak. Maenak damerak: Zen kim dombana Alap hap blom dabir-bliꞌakke. Hëndep zëno mae mo kala domba kala in han zep siri nëk.”
1 Naquela ocasião, alguns dos que estavam presentes contaram a Jesus que Pilatos misturara o sangue de alguns galileus com os sacrifícios deles.
2 Yesus ki zep ding gulzimki, “Sap Galilea kore zini in kirekam karek yawala noltowek, em san ema kïl lïbiꞌin?– ‘Zëno mae mo karekna man tangan taman kïnïk– ahakore Galilea kore zi nikonye. In zep Alap kirekam de karek tabin hip gubiridaka.’
2 Jesus respondeu: "Vocês pensam que esses galileus eram mais pecadores que todos os outros, por terem sofrido dessa maneira?
3 Hwëna kirekam hom. Ëe ama emsa gubiridaꞌan: Em de ëhalen srëmkam, em hen zëno mae mo kim de juwensa esa hla kul.
3 Eu lhes digo que não! Mas se não se arrependerem, todos vocês também perecerão.
4 Hen kirekam, in kim delapan-blaskam de zini klibu nabare gola Siloamk kei-king gulku, em san ema desa hen kïl lïbik?– ‘Zëno mae mo karekna man tangan taman kïnïk– tïngare ahakore Yerusalemk de lowehe gwen wenya konye. In zep Alap kirekam de karek tabin hip gubiridaka.’
4 Ou vocês pensam que aqueles dezoito que morreram, quando caiu sobre eles a torre de Siloé, eram mais culpados do que todos os outros habitantes de Jerusalém?
5 Hwëna kirekam hom. Em de ëhalen srëmkam, em hen zëno mae mo kim de juwensa esa hla kul.”
5 Eu lhes digo que não! Mas se não se arrependerem, todos vocês também perecerão".
6 Yesus ki zep ola gulk sun blaonzimki, “Zini zëno anggur ngana ki. Zao hen kwiwena man saltïk. Ki zep song gweka– kwiwe dansa de taran hap. Hwëna eini aha-en mae hom hlaulku.
6 Então contou esta parábola: "Um homem tinha uma figueira plantada em sua vinha. Foi procurar fruto nela, e não achou nenhum.
7 Ki zep nga syal gwe-gweblan zini insa gubluka, ‘Ëe mesë tahunna dan-ahan gwek– sap de duwe gwibir zinna. Hwëna homë mae ei niban hlaulzuk. Em lwin. Waba hap bap zen zë zaun. Ahasa neik zë etan ïk ïk.’
7 Por isso disse ao que cuidava da vinha: ‘Já faz três anos que venho procurar fruto nesta figueira e não acho. Corte-a! Por que deixá-la inutilizar a terra? ’
8 Hwëna ki zep nga syal gwe-gweblan zini in ding gulbluka, ‘Dikire tahunna an ensa zauk. Ëe asa zëno alp nakon kamasa tri yul, zao asa te bitriskim yaïng tabir.
8 "Respondeu o homem: ‘Senhor, deixe-a por mais um ano, e eu cavarei ao redor dela e a adubarei.
9 Dekam wëhë ngein sin de tahunkam tëꞌak. Tën srëmkam dekam neik ulek.’”
9 Se der fruto no ano que vem, muito bem! Se não, corte-a’ ".
10 Aha Hari Sabatnak kim zauk, dekam zep Yesus Yahudi mo aha but srëm golak tawa tabirki.
10 Certo sábado Jesus estava ensinando numa das sinagogas,
11 Zao wenya ki, dowal mes sang-sangna golbirki– tahunna delapan-blas enkam. Dam-damkam bëjen zaun. Tahanna mes tïwehek.
11 e ali estava uma mulher que tinha um espírito que a mantinha doente havia dezoito anos. Ela andava encurvada e de forma alguma podia endireitar-se.
12 Yesus kim hlaulku ki zep takenbirki, “Anyan, haen. Ëe ama emsa sang-sangna in kon hïl gïl soneꞌan.”
12 Ao vê-la, Jesus chamou-a à frente e lhe disse: "Mulher, você está livre da sua doença".
13 Ki zep tahana tehabir aneka, hëndep dekam zep dam-dam gwesek, dekam zep Alap hap dawemna golbla tineꞌak.
13 Então lhe impôs as mãos; e imediatamente ela se endireitou, e louvava a Deus.
14 Zëwe de but srëm golak de mamna ki zep jal gweblaka, sap Zen Hari Sabatkam dawem gulku. Ki zep gubiridaka, “Yaklana enam enkam– syal tan hap denaye. Zen dekam yaïng gwe-gwezak– zi sang-sangsa dikim dawem ta gwibin hipye. Hari Sabatkam bahem.”
14 Indignado porque Jesus havia curado no sábado, o dirigente da sinagoga disse ao povo: "Há seis dias em que se deve trabalhar. Venham para ser curados nesses dias, e não no sábado".
15 Bian Yesus ki zep hwëna ding gulbluka, “Em Alap mo bosena ëk enkame zigwiren gweꞌara! Em kïtak Hari Sabatkam sapi zahona kie hïl lï sone gwibirin– weyasa dikim otdebin hipye. Keledai zahona hen kirekame eibirida gwenan.
15 O Senhor lhe respondeu: "Hipócritas! Cada um de vocês não desamarra no sábado o seu boi ou jumento do estábulo e o leva dali para dar-lhe água?
16 An hwëna zahosa hom. An hwëna Abraham mo auyan-tane sake. Desa mes delapan-blas tahunkam dowal mo kïgïna huleka. Ëe sap asa Hari Sabatkam hïl gïl soner!”
16 Então, esta mulher, uma filha de Abraão a quem Satanás mantinha presa por dezoito longos anos, não deveria no dia de sábado ser libertada daquilo que a prendia? "
17 Yesus insa kirekam ding gulbluka, men zen Zënaka jal nëblaꞌak dekam zep tangan ësaher gwek. Hwëna tïngare ahakore zini man tangan ëisrip-sri gwek– insa kirekam owas-owasna syal gwe-gwibirkike.
17 Tendo dito isso, todos os seus oponentes ficaram envergonhados, mas o povo se alegrava com todas as maravilhas que ele estava fazendo.
18 Yesus a kirekam mo ola gulk sun blaon gwizimki, “Ba naban esa apde osol?– dekam de Alap mo ïrïk gïn hïp denaka gulk sun blaonzimdin hipye. Alap mo ïrïk gïn nïban ba naban esa enlala eizim?– dekam de srip gulsuzimdin hipye.
18 Então Jesus perguntou: "Com que se parece o Reino de Deus? Com que o compararei?
19 Alap mo ïrïk gïn nïka de srip gulsuzimdin hip, zen a kirekam moye: Zen rica dan makan. Zen sap betek tanganna, hwëna zini kim desa nganak ïk nïl gwenan, dekon zep ësaltïl gwenan, hëndep te makan zep ëmam-mam gwe-gwenan. Mawana zao zep zëno hli-hlinak gola dauk gweblanan.”
19 É como um grão de mostarda que um homem semeou em sua horta. Ele cresceu e se tornou uma árvore, e as aves do céu se fizaram ninhos em seus ramos".
20 — ausente —
20 Mais uma vez ele perguntou: "A que compararei o Reino de Deus?
21 — ausente —
21 É como o fermento que uma mulher misturou com uma grande quantidade de farinha, e toda a massa ficou fermentada".
22 Yesus kim Yerusalem san song gweꞌanka, Zen man ë-ë san tawa tabir song gweka.
22 Depois Jesus foi pelas cidades e povoados e ensinava, prosseguindo em direção a Jerusalém.
23 Kim zë tawa tabiꞌinka, ahanik zep takensïblïka, “Bian, san ha zini dan en sa ëngaya gwer?”
23 Alguém lhe perguntou: "Senhor, serão poucos os salvos? " Ele lhes disse:
24 “Emki lïlïkïn klakat san de bïtï gwen hap ëalp gwen, sap zen zen– ëngaya gwen hap de ora naye. Yak zini zen desan dep denaka hom. Ëe ama emsa gubiridaꞌan: Zini beya nik sa sap Alap mo ïrïk gïn kon gwisibir hanan tembane yala iwe dep ora yakna in san ëalp gwe-gwer. Hwëna desan molya zëwe dep bïtï gwek.
24 "Esforcem-se para entrar pela porta estreita, porque eu lhes digo que muitos tentarão entrar e não conseguirão.
25 Ang tan wenya kim de sowe heꞌak, Gol Bina in dekam sa lïlïkïnnï sohlasïk iri. Ë en nakon esa tol ëzaul. Sap esa gaꞌga oso gwer– anakare ola ban, ‘Gol Bina, abe mae hap tol Emki lïlïkïnnï ansa talusuzimdin.’ Hwëna Zen sa emsa gubiridala, ‘Ëe homë emsa tame tabiꞌin. Em in enda kore zisi mes yap?’
25 Quando o dono da casa se levantar e fechar a porta, vocês ficarão do lado de fora, batendo e pedindo: ‘Senhor, abre-nos a porta’. "Ele, porém, responderá: ‘Não os conheço, nem sei de onde são vocês’.
26 “Hwëna em esa ding ulblir, ‘Hwëna ëe mesë eban ërtembane gwe-gwek hen em mes em-am ano mae mo ënak tawa ta gwibirki.’
26 "Então vocês dirão: ‘Comemos e bebemos contigo, e ensinaste em nossas ruas’.
27 “Hwëna Gol Bina in sa etan ding gulzimdi, ‘Ëe homë emsa tawa gwibiridaꞌan– em enda kone yaïng gwezal. Em sek gwen. Em in zene karekna ol gwenan.’
27 "Mas ele responderá: ‘Não os conheço, nem sei de onde são vocês. Afastem-se de mim, todos vocês, que praticam o mal! ’
28 “Em kime anakan hla kulidaꞌak– Abraham, Isak, Yakob, hen tïngare Alap mo olsa de ayang gul gwen zini, ‘Zen Alap mo ïrïk gïnnïk lowe heꞌan, hwëna asa mes ë san yal nulin,’– em dekam esa yusyustïn nïban gona tal, hen ëkna dekam esa ngalap hap ngalk-ngalk la gwibir.
28 "Ali haverá choro e ranger de dentes, quando vocês virem Abraão, Isaque e Jacó e todos os profetas no Reino de Deus, mas vocês excluídos.
29 Sap dekam zini yakla hata sezan nakon sa yaïng gwer– hen nikin anen nakon, hen eihya-lip eihya-lip nakon, Alap mo ïrïk gïn kon gwisibir hanan tembane yawalak de apdekam ëisrip-sri gwen hap.
29 Pessoas virão do oriente e do ocidente, do norte e do sul, e ocuparão os seus lugares à mesa no Reino de Deus.
30 Hwëna emki ëenlala gwe-gwen: Men zen angkam bose srëm wenya ëgwëꞌan, zen zen sa hwëna lamkam ngein sin loweher. Hwëna men zen angkam bose naban lowehe gweꞌan, zen hwëna lamkam zen sa lure san ëgwër.”
30 De fato, há últimos que serão primeiros, e primeiros que serão últimos".
31 In kim lwa seꞌak, ki zep Farisikam de zini Yesussu nenblazak, “An kon song gwe. Herodes man emsa tan hap dwam gweblaꞌara.”
31 Naquela mesma hora alguns fariseus aproximaram-se de Jesus e lhe disseram: "Saia e vá embora daqui, pois Herodes quer matá-lo".
32 Yesus ki zep ding gulzimki, “Em sek gwen. Anakan wanya jal-jala insa enblak, ‘Zen man guku, “Ëe nama dowalsa golëalsa sone gweꞌan, hen zi sang-sangsa dawem ta gwibiꞌin. Hwëna molya holo gwek, ki asa ëre mo syala ansa tap gul soner.”’
32 Ele respondeu: "Vão dizer àquela raposa: ‘Expulsarei demônios e curarei o povo hoje e amanhã, e no terceiro dia estarei pronto’.
33 Sap Ëe molyë awe holo gwek. Sap hom dakastïꞌïn Asa de aha ënak tankamye, sap Alap mo olsa de ayang gul gwen hap de zini zen Yerusalemk en damera gwenan.”
33 Mas, preciso prosseguir hoje, amanhã e depois de amanhã, pois certamente nenhum profeta deve morrer fora de Jerusalém!
34 Yesus hen anakan guku, “Yerusalemk de zi, em mese Alap mo ol ayang gul gwen zini beyakam lamera gwek, hen Alap mo lup gul sonen zini kasokame ï lïbirida gwek– hëndep tok hap. Ëe ama sap emsa kwasang gwibirida gwek, zebë sap emsa Ëre osan dep de tagal gulsun hup akabirida gwek– san de we ayang de tane-ne zemka sï alakam obon gun makan de gweibiridan hap. Hwëna em ema baes ta gwek.
34 "Jerusalém, Jerusalém, você, que mata os profetas e apedrejas os que lhe são enviados! Quantas vezes eu quis reunir os seus filhos, como a galinha reúne os seus pintinhos debaixo das suas asas, mas vocês não quiseram!
35 Yerusalemk de zi, zen in zep Alap angkam emsa da tasibiꞌira. Ëe ama emsa gubiridaꞌan: Em molye na-en Asa tame lak. Hwëna kime Asa hut lu ane guꞌuk, zen dekam en esa sap Asa tame lal. Dekam sap anakare ola ban esa Asa hut lu ane gul, ‘Hëꞌho! An Bian mo bosekam nësa dikim oto gulsun hup hata seꞌara. Diki Alap Zen zëbe hap dawemsa golblan.’”
35 Eis que a casa de vocês ficará deserta. Eu lhes digo que vocês não me verão mais até que digam: ‘Bendito o que vem em nome do Senhor’".
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.