João 8
Kig Begu Pasad: Ki talu' nug megbebaya' (Bagong Tipan: Maayong balita alang kanimo) (SYB) vs ARA
1 [Laak si Isus, miditug Bentud nu nga Gayu Olibo.
1 Jesus, entretanto, foi para o monte das Oliveiras.
2 Benaꞌ migendaw puliꞌ, milapus mangay ditug Balay Pengedapan tu Megbebayaꞌ. Dekag minateng dia, mikpungun diniin su melaun getaw. Migingkud dayun si Isus, piktuꞌunanen ilan.
2 De madrugada, voltou novamente para o templo, e todo o povo ia ter com ele; e, assentado, os ensinava.
3 Naa duunig libun iwit dia nu nga mekpetuꞌun di Palinta nu Megbebayaꞌ mukaꞌ nu nga Pariseo. Kig libun kini, duun dawi mikaitaꞌ dun, tebiaꞌ miglaat pekesuunan. Mendadi, pinindeg nilan dia gedapan nu nga getaw kig libun kia.
3 Os escribas e fariseus trouxeram à sua presença uma mulher surpreendida em adultério e, fazendo-a ficar de pé no meio de todos,
4 Laung nu miguit dun dia, “Sir, kig libun kini, duuni mikaitaꞌ dun gupia miglaat pekesuunan daw.
4 disseram a Jesus: Mestre, esta mulher foi apanhada em flagrante adultério.
5 Naa, iini palinta nu Megbebayaꞌ dinita pisulaten dini Moises, subay betuun ta. Mendadi yaꞌa, taꞌ mai ketaluꞌ mu dun?”
5 E na lei nos mandou Moisés que tais mulheres sejam apedrejadas; tu, pois, que dizes?
6 Naa iini tinaluꞌ nilan duni maꞌnia, puꞌ pengimanan nilan sia si Isus di metaluꞌen, adun dengaten nilan sia.
6 Isto diziam eles tentando-o, para terem de que o acusar. Mas Jesus, inclinando-se, escrevia na terra com o dedo.
7 Minamal ilan dayun sumaak diniin. Migindeg dayun si Isus, kaliꞌ pektaluꞌ, “Naa, adin diniui ndaꞌi salaꞌen, iini meguna megbatu dun.”
7 Como insistissem na pergunta, Jesus se levantou e lhes disse: Aquele que dentre vós estiver sem pecado seja o primeiro que lhe atire pedra.
8 Migdukung puliꞌ si Isus, dayun peksulat puliꞌ diag lupaꞌ.
8 E, tornando a inclinar-se, continuou a escrever no chão.
9 Mendadi ki nga getaw kia, mimegawaꞌ ilan dayun dia, piksesala tawan dinilan mipanaw, miguna su nga megulang dinilan. Tigaꞌwan, iin laaki mibilin dia si Isus, dumanen laak sug libun pegindeg pa dia.
9 Mas, ouvindo eles esta resposta e acusados pela própria consciência, foram-se retirando um por um, a começar pelos mais velhos até aos últimos, ficando só Jesus e a mulher no meio onde estava.
10 Mendadi, migindeg puliꞌ si Isus, kaliꞌ saak tug libun, “Ibun, adin mailan? Ndaꞌ bai mbilin mukum diniꞌa?”
10 Erguendo-se Jesus e não vendo a ninguém mais além da mulher, perguntou-lhe: Mulher, onde estão aqueles teus acusadores? Ninguém te condenou?
11 Kaliꞌ sembag, “Sir, ndaꞌidun.”
11 Respondeu ela: Ninguém, Senhor! Então, lhe disse Jesus: Nem eu tampouco te condeno; vai e não peques mais.]
12 Naa, mikpetuꞌun puliꞌ si Isus tu nga getaw. Kaliꞌ pektaluꞌ, “Naa, pektalentenay niu ini. Naani Tiag mekpedelag di tibaꞌan getaw. Adin su getaw dumunut dinaan, iini medelagan nu Tiag, su puun nu ketubuꞌ ndaꞌi tamanen, mukaꞌ iin, ndiꞌ na mekepanaw di medelem.”
12 De novo, lhes falava Jesus, dizendo: Eu sou a luz do mundo; quem me segue não andará nas trevas; pelo contrário, terá a luz da vida.
13 Kaliꞌ pektaluꞌ su nga Pariseo, “Naa, taꞌ mai metuudan ami dun, puꞌ yaꞌa laaki tuminakesiꞌ dun? Su takesiꞌ mu, ndaꞌi gatagen.”
13 Então, lhe objetaram os fariseus: Tu dás testemunho de ti mesmo; logo, o teu testemunho não é verdadeiro.
14 Kaliꞌ sembag si Isus, “Pia naan laaki miketakesiꞌ dig lawasu, laak metuudi tinakesiꞌan ku, puꞌ misuunan kui pigenatan ku mukaꞌ peguliꞌan ku, laak yamu, ndaꞌ niu mesuunay ia.
14 Respondeu Jesus e disse-lhes: Posto que eu testifico de mim mesmo, o meu testemunho é verdadeiro, porque sei donde vim e para onde vou; mas vós não sabeis donde venho, nem para onde vou.
15 Saꞌ mukum amu, su kinilawan dai pigunut niu. Naan, ndiꞌu mukum di kilawan.
15 Vós julgais segundo a carne, eu a ninguém julgo.
16 Laak saꞌ pinenggiꞌ puꞌ mukumu di nga getaw, mpiai kaukumu dun, puꞌ kanaꞌu laak salai mukum dun, puꞌ dumananu dun nu suminuguꞌ dinaan.
16 Se eu julgo, o meu juízo é verdadeiro, porque não sou eu só, porém eu e aquele que me enviou.
17 Pektalentenay niu ini, misulat di Palinta niu sinulat ni Moises, saꞌ duaꞌ tawani meketakesiꞌ dun, mpemilang metuud su takesiꞌan nilan.
17 Também na vossa lei está escrito que o testemunho de duas pessoas é verdadeiro.
18 Naa, mitakesiꞌan kuig lawasu mukaꞌ tinakesiꞌan dau dema nu Gamaꞌu, su suminuguꞌ dinaan.”
18 Eu testifico de mim mesmo, e o Pai, que me enviou, também testifica de mim.
19 Kaliꞌ saak su nga Pariseo, “Naa ki gamaꞌ mu kini, adin ma dun?”
19 Então, eles lhe perguntaram: Onde está teu Pai? Respondeu Jesus: Não me conheceis a mim nem a meu Pai; se conhecêsseis a mim, também conheceríeis a meu Pai.
20 Kiai tinaluꞌ ni Isus su dia pa Pengedapan tu Megbebayaꞌ mekpetuꞌun dia nga getaw, dia mesempel nug betangan nu nga getaw gamut nilan ditu Pengedapan. Ndaꞌ pai duminaap dini Isus, puꞌ ndaꞌ pa datengi gendaw su tinduꞌ nu Megbebayaꞌ kedaap diniin.
20 Proferiu ele estas palavras no lugar do gazofilácio, quando ensinava no templo; e ninguém o prendeu, porque não era ainda chegada a sua hora.
21 Kaliꞌ padun pektaluꞌ si Isus tu nga getaw, “Naa mawaꞌu dini, penengaun niau dayun, laak ndiꞌ niau mbaangan. Kaas matay damu, ndaꞌ namu lelaatay di salaꞌ niu. Ndiꞌ amu mekeditu pegengayan ku.”
21 De outra feita, lhes falou, dizendo: Vou retirar-me, e vós me procurareis, mas perecereis no vosso pecado; para onde eu vou vós não podeis ir.
22 Naa, su nga kaunutan nu getaw Judea, kaliꞌ ilan pektaluꞌ, “Kagina tinaluꞌen puꞌ ndiꞌ ita mekeditu pegengayanen, mabuꞌ iini guluganen, megeget.”
22 Então, diziam os judeus: Terá ele, acaso, a intenção de suicidar-se? Porque diz: Para onde eu vou vós não podeis ir.
23 Kaliꞌ sembag si Isus, “Yamu, dangen amu dinig lumbang. Naan, genatu tu gekbus langit, kaas sakup amu laak nu kekinilawan. Laak naan, kanaꞌu sakup kekinilawan.
23 E prosseguiu: Vós sois cá de baixo, eu sou lá de cima; vós sois deste mundo, eu deste mundo não sou.
24 Kiai tinaluꞌu dun puꞌ matay damu ndaꞌ namu lelaatay di nga salaꞌ niu. Matay amu tuꞌu ndaꞌ amu lelaatay, subay metuudan amu dun naan su pekteluꞌen ku kini.”
24 Por isso, eu vos disse que morrereis nos vossos pecados; porque, se não crerdes que
25 Kaliꞌ ilan saak, “Adin ka getaw?”
25 Então, lhe perguntaram: Quem és tu? Respondeu-lhes Jesus: Que é que desde o princípio vos tenho dito?
26 Yamu kiin, melaun pa paduni metaluꞌu mekatag diniu, laak ndiꞌu teluꞌen. Melaun dademai maukuman ku amu dun, laak ndiꞌu dadema mukum. Su taluꞌ nu suminuguꞌ dinaan, iin su metuud mukaꞌ iin laaki ukiten ku di tibaꞌan getaw.”
26 Muitas coisas tenho para dizer a vosso respeito e vos julgar; porém aquele que me enviou é verdadeiro, de modo que as coisas que dele tenho ouvido, essas digo ao mundo.
27 Naa su nga mikedengeg tu tinaluꞌen kia, ndaꞌ nilan mesabut puꞌ su pekteluꞌenen dinilan, iin su Gamaꞌen Megbebayaꞌ.
27 Eles, porém, não atinaram que lhes falava do Pai.
28 Maꞌantu, kaliꞌ dayun pektaluꞌ si Isus, “Naanig Bataꞌ nu Kilawan. Saꞌ inaten na niau, mesuunan na niu puꞌ naan su pekteluꞌen ku kiin. Mukaꞌ dema mesuunan niu dayun ndaꞌi penggulaulaan ku mikpuun tug danaan pegbayaꞌ, puꞌ teluꞌen ku su laak pisuun dinaan nu Gamaꞌu.
28 Disse-lhes, pois, Jesus: Quando levantardes o Filho do Homem, então, sabereis que
29 Iin su suminuguꞌ dinaan, megduma lelayun dinaan mukaꞌ ndaꞌu niin petuyangay salau, puꞌ pinemalan ku lelayun penggulaulaay su mauyaꞌanen.”
29 E aquele que me enviou está comigo, não me deixou só, porque eu faço sempre o que lhe agrada.
30 Mendadi melauni nga mikedengeg tu tinaluꞌ kia ni Isus, mituudan ilan diniin.
30 Ditas estas coisas, muitos creram nele.
31 Mendadi, kaliꞌ pektaluꞌ si Isus tu nga getaw Judea dia mikpetuud na diniin, “Saꞌ penemalan niu dunutay su teluꞌen ku, naa sakupu namu tantu.
31 Disse, pois, Jesus aos judeus que haviam crido nele: Se vós permanecerdes na minha palavra, sois verdadeiramente meus discípulos;
32 Mesuunan pa niu dayuni metuud mukaꞌ pebeluyen amu nu metuud.”
32 e conhecereis a verdade, e a verdade vos libertará.
33 Su nga getaw Judea, kaliꞌ ilan pektaluꞌ, “Mauma dema teluꞌen mu puꞌ pebeluyen ami, asa sapuꞌ ami ni Abraham, ndaꞌ nami mainsan mbianayi gulipen di getaw. Taꞌ mai pengmaꞌanan mu pebeluyen ami?”
33 Responderam-lhe: Somos descendência de Abraão e jamais fomos escravos de alguém; como dizes tu: Sereis livres?
34 Kaliꞌ sembag si Isus, “Naa, taman taluꞌu diniu, adin su mikesalaꞌ, malap gulipen nu salaꞌen.
34 Replicou-lhes Jesus: Em verdade, em verdade vos digo: todo o que comete pecado é escravo do pecado.
35 Saꞌ upama gulipen, kanaꞌ sakup lelayun nu mingulipen dun, laak dagid sug bataꞌ nu mikpaulipen dun, danilan da lelayun.
35 O escravo não fica sempre na casa; o filho, sim, para sempre.
36 Kaas saꞌ iini mekpebeluy diniu sug Bataꞌ nu Megbebayaꞌ, naa mbeluy damu gupia.
36 Se, pois, o Filho vos libertar, verdadeiramente sereis livres.
37 Naa, misuunan ku puꞌ yamui sapuꞌ ni Abraham, laak pia maꞌantu, mauyaꞌan niu petain niau, puꞌ ndaꞌ pengganget dig delendeman niu su pekteluꞌen ku.
37 Bem sei que sois descendência de Abraão; contudo, procurais matar-me, porque a minha palavra não está em vós.
38 Naan, piktuꞌun ku diniu su pinitaꞌ dinaan nu Gamaꞌu. Yamu dema, penggulaulaan niu su midengeg niu dig daniu gamaꞌ.”
38 Eu falo das coisas que vi junto de meu Pai; vós, porém, fazeis o que vistes em vosso pai.
39 Sumimbag ilan, “Sapuꞌ ami ni Abraham.”
39 Então, lhe responderam: Nosso pai é Abraão. Disse-lhes Jesus: Se sois filhos de Abraão, praticai as obras de Abraão.
40 laak dagid iini penggulaulaan niu sia, petain niau. Naa, ndaꞌi pinggulaula ni Abraham maꞌnia. Daal dai pinggulaulau, inukitu diniu su midengegu metuud tinaluꞌ nu Megbebayaꞌ.
40 Mas agora procurais matar-me, a mim que vos tenho falado a verdade que ouvi de Deus; assim não procedeu Abraão.
41 Yamu, iini pinunggilingan niu, su pinggulaula nu tantu gamaꞌ niu.”
41 Vós fazeis as obras de vosso pai. Disseram-lhe eles: Nós não somos bastardos; temos um pai, que é Deus.
42 “Kanaꞌ, puꞌ saꞌ iini tantu Gamaꞌ niu, petailen niau sia, puꞌ iini pigenatan ku su Megbebayaꞌ, mukaꞌ kini dau. Kanaꞌ laak puun tu pegbayaꞌu su kediniin ku, puꞌ iini suminuguꞌ dinaan su Megbebayaꞌ.
42 Replicou-lhes Jesus: Se Deus fosse, de fato, vosso pai, certamente, me havíeis de amar; porque eu vim de Deus e aqui estou; pois não vim de mim mesmo, mas ele me enviou.
43 Mauma dema ndaꞌ niu mesabuti taluꞌu? Iini pikpuunanen, ndiꞌ niu muit su pekteluꞌen ku.
43 Qual a razão por que não compreendeis a minha linguagem? É porque sois incapazes de ouvir a minha palavra.
44 Mingemaꞌan damu gusay tu gamaꞌ niu, su Palin. Iin laaki mauyaꞌan niu pektalentenay, su mauyaꞌan nu Palin. Su Palin, genat tu pikpuunanen, memunuꞌan iin mukaꞌ belusen, puꞌ ndaꞌ na daan pegilengig delendemanen tu metuud, pia maikaꞌ. Saꞌ megbalus, bantangen da, puꞌ belusen, mukaꞌ iin demai pigenatan nug balus.
44 Vós sois do diabo, que é vosso pai, e quereis satisfazer-lhe os desejos. Ele foi homicida desde o princípio e jamais se firmou na verdade, porque nele não há verdade. Quando ele profere mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 Kaas, iini ndiꞌ amu metuudan dun dinaan, puꞌ teluꞌen ku su metuud.
45 Mas, porque eu digo a verdade, não me credes.
46 Ndaꞌidun diniui mekeglegintuud dun puꞌ naani mikesalaꞌ. Saꞌ piglegintuudu su kekesuun, mauma dema ndaꞌ amu metuuday dun?
46 Quem dentre vós me convence de pecado? Se vos digo a verdade, por que razão não me credes?
47 Pektalentenay niu ini, adin su tantu sakup nu Megbebayaꞌ, iini mekineeg tu taluꞌ nu Megbebayaꞌ, laak ndiꞌ niu pektalentenan, puꞌ kanaꞌ amu daniin piglegetawan.”
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus; por isso, não me dais ouvidos, porque não sois de Deus.
48 Mendadi ki nga getaw Judea kia, kaliꞌ ilan saak dini Isus, “Ndiꞌ ba metuud, yaꞌa su pekteluꞌen nami getaw Samaria, su pingepuꞌan menulay?”
48 Responderam, pois, os judeus e lhe disseram: Porventura, não temos razão em dizer que és samaritano e tens demônio?
49 Kaliꞌ sembag si Isus, “Ndaꞌu lai pengepuꞌay menulay. Adin su pinggulaulau, mekpebasau dun tu Gamaꞌu, laak yamu, piksudiꞌan niau.
49 Replicou Jesus: Eu não tenho demônio; pelo contrário, honro a meu Pai, e vós me desonrais.
50 Ndaꞌu pegelapayi megdedengegu dun, laak dagid duuni mekpededengeg dun dinaan, puꞌ iini metau mukum.
50 Eu não procuro a minha própria glória; há quem a busque e julgue.
51 Naa, taman taluꞌu diniu, adin su mekpetuud tu tinaluꞌu, ndiꞌ na matay.”
51 Em verdade, em verdade vos digo: se alguém guardar a minha palavra, não verá a morte, eternamente.
52 Kaliꞌ ilan taluꞌ diniin, “Nandaw, mitekad na nami tantu pingepuꞌan ka tuꞌu menulay! Puꞌ si Abraham mukaꞌ su nga pimuunan nu Megbebayaꞌ dengantu, minatay da. Dayun pelum iini teluꞌen mu, su mekpetuud di tinaluꞌ mu, ndaꞌ nai petayanen.
52 Disseram-lhe os judeus: Agora, estamos certos de que tens demônio. Abraão morreu, e também os profetas, e tu dizes: Se alguém guardar a minha palavra, não provará a morte, eternamente.
53 Su ginepuꞌay ta si Abraham, minatay da. Masiꞌ metaasa pa ba diniin? Su nga pimuunan nu Megbebayaꞌ dengantu, minatay dadema. Taiꞌ delendeman mu dun, adin ka getaw?”
53 És maior do que Abraão, o nosso pai, que morreu? Também os profetas morreram. Quem, pois, te fazes ser?
54 Laung ni Isus, “Saꞌ naani migalap dun sug dengegan ku, ndaꞌi gatagen. Laak iini migbegay dun dinaan su Gamaꞌu, iin su tinaluꞌ niu pektemuyen niu.
54 Respondeu Jesus: Se eu me glorifico a mim mesmo, a minha glória nada é; quem me glorifica é meu Pai, o qual vós dizeis que é vosso Deus.
55 Laak dagid sampay nemun, ndaꞌ niu iin sembatay. Naan, suminambatu gupia diniin. Saꞌ pinenggiꞌ gelalen ku ndaꞌu sembatay, naa, belusenu maꞌniin diniu, puꞌ suminambatu gupia diniin, mukaꞌ piktalentenan ku su teluꞌenen.
55 Entretanto, vós não o tendes conhecido; eu, porém, o conheço. Se eu disser que não o conheço, serei como vós: mentiroso; mas eu o conheço e guardo a sua palavra.
56 Naa si Abraham kiin, su gamaꞌ niu laung, pigleliag, puꞌ mikpedateng di ketuaꞌu dini. Naa minitaꞌen na, mukaꞌ liliag na gupia.”
56 Abraão, vosso pai, alegrou-se por ver o meu dia, viu-o e regozijou-se.
57 “Kendutaꞌ mai kaitaꞌ mu dini Abraham, asa ndaꞌ pa peglima puluꞌi taun mu?”
57 Perguntaram-lhe, pois, os judeus: Ainda não tens cinquenta anos e viste Abraão?
58 “Taman taluꞌu diniu, su ndaꞌ pa pegigetaw si Abraham, naan, daan nau.”
58 Respondeu-lhes Jesus: Em verdade, em verdade eu vos digo: antes que Abraão existisse,
59 Mingimud dayun batu su nga kaunutan kia, puꞌ betuun nilan sia si Isus adun matay. Laak dagid si Isus, luminamug tu tebenan getaw, migawaꞌ dayun dia Pengedapan tu Megbebayaꞌ.
59 Então, pegaram em pedras para atirarem nele; mas Jesus se ocultou e saiu do templo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.