João 7
Kig Begu Pasad: Ki talu' nug megbebaya' (Bagong Tipan: Maayong balita alang kanimo) (SYB) vs NTLH
1 Genat itu, mipanaw si Isus dia laak benwa Galilea. Ndaꞌ peditu Judea, puꞌ su nga kaunutan nu getaw Judea ditu, mekpatay ilan sia diniin.
1 Depois disso, Jesus começou a andar pela Galileia; ele não queria andar pela Judeia, pois os líderes judeus dali estavam querendo matá-lo.
2 Mendadi, sungu na mektelipuun sug lumpuk nu nga getaw Judea piningalan dun sug Lumpuk ngag Bebelayan.
2 Aconteceu que a festa dos judeus chamada Festa das Barracas estava perto.
3 Kaliꞌ pektaluꞌ dini Isus su nga pateden, “Tumuꞌ awaꞌa dini, dituun ka Judea, adun maitaꞌ nu nga sakup mu ditu ki penggulaulaan mu.
3 Então os irmãos de Jesus disseram a ele: — Saia daqui e vá para a Judeia a fim de que os seus seguidores vejam o que você está fazendo.
4 Puꞌ su getaw saꞌ mekpededengeg, ndiꞌen egluden su penggulaulaanen. Ki nga penggulaulaan mu kini, subay pedayag mu tu tibaꞌan getaw!”
4 Pois quem quer ser bem-conhecido não deve esconder o que está fazendo. Já que você faz essas coisas, deixe que todos o conheçam.
5 (Iini tinaluꞌ dun nu nga patedeni maꞌnia, puꞌ pia ilan, ndaꞌ ilan pekpetuud diniin.)
5 Até os irmãos de Jesus não criam nele.
6 Kaliꞌ pektaluꞌ si Isus, “Paa, naan, ndaꞌ pa dateng ki gendawu. Yamu, pia taꞌ endaway dun, megdadi da.
6 Ele respondeu:
7 Ndiꞌ amu mesengay nu nga kilawan, dagid naan, misengayu nilan, puꞌ penluksaden ku dinilan melaatig betad nilan.
7 O mundo não pode ter ódio de vocês, mas tem ódio de mim porque eu afirmo que o que o mundo faz é mau.
8 Mendadi, yamu nai peditug lumpuk. Naan, ndiꞌu meditu, puꞌ ndaꞌ pa dateng ki gendawu.”
8 Vão vocês à festa, mas eu não vou porque a minha hora ainda não chegou.
9 Saꞌ maꞌniai tinaluꞌen, mibilin dia Galilea si Isus.
9 Jesus disse isso e ficou na Galileia.
10 Mendadi benaꞌ miditug lumpuk su nga pated ni Isus mukaꞌ duuni santaꞌ gebii, miditu dadema si Isus, laak dagid ndaꞌ pailagilag dia.
10 Depois que os seus irmãos foram à festa, Jesus também foi, mas fez isso em segredo e não publicamente.
11 Naa ki nga kaunutan nu getaw Judea, pekpenengaun nilan si Isus diag lumpuk, sinaak nilan tu nga getaw, “Adin main?”
11 Os líderes judeus o procuravam na festa e perguntavam: — Onde é que está aquele homem?
12 Su nga melaun getaw suminaup, miglelekemeday ilan patiꞌ mekatag dini Isus. Duuni miktaluꞌ, “Gempia getaw iin,” duun dademai miktaluꞌ, “Kanaꞌ ma da, peglimbunganen su nga getaw.”
12 Na multidão havia muita gente comentando sobre ele. Alguns diziam: — Ele é bom. — Não é não; ele engana o povo! — afirmavam outros.
13 Laak pigbuni nilan su teluꞌen nilan kia, puꞌ mindek ilan tu nga kaunutan nu getaw Judea.
13 Mas ninguém falava abertamente sobre ele porque todos tinham medo dos líderes judeus.
14 Mendadi benaꞌ miginengaꞌ na saan sug lumpuk, miditu si Isus Balay Pengedapan tu Megbebayaꞌ, piktuꞌunanen su nga getaw dia.
14 Quando a festa já estava no meio, Jesus foi ao Templo e começou a ensinar.
15 Ki nga kaunutan nu getaw Judea, misebuꞌan ilan dun, kaliꞌ ilan peksinaakay, “Paa, ki getaw kini, pikendun ma dun metaasi sinuunanen, asa ndaꞌ ma petuꞌunay di Palinta ta?”
15 Os líderes judeus ficaram muito admirados e diziam: — Como é que ele sabe tanto sem ter estudado?
16 Mendadi kaliꞌ pektaluꞌ si Isus, “Ki tinituluꞌu kini, kanaꞌ danaan delendeman, segaga danu suminuguꞌ dinaan.
16 Jesus disse:
17 Adin su getaw delendemanen penggulaulaanen su mauyaꞌan nu Megbebayaꞌ, mesuunanen saꞌ taꞌi pigenatan nu tituluꞌu, saꞌ genat ba tu Megbebayaꞌ, saꞌ mikpuun bain tug danaan laak pegbayaꞌ.
17 Quem quiser fazer a vontade de Deus saberá se o meu ensino vem de Deus ou se falo em meu próprio nome.
18 Adin su mekpetuꞌun puun dig daniin laak pegbayaꞌ, mekpenalenal da, laak dagid adin su mekpetuꞌun adun pegleleepenenig dengegan nu Megbebayaꞌ, su suminuguꞌ diniin, iini tantu mekpetuꞌun, kanaꞌ belusen.
18 Quem fala em seu próprio nome está procurando ser elogiado. Mas quem quer conseguir louvores para aquele que o enviou, esse é honesto, e não há falsidade nele.
19 Maꞌniin ni Moises, bigayanen amu Palinta nu Megbebayaꞌ dengantu, laak dagid, ndaꞌiduni getaw diniu dinunutanen gelaꞌ su Palinta kia. Puꞌ saꞌ sia duun diniui getaw dinunutanen gelaꞌ su Palinta, mauma dema naan, petain ma niau sia, asa duuni pinalinta ni Moises, ndiꞌ mekpatay?”
19 Foi Moisés quem deu a
20 Kaliꞌ sembag su melaun getaw, “Pingepuꞌan ka menulay! Pia ndaꞌi miksaad matay diniꞌa.”
20 A multidão respondeu: — Você está dominado por um demônio! Quem é que está querendo matá-lo?
21 Kaliꞌ padun sembag si Isus dinilan, “Naa, mainsan pinggulaulaui mekesalebuꞌ, mitekawan amu dun, launan niu.
21 Então Jesus disse:
22 Bentayay pa daan niu. Pinalinta diniu ni Moises pentuꞌusan niuig bataꞌ niu puꞌ getaw Judea nailan, kaas megbaal amu tuꞌus, pia di Gendaw Pelali (laak kanaꞌ ni Moisesi pigenatanen, su laak nga ginepuꞌay niu).
22 Vocês
23 Naa, saꞌ sirkunsisuuni getaw di Gendaw Pelali, puꞌ adun medunutani palinta ni Moises, taꞌ mai mangit amu dun dinaan saꞌ pineguliꞌan ku gupiaig lawas nu getaw kiin di Gendaw Pelali?
23 Para não deixarem de cumprir a Lei de Moisés, vocês circuncidam um menino, mesmo no sábado. Então por que ficam com raiva de mim quando eu curo completamente uma pessoa no sábado?
24 Mendadi, ndiꞌ amu pegdedaliꞌ mengukum di minitaꞌ niu, subay unaan pa niu pegdelendem saꞌ gempia ba su pinggulaula, saꞌ melaaten ba.”
24 Parem de julgar pelas aparências e julguem com justiça.
25 Naa duuni nga getaw Jerusalem miktaluꞌ, “Ki getaw kini, kanaꞌ bain su petain sia nu nga kaunutan?
25 Algumas pessoas que moravam em Jerusalém perguntavam: — Não é este o homem que estão querendo matar?
26 Laak bentayay pa daan niu, megyaga iin di gedapan, laak ndiꞌ nilan pemaagen! Aa, mabuꞌ misuunan ba nilan puꞌ iinen tuꞌu su Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan?
26 Vejam! Ele está falando em público, e ninguém diz nada contra ele! Será que as autoridades sabem mesmo que ele é o Messias ?
27 Dagid saꞌ mateng daw su Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ, ndaꞌ dawi mekesuun dun ki pegenatanen. Naa kig launan ta kini, misuunan ta su pigenatan nu getaw kini.”
27 No entanto, quando o Messias vier, ninguém saberá de onde ele é; e nós sabemos de onde este homem vem.
28 Mendadi, selian ni Isus mekpetuꞌun dia Pengedapan tu Megbebayaꞌ, minekeg mektaluꞌ, laungen, “Naa, laung niu dun puꞌ miꞌilala ba niau mukaꞌ misuunan ba niui pigenatan ku? Kanaꞌ danaan delendeman su kediniin ku. Metuud, duuni Megbebayaꞌ mukaꞌ iini suminuguꞌ dinaan, laak iin, kanaꞌ niu mailala.
28 Quando estava ensinando no pátio do Templo, Jesus disse bem alto:
29 Dagid naan, mikesuunu diniin, puꞌ iini pigenatan ku, mukaꞌ iini suminuguꞌ dinaan medini.”
29 Mas eu o conheço porque venho dele e fui mandado por ele.
30 Mendadi ki nga kaunutan kia, sikna midengeg nilan, daapen nilan sia si Isus, laak ndaꞌi mekedaap dun, puꞌ ndaꞌ pa dateng ki gendawen.
30 Então quiseram prender Jesus, mas ninguém fez isso porque a sua hora ainda não tinha chegado.
31 Laak melaun getaw dia, mituudan ilan dini Isus, laung nilan, “Saꞌ metuaꞌ su Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan, melaun pai mekesalebuꞌ penggulaulaanen, sabayaꞌ nu getaw kini?”
31 Porém muitas pessoas que estavam na multidão creram nele e perguntavam: — Quando o Messias vier, será que vai fazer milagres maiores do que este homem tem feito?
32 Naa ki nga Pariseo, midengeg nilan su kaunlumunlum kia nu nga melaun getaw mekatag dini Isus. Saꞌ maꞌnia, ilan kia mukaꞌ su nga kaunutan nug belian nu getaw Judea, sinuguꞌ nilan dayuni nga megingat tu Pengedapan tu Megbebayaꞌ, adun daapen nilan si Isus.
32 Os fariseus ouviram a multidão comentando essas coisas sobre Jesus, e por isso eles e os chefes dos sacerdotes mandaram guardas para o prenderem.
33 Kaliꞌ pektaluꞌ si Isus, “Dumuma pau diniu ndiꞌ maiben, dayun megawaꞌu dini, mpuliꞌu ditu suminuguꞌ dinaan.
33 Jesus disse:
34 Dayun penengaun niau, laak ndiꞌ niau mbaangan, puꞌ ndiꞌ amu mekeditu pegengayan ku.”
34 Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou.
35 Naa ki nga kaunutan nu getaw Judea kia, miksinaakay ilan dayun, laung nilan, “Adin ma saan angayi getaw kini, ndiꞌ ta mbaangan? Mabuꞌ mangay ditu ngag duma ta misigwag, su luminamug tu nga getaw Grecia, puꞌ adun petuꞌunanen pelum su nga getaw Grecia?
35 Então os líderes judeus começaram a comentar: — Para onde será que ele vai que não o poderemos achar? Será que ele vai morar com os judeus que moram no estrangeiro? Será que vai ensinar os não judeus?
36 Taꞌ mai guluganen ki tinaluꞌen kia puꞌ penengaun ta, laak ndiꞌ tain mbaangan, puꞌ ndiꞌ ita mekeditu daw pegengayanen?”
36 O que será que ele quis dizer quando afirmou: “Vocês vão me procurar e não vão me achar, pois não podem ir para onde eu vou”?
37 Naa benaꞌ sug deksuꞌan nug Lumpuk nug Liniusan, si Isus, migindeg di gedapan nug launan getaw, minekeg dayun mektaluꞌ dinilan, “Pia adini getaw kuaun, mekangay minum dini naan.
37 O último dia da festa era o mais importante. Naquele dia Jesus se pôs de pé e disse bem alto:
38 Ndaꞌ ba mesulat di Misulat Taluꞌ nu Megbebayaꞌ, ‘Adin su metuudan dinaan, duuni maaꞌ nu tebud dig dialem ginaanen menelegan megbegay ketubuꞌ ndaꞌi tamanen.’”
38 Como dizem as
39 Naa, ki tinaluꞌ ni Isus kia, iini mekatag di penggulaula nug Balakat nu Megbebayaꞌ, su sungu begay tu nga mekpetuud diniin. Ndaꞌ pa ia begay, puꞌ ndaꞌ pa lentu si Isus ditu gekbus langit adun maitaꞌ nug launan biwat su kelengas nu pegbayaꞌen.
39 Jesus estava falando a respeito do Espírito Santo, que aqueles que criam nele iriam receber. Essas pessoas não tinham recebido o Espírito porque Jesus ainda não havia voltado para a presença gloriosa de Deus.
40 Naa benaꞌ midengeg nu nga melaun getaw ki tinaluꞌ kia ni Isus, duuni miktaluꞌ, “Ki getaw kini, iinen na tuꞌu su pedetengen ta Pimuunan nu Megbebayaꞌ!”
40 Muitas pessoas que ouviram essas palavras afirmavam: — De fato, este homem é o
41 Saꞌ sug dumai mektaluꞌ, laung nilan, “Iinen na tuꞌu su Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan!”
41 Outros diziam: — Ele é o E ainda outras pessoas perguntavam: — Mas será que o Messias virá da Galileia?
42 Iini sinulat ditu Misulat Taluꞌ nu Megbebayaꞌ, su Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan, sapuꞌ ni Adiꞌ David, kaas genat dig Betlehem, sug lunsud ni David.”
42 As Escrituras Sagradas dizem que o Messias será descendente de Davi e vai nascer em Belém, onde Davi morou.
43 Iin dayuni sumpakiꞌ nug delendeman nu nga getaw mekatag dini Isus.
43 Então o povo se dividiu por causa dele.
44 Sug duma, mauyaꞌan nilan sia daapen iin, laak ndaꞌ pai kedaap diniin.
44 Alguns queriam prender Jesus, mas ninguém fez isso.
45 Naa su nga megingat tu Pengedapan kiin, benaꞌ mipuliꞌ ilan ditu nga kaunutan nug belian mukaꞌ tu nga Pariseo kia, sinaakan ilan, “Naa, mauma dema ndaꞌ ma niu iin uitay?”
45 Os guardas voltaram para o lugar onde estavam os chefes dos sacerdotes e os fariseus , e eles perguntaram: — Por que vocês não trouxeram aquele homem?
46 Kaliꞌ sembag su nga megingat, “Puꞌ iin pa duuni getaw mikiteluꞌay maaꞌ nu getaw kiin!”
46 Eles responderam: — Nunca ninguém falou como ele!
47 “Apelai!” sinaak nu nga Pariseo. “Milimbungan damu niin dema?
47 Então os fariseus disseram aos guardas: — Será que vocês também foram enganados?
48 Saꞌ yami nu nga kaunutan mukaꞌ Pariseo, duun bai misuunan niu sala tawan dinami mituudan di getaw kiin?
48 Por acaso alguma autoridade ou algum fariseu creu nele?
49 Baa, nga melaun getaw kini! Ndaꞌ nilan mesuunay su Palinta nu Megbebayaꞌ pisulaten dini Moises, kaas inukuman nailan nu Megbebayaꞌ!”
49 Essa gente que não conhece a Lei está amaldiçoada por Deus.
50 Naa sala tawan di nga Pariseo kia, si Nicodemo, su miditu ni Isus sug diin kiin. Kaliꞌ pektaluꞌ si Nicodemo,
50 Mas Nicodemos, que era um deles e que certa ocasião havia falado com Jesus, disse:
51 “Asa binandu ditu Palinta ta, ukumani getaw subay unaan pa biselaay.”
51 — De acordo com a nossa Lei não podemos condenar um homem sem ouvi-lo primeiro e descobrir o que ele fez.
52 Kaliꞌ sembag su nga Pariseo, “Masiꞌ yaꞌa, dumaa dadema niin getaw Galilea? Naa, penilung mu su Misulat Taluꞌ nu Megbebayaꞌ. Mesuunan mu dayun, ndaꞌi pimuunan nu Megbebayaꞌ genat tu Galilea.”
52 — Por acaso você também é da Galileia? — perguntaram eles. — Estude as Escrituras Sagradas e verá que da Galileia nunca surgiu nenhum profeta .
53 [Saꞌ maꞌantu, minuliꞌ su nga kelaun getaw.]
53 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.