Lucas 9
swessb (SWESSB) vs ARA
1 Och han sammankallade de tolv och gav dem makt och auktoritet över alla demonerna och att bota åkommor.
1 Tendo Jesus convocado os doze, deu-lhes poder e autoridade sobre todos os demônios, e para efetuarem curas.
2 Och han sände ut dem att förkunna Guds rike och hela [de sjuka]
2 Também os enviou a pregar o reino de Deus e a curar os enfermos.
3 och sade till dem: ”Ta inget för vägen, varken stav eller väska eller bröd eller silver eller två tunikor [var] att ha.
3 E disse-lhes: Nada leveis para o caminho: nem bordão, nem alforje, nem pão, nem dinheiro; nem deveis ter duas túnicas.
4 Och i det hus där ni går in, där ska ni bli kvar och därifrån gå ut.
4 Na casa em que entrardes, ali permanecei e dali saireis.
5 Och de som inte välkomnar er, gå ut från den staden och skaka av dammet från era fötter till ett vittnesbörd för dem.”
5 E onde quer que não vos receberem, ao sairdes daquela cidade, sacudi o pó dos vossos pés em testemunho contra eles.
6 Och de gick ut och gick genom by efter by och evangeliserade och botade överallt.
6 Então, saindo, percorriam todas as aldeias, anunciando o evangelho e efetuando curas por toda parte.
7 Men Herodes tetrarken hörde om allt som hände och var djupt villrådig, eftersom det sades av några att Johannes blivit uppväckt från de döda,
7 Ora, o tetrarca Herodes soube de tudo o que se passava e ficou perplexo, porque alguns diziam: João ressuscitou dentre os mortos;
8 men av några att Elia hade visat sig och av andra att en profet av de urtida hade uppstått.
8 outros: Elias apareceu; e outros: Ressurgiu um dos antigos profetas.
9 Och Herodes sade: ”Johannes halshögg jag. Men vem är denne om vilken jag hör sådant?” Och han sökte få se honom.
9 Herodes, porém, disse: Eu mandei decapitar a João; quem é, pois, este a respeito do qual tenho ouvido tais coisas? E se esforçava por vê-lo.
10 Och apostlarna återvände och skildrade för honom vad de hade gjort. Och han tog med dem och drog sig undan enskilt till en stad som kallas Betsaida.
10 Ao regressarem, os apóstolos relataram a Jesus tudo o que tinham feito. E, levando-os consigo, retirou-se à parte para uma cidade chamada Betsaida.
11 Men skarorna fick veta och följde honom. Och han välkomnade dem och talade till dem om Guds rike, och dem som hade behov av bot helade han.
11 Mas as multidões, ao saberem, seguiram-no. Acolhendo-as, falava-lhes a respeito do reino de Deus e socorria os que tinham necessidade de cura.
12 Men dagen började vika, och de tolv kom fram och sade till honom: ”Skicka iväg skaran, så att de går till byarna och gårdarna runt omkring och övernattar och finner proviant. För här är vi på en öde plats.”
12 Mas o dia começava a declinar. Então, se aproximaram os doze e lhe disseram: Despede a multidão, para que, indo às aldeias e campos circunvizinhos, se hospedem e achem alimento; pois estamos aqui em lugar deserto.
13 Men han sade till dem: ”Ge dem ni att äta.” Men de sade: ”Vi har inte mer än fem bröd och två fiskar. Om väl inte vi ska gå och köpa matämnen för allt detta folk?”
13 Ele, porém, lhes disse: Dai-lhes vós mesmos de comer. Responderam eles: Não temos mais que cinco pães e dois peixes, salvo se nós mesmos formos comprar comida para todo este povo.
14 För det var omkring femtusen män.
14 Porque estavam ali cerca de cinco mil homens. Então, disse aos seus discípulos: Fazei-os sentar-se em grupos de cinquenta.
15 Och de gjorde så och fick allihop att luta sig till bords.
15 Eles atenderam, acomodando a todos.
16 Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och välsignade dem. Och han bröt och gav åt lärjungarna för att sätta fram åt skaran.
16 E, tomando os cinco pães e os dois peixes, erguendo os olhos para o céu, os abençoou, partiu e deu aos discípulos para que os distribuíssem entre o povo.
17 Och alla åt och blev mätta, och det togs upp som blev över för dem av bitar, tolv korgar.
17 Todos comeram e se fartaram; e dos pedaços que ainda sobejaram foram recolhidos doze cestos.
18 Och det hände sig, under det att han var och bad ensam, att lärjungarna var med honom. Och han frågade dem och sade: ”Vem säger skarorna att jag är?”
18 Estando ele orando à parte, achavam-se presentes os discípulos, a quem perguntou: Quem dizem as multidões que sou eu?
19 Och de svarade och sade: ”Johannes Döparen. Men andra Elia, och andra att en profet av de urtida har uppstått.”
19 Responderam eles: João Batista, mas outros, Elias; e ainda outros dizem que ressurgiu um dos antigos profetas.
20 Och han sade till dem: ”Och ni? Vem säger ni att jag är?” Och Petrus svarade och sade: ”Guds Kristus.”
20 Mas vós, perguntou ele, quem dizeis que eu sou? Então, falou Pedro e disse: És o Cristo de Deus.
21 Men han näpste dem och instruerade att inte säga detta till någon,
21 Ele, porém, advertindo-os, mandou que a ninguém declarassem tal coisa,
22 och sade att: ”Människosonen måste lida mycket, och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad. Och den tredje dagen upprest.”
22 dizendo: É necessário que o Filho do Homem sofra muitas coisas, seja rejeitado pelos anciãos, pelos principais sacerdotes e pelos escribas; seja morto e, no terceiro dia, ressuscite.
23 Och han sade till alla: ”Om någon vill komma efter mig, ska han förneka sig själv och ta upp sitt kors varje dag och följa mig.
23 Dizia a todos: Se alguém quer vir após mim, a si mesmo se negue, dia a dia tome a sua cruz e siga-me.
24 För den som vill frälsa sin själ ska förlora den, men den som förlorar sin själ för min skull, denne ska frälsa den.
24 Pois quem quiser salvar a sua vida perdê-la-á; quem perder a vida por minha causa, esse a salvará.
25 För vilken nytta får en människa som vinner hela världen men förlorar eller mister sig själv?
25 Que aproveita ao homem ganhar o mundo inteiro, se vier a perder-se ou a causar dano a si mesmo?
26 För den som skäms för mig och mina ord, denne ska Människosonen skämmas för när han kommer i sin och Faderns och de heliga änglarnas härlighet.
26 Porque qualquer que de mim e das minhas palavras se envergonhar, dele se envergonhará o Filho do Homem, quando vier na sua glória e na do Pai e dos santos anjos.
27 Men jag säger er sannerligen: Det finns några av dem som står här som inte ska smaka döden förrän de sett Guds rike.”
27 Verdadeiramente, vos digo: alguns há dos que aqui se encontram que, de maneira nenhuma, passarão pela morte até que vejam o reino de Deus.
28 Och det hände sig efter dessa ord, ungefär åtta dagar, [och] han tog med Petrus och Johannes och Jakob och gick upp till berget för att bedja.
28 Cerca de oito dias depois de proferidas estas palavras, tomando consigo a Pedro, João e Tiago, subiu ao monte com o propósito de orar.
29 Och det hände sig, under det att han bad, att hans ansiktes skepnad blev en annan och hans klädnad blixtrande vit.
29 E aconteceu que, enquanto ele orava, a aparência do seu rosto se transfigurou e suas vestes resplandeceram de brancura.
30 Och se: två män samtalade med honom. De var Mose och Elia,
30 Eis que dois varões falavam com ele: Moisés e Elias,
31 som visade sig i härlighet och talade om hans uttåg som han skulle uppfylla i Jerusalem.
31 os quais apareceram em glória e falavam da sua partida, que ele estava para cumprir em Jerusalém.
32 Men Petrus och de som var med honom var tyngda av sömn. Men när de var helt vakna, såg de hans härlighet och de två männen som stod med honom.
32 Pedro e seus companheiros achavam-se premidos de sono; mas, conservando-se acordados, viram a sua glória e os dois varões que com ele estavam.
33 Och det hände sig, under det att de skilde sig från honom, att Petrus sade till Jesus: ”Mästare, det är fint att vi är här. Och vi ska göra tre hyddor: en åt dig och en åt Mose och en åt Elia”, men han visste inte vad han säger.
33 Ao se retirarem estes de Jesus, disse-lhe Pedro: Mestre, bom é estarmos aqui; então, façamos três tendas: uma será tua, outra, de Moisés, e outra, de Elias, não sabendo, porém, o que dizia.
34 Men medan han sade detta, kom ett moln och överskuggade dem. Och de fruktade under det att de kom in i molnet.
34 Enquanto assim falava, veio uma nuvem e os envolveu; e encheram-se de medo ao entrarem na nuvem.
35 Och en röst kom ur molnet och sade: ”Denne är min Son, den Utvalde. Lyssna till honom!”
35 E dela veio uma voz, dizendo: Este é o meu Filho, o meu eleito; a ele ouvi.
36 Och vid det att rösten kom befanns Jesus ensam. Och de teg och berättade inte för någon under de dagarna något av vad de hade sett.
36 Depois daquela voz, achou-se Jesus sozinho. Eles calaram-se e, naqueles dias, a ninguém contaram coisa alguma do que tinham visto.
37 Och det hände sig nästa dag, när de kom ner från berget, attdär mötte honom en stor skara.
37 No dia seguinte, ao descerem eles do monte, veio ao encontro de Jesus grande multidão.
38 Och se: en man från skaran ropade och sade: ”Lärare, jag bönfaller dig att se till min son! För han är min enfödde,
38 E eis que, dentre a multidão, surgiu um homem, dizendo em alta voz: Mestre, suplico-te que vejas meu filho, porque é o único;
39 och se: en ande tar honom och plötsligt skriker den och ruskar honom med fradga, och det är knappt att den drar bort från honom, den knäcker honom.
39 um espírito se apodera dele, e, de repente, o menino grita, e o espírito o atira por terra, convulsiona-o até espumar; e dificilmente o deixa, depois de o ter quebrantado.
40 Och jag bönföll dina lärjungar att de skulle driva ut den, och de kunde inte.”
40 Roguei aos teus discípulos que o expelissem, mas eles não puderam.
41 Och Jesus svarade och sade: ”O otroende och förvridna släkte, hur länge ska jag vara hos er och stå ut med er? För fram din son hit.”
41 Respondeu Jesus: Ó geração incrédula e perversa! Até quando estarei convosco e vos sofrerei? Traze o teu filho.
42 Men medan han ännu kom, slet demonen omkull honom och ruskade. Men Jesus näpste den orena anden och helade gossen och gav honom tillbaka till hans far.
42 Quando se ia aproximando, o demônio o atirou no chão e o convulsionou; mas Jesus repreendeu o espírito imundo, curou o menino e o entregou a seu pai.
43 Och alla var överväldigade vid Guds storhet.
43 E todos ficaram maravilhados ante a majestade de Deus. Como todos se maravilhassem de quanto Jesus fazia, disse aos seus discípulos:
44 ”Sätt ni i era öron dessa ord. För Människosonen kommer att utlämnas i människors händer.”
44 Fixai nos vossos ouvidos as seguintes palavras: o Filho do Homem está para ser entregue nas mãos dos homens.
45 Men de förstod inte detta ord, och det var beslöjat för dem så att de inte uppfattade det. Och de fruktade för att fråga honom om detta ord.
45 Eles, porém, não entendiam isto, e foi-lhes encoberto para que o não compreendessem; e temiam interrogá-lo a este respeito.
46 Men det kom in en fundering bland dem, vem som kunde vara störst av dem.
46 Levantou-se entre eles uma discussão sobre qual deles seria o maior.
47 Men Jesus visste om funderingen i deras hjärta, och han tog tag i ett barn och ställde det bredvid sig
47 Mas Jesus, sabendo o que se lhes passava no coração, tomou uma criança, colocou-a junto a si
48 och sade till dem: ”Den som välkomnar detta barn vid mitt namn välkomnar mig. Och den som välkomnar mig, välkomnar honom som har sänt mig. För den som är mindre bland er alla, denne är stor.”
48 e lhes disse: Quem receber esta criança em meu nome a mim me recebe; e quem receber a mim recebe aquele que me enviou; porque aquele que entre vós for o menor de todos, esse é que é grande.
49 Men Johannes svarade och sade: ”Mästare, vi såg en som i ditt namn drev ut demoner, och vi hindrade honom eftersom han inte följde tillsammans med oss.”
49 Falou João e disse: Mestre, vimos certo homem que, em teu nome, expelia demônios e lho proibimos, porque não segue conosco.
50 Men Jesus sade till honom: ”Hindra inte. För den som inte är emot er, är för er.”
50 Mas Jesus lhe disse: Não proibais; pois quem não é contra vós outros é por vós.
51 Och det hände sig, vid det att dagarna för hans upptagande fullbordades, att han stärkte ansiktet för att gå till Jerusalem.
51 E aconteceu que, ao se completarem os dias em que devia ele ser assunto ao céu, manifestou, no semblante, a intrépida resolução de ir para Jerusalém
52 Och han sände ut änglar framför sitt ansikte, och de gick och kom in i en by med samarier för att förbereda för honom.
52 e enviou mensageiros que o antecedessem. Indo eles, entraram numa aldeia de samaritanos para lhe preparar pousada.
53 Och man välkomnade honom inte, eftersom hans ansikte gick mot Jerusalem.
53 Mas não o receberam, porque o aspecto dele era de quem, decisivamente, ia para Jerusalém.
54 Men när lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sade de: ”Herre, vill du vi säger att eld ska komma ner från himlen och förtära dem?”
54 Vendo isto, os discípulos Tiago e João perguntaram: Senhor, queres que mandemos descer fogo do céu para os consumir?
55 Men han vände sig och näpste dem.
55 Jesus, porém, voltando-se os repreendeu [e disse: Vós não sabeis de que espírito sois].
56 Och de gick till en annan by.
56 [Pois o Filho do Homem não veio para destruir as almas dos homens, mas para salvá-las.] E seguiram para outra aldeia.
57 Och när de vandrade på vägen, sade någon till honom: ”Jag ska följa dig vart du än går hän.”
57 Indo eles caminho fora, alguém lhe disse: Seguir-te-ei para onde quer que fores.
58 Och Jesus sade till honom: ”Rävarna har lyor och himlens fåglar bon, men Människosonen har ingenstans att luta huvudet.”
58 Mas Jesus lhe respondeu: As raposas têm seus covis, e as aves do céu, ninhos; mas o Filho do Homem não tem onde reclinar a cabeça.
59 Och han sade till en annan: ”Följ mig!” Men han sade: ”[Herre], tillåt mig att gå bort och först begrava min far.”
59 A outro disse Jesus: Segue-me! Ele, porém, respondeu: Permite-me ir primeiro sepultar meu pai.
60 Men han sade till honom: ”Låt de döda begrava sina döda. Men gå du iväg och proklamera Guds rike.”
60 Mas Jesus insistiu: Deixa aos mortos o sepultar os seus próprios mortos. Tu, porém, vai e prega o reino de Deus.
61 Och även en annan sade: ”Jag ska följa dig, Herre. Men först, tillåt mig att ta farväl av dem i mitt hus.”
61 Outro lhe disse: Seguir-te-ei, Senhor; mas deixa-me primeiro despedir-me dos de casa.
62 Och Jesus sade [till honom]: ”Ingen som sätter handen till plogen och sedan ser bakåt är välägnad för Guds rike.”
62 Mas Jesus lhe replicou: Ninguém que, tendo posto a mão no arado, olha para trás é apto para o reino de Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.