Mateus 26

Vanuvei Eo e sepinien Vatlongos na mol-Vatimol xil niutestamen e rute te oltestamen (TVK) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Melele xa Iesu pispisi ni holesok xil ak mi moletin nan xil bus, xi biteni mi xil bit,
1 — ausente —
2 “Nggoni ngan taxa mukila ngamu, melengien lu sutang di, ti, ripol ni Anien te Tavien. E melele nen ak vari, limaen nou, Nat Moletin, nihe he elu navan xil tengan ha liti xat nou e eivave.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 E melele taxa Iesu di misepin, e tim xa eilep sa Kaeafas xa be vatixar na pris xil, vat xil na pris xil del elda na Siu xil lamei vituei.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Xil di lalang ves suse tengan latal xat xuxus ni Iesu e lavasi vamat vaxo en.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Ma labiteni labit, “Rinapol ni ti e melengien te Anien te Tavien vengan, maxani, moletin xil linavae mi xil mun tang.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 E melele xa Iesu da tamu e metimal te hal Betani, xi ba di ngganien e tim sa Saemon xa, tetiamu, mesien leporsi teat tenben.
6 — ausente —
7 Atou tei bemei visal Iesu e pisen merereen nan mini.|alt="Jesus is anointed with expensive perfume." src="WA03906b.tif" size="col" copy="Graham Wade, authorized by United Bible Societies, 1989" ref="26:7" Di, atou tei bemei nim e nggur valit vokon tei xa lapol ni valite ni hat hos tei xa lakesi ni alabasta. Vokon ak, von bos xa bos e mani teni mun nggeih. E xi bemei visal Iesu e rute xa dotan da en, e mideh vokon ak ba xat vatin tengan vapisen merereen nan mini.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 E melele xa moletin na Iesu xil lapusi, iexil nggati e laseputut ni labit, “?!Veneh ma di purun vokon ak mak!?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Vahos mak mu vahit vaha vapos ni ni mani tova xa eilep. Ti, mani nen mikila vatutou ni hoeo xil.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 E Iesu mikil naha xa di lasep usili, ma biteni mi xil bit, “?Xamim di mubul xat atou ak veneh? Xi pol ni neta tei xa bos pupu minou.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Vengan hoeo xil liti visal xamim vehakut, e inou, nasakras nate visal xamim vahehi.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Melele xa mideh vokon ak ba xat tiei navan, xi di misak mesen nou ve tehinen navan.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Reitin li nabiteni mi xamim, e rute xil vus xa lihithiten longeongen hos usil nou en, xil lihit usil naha xa atou ak tepol ni minou. E isak ni moletin xil linem xati ven.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Di, Sudas Eskariot, xa be tei e xil xa labe lu e le tei (12) na Iesu, ba pus vat xil na pris xil.
14 — ausente —
15 Xi misis xil bit, “?Xosxa nisa rat Iesu mei ite hemim, ma musa naha minou?” Ma xil labuli silva mani ba duxoh hanutap tei e he xalu mun (30) tengan lisa ni mini.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Ma Sudas maen ni. Di, e melele nen ak ba, xi milang ves suse tengan isa rat Iesu ha ihe hexil ixo en.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 E melengien kokot te Melengien xil te Beret xa Is Tovuol En, moletin na Iesu xil lamei visali e lasisi labit, “?Rute xave iaxa iem bei tengan masak mesen Anien te Tavien en?”
17 — ausente —
18 Iesu bit rilomun ni mi xil bit, “Muhe taon te hal Serusalem xa da iaxor, e mukamet moletin tei e rute ak. Muhiteni mini muhit, ‘Titsa bit, “Melengien navan bemei sangas. E inou mei nia Anien te Tavien e tim sam itel moletin navan xil.”’”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Ma moletin nan xil laba e lapol ni nggoni ngan taxa Iesu tehiteni mi xil. E rute ak, xil lasak mesen Anien te Tavien en.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 E melele xa meteneai ba minu, Iesu bemei e dotan e von anien en del moletin nan xil xa labe lu e le tei (12).
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 E melele xa di langganien, Iesu bit lelen ni mi xil bit, “Reitin li nabiteni mi xamim, tei e xamim iaxa isa rat nou nihe he elu navan xil.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Melele xa lalonge mak, xil lalonge misa pupu, ma xil kekes di lasis Iesu labit, “?Suv midep li, onemi obit inou?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Iesu bit rilomun ni mi xil bit, “Reitin, tei e xamim vari xa di mungganien vituei del nou iaxa isa rat nou niha.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 E be reitin xa inou, Nat Moletin, nimat ixoni ngan xa Vanuvei Eo di misepin ni. !E isa pupu mi ngan xa isa rat nou! Moletin ak, vahos mak mu vahit linapesi ti vengan pangasien xa Hi isa ni mini ihe eilep pupu.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Di, Sudas xa isa rati iha misisi bit, “?Titsa midep, onemi obit inou?”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 E melele xa di langganien, Iesu nggur beret e memes Hi ven. Di, bul pasi, e melele xa di miseti mi moletin nan xil, xi biteni bit, “Muhuri mua ni. Ngan ak be tiei navan.”
26 — ausente —
27 Di, Iesu nggur kap xa uaen ba en, memes Hi ven, e melele xa misa ni mi xil, xi biteni bit, “Xamim vus mumu ni.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Uaen ak be ra navan xa isak ni hitxatien hu te xeih na Hi mei istal e ihe reitin. Reok xa ileh ve moletin xil holu ihe sanien tei iha mi Hi tengan naketeh ti mun nasa mi xil ve tesaen nae xil.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Nabiteni mi xamim, ninamu ti mun uaen ak ituxoh melele xa nimu uaen hu itel xamim e rute xa Tata navan be suv toto en.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Melele xa langganien e lakikei ni sisien tei bus, xil lastal e ba labe Vathu te Urvatiei te Olip.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Melele xa laduxoh Vathu te Urvatiei te Olip, Iesu biteni mi moletin nan xil bit, “E vongien tak, xamim vus mulesae reling nou ixoni ngan xa Hi tesepin ni e Vanuvei Eo xa bit,
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 E melele xa nimea rilomun ra maten, inou nitiamu ni xamim ha nite Kaleli.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Pita bit rati xa misak ras valesae reling Iesu vatova.|alt="Peter stating he will not deny Jesus" src="WA03911b.tif" size="col" copy="Graham Wade, authorized by United Bible Societies, 1989" ref="26:33" E Pita mitamea e biteni mini bit, “!Tave ti neta xa moletin sav xil lilesae relinguk, inou ninave relinguk ti vatova!”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Ma Iesu bit rilomun ni mini bit, “Reitin li nabiteni minuk, e vongien tak, melele xa ut nalan ti mu e tuto xil linakorat ti mu, e xouk uhiteni ihe vatol ngamu xa otakil ti nou.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 E Pita biteni nggeih pilei sung bit, “!E‑e, namak ti! !Tave ti neta xa nimat itelak, inou nisakras namiteni xa natakil ti xouk!” E ngan tesav xil mun labiteni nggoni tang.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Di, Iesu be rute tei xa lakesi ni Ketsemani del moletin nan xil. Melele xa laduxoh rute ak, xi biteni mi xil bit, “Mutotan muti tak e ti mutatil nou. Inou nitiamu niha nisis inggaxor.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Xi nggur Pita del nat Sepeti xalu latonggusili. E melele xa latoba, nenemien na Iesu basi holu e milonge misa pupu.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Ma xi biteni mi xatel bit, “Tinok li polu ni nenexoen, e nalonge lehit ngan xa bit vahas vin nou. Muti tak, e ti mutiketeh itel nou.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Di, Iesu mikakao reling xatel vuteili tang, mitingeiril be tan e misis mi Hi bit, “Tata li, xosxa suse sav tova mun da tamu, uhur rat longpangasien ak ihe reling nou li. E onapol ni ti naxoni ngan xa ieok bei, e upol ni ixoni ngan kestang xa xouk iem bei.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Di, xi dilomun be visal xatel e mikameti xa di latopat. Ma xi biteni mi Pita bit, “?Midep xiak? ?Mutsakras mutketeh vatel nou vahe haoa tei takes?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Mutketeh e ti mutisis tengan mutnamot ti e melele xa sakpisien xil imei e xamitel. E tinemitel, iemitel bei tengan mutipol ni neta tei xa momal, e vemitel memel.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Di, Iesu dilomun ba e misis bit, “Tata li, xosxa suse sav tovuol e be tengan xa nihur vuol ni longpangasien xil ak, ma upol ni ixoni ngan kestang xa xouk iem bei.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 E melele xa Iesu dilomun, mikameti xa termali latopat mun vengan lasakras latohur xat metenoh natel.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Ma xi be reling termali mun, e ba misis be vatol nen ni sisen nan xati tang.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 E melele xa Iesu dilomun bemei visal termali, biteni mi xatel bit, “?Di tamu mutopat? ?Di tamu mutongel? !Topus ti! Taxeak be melele xati xa lisa rat nou, Nat Moletin, nihe he moletin tesa xil.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 !Tomea, ratoha! Moletin xa isa rat nou, xi tu xa di bemei iaxor.”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Melele xa Iesu di tamu misepin, Sudas, tei e xil xa labe lu e le (12) nan, mistal. Xi bemei del xat vanut moletin xil xa di laleh xat tiei del homenda xil te vaeen. Xil lamei langgusil nenemien na vat xil na pris xil del elda xil na Siu xil.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Sudas xa tehein xati tengan isa rat Iesu teling xati tehit, “Moletin xa nipesum ni vin, xi vari iaxa be ngan xa iemim bei. Mumei mutal xati.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Ma Sudas mika mal be visal Iesu, pesum ni vin e bit, “Titsa, bos vongien li.”
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 E Iesu bit rilomun ni mini bit, “Tuxoli, pol ni tang vaxoni ngan xa xouk omei ven.”
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 E moletin tei na Iesu milihi rat tiei te vaeen nan e da xoteh vurang slev tei na vatixar na pris xil.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 E Iesu misel mini bit, “Singin xat tiei nam mun vate voninen, vengan ngan xil xa di labae del tiei, tiei na mosav xil lihas vini.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Vahit ngan xa ieok vahei, inou nakila nasis Tata navan, ma vatei takes, vasa vanut masxaxa te vaeen xil lali lu e le (12) xa mahulong tengan mei livae e rin navan.
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 ?E vahit napol ni, ma Vanuvei Eo xa bit xati xa holesok xil ak istal imak mei ihe reitin itep?”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Di, Iesu biles pus vanut moletin xil ak e biteni mi xil bit, “?Veneh ma di muleh tiei e homenda xil te vaeen tengan mei mutal xat nou? ?Munemi mubit inou di nadiamu ni moletin xil tengan ha mavae vatel kavmen nar? !E‑e! Melengien xil ngasen nadotan nade vangit vioh te Nim Eo e di napispisi mi moletin xil e mutamei ti tengan mutal xat nou.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 E holesok xil vus ak mei mistal tengan vasak ni naha xa provet tetis usili e Vanuvei Eo mei vastal vahe reitin.” E melele xa ladal xati, moletin nan xil vus lalesae relingi.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Ngan xil xa ladal xat Iesu ladela labe tim sa Kaeafas, xa be vatixar na pris xil. E rute ak, titsa xil te rae na Mosis del elda xil na Siu xil labe vituei ngamu ladi.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 E Pita di mika xus e di nggusil vanut moletin xil xa di ladel Iesu laba vuma … laduxoh vioh te tim sa vatixar ak. E rute ak, Pita be vangit vioh e ba dotan del mereketeh xil te nim ak tengan vapus ti xa lipol ni naha mi Iesu.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Vat xil na pris xil del eilep sav xil mun na Siu xil di lalang ni moletin tova xa mei iluvos xa Iesu pol ni tesaen tei xa likila lihasi imat ven.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 E tave ti neta xa moletin holu lapol ni luvosen ba xat Iesu, latakamet ti neta xa lakila lasa rati ha vamat ven.
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 e lusepin mi kaonsel ak lubit, “Xamel matelonge xa moletin ak tehit, ‘Inou nikila nihu len Nim Eo na Hi. Ti, nikili ni mun e melengien tol tang.’”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Ma vatixar mitamea e misis Iesu bit, “?Ma midep? Xouk di olong sepinien xa di laso ni ba xatuk. ?Neta tovuol xa obit oviteni?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 E Iesu dat votei tang.
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Iesu bit rilomun ni mini bit, “Nggoni ngan xa di obiteni. E nabiteni mi xamim xa taxeak iha, mupus …
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Melele xa vatixar milong sepinien nan, ien mikat xa mikat, dal papas eising nan e mikei nggeih bit, “?!Mulonge!? !Xi misep purun his Hi vari! ?Veneh ma di ralang ni sepinien tova mun tengan vaha xati? !Xamim vus mulonge xa di misep purun his Hi!
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 ?Munemi midep vari?”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Di, xil lakusah ba xat valnaon e ladi. E rute ngan xil mun lalevesi
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 e labit, “?!Xosxa obit obe Mesaea xati, uhit pisi, visi iaxa diuk!?”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Pita muun xole be vatol xa takil ti Iesu.|alt="Peter denies knowing Jesus" src="WA03920b.tif" size="col" copy="Graham Wade, authorized by United Bible Societies, 1989" ref="26:69" Melele xa Pita di tamu dotan e vangit vioh te nim ma vatixar na pris xil, atuli tei te polien bemei visali e biteni mini bit, “Xouk mun di otehusil Iesu te hal Kaleli.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 E Pita muun xole pe met moletin xil bit, “!Tave reitin ti! Inou natakil ti naha xa di obiteni iaxai.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Di, Pita mitamea e mikakao ba ve puiteh te vioh. E rute ak, atuli te polien tei mun pusi, ma biteni mi moletin xil bit, “!Moletin ak mun be tei e xil xa di latehusil Iesu te hal Nasaret!”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Ma vatei mun, Pita muun xole e bit, “!Pe met Hi, nabiteni reitin xa natakil ti moletin ak vari!”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Tavehi, moletin xil xa dit lasoh lamei visal Pita e labiteni mini labit, “Xouk vari obe moletin tei nan vengan sepinien nam nggoni ngan Kaleli xil tang.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 E Pita misepin nggeih bit, “!Natakil ti moletin xai vari xa di musep usili iaxai! !Hi isa halesil iha xat nou xosxa sepinien navan be luvosen!”
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 E melele xa milonge, Pita minem rilomun ni naha xa Iesu tehiteni mini tehit, “Ut nalan ti mu e tuto xil linakorat ti mu, e xouk uhiteni ihe vatol xa xouk otakil ti inou.” Ma milonge misa xa misa e be reling vangit vioh ak, ba di muis nggeih.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.