Mateus 22
Kig Begu Pasad: Ki talu' nug megbebaya' (Bagong Tipan: Maayong balita alang kanimo) (SYB) vs VC
1 Naa miksambingay pa gusay si Isus tu nga getaw, laungen,
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 “Mendadi saꞌ meglekaunutan na tuꞌu su Megbebayaꞌ, maꞌniniꞌig bianen. Petanggiꞌu di gadiꞌ miglekebibu, puꞌ beliꞌiin sug bataꞌen.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Mendadi benaꞌ sungu na megdeksuꞌ sug belaꞌi, suminuguꞌ ki gadiꞌ kini di nga sesuguꞌenen meksabi tu nga getaw pisebutanen, adun sumaup nailan ditug belaꞌi. Laak dagid ki nga ginggaten sumaup kini, mpauk ilan masiꞌ sumaup.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Naa saꞌ maꞌantu, suminuguꞌ su gadiꞌ di ngag duma sesuguꞌenen, pimuunen tu nga ginggaten kia, ‘Minuyaꞌ nai gilak. Tinitiꞌu na su ngag bakau, sampay su pilembuꞌu nati, mukaꞌ minuyaꞌ naig launanen. Kaas saup namu dinig belaꞌi kini!’
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Laak dagid su nga ginggat sia sumaup kia, maꞌniin ndaꞌ nilan medengeg, mipanaw laak ilan sungkin. Sala tawan, minangay tug binaalanen. Sala tawan pelum, minangay tu tindanen.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Sug duma pelum, inukpaꞌan nilani nga sesuguꞌen kia nu gadiꞌ, dayun piksudawan nilan patiꞌ. Deksuꞌanen, binunuꞌ nilan.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Mendadi ki gadiꞌ kini, mitutung dayun gangiten. Sinuguꞌen meditu su nga sundalunen, adun bunuꞌen nilan su nga minunuꞌ tu sesuguꞌenen kia mukaꞌ sensulan nilan sug lunsud nilan.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Naa benaꞌ mitubus, suminabi pa su gadiꞌ di nga sesuguꞌenen, kaliꞌ pektaluꞌ dinilan, ‘Naa kini, minuyaꞌ naig belaꞌi. Laak dagid su nga getaw inggatu sia, kanaꞌ ilan mbantang sumaup dun.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Kaas peditu namu karsada mbianan nu melaun getaw, dayun adin su taman getaw maitaꞌ niu, enggat niu ilan gelaꞌ.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Naa saꞌ maꞌantu, miditu gembagel karsada su nga sesuguꞌen kia nu gadiꞌ, pinungun nilan dayun ki nga getaw, su mekesuun saꞌ su medupang, adin su taman mitaangan nilan. Dekag pa gembibu ilan diag balay pemeliꞌian.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 “Laak dagid su gadiꞌ, benaꞌ minangay madap tu nga suminaup tug belaꞌi, duuni minitaꞌen sala tawan, ndaꞌ masiꞌ pekseluk pekayan dig belaꞌi.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Sinaakan nu gadiꞌ ki getaw kini, ‘Baa lai, mauma ndiꞌa mpiid suled dini, ndaꞌ mu selukay su penepeten nu sumaup tug belaꞌi?’ Ndaꞌ kesembag ki getaw kini.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Liningay dayun nu gadiꞌi nga sesuguꞌenen kia, kaliꞌ pektaluꞌ dinilan, ‘Naa, balud niui getaw kia, kampuꞌ nu geksuden, dayun niu piglak tug liu, ditu medelem. Ditu dayun mengaduy, lamugen mengkiget di ngisinen.’”
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Diksuꞌ ni Isus su taluꞌen, laungen, “Kaas melaun siai getaw enggaten sumakup, laak dagid meliangi tinduꞌ nu Megbebayaꞌ sakupen.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Naa ki nga Pariseo, minawaꞌ ilan dia, dayun mikpungun ilan, minengaw ilan bian nilan mengiman dini Isus di teluꞌenen.
15 — ausente —
16 Mendadi duuni nga sakup nilan mukaꞌ nga sakup ni Herodes sinuguꞌ nilan mangay ditu ni Isus. Benaꞌ minadap dini Isus su nga sinuguꞌ kia, tautau ilan suminaak diniin, “Naa Sir, misuunan nami puꞌ pektuꞌun mu su metuud. Ndaiꞌ pegisuun mu tu tindeg nu getaw, kaas ndiꞌa mpesuay di metuud, pektuꞌun mu gusay su tantu mauyaꞌan nu Megbebayaꞌ pegbetaden nu getaw.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Naa saꞌ maꞌantu, iini taluꞌ mu dinami, ki megbuis ditu tampusan gadiꞌ si Cesar, alandunig delendeman mu dun? Biwang ba ditu Misulat Palinta nu Megbebayaꞌ, saꞌ ndaꞌ?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Laak dagid misuunan ni Isus puꞌ iini puun nu kesaak nilan diniin kia, su melaat delendeman nilan. Kaas laungen dinilan, “Baa, yamu kiin nu nga tautau mekesuun! Mauma pengimanan ma niau?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Paitaꞌ niu deliꞌ dinaan selapiꞌ bayad dig buis kia!”
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Sinaak dayun ni Isus dinilan, “Naa, taꞌ taway dun baig lingaw kini? Taꞌ ngalan dun bai misulat dadema dini kini?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Laung nilan, “Dani Cesar.”
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Naa benaꞌ midengeg nu nga sinuguꞌ nu Pariseo kia su simbag ni Isus, misebuꞌan ilan dun. Bilengan nilan si Isus, migawaꞌ ilan dia.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Naa benaꞌ su gendaw kia, duuni nga Saduseo mituaꞌ ditu ni Isus. Naa ki nga Saduseo kini, ilani sala pikumpungan ndiꞌ ilan metuudan dun puꞌ su nga minatay, metubuꞌ puliꞌ.
23 — ausente —
24 Mendadi, kaliꞌ pembaalbaal sumaak dini Isus ki nga Saduseo, “Naa Sir, duuni palinta pisulat nu Megbebayaꞌ dini Moises, ‘Saꞌ daw matayig laki, laak ndaꞌidunig bataꞌen, naa subay sukliin nu pated nu minatay. Iini menginsawa tug balulibun, adun duunig bataꞌ nilan, lepeng bataꞌ nu minatay kitu.’
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Mendadi, duuni pitu tawan dinami mekpated. Minginsawa su gulangbataꞌ dayun minatay, ndaꞌidun paig bataꞌen, kaas sug balu, sinukli penginsuaay nu medapit ditu minatay.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Dayun su keduaꞌ pateden pelum, maꞌantu dadema, dakus su ketelu pateden. Iin nai migbatag ia, gikteb nu pitu tawan kia.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Tigaꞌwan sug libun, minatay dadema.
27 And last of all the woman also died.
28 Naa paladpalad saꞌ duun siai metubuꞌ daw puliꞌ genat matay, naa kig libun kia, adin ma dayuni sawanen ditu pitu tawan kia, kagina migelaꞌ ma mayan mpenginsawa nu mekpated kia?”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Laak dagid kaliꞌ sembag si Isus, “Baa, gembagel gupiaig lapang niu! Puꞌ ndaꞌ niu mesabut su Misulat Taluꞌ nu Megbebayaꞌ, sampay ndaꞌ niu dadema mesabut su gikteb nu ginuung nu Megbebayaꞌ.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Puꞌ saꞌ metubuꞌ na puliꞌ su nga minatay, ndiꞌ nailan meksenlangan, segaga mesama ilan ditu nga sesuguꞌen nu Megbebayaꞌ getaw langit.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Mukaꞌ padun, petubuꞌen daan puliꞌ tuꞌu su nga minatay, puꞌ ndaꞌ ba niu mbasa ki tinaluꞌ nu Megbebayaꞌ diniu, maꞌniniꞌ? Maaꞌ laung nu Megbebayaꞌ,
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 ‘Naani Megbebayaꞌ pektemuyen ni Abraham, pektemuyen ni Isaac, mukaꞌ ni Jacob.’” Kaliꞌ gusay pektaluꞌ si Isus, “Naa misuunan ta, iini mektamuy tu Megbebayaꞌ su getaw tetubuꞌ, kanaꞌ nu nga minatay.”
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Naa benaꞌ midengeg nu nga melaun getaw ki pituꞌun kia ni Isus, misebuꞌan ilan dun gupia.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Naa su nga Pariseo, benaꞌ misuunan nilan puꞌ midempek ni Isus su nga Saduseo, mikpungun ilan puliꞌ.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Mendadi, duuni sala tawan dinilan mekpetuꞌun di Misulat Palinta mikpesempel dini Isus, puꞌ adun pengimanenen sia su metaluꞌen.
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 Suminaak dini Isus su mekpetuꞌun, “Naa Sir, taꞌ palintaay duni tampusan metaas ditu Misulat Palinta nu Megbebayaꞌ?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Kaliꞌ sembag si Isus, “‘Kini. Saladuaꞌ diniu, petail mu tantu su Kaunutan mu Megbebayaꞌ, saꞌitada pegwakil mu diniin su tibuuk ginaa mu mukaꞌ su tibuuk gimuud mu, dakus su tibuuk delendeman mu.’
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Kinii tampusan metaas palinta.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Mukaꞌ dumanen dadema ki keduaꞌ metaas palinta kini. ‘Petail mu dadema sug duma mu. Su kepetail mu diniin, pelepeng mu di kepetail mu dig lawas mu.’”
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Kaliꞌ pagid pektaluꞌ si Isus, “Kig duaꞌ buuk palinta kini, iini pikumpungan nu tibuuk Palinta nu Megbebayaꞌ pisulaten dini Moises mukaꞌ tu ngag duma pimuunanen dengantu.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Naa benaꞌ mikpungun ki nga Pariseo, sinaak ni Isus dinilan,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 “Naa ki gasal nu Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan, alandunig delendeman niu dun? Taꞌ taway dun gupiai ginepuꞌayen?”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Simbag ni Isus, “Dagid ki Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan, saꞌ sapuꞌ laak sia ni David, naa taꞌ mai migelal dun si David Kaunutan? Mukaꞌ su kegelalen dun maꞌnia, pisulat si David nug Balakat nu Megbebayaꞌ, laungen,
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 ‘Tinaluꞌ nu Kaunutan Megbebayaꞌ ditu Kaunutan ku,
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Suminaak na puliꞌ si Isus dinilan, “Kaas ki Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan, gilal ni David Kaunutan. Mendadi kagina maꞌantu, ki gasalen, sapuꞌ ba laak ni David?”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Naa su sinaak ni Isus dinilan kia, ndaꞌiduni mekesembag dun, pia sektaang taluꞌ. Naa genat itu, ndaꞌidun nai getaw mekakuꞌ sumaak dini Isus.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.