Mateus 25
Ălǝnžil n-Ɣisa Ălmasex: Kitab Ălmuqăddăs (TAQ) vs VC
1 Ija Ɣisa i-ăddinăt tangalt tiyyăt daɣ dăɣ-hasăn-innă: «Təmmənəya ta n-Măssinăɣ, tănifăqqa d-mărawăt timawaḍen wăren əzzey meddən əḍkălnen tiftəl-năsnăt s-ehăḍ i-ad-əlkəḍnăt i-ămaẓlay s-edăgg-wa-dăɣ ităjj aẓli.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Səmmosăt dăɣ-timawaḍen-tin-dăɣ, ijraw-tănăt iba n-tayətte, səmmosăt ti iyyăḍnen, timəssorha.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Ălwăqq wa d-gilləwnăt, əḍkălnăt ti ijrăw iba n-tayətte tiftəl-năsnăt măšan, wăr dăɣ-snăt jenăt aman n-kărănžil hasnăt-əgdăhnen.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Ti n-timəssorha əntănăteḍ, jănăt aman dăɣ-butəlăn s-edes, ăwwăynăt-tăn.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Ad-simăqqulnăt ya ḍarăt a-wen i-ămaẓlay. Tăqqălnăt-as, tăqqălnăt-as har ălḍăšnăt, ilɣăd-tănăt-in eḍəs iket-năsnăt.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 Šămad iglʼ ehăḍ ad-ija eɣări innăn: ‹Ămaẓlay ya, iwwăḍ-dd, səlkəḍăt-as.›
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Ǝnkărnăt-dd timawaḍen iket-năsnăt, əḍkălnăt tiftəl-năsnăt.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Ǝggădnăt-dd ti ijrăw iba n-tayətte, ənnănăt i-ti n-timəssorha: ‹Năkkănăteḍ ya, tiftəl-nănăɣ, išwar ămmutnăt, ăkfəmăt-anăɣ-dd hărăt n-aman.›
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Ǝnnănăt-asnăt ti n-timəssorha: ‹A făw, wăr năddobăt ed a-wa nəṭṭaf dăɣ-aman, wăr hanăɣ-igdeh iket-nănăɣ, ăkkəmăt u-mamăla, žănšəmăt-dd aman i-iman-năkmăt.›
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Ǝglănăt i-ad-dd-žənšənăt aman, osă-dd ămaẓlay ḍara-snăt. Ănmăjjašnăt dăr-s ti n-timəssorha ăsdăwnen i-a-wen, ammas n-ehăn təzzar, ăṭṭubben ishar n-edăgg.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 A ənḍărrăn ḍarăt-a-wen, əqqălnăt-dd ti ijrăw iba n-tayətte, ad-takăwkawnăt ashăr, jannenăt: ‹Măndam, măndam! Arr-anăɣ-in emm n-ehăn.›
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Măšan, innʼ-asnăt măssi-s n-edăgg: ‹Ălɣafyăt-năkmăt, wăr kămăt-əzzeyăɣ.› »
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Innă Ɣisa ḍarăt-a-wen i-inəṭṭulab-net: «A-wen-dăɣ a făl, ɣaymăt tokayăm ed wăr təssenăm ašăl wălʼ ăssaɣăt wa s-dd-mad-dd-ass Emăli.»
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 Olăs daɣ Ɣisa, innă: «Təmmənəya n-Măssinăɣ, tănifăqqa d-isălan n-ăhaləs iyyăn dd-ijjăš ənniyăt n-asikəl, ăssawăḍ tekle ɣas, issăɣră-dd inaxdimăn-net, ijʼ ehăre-net iket-net jer-ifassăn-năsăn i-ad-săr-s ăxdəmăn;
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 ikfʼ-iyyăn səmmos ibəlɣan n-orăɣ, wa iyyăḍăn, ikfʼ-e əssin ibəlɣan, wa s-kăraḍ, ikfʼ-e iyyăn n-ablăɣ; hak iyyăn-dăɣ, ikfʼ-e s-a-wa dăr-togdăh tardast-net təzzar, ăssokăl.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Šik-dăɣ a-s hin-ămmummălăt wa n-səmmos ibəlɣan, orăɣ-net, irbăx fălla-s səmmos ibəlɣan iyyăḍ.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Wa n-əssin daɣ, ija šund a-wen-dăɣ, irbăx făll-wi-net, əssin iyyăḍ daɣ.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Wa n-iyyăn n-ablăɣ n-orăɣ, iglă, iɣăš-as anu, təzzar inbăl dăɣ-s a-wa t-ikfa măssi-s.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 Ăhoja-hin măssi-săn dăɣ-asikəl har ašăl wa dd-iqqăl; osă-dd ɣas, iɣră-dd inaxdimăn-net i-ad-has-əjən ălmeḍan n-a-wa tăn-issăɣlăf.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Os-e-hi-dd wa n-səmmos ibəlɣan n-orăɣ, ăwway daɣ səmmos ibəlɣan wi dd-irbăx; inna i-măssi-s: ‹Măssi-ɣ, səmmos ibəlɣan n-orăɣ wi hi-təssăɣlăfăd, əntăneḍ da, ărbăxăɣ-dd fălla-săn səmmos iyyăḍ.›
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Innʼ-as măssi-s: ‹Ehoyd! Ănaxdim ifranăn ha tafləst a tămoosăd; šămad hʼ-ik tafləst dăɣ-a-wărăn əjjət, adiš ad-kăy-săɣləfăɣ a ăjjeen. Ǝyyăw ɣayəm edes-in, ad-nahăr tedăwit ta jeɣ.›
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 Osă-dd ḍarăt-a-wen wa n-əssin ibəlɣan n-orăɣ, inna i-măssi-s: ‹Măssi-ɣ, əssin ibəlɣan-wi hi-təssăɣlăfăd, ărbăxăɣ-dd fălla-săn əssin iyyăḍ.›
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Innʼ-as măssi-s: ‹Ehoyd! Ănaxdim ifranăn ha tafləst a tămoosăd; šămad hʼ-ik tafləst dăɣ-a-wărăn əjət, adiš ad-kăy-săɣləfăɣ a ăjjeen. Ǝyyăw ɣayəm edes-in, ad-nahăr tedăwit ta jeɣ.›
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 Išrăy-dd wa n-iyyăn n-ablăɣ, innă i-măssi-s: ‹Măssi-ɣ, əssanăɣ a-s kăyy emăṣṣehi a tămoosăd, tijlubud a wăr tăddomed, tiləyəd ašəkrəš dăɣ-wăr tənferăd hărăt,
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 jeɣ-ak tuksəḍa-ta-dăɣ făl təgled ɣas, əgleɣ năkk-dăɣ, jeɣ anu i-ablăɣ n-orăɣ wa hi-təssăɣlăfăd, ənbălăɣ-t dăɣ-s; ənta da, ərməs təla-năk.›
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Innʼ-as măssi-s: ‹Kăyy wa-hi, erk ănaxdim n-eməssendəd a tămoosăd! A-s təssănăd a-s tijlubeɣ a wăr-ăddomeɣ, tiləyăɣ ašəkrəš dăɣ-wăr ənferăɣ hărăt,
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 mafăl wăr jed aẓrəf-in dăɣ-bănk i-ad-ăttăḷḷăɣăɣ hărăt fălla-s afăl dd-ăqqălăɣ?›
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Inna i-ăddinăt ḍarăt-a-wen, ad-dăɣ-s ahăɣăn ablăɣ n-orăɣ wa iṭṭăf, əkfən-t i-wa n-măraw ibəlɣan.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Ăssiilmădăɣ-kăwăn a-s ăwadəm wa ilăn hărăt ad-has-iwwaḍ, ijat a-wa ila măšan, wa wărăn ila hărăt, ad-dăɣ-s ăttărmăs wăla a-wa iṭṭăf.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 ‹Ămăra, amălɣon wa-hi, ərməsăt-t, təjrəm-t-in dăɣ-tihay ti n-ajăma wăr iha ar tahăla d-aẓəmmăkărkəẓ n-isenăn făl tămujriẓt.› »
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Innă Ɣisa daɣ: «Ašăl wa dd-mad-iqqəl Ăgg-ăgg-adəm dăɣ-ălxurmăt-net ăddew d-ănjălosăn-net, ad-ăqqayəm făll-tasăqqaymut-net ta n-ălxurmăt i-ad-imnukəl.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Ašăl-en, ad-dd-ăqqaymənăt data-s tiwsaten n-ăddunya iket-dăɣ-năsnăt, iẓəmmăẓləy ăddinăt s-əmmək wa s-iẓamăẓlay amăḍan tahrut i-ad-ibḍəw tihatten d-išulaɣ.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Dihen, ad-ăj tihatten daw-aɣil-net, ăj išulaɣ daw-tăšalje-net.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Tihatten ti t-əllănen daw-aɣil-net, ad-hasnăt-ănn ămănokal: ‹Ǝyyăwmăt, kămăteḍ-i n-timəssunḍaḍ n-Abba-nin, uhənmăt təmmənəya ta hakmăt-ăsmăjnăt Abba a dd-tăxlăk ăddunya.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Ašăl wa d-ălluẓăɣ, kămăteḍ a hi-ăswăyănăn, a-s ăffudăɣ, kămăteḍ a hi-issəswăn, a-s hakmăt-ămjareɣ, tăsbărrăkmăt-ahi,
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 a-s ɣălulăɣ, təssəlsămăt-ahi, a-s ărhinăɣ, təssəfărmăt-ahi, a-s heɣ takărmut, jămăt-ahi-dd ăsafu.›
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 Afăl innʼ ămănokal a-wen-dăɣ, ad-has-ənnən imaɣdalăn wi t-əllănen dihen: ‹Emăli, əmme d-kăy-nənhăy tălluẓăd, nəššəkšʼ-ik? Ǝmme d-kăy-nənhăy tăffudăd, nəssəswʼ-ik?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Ǝmme hanăɣ-dd-tămjared har kăy-năsbărrăk? Ǝmme d-ɣălulăd har kăy-nəssəlsa?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Ǝmme d-tărhinăd meɣ əmme d-təjjăšăd takărmut har hak-in-nəja ăsafu?›
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Dihen, ad-hasăn-ănn ămănokal: ‹Ăsidătteɣ-awăn a-s hak ăssaɣăt d-jăm a-wen-dăɣ i-iyyăn dăɣ-ayətma-ɣ dăɣ-ăddunya, kud-dăɣ wa ənḍărrăn dăɣ-săn, šund năkk a-s t-jăm.›
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 Ad-dd-innăḍ ămănokal ḍarăt-a-wen s-wi wărnen tăšalje-net, ănnʼ-asăn: ‹Kăwăneḍ iməlɣan ilɣan Măssinăɣ a tămoosăm, ăflăt dat-i, ăkkăt temse ta tăɣlălăt tămmujnet i-Iblis d-ănjălosăn-net,
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 făl-a-s kăwăneḍ, ălluẓăɣ data-wăn, wăr hi-təššəkšăm; ăffudăɣ, wăr hi-təssəswăm;
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 ămjareɣ-awăn, wăr hi-tăsbărrăkăm; ɣălulăɣ, wăr hi-təssəlsăm; ărhinăɣ, əjjăšăɣ takărmut măšan, wăr hi-dd-jem ăsafu.›
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Afăl hasăn-inna ămănokal a-wen, ad-has-ənnən əntăneḍ: ‹Emăli, əmme kăy-nənhăy tălluẓăd? Ǝmme kăy-nənhăy tăffudăd, meɣ ɣălulăd, meɣ tămijared-anăɣ-dd, meɣ tărhinăd, meɣ hed takărmut năqqim wăr hak-nəkna hărăt?›
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Ad-hasăn-ănn ămănokal: ‹Ăsidătteɣ-awăn a-s ed wăr jem a-wen i-iyyăn dăɣ-ayətma-ɣ dăɣ-ăddunya, kud-dăɣ wa ənḍărrăn dăɣ-săn, šund năkk a-s wăr t-jem.›
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Ăywa, wi-hi əntăneḍ, ad-hin-ətwəjărăn dăɣ-tisnant ta tăɣlălăt măšan, imaɣdalăn əntăneḍ, ad-əjjəšăn tămudre ta tăɣlălăt.»
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.