Lucas 9
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och han sammankallade de tolv och gav dem makt och auktoritet över alla demonerna och att bota åkommor.
1 Jesu ana bai’ufununayah etei I2 eaf ayuwih hina hitit, demon kakafih nunih isan, naatu sawow yumatah ta ta bosaisiren isan fair itih, naatu eonowahih.
2 Och han sände ut dem att förkunna Guds rike och hela [de sjuka]
2 Imaibo God ana aiwob binan isan naatu sawusawuwih baiyawasih isan iyafarih hitit hin.
3 och sade till dem: ”Ta inget för vägen, varken stav eller väska eller bröd eller silver eller två tunikor [var] att ha.
3 Naatu iuwih, “A nanawan isan kwanatitit ana maramaim men sawar afa kwanabow auman kwananamih, men hafoy, tu, kabay, bay, o wanabir.
4 Och i det hus där ni går in, där ska ni bli kvar och därifrån gå ut.
4 Kwananan sabuw iyab hina’iti a merar hinay hinabubuwi na’at, nati bar meraramaim kwanama a bowabow kwanisawar imaibo kwanatit.
5 Och de som inte välkomnar er, gå ut från den staden och skaka av dammet från era fötter till ett vittnesbörd för dem.”
5 Baise sabuw men a merar hinay hinabubuwi na’at, a fofob kwanarutatab nare naatu nati bar merar kwanihamiy kwanatit, baimatnuwen ana orereb na’atube.”
6 Och de gick ut och gick genom by efter by och evangeliserade och botade överallt.
6 Imaibo bai’ufununayah hitit hin bar awan, awan hirun hitit God ana aiwob isan tur gewasin hibinan naatu sawusawuwih hiyayawasih.
7 Men Herodes tetrarken hörde om allt som hände och var djupt villrådig, eftersom det sades av några att Johannes blivit uppväckt från de döda,
7 Herod, Galilee sabuw hai aiwob orot, sawar iti himamatar hai tur nonowar ana veya ana kasiy ra’at, anayabin sabuw afa hio John Baptist morobone matabir maiye,
8 men av några att Elia hade visat sig och av andra att en profet av de urtida hade uppstått.
8 sabuw afa hio, Elijah marane ra’iy, sabuw afa hio, “Dinab orot ta marasika momorob i yawas maiye matabir na.”
9 Och Herodes sade: ”Johannes halshögg jag. Men vem är denne om vilken jag hör sådant?” Och han sökte få se honom.
9 Baise Herod eo, “Ayu taiyuwu aso’ob John i ayu sikan ao hi’afuw, naatu iti orot i yait iti bowabow sinaf ana tur anonowar?” Iti na’atube eo naatu kok i orot ana yumat itinamih nuwih.
10 Och apostlarna återvände och skildrade för honom vad de hade gjort. Och han tog med dem och drog sig undan enskilt till en stad som kallas Betsaida.
10 Jesu ana tur abarayah himatabir hina hitit, sawar abisa’awat hisisinaf ana tur hi’owen. Naatu nawiyih hitit akisihimo hin tafaram wabin Bethsaida imaim hima.
11 Men skarorna fick veta och följde honom. Och han välkomnade dem och talade till dem om Guds rike, och dem som hade behov av bot helade han.
11 Baise sabuw maumurih na’in Jesu au Bethsaida inan ana tur hinowar, naatu hi’ufunun hin biyan hitit. Hai merar yi God ana aiwob isan binan hinowar naatu sawusawuwih iyawasih.
12 Men dagen började vika, och de tolv kom fram och sade till honom: ”Skicka iväg skaran, så att de går till byarna och gårdarna runt omkring och övernattar och finner proviant. För här är vi på en öde plats.”
12 Veya re birabirab auman bai’ufununayah 12 hin Jesu hiu, “Sabuw kwiyafarih ten bar iti yubinamaim naatu masawabar iti yubinamaim taituwah tema’am biyah bay hinanuwet hinabow hinaa, naatu efan auman hinanuwet fai hina’in, anayabin iti efan i owararin.”
13 Men han sade till dem: ”Ge dem ni att äta.” Men de sade: ”Vi har inte mer än fem bröd och två fiskar. Om väl inte vi ska gå och köpa matämnen för allt detta folk?”
13 Baise Jesu iuwih, “Bay i boro kwa kwanitih hinaa.” Bai’ufununayah hiya’afut, “Rafiy fafar umat roun naatu siy rou’abamo efanamaim ti’inu’in. Kukokok aki anan sabuw etei’imak isah bay anatobon?”
14 För det var omkring femtusen män.
14 Sabuw nati’imaim hiru’ay hima tur hinonowar nah etei i 5,000 na’atube. Jesu ana bai’ufununayah iuwih, “Sabuw kwa’uwih nah 50 na’atube kou’ay tata’amaim timarir.”
15 Och de gjorde så och fick allihop att luta sig till bords.
15 Bai’ufununayah Jesu eo na’atube sabuw hi’uwih himarir.
16 Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och välsignade dem. Och han bröt och gav åt lärjungarna för att sätta fram åt skaran.
16 Imaibo Jesu rafiy fafar umat roun bow, naatu siy rou’ab bow, au mar nuw ra’at, God ana merar yi igegewasin sawar, im seseb ana bai’ufununayah itih hibow sabuw hifaramih hi’aa.
17 Och alla åt och blev mätta, och det togs upp som blev över för dem av bitar, tolv korgar.
17 Sabuw etei hi’aa yah iw naatu bai’ufununayah kaifet etei 12 hibow sabuw bay hi’aau turih hibihamiyen hiwan awah hikufoten.
18 Och det hände sig, under det att han var och bad ensam, att lärjungarna var med honom. Och han frågade dem och sade: ”Vem säger skarorna att jag är?”
18 Ana veya ta Jesu akisinamo ma yoyoyoban ana bai’ufununayah hina biyan hitit ibatiyih eo, “Sabuw ayu isau mi’itube’ewat teo kwanonowar?”
19 Och de svarade och sade: ”Johannes Döparen. Men andra Elia, och andra att en profet av de urtida har uppstått.”
19 Hiya’afut hio, “Sabuw afa teo o i John Baptist, afa teo o i Elijah, naatu afa teo o i God ana dinab oro’orot marasika himomorob i ta morobone yawas maiye na.”
20 Och han sade till dem: ”Och ni? Vem säger ni att jag är?” Och Petrus svarade och sade: ”Guds Kristus.”
20 Naatu ana bai’ufununayah ibatiyih, “Bo kwa ayu isou mi’itube kwanotanot?” Peter iya’afut eo, “O i God ana Roubininenayan.”
21 Men han näpste dem och instruerade att inte säga detta till någon,
21 Imaibo Jesu eofafarih eo, “Men yait ta ana tur kwana’owenamih.”
22 och sade att: ”Människosonen måste lida mycket, och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad. Och den tredje dagen upprest.”
22 Naatu Jesu iuwih eo, “Jew hai orot gagamih, firis hai ukwarih na’atube Ofafar Bai’obaiyenayah boro Orot Natun hinakwahir, biyababan gagamin na’in nab, hina’asabun namorob, baise veya baitounin ufunamaim boro morobone namisir maiye.”
23 Och han sade till alla: ”Om någon vill komma efter mig, ska han förneka sig själv och ta upp sitt kors varje dag och följa mig.
23 Naatu etei’imak iuwih eo, “Orot yait ayu bai’ufnunu’umih nakokok na’at, taiyuwin ana yawas i nakwahir, mar etei ana onaf na’abar ayu ni’uf nunu.
24 För den som vill frälsa sin själ ska förlora den, men den som förlorar sin själ för min skull, denne ska frälsa den.
24 Anayabin orot yait ana yawas i taiyuwin isan eo’oharihar boro nikasiy, baise orot yait ana yawas nakwahir ayu nabi’ufnunu, ma’ama wanatowan boro natita’ur.
25 För vilken nytta får en människa som vinner hela världen men förlorar eller mister sig själv?
25 Tafaram wanawanan orot ta sawar tutufin etei i bow karam, baise i taiyuwin ana yawas nabi’afiy, o hina bigegesair na’at, iti sawar bow ya ma tototo boro hinibais?
26 För den som skäms för mig och mina ord, denne ska Människosonen skämmas för när han kommer i sin och Faderns och de heliga änglarnas härlighet.
26 Orot yait ayu isou biyan eo’ohow, naatu au tur isan biyan nao’ohow na’at, Orot Natun ana bonamanamarinamaim na’atube Tamah God ana bonamanamarinamaim naatu ana tounamatar kakafiyih auman hai bonamanamarinamaim namatabir maiye nanan ana veya, boro ibo isan biyan na’ohow.
27 Men jag säger er sannerligen: Det finns några av dem som står här som inte ska smaka döden förrän de sett Guds rike.”
27 Anababatun a tur ao’owen, kwa iyab iti kwama’am boro yawas kwanama’am God ana aiwob kwana’itin.”
28 Och det hände sig efter dessa ord, ungefär åtta dagar, [och] han tog med Petrus och Johannes och Jakob och gick upp till berget för att bedja.
28 Tur iti eo hima fur ta’imon sasawar ufunamaim, Peter, John, naatu James buwih bairi hiyen hin oyaw wan yoyoban isan.
29 Och det hände sig, under det att han bad, att hans ansiktes skepnad blev en annan och hans klädnad blixtrande vit.
29 Naatu hiyen hin yoyoyoban ana maramaim yumatan botabir, ana faifuw hikwes anababatun namanamar ebowabow emamarakaw na’atube.
30 Och se: två män samtalade med honom. De var Mose och Elia,
30 Nati ana maramaim naniyan meyemeye orot rou’ab, Moses, Elijah hairi hirerereb,
31 som visade sig i härlighet och talade om hans uttåg som han skulle uppfylla i Jerusalem.
31 mar ana marakaw bonamanamarin auman hira’iy Jesu ana bowabow iti tafaramamaim baisawarin matabir maiye isan, naatu God ana kok abisa Jesu Jerusalemamaim sinaf baiturobe isan bairi hio.
32 Men Petrus och de som var med honom var tyngda av sömn. Men när de var helt vakna, såg de hans härlighet och de två männen som stod med honom.
32 Peter ana ofonah bairi i nuhih bur hi’inu’in ufut iti sawar himatar, baise matah nuw himimisir auman Jesu biyanamaim bobonamanamar hi’itin naatu orot rou’ab bairi hibatabat hi’itih.
33 Och det hände sig, under det att de skilde sig från honom, att Petrus sade till Jesus: ”Mästare, det är fint att vi är här. Och vi ska göra tre hyddor: en åt dig och en åt Mose och en åt Elia”, men han visste inte vad han säger.
33 Naatu orot rou’ab Jesu hibihamiy auman, Peter Jesu isan eo, “Regah igewasin aki iti ama’amamaim sis tounu ana wowab, ta o isa ta Moses isan naatu Elijah isan!” Iti na’atube eo anayabin i men so’ob abisa eo.
34 Men medan han sade detta, kom ett moln och överskuggade dem. Och de fruktade under det att de kom in i molnet.
34 Peter iti na’at bat eo auman sakusakuk ra’iy ana youninamaim tar sumih, naatu wanawanan hirur auman, bai’ufununayah yah birubir fafar.
35 Och en röst kom ur molnet och sade: ”Denne är min Son, den Utvalde. Lyssna till honom!”
35 Sakukuw wanawanan God eafatait eo, Iti Orot i Ayu Natu, ayu arubin imih nao’o kwananowar.”
36 Och vid det att rösten kom befanns Jesus ensam. Och de teg och berättade inte för någon under de dagarna något av vad de hade sett.
36 Iti tur hinowar in sasawar ufunamaim Jesu akisinamo batabat hi’itin. Naatu bai’ufununayah sawar abisa nati ana veya’amaim hi’itin men yait ta ana tur hi’owen awah hibofot hima.
37 Och det hände sig nästa dag, när de kom ner från berget, attdär mötte honom en stor skara.
37 Marto Jesu ana bai’ufununayah bairi hire hina oyaw an hitit, naatu nati’imaim sabuw hima’am hina biyah hitit.
38 Och se: en man från skaran ropade och sade: ”Lärare, jag bönfaller dig att se till min son! För han är min enfödde,
38 Orot ta sabuw rau’ay wanawanahimaim batabat e’af eo, “Bai’obaiyenayan, abifefeyani kunuw natu ku’itin, natu ta’imon maiyow!
39 och se: en ande tar honom och plötsligt skriker den och ruskar honom med fradga, och det är knappt att den drar bort från honom, den knäcker honom.
39 Demon kakafih kaun teyey ana veya eororsair iwow ere erab awan fusifusin ekubar in erabirab biyan riririr ebiwa’an. Naatu iti na’atube i mar etei esisinaf men kafa’imo ebihamiyimih.
40 Och jag bönföll dina lärjungar att de skulle driva ut den, och de kunde inte.”
40 A bai’ufununayah ai fefeyanih, demon nuninamih auwih, baise men karam.”
41 Och Jesus svarade och sade: ”O otroende och förvridna släkte, hur länge ska jag vara hos er och stå ut med er? För fram din son hit.”
41 Jesu iyafutih eo, “Kwa sabuw iti boun ana veya aur baitumatum naatu ayawas etei i hibibir. Kwanotanot ayu boro bairit manin tanama abit ana’abar? A kek kubai kuna aitin.”
42 Men medan han ännu kom, slet demonen omkull honom och ruskade. Men Jesus näpste den orena anden och helade gossen och gav honom tillbaka till hans far.
42 Kek nan auman demon kakafin kek bai rab rouw me yan re naatu ifiruruw in hub itaiy re. Baise Jesu demon kakafin kwarar tatab nun tit kek iyawas bai tamah itin.
43 Och alla var överväldigade vid Guds storhet.
43 Sabuw etei’imak God ana fair hi’itin hifofofor men kafaita. Sabuw Jesu abisa sisinaf isan, hibat hibifofofor wanawanan Jesu ana bai’ufununayah isah eo,
44 ”Sätt ni i era öron dessa ord. För Människosonen kommer att utlämnas i människors händer.”
44 “Tain kwanarub gewas tur iti anao kwananowar. Orot Natun i boro baban hinao naatu hinab sabuw umahimaim hinayai.”
45 Men de förstod inte detta ord, och det var beslöjat för dem så att de inte uppfattade det. Och de fruktade för att fråga honom om detta ord.
45 Baise bai’ufununayah iti tur naniyan men hibai, tur anayabin hai notamaim ibun, naatu baibatiyin tur anayabin o nowar isan hibir.
46 Men det kom in en fundering bland dem, vem som kunde vara störst av dem.
46 Bai’ufununayah taiyuwih wanawanahimaim, yait orot gagamin isan hio hinan gamin matar.
47 Men Jesus visste om funderingen i deras hjärta, och han tog tag i ett barn och ställde det bredvid sig
47 Jesu abisa hinotanot itin, basit kek kafa’i ta bai na sisibinamaim iu bat.
48 och sade till dem: ”Den som välkomnar detta barn vid mitt namn välkomnar mig. Och den som välkomnar mig, välkomnar honom som har sänt mig. För den som är mindre bland er alla, denne är stor.”
48 Imaibo iuwih, “Orot yait kek kafai iti na’atube nab ayu wabu’umaim ana merar nayiy, i ayu au merar eyiy. Naatu orot yait ayu au merar eyiy i orot yait ayu iyunu anan i ana merar eyiy. Anayabin orot yait kwa wanawanamaim wabin en kek kikimin na’atube ema’am, nati orot i gagamin.”
49 Men Johannes svarade och sade: ”Mästare, vi såg en som i ditt namn drev ut demoner, och vi hindrade honom eftersom han inte följde tillsammans med oss.”
49 John misir eo, “Regah, orot ta o wabimaim demon kakafih nununih a’itin naatu a’otan. Anayabin nati orot i men it ata kou’ayomaim ema’ama.”
50 Men Jesus sade till honom: ”Hindra inte. För den som inte är emot er, är för er.”
50 Jesu iya’afut eo, “Men ina’otanimih, anayabin orot yait kwa isa men ebirakit i kwa isa ebatabat.”
51 Och det hände sig, vid det att dagarna för hans upptagande fullbordades, att han stärkte ansiktet för att gå till Jerusalem.
51 Jesu au mar yen isan ana veya na kakabom auman, ana not bogaigiwas yen in au Jerusalem.
52 Och han sände ut änglar framför sitt ansikte, och de gick och kom in i en by med samarier för att förbereda för honom.
52 Naatu kob wan iyafarih hin Samaria bar merar hitit ana efan hitayabuna tanan imaim ta’in isan.
53 Och man välkomnade honom inte, eftersom hans ansikte gick mot Jerusalem.
53 Baise Samaria sabuw men ana merar hiyi hibai efan hitinimih, anayabin hiso’ob Jesu i au Jerusalem yey.
54 Men när lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sade de: ”Herre, vill du vi säger att eld ska komma ner från himlen och förtära dem?”
54 Naatu bai’ufununayah orot rou’ab James John hairi iti na’atube hi’i’itin yah so’ar hio, “Regah, kukokok wairaf marane anao nara’iy iti sabuw nagurusih?”
55 Men han vände sig och näpste dem.
55 Baise Jesu tatabir hairi’ika kwararih.
56 Och de gick till en annan by.
56 Naatu Jesu ana bai’ufununayah bairi hin bar merar ta hitit.
57 Och när de vandrade på vägen, sade någon till honom: ”Jag ska följa dig vart du än går hän.”
57 Ef hiyen hinan naiwanamaim orot ta Jesu ana tur eowen eo, “Ayu boro ani’ufnuni o menamaim kwenan boro imaim tanan.”
58 Och Jesus sade till honom: ”Rävarna har lyor och himlens fåglar bon, men Människosonen har ingenstans att luta huvudet.”
58 Jesu orot iya’afut iu, “Haruharu hai sau tema’am, naatu mamu hai batar tema’am, baise Orot Natun mare ma biyan tubaiwa’an isan aurin efan i en.”
59 Och han sade till en annan: ”Följ mig!” Men han sade: ”[Herre], tillåt mig att gå bort och först begrava min far.”
59 Naatu Jesu tatabir orot ta isan eo, “Kwi’ufnunu airit tan.” Baise orot eo, “Regah akokok wan i boro inihamiyu anan tamai morob inu’in anab anan ana yai imaibo ani’ufnuni?”
60 Men han sade till honom: ”Låt de döda begrava sina döda. Men gå du iväg och proklamera Guds rike.”
60 Baise Jesu orot iya’afut eo, “Murubih kwaihamiyih boro murubih taiyuwih hinaya’ih. Baise o i kwen, God ana aiwob isan kubinan.”
61 Och även en annan sade: ”Jag ska följa dig, Herre. Men först, tillåt mig att ta farväl av dem i mitt hus.”
61 Naatu orot ta na maiye eo, “Regah ayu i boro o ani’ufnuni, baise wan i boro anan hinai tamai naatu taitu tuwai’inah anao tuturih.”
62 Och Jesus sade [till honom]: ”Ingen som sätter handen till plogen och sedan ser bakåt är välägnad för Guds rike.”
62 Jesu iya’afut iu, “Orot yait busuruf ana me bifufubiy, naatu misir maiye bat au’uf enunutabitabir, God ana aiwobomaim boro men karam nabow.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.