Lucas 23
Kig Begu Pasad: Ki talu' nug megbebaya' (Bagong Tipan: Maayong balita alang kanimo) (SYB) vs ARIB
1 Naa mendadi ki Pikumpungan kia nu Metaas Gukum nu getaw Judea, migdengan ilan megbuat, dayun nilan egakay si Isus ditu gubirnadur, si Pilato. Benaꞌ ditu ilan gedapan ni Pilato,
1 E levantando-se toda a multidão deles, conduziram Jesus a Pilatos.
2 binukaꞌ nilan dayun sug dangat nilan dini Isus, kaliꞌ ilan pektaluꞌ, “Ki getaw kini, mitaangan nami pesuainen sug delendeman nug bansa nami di gubirnu. Pektituluꞌanen su nga getaw, ndiꞌ nailan megbegay buis daw ditu tampusan gadiꞌ si Cesar, mukaꞌ engkenenen pa pagid puꞌ iin su Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan, saꞌitada gadiꞌ daw iin.”
2 E começaram a acusá-lo, dizendo: Achamos este homem pervertendo a nossa nação, proibindo dar o tributo a César, e dizendo ser ele mesmo Cristo, rei.
3 Mendadi, suminaak si Pilato dini Isus, “Naa, metuud ba, yaꞌa su gadiꞌ nu getaw Judea?”
3 Pilatos, pois, perguntou-lhe: És tu o rei dos judeus? Respondeu-lhe Jesus: É como dizes.
4 Kaliꞌ pektaluꞌ si Pilato tu nga kaunutan nug belian dakus tu melaun getaw, “Ki getaw kini, ndaꞌiduni misimaꞌu kepemilasen tug balaꞌud.”
4 Então disse Pilatos aos principais sacerdotes, e às multidões: Não acho culpa alguma neste homem.
5 Minamal laak dumangat dini Isus su nga getaw Judea, laung nilan, “Dagid peksemukenen su ginaa nu nga getaw, sabaꞌ lineepen sug liwagan benwa Judea mekpetuꞌun. Mikpuun ditu Galilea, laak nemun, midepet na gupia dini Jerusalem.”
5 Eles, porém, insistiam ainda mais, dizendo: Alvoroça o povo ensinando por toda a Judéia, começando desde a Galiléia até aqui.
6 Benaꞌ midengeg ni Pilato su tinaluꞌ kia nu nga getaw Judea, sinaaken dinilan, “Naa si Isus kini, masiꞌ getaw Galilea?”
6 Então Pilatos, ouvindo isso, perguntou se o homem era galileu;
7 Benaꞌ misuunanen puꞌ si Isus, sakup tuꞌu nug benwa pegbiaꞌan ni Herodes, pibundasen dayun si Isus pegdeksaꞌ ditu niin. Puꞌ si Herodes, mitaang dadema dia Jerusalem di gendaw kia.
7 e, quando soube que era da jurisdição de Herodes, remeteu-o a Herodes, que também naqueles dias estava em Jerusalém.
8 Naa benaꞌ mipebundas si Isus ditu ni Herodes, liliag gupia si Herodes, puꞌ kitu nai kaibenen, mauyaꞌanen maitaꞌen si Isus, sabaꞌ nug dengeganen. Mauyaꞌanen dadema maitaꞌen siai mekesalebuꞌ penggulaulaanen.
8 Ora, quando Herodes viu a Jesus, alegrou-se muito; pois de longo tempo desejava vê-lo, por ter ouvido falar a seu respeito; e esperava ver algum sinal feito por ele;
9 Naa saꞌ maꞌantu, melaun sinaak ni Herodes dini Isus, laak dagid iin, ndaꞌ sembag.
9 e fazia-lhe muitas perguntas; mas ele nada lhe respondeu.
10 Naa ki nga kaunutan nug belian mukaꞌ ki nga mekpetuꞌun di Misulat Palinta nu Megbebayaꞌ kia, mimegindeg ilan dia, pinemalan nilan patiꞌ pengelegay si Isus.
10 Estavam ali os principais sacerdotes, e os escribas, acusando-o com grande veemência.
11 Dayun si Herodes kampuꞌ nu nga sundalunen, migininisan dayuni keksudiꞌ nilan dini Isus. Sala keksudiꞌ nilan diniin, piselukan nilan tautau suub gadiꞌ. Dayun piwit nilan puliꞌ iin ditu ni Pilato.
11 Herodes, porém, com os seus soldados, desprezou-o e, escarnecendo dele, vestiu-o com uma roupa resplandecente e tornou a enviá-lo a Pilatos.
12 Mendadi, kiin nai keseksud ni Herodes mukaꞌ ni Pilato, asa miniben ilan duaꞌ ndaꞌ pektubus.
12 Nesse mesmo dia Pilatos e Herodes tornaram-se amigos; pois antes andavam em inimizade um com o outro.
13 Mendadi si Pilato, pinsabinen ki nga kaunutan nug belian nu getaw Judea dakus su ngag duma meselagetaw nilan, sampay su nga melaun getaw.
13 Então Pilatos convocou os principais sacerdotes, as autoridades e o povo,
14 Benaꞌ mipungun ilan dia gedapanen, kaliꞌ pektaluꞌ dinilan si Pilato, “Naa mendadi ki getaw kini, dinangat niu dini naan, laung niu pesuainen sug delendeman nu nga getaw di gubirnu. Laak sinaakan ku di gedapan niu, dagid mekatag di kelaun dangat niu diniin, ndaꞌidun mai misimaꞌu salaꞌen dun.
14 e disse-lhes: Apresentastes-me este homem como pervertedor do povo; e eis que, interrogando-o diante de vós, não achei nele nenhuma culpa, das de que o acusais;
15 Mukaꞌ padun,” maaꞌ laung pa ni Pilato, “maꞌantu dademaig delendeman ni Herodes, kumalenged pigwakilen puliꞌ dinita. Naa, ndaꞌidun daani salaꞌ nu getaw kini lagaꞌ na ginaanen.
15 nem tampouco Herodes, pois no-lo tornou a enviar; e eis que não tem feito ele coisa alguma digna de morte.
16 Kaas danaan, pebadasu laak, dayun beluyay.”
16 Castigá-lo-ei, pois, e o soltarei.
17 [Laak iini tinaluꞌ dun ni Pilatoi maꞌnia, puꞌ tauntaun, metaang dig Lumpuk tug Liniusan, duunig betad ni Pilato, subay beluyenen tu nga getaw Judeai sala tawan dinilan pinikutan.]
17 {E era-lhe necessário soltar-lhes um pela festa.}
18 Dagid su kelaunan getaw, benaꞌ midengeg nilan puꞌ beluyen sia si Isus, migdengan ilan memeksay. “Petain iin!” laung nilan. “Beluyen dinami si Barabas!”
18 Mas todos clamaram à uma, dizendo: Fora com este, e solta-nos Barrabás!
19 (Naa si Barabas kiin, iini sala tawan pinikutan mekatag di sasaw di syudad kia, mukaꞌ migbunuꞌ samatawen.)
19 Ora, Barrabás fora lançado na prisão por causa de uma sedição feita na cidade, e de um homicídio.
20 Naa saꞌ maꞌantu, mikpulingkas pa puliꞌ madap di melaun getaw si Pilato. Puꞌ mauyaꞌanen sia, iini beluyenen dinilan si Isus.
20 Mais uma vez, pois, falou-lhes Pilatos, querendo soltar a Jesus.
21 Laak mimeksay su nga getaw, laung nilan, “Lensangen di kurus! Lensangen ba di kurus!”
21 Eles, porém, bradavam, dizendo: Crucifica-o! crucifica-o!
22 Ketelu deksuꞌ na ni Pilato saak dinilan, “Mauma, alandun bai salaꞌen? Ndaꞌidun daani misimaꞌu salaꞌen lagaꞌ na ginaanen! Paladpalad pebadasu laak, dayun beluyay.”
22 Falou-lhes, então, pela terceira vez: Pois, que mal fez ele? Não achei nele nenhuma culpa digna de morte. Castigá-lo-ei, pois, e o soltarei.
23 Laak migdegadega memeksay su nga getaw, lensangen daw di kurus si Isus. Tigaꞌwan, duminaagig beksay nilan.
23 Mas eles instavam com grandes brados, pedindo que fosse crucificado. E prevaleceram os seus clamores.
24 Sinanguꞌ ni Pilato ki pinengi kia nu melaun getaw, inukumanen si Isus.
24 Então Pilatos resolveu atender-lhes o pedido;
25 Su sala tawan kia pinengi nilan beluyen, ki pinirisu kia sabaꞌ mingatu tu gubirnu mukaꞌ migbunuꞌ, biluy tuꞌu ni Pilato. Kini si Isus, pigwakil ni Pilato tu petayanen, sinanguꞌen sug delendeman nu melaun getaw.
25 e soltou-lhes o que fora lançado na prisão por causa de sedição e de homicídio, que era o que eles pediam; mas entregou Jesus à vontade deles.
26 Naa saꞌ maꞌantu, inagak si Isus ditu tandaꞌ petayan diniin. Naa su nga migagak diniin, duuni mipegitaꞌ nilan getaw sungu na mesebang dia Jerusalem, ngalanen si Simon, getaw Cirene. Iini linabet nu nga pegagak dini Isus, pipisan nilan dayun diniin ki kurus ni Isus, pilendug nilan diag binayaꞌ ni Isus.
26 Quando o levaram dali tomaram um certo Simão, cireneu, que vinha do campo, e puseram-lhe a cruz às costas, para que a levasse após Jesus.
27 Naa melaun gupia getaw migdedunut dini Isus, kampuꞌ nu ngag libun pekpengaduy, milegenan ilan patiꞌ ditu mbianan ni Isus.
27 Seguia-o grande multidão de povo e de mulheres, as quais o pranteavam e lamentavam.
28 Laak liningay ni Isus su ngag libun, kaliꞌ pektaluꞌ dinilan, “Naa yamu ngag libun, getaw Jerusalem, ndiꞌ niau pengeduyay! Iin sungkini pengeduyay niu, kig lawas niu gupia, mukaꞌ su ngag bataꞌ niu.
28 Jesus, porém, voltando-se para elas, disse: Filhas de Jerusalém, não choreis por mim; chorai antes por vós mesmas, e por vossos filhos.
29 Puꞌ duun tuꞌui gendaw mateng, teluꞌen nu getaw, ‘Tumuꞌ pa su nga ndiꞌ mapet bataꞌen! Tumuꞌ pa su ndaꞌ mainsan mekepeduduꞌ gembataꞌ!’”
29 Porque dias hão de vir em que se dirá: Bem-aventuradas as estéreis, e os ventres que não geraram, e os peitos que não amamentaram!
30 Laung pa ni Isus, “Metaluꞌ pagid nu nga getaw tu ngag binentudan, ‘Yamu bentud amu, tumuꞌ tubakay niu ami!’ Dakus tu nga maikaꞌ bentud, ‘Yamu ngag bataꞌ bentud, tebunay niu ami!’”
30 Então começarão a dizer aos montes: Caí sobre nós; e aos outeiros: Cobri-nos.
31 Diksuꞌ ni Isus su tinaluꞌen, “Puꞌ saꞌ maꞌniniꞌi kekpeleget dinaan kini, gitunganen mailaw tagun mau, naa yamu kiin, alandun saani mpenggulaula niu, gitunganen migangu tagun amu?”
31 Porque, se isto se faz no lenho verde, que se fará no seco?
32 Naa duun dademaig duaꞌ tawan mimilas tug balaꞌud nu gubirnu, piduma dini Isus egakay ditu pepatay dinilan.
32 E levavam também com ele outros dois, que eram malfeitores, para serem mortos.
33 Naa saꞌ maꞌantu, guminawas ilan dia syudad, midepet ilan dia dapit piningalan dun “Tulan Gulu.”
33 Quando chegaram ao lugar chamado Caveira, ali o crucificaram, a ele e também aos malfeitores, um à direita e outro à esquerda.
34 Kaliꞌ pektaluꞌ si Isus, “Uu Amaꞌu, pedasun mu ilan! Puꞌ ndaꞌ nilan mesabut su kelebuꞌan nu pinggulaula nilan kini.”
34 Jesus, porém, dizia: Pai, perdoa-lhes; porque não sabem o que fazem. Então repartiram as vestes dele, deitando sortes sobre elas.
35 Minelindeg dia su nga getaw, pegbantay ilan tu mipenggulaula. Su pelum kaunutan nu getaw Judea, pingimusaungan nilan si Isus, laung nilan, “Paa, megaganen daw megaweni ngag lain getaw, naa melengas guunenenig lawasen, saꞌ sia metuud, kini tuꞌu su pimiliꞌ nu Megbebayaꞌ, ki Tinduꞌen Meglekaunutan!”
35 E o povo estava ali a olhar. E as próprias autoridades zombavam dele, dizendo: Aos outros salvou; salve-se a si mesmo, se é o Cristo, o escolhido de Deus.
36 Su nga sundalu, piksudiꞌan ilan pa pagid si Isus. Mikpesempel ilan diniin, dayun ilan peksangal penginumen dig babaꞌen,
36 Os soldados também o escarneciam, chegando-se a ele, oferecendo-lhe vinagre,
37 kaliꞌ ilan pektaluꞌ, “Naa saꞌ pinenggiꞌ yaꞌa su gadiꞌ nu getaw Judea, naa gawen muig lawas mu!”
37 e dizendo: Se tu és o rei dos judeus, salva-te a ti mesmo.
38 Naa duuni tuꞌus pidekep dia tandaꞌ nug dimpulu ni Isus, iini sinulat dun, “Kini su Gadiꞌ nu nga getaw Judea.”
38 Por cima dele estava esta inscrição {em letras gregas, romanas e hebraicas:} ESTE É O REI DOS JUDEUS.
39 Naa sug duaꞌ tawan duma ni Isus linansang di nga kurus, su mimilas tug balaꞌud, mingimusaung dini Isus su sala tawan, laungen, “Haa, kanaꞌ ba yaꞌai Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan? Saꞌ maꞌnia, mauma dema ndiꞌa ma meksigawen, guunen mu dadema ami?”
39 Então um dos malfeitores que estavam pendurados, blasfemava dele, dizendo: Não és tu o Cristo? salva-te a ti mesmo e a nós.
40 Laak su sala tawan pelum, pimaagenig dumanen kia, laungen diniin, “Ndiꞌa masiꞌ mendek tu Megbebayaꞌ, asa inukuman ka na dema?
40 Respondendo, porém, o outro, repreendia-o, dizendo: Nem ao menos temes a Deus, estando na mesma condenação?
41 Laak ita kini, bantangen laaki maꞌninii ginukuman dinita, puꞌ sugda tu melaat gulaula ta. Kig duma ta kini, ndaꞌ mai melaat gulaulanen.”
41 E nós, na verdade, com justiça; porque recebemos o que os nossos feitos merecem; mas este nenhum mal fez.
42 Kaliꞌ pagid pektaluꞌ dini Isus, “Uu Isus, saꞌ meglekaunutan ka na tuꞌu, ndiꞌ mau da selingaway!”
42 Então disse: Jesus, lembra-te de mim, quando entrares no teu reino.
43 Kaliꞌ sembag si Isus, “Naa, taluꞌu tuꞌu diniꞌa, nandaw kini, meksalabuuk ita ditu Paraiso,” saꞌitada tu gekbus langit.
43 Respondeu-lhe Jesus: Em verdade te digo que hoje estarás comigo no paraíso.
44 Naa su kelansang dini Isus tu kurus, mabuꞌ miktui gendaw, tekaw dumilemi tibuuk benwa, ndaꞌ tiagi gendaw sampay miginengaꞌ menaugi gendaw.
44 Era já quase a hora sexta, e houve trevas em toda a terra até a hora nona, pois o sol se escurecera;
45 Su kurtina bilet ditug dialem nu Pengedapan tu Megbebayaꞌ, mitekaw meginengaꞌ megedit.
45 e rasgou-se ao meio o véu do santuário.
46 Mendadi minekeg dayun megbeksay si Isus, laungen, “Naa, uu Amaꞌu, pegwakilu diniꞌai gimuudu!” Dayun megetusi ginaanen.
46 Jesus, clamando com grande voz, disse: Pai, nas tuas mãos entrego o meu espírito. E, havendo dito isso, expirou.
47 Naa su kaunutan sundalu dia, benaꞌ minitaꞌen su mipenggulaula, inalen dayun su Megbebayaꞌ, laungen, “Aa naa, masiꞌ metuud tuꞌu, ki getaw kini, ndaꞌiduni salaꞌen!”
47 Quando o centurião viu o que acontecera, deu glória a Deus, dizendo: Na verdade, este homem era justo.
48 Su pelum melaun gupia getaw mipungun dia adun megbantay, benaꞌ minitaꞌ nilan su kelaun mipenggulaula, mimeguliꞌ ilan, pengekduken nilani gegdeb nilan sabaꞌ nu gembegat kelegenay nilan.
48 E todas as multidões que presenciaram este espetáculo, vendo o que havia acontecido, voltaram batendo no peito.
49 Naa sug launan sambat ni Isus kampuꞌ nu ngag libun tumindug diniin genat tu Galilea, pemegindeg ilan dia mesempelsempel, adun maitaꞌ nilan su mipenggulaula.
49 Entretanto, todos os conhecidos de Jesus, e as mulheres que o haviam seguido desde a Galiléia, estavam de longe vendo estas coisas.
50 — ausente —
50 Então um homem chamado José, natural de Arimatéia, cidade dos judeus, membro do sinédrio, homem bom e justo,
51 — ausente —
51 o qual não tinha consentido no conselho e nos atos dos outros, e que esperava o reino de Deus,
52 Mendadi kini si Jose, minangay madap dini Pilato, inubugen diniin, elapenen sug bangkay ni Isus.
52 chegando a Pilatos, pediu-lhe o corpo de Jesus;
53 Saꞌ maꞌantu, inangay dayun ni Jose egwatay dia kurus sug bangkay ni Isus. Benaꞌ miagwaten, pinutusen di penepeten gemputiꞌ, ditunen dayun libeng sangyab liwakan di telektap, ki ndaꞌ mainsan melebengay getaw.
53 e tirando-o da cruz, envolveu-o num pano de linho, e pô-lo num sepulcro escavado em rocha, onde ninguém ainda havia sido posto.
54 Naa su gendaw kia, Birnis, su pengandam di Gendaw Pelali nu getaw Judea, puꞌ sala gendaw paitu.
54 Era o dia da preparação, e ia começar o sábado.
55 Naa su ngag libun kiin tumindug dini Isus genat tu Galilea, lindug nilan si Jose, kaas minitaꞌ nilan su sangyab, dakus minitaꞌ nilan dadema su kebetang nug bangkay ni Isus dia.
55 E as mulheres que tinham vindo com ele da Galiléia, seguindo a José, viram o sepulcro, e como o corpo foi ali depositado.
56 Benaꞌ minuliꞌ ilan, pigulingel nilani nga memut tagek dakus su gininisan pagemut penguklaus nilan sia ditug bangkay ni Isus.
56 Então voltaram e prepararam especiarias e ungüentos. E no sábado repousaram, conforme o mandamento.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.