Atos 14
Nauəuə Asim Rəha Uhgɨn Nəmtətiən Vi (TNP) vs ARC
1 E Ikoniəm kəmian mɨn əpəha e nimə rəha nuhapumɨniən rəha nətəm Isrel, kəni mətuəni pətɨgəm nəghatiən rəha Uhgɨn, kəni nəghatiən rəhalau təuvɨr pɨk, kəni təmiuvi=pa nətəmimi tepət məmə ilah kəmotəni nɨpəhriəniən e Iesu, inu nətəm Isrel tepət mɨne Ianihluə tepət mɨn nətəm kəutohtəu=pən noliən rəha nəfakiən rəha nətəm Isrel.
1 E aconteceu que, em Icônio, entraram juntos na sinagoga dos judeus e falaram de tal modo, que creu uma grande multidão, não só de judeus, mas também de gregos.
2 Mətəu nətəm Isrel mɨn u kəməsotəniən nɨpəhriəniən e rəhalau nəghatiən, kəməhuvən o Nanihluə mɨn, motol ilah kotəməki pɨk e nətəmi mɨn u kəutəni nɨpəhriəniən e Iesu, məutol niəməha kəm lah.
2 Mas os judeus incrédulos incitaram e irritaram, contra os irmãos, os ânimos dos gentios.
3 Mətəu Pol mɨne Panəpəs kəmuatɨg təfəməh ikɨn, məsuəgɨniən e lah, mətuəkeikei matuəni pətɨgəm nəghatiən rəha nəuvɨriən rəha Uhgɨn kəm nətəmimi rəfin. Kəni Iərmənɨg təmol ilau kuol nati apɨspɨs mɨne nəmtətiən tepət məmə nətəmimi okotəhrun məmə rəhalau nəghatiən in nəghatiən pəhriən.
3 Detiveram-se, pois, muito tempo, falando ousadamente acerca do Senhor, o qual dava testemunho à palavra da sua graça, permitindo que por suas mãos se fizessem sinais e prodígios.
4 Kəni nətəm ikɨn əha, kəmotəhapu ilah mɨn, nəuvein kəutohtəu=pən nətəm Isrel u kəsotəniən nɨpəhriəniən e Iesu, kəni nəuvein kəutohtəu=pən aposɨl mil əha, Pol mɨne Panəpəs.
4 E dividiu-se a multidão da cidade: uns eram pelos judeus, e outros, pelos apóstolos.
5 Kəni nətəm Isrel mɨne Nanihluə mɨn, mɨne nətəmi asoli mɨn rəhalah mɨn, kɨnautol nəghatiən oneuən kəti məmə okotərəkɨn ilau, kəni kotahtɨhmu ilau e kəpiel.
5 E, havendo um motim, tanto dos judeus como dos gentios com os seus principais, para os insultarem e apedrejarem,
6 Mətəu nian kəmuətəu nəghatiən oneuən rəhalah, ilau kəmuagɨm mian əpəha e profens rəha Likaoniə, kəni mian əpəha e taun mil əha, Listra mɨne Terpe. Kəni e taun mil əha mɨne ikɨn mɨn tɨtəlau e taun mil əha,
6 sabendo-o eles, fugiram para Listra e Derbe, cidades da Licaônia, e para a província circunvizinha;
7 ilau kətuəni pətɨgəm nanusiən təuvɨr rəha Iesu Iosmiəgəh.
7 e ali pregavam o evangelho.
8 Kəni əha Listra, suah kəti əha ikɨn. Nian təmair mətəu nəhlkɨn mil kəmuəpaiu təruru naliuəkiən, təmətəharəg əmə, kəni in təmətəharəg əha ikɨn
8 E estava assentado em Listra certo varão leso dos pés, coxo desde o seu nascimento, o qual nunca tinha andado.
9 matətəlɨg e nəghatiən rəha Pol. Pol təməsal=pən əhruahru o suah kəha, mɨnəhrun məmə in tɨnəhatətə rəkɨs məmə nəhlkɨn təhrun nəuvɨriən,
9 Este ouviu falar Paulo, que, fixando nele os olhos e vendo que tinha fé para ser curado,
10 kəni magət əfəməh lan məmə, “!Ei piak, əhtul!” Kəni əmeiko, suah u təməhtul əhruahru kəni mɨnətaliuək.
10 disse em voz alta: Levanta-te direito sobre teus pés. E ele saltou e andou.
11 Nian nɨmənin nətəmimi kəmoteruh nati əha iətəm Pol təmol, kəmotəni əfəməh e nəghatiən Likaoniə məmə, “!Ei! Otafu-to. Uhgɨn mɨn rəhatah kɨnotol nətəmimi e lah, kəni mɨnəhuva imatah ikɨn.”
11 E as multidões, vendo o que Paulo fizera, levantaram a voz, dizendo em língua licaônica: Fizeram-se os deuses semelhantes aos homens e desceram até nós.
12 Kəni kəmotauɨn ərəg-rəg e nərgɨ Panəpəs məmə Sus u nɨpətɨn təni məmə in iərmənɨg rəha uhgɨn mɨn rəhalah. Kəni motauɨn ərəg-rəg mɨn e nərgɨ Pol məmə Heremes, nɨpətɨn u təni məmə in iətəm tətəghati rəha uhgɨn mɨn rəhalah. Kəmotauɨn lan lanəha mətəu-inko Pol tətəghati pɨk, mapirəkɨs Panəpəs.
12 E chamavam Júpiter a Barnabé, e Mercúrio, a Paulo, porque este era o que falava.
13 Nimə rəha narmɨ nati rəha uhgɨn əha Sus, in tətəhtul ihluə e taun əha. Kəni pris rəha uhgɨn əha Sus təmasɨg kau mɨn nəuvein iətəm təmətu=pən rəkɨs nəugɨnɨgi e lah. Kəni məmki ilah muva e namtɨhluə rəha lahuənu. Mətəu in mɨne nɨmənin nətəmimi kotolkeikei məmə kotol sakrifais kəm lau motol nəni-viviən lan kəm Pol mɨne Panəpəs.
13 E o sacerdote de Júpiter, cujo templo estava em frente da cidade, trazendo para a entrada da porta touros e grinaldas, queria com a multidão sacrificar- lhes.
14 Mətəu nian aposɨl mil kəmuətəu nəghatiən e nati əha kəni muəhrun, kəmuəhapu rəhalau napən. Kəni kəmuaiu mian əpəha e nəlugɨn e lah. Kəni muagət əfəməh məmə,
14 Ouvindo, porém, isto os apóstolos Barnabé e Paulo, rasgaram as suas vestes e saltaram para o meio da multidão, clamando
15 “!Ei, nəman! ?Nəkotəni məmə nautol nak u? Itɨmlau iətəmimi əmə təhmen e təmah. Iatuos nəniən təuvɨr mətiəuva kəm təmah, kəni iəkuolkeikei məmə iəkuəuhlin nətəlɨgiən rəhatəmah məmə nəkotəpəh nəfakiən kəm uhgɨn mɨn u iətəm rəhalah nəsanəniən tɨkə. Mətəu onəkotəfaki əmə kəm Uhgɨn iətəm tətəmiəgəh, mətatɨg itulɨn. In pɨsɨn əmə təmol neai, nɨftəni, nɨtəhi, mɨne natimnati rəfin iətəm kəutatɨg ikɨn mɨn rəfin.
15 e dizendo: Varões, por que fazeis essas coisas? Nós também somos homens como vós, sujeitos às mesmas paixões, e vos anunciamos que vos convertais dessas vaidades ao Deus vivo, que fez o céu, e a terra, e o mar, e tudo quanto há neles;
16 “Aupən in təmegəhan məmə nətəmimi ikɨn mɨn rəfin məmə ilah okotohtəu=pən aru əmə suaru mɨn rəhalah.
16 o qual, nos tempos passados, deixou andar todos os povos em seus próprios caminhos;
17 Mətəu nian rəfin in tatol suaru kəm lah məmə ilah kotəhrun neruhiən rəhan nəuvɨriən iətəm in tatol. In tatol nuhuən tətəfuv, matol nauəniən mɨn e nasumiən, kəni kautol nɨpətɨlah e nian əhruahru rəhalah. In tətəfən nauəniən kəm təmah mol itəmah nəutətəu təuvɨr.”
17 contudo, não se deixou a si mesmo sem testemunho, beneficiando-vos lá do céu, dando-vos chuvas e tempos frutíferos, enchendo de mantimento e de alegria o vosso coração.
18 Mətəu kəmətuəni pau nəghatiən əha kəm lah, iuəkɨr əmə kəni kuəruru nəniəhuiən ilah o noliən sakrifais o nəni-viviən ilau.
18 Dizendo isto, com dificuldade impediram que as multidões lhes sacrificassem.
19 Kəni nətəmimi nəuvein e nəuanɨləuɨs rəha nətəm Isrel kəmotsɨpən Antiok əha Pɨsitiə mɨne Ikoniəm mohiet=pa Listra, kəni kəmotol nətəlɨgiən rəha nətəmimi tepət məmə okotəməki e Pol mɨne Panəpəs. Kəni kəmotələs Pol kəni motəhti e kəpiel, kəni moteikəpan məhuvən motəraki pətɨgəm e taun motəpəh tətəməhli. Nɨkilah təhti məmə təmɨmɨs.
19 Sobrevieram, porém, uns judeus de Antioquia e de Icônio, que, tendo convencido a multidão, apedrejaram a Paulo e o arrastaram para fora da cidade, cuidando que estava morto.
20 Mətəu nian nətəmi rəha Iesu kəməhuva motəhtul təlau lan, kəni təhtul əmeiko muvən mɨn əpəha imə e taun. Kəni kəməni=pa lauɨg lan, in mɨne Panəpəs kəmiaiet mian Terpe.
20 Mas, rodeando-o os discípulos, levantou-se e entrou na cidade. E, no dia seguinte, saiu, com Barnabé, para Derbe.
21 Kəni Pol mɨne Panəpəs kəmuəni pətɨgəm nəniən təuvɨr e taun əha Terpe, kəni kəmiavi=pa nətəmimi tepət kəhuva o Iesu. Kəni kəmiatəlɨg miəuva Listra, kəni uərisɨg miaiet mɨn miəuva Ikoniəm, kəni kiaiet mɨn miəuva Antiok əha Pɨsitiə.
21 E, tendo anunciado o evangelho naquela cidade e feito muitos discípulos, voltaram para Listra, e Icônio, e Antioquia,
22 Kəni ikɨn əha, kəmətuəfu əskasɨk e nətəmi rəha Iesu. Kəni mətuəfən nəghatiən məmə okotəhtul əskasɨk e nəhatətəiən e Iesu. Kəni matuəni məmə, “Kitah okotatɨg e nərahiən tepət nian kəhuvən e suaru rəha nuvəniən matɨg ahgəl Narmənɨgiən Rəha Uhgɨn. Mətəu nati əpnapɨn əmə, kitah okotəkeikei məutəhtul əskasɨk.”
22 confirmando o ânimo dos discípulos, exortando-os a permanecer na fé, pois que por muitas tribulações nos importa entrar no Reino de Deus.
23 Kəni e niməfaki mɨn ikɨn mɨn rəfin iətəm ilau kətian ikɨn, mətuəfəri eldə mɨn rəhalah. Kəni mətuəpəh nauəniən matuol əmə nəfakiən, kəni mətuələhu e nəhlmɨ Iərmənɨg nətəmimi nətəm kɨnotəni rəkɨs nɨpəhriəniən lan.
23 E, havendo-lhes por comum consentimento eleito anciãos em cada igreja, orando com jejuns, os encomendaram ao Senhor em quem haviam crido.
24 Kəni ilau kəmian=pən Pɨsitiə ikɨn muəsəu-pah mueiuaiu Pamfiliə ikɨn e taun əha Perka,
24 Passando depois por Pisídia, dirigiram-se a Panfília.
25 ikɨn əha ilau kəmuəni pətɨgəm nəniən təuvɨr ikɨn. Kəni ilau muəsəu-pah mueiuaiu=pa mɨn e taun kəti mɨn Ataliə,
25 E, tendo anunciado a palavra em Perge, desceram a Atália.
26 kəni kəmuos negəu ikɨn miatəlɨg=pa Antiok əha Sɨriə. Nətəm Antiok əha inəha, aupən ikɨn ilah kəmotahli=pən Pol mɨne Panəpəs məmə okian muəni pətɨgəm nəghatiən rəha Uhgɨn, kəni motəfaki məmə Uhgɨn oteh vivi ilau e ikɨn mɨn iətəm ilau kətian ikɨn. Kəni rəueiu kɨnuol naunun uək rəhalau.
26 E dali navegaram para Antioquia, onde tinham sido recomendados à graça de Deus para a obra que já haviam cumprido.
27 Nian ilau kəmiatəlɨg=pa mɨn, kəmuauɨn e nətəmimi rəha niməfaki məmə okəhuva kətiəh. Kəni ilau kəmuəni pətɨgəm kəm lah natimnati rəfin iətəm Uhgɨn təmol ilau kuol e nəsanəniən rəhan, kəni muəni məmə təməhro lanu Nanihluə mɨn, ilah kəməhuva motəni nɨpəhriəniən e Iesu.
27 E, quando chegaram e reuniram a igreja, relataram quão grandes coisas Deus fizera por eles e como abrira aos gentios a porta da fé.
28 Kəni ikɨn əha, ilau kəmuatɨg tuvəh nəuvetɨn ilah nətəmi rəha Iesu.
28 E ficaram ali não pouco tempo com os discípulos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.